Hinder och förutsättningar i den fysiska miljön

Den här studien har synliggjort hur viktig den fysiska miljön är för sociala interaktioner, välbefinnandet och lärmiljön. Det vi har kommit fram till är att fritidshemmet inte har så stor möjlighet att påverka hur den fysiska miljön är utformad, eftersom de har gemensamma lokaler med skolans lokaler vilket är ett hinder i sig. I intervjuerna bekräftas det att lokalerna inte är optimala för att bedriva fritidshemsverksamhet. Eftersom fritidshem A och C har gamla lokaler och en av dem är K-märkt kan man inte göra några större ändringar då det finns regler som hindrar. Det som förvånade oss mest var att fritidshem B inte hade några

traditionella väggar mellan klassrummen och lokalerna vilket också är ett hinder. Däremot har

de större möjlighet att påverka utformningen när de i framtiden ska planera för att bygga väggar.

Samtidigt har fritidshemmen anpassat och planerat utifrån den befintliga fysiska miljöns utformning, elevens intresse och behov för att uppmuntra till samspel och lärande. Ur ett sociokulturellt perspektiv utvecklas människan genom aktiviteter och interaktion med andra och enligt Vygotskij behöver man två olika rum, ett rum där det finns utrymme för samspel och ett rum där kognitiv process är möjlig (Strandberg 2005, s. 28). På fritidshemmen

planerar de även aktiviteterna i lokalerna utifrån storlek och placering. Vissa rum används till byggrum, verkstad, utklädningsrum medan andra rum kan användas till läsrum för lugnare aktiviteter och som är placerat lite mer avskilt läge. Enligt Björklid så behövs små rum avlägsnas från vrån för att lekverksamhet ska utvecklas (Björklid 2005, s. 163). Fritidshem A anpassar och förändrar också i rummen efter barnens intressen och behov där eleverna får vara med och påverka i ett fritidsråd. Vi har alltså sett att fritidshemslärarna har gett eleverna förutsättningar för samspel, välbefinnande och lärande. Dock kräver det mycket tid och planering för att göra det så bra som möjligt.

Regeringen har gett i uppdrag att utreda fritidsverksamhet och pedagogisk omsorg och under 2020 färdigställdes utredningen ”Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg”, där man kommit fram till att en allt mer strukturerad och skolifierad organisation i fritidshemmen gör att elevernas påverkan och valmöjligheter reduceras. För mycket struktur i verksamheten hindrar istället flexibiliteten som ses som en viktig faktor för en god kvalitet i fritidshemsverksamheten, vilket leder till att aktiviteterna blir mer styrda till platsen.

Dessutom menar utredningen att fritidshemslärarna påverkas i sin yrkesmässiga utveckling av den fysiska lärmiljön och elevernas uppfattning om fritidshemmens egna roll och värden, när fritidshemsverksamheten ständigt får anpassa och byta lokaler efter skolans behov

(Regeringen 2020, s. 211). Det vi ser här är att utredningen stämmer ganska väl med de fritidshem vi har intervjuat där de blir begränsade utifrån hur lokalerna är utformade och placerade och att lokalerna styr vilka aktiviteter som kan genomföras. Å andra sidan har vi sett att fritidshemslärarna utvärderar efter barnens önskemål och behov som kan variera från år till år vilket gör att eleverna har en viss påverkan. Det är viktigt att analysera för att se om man behöver göra några förändringar beroende på vilken barngrupp man har för att skapa välbefinnande, social interaktion och lärande (Hippinen Ahlgren 2017, s. 114).

Som vi tidigare har nämnt i vår analys skapar stora barngrupper stress för både personal och elever. Björklid har skrivit om en intervjustudie av nio lärare och kommit fram till att stora barngrupper är svåra att hantera på grund av organisatoriska skäl (Björklid, 2005, s. 128).

Även i regeringens utredning har man kommit fram till att stora barngrupper är en avgörande faktor som bidrar till stress, höga ljudnivåer, trängsel, mindre utrymmen. Detta resulterar i sin tur i att man inte kan göra de aktiviteter som önskas, svårare att nå lärandemålen samt svårare att variera sitt arbetssätt. Stora barngrupper försämrar även relationen och det sociala

samspelet mellan lärare och elever. De stora barngrupperna leder också till att säkerheten försämras (Regeringen 2020, s. 214-215). Vi har i våra observationer sett att de stora barngrupperna kan göra att lärarna inte har lärt känna barnen ordentligt samt att barnen inte alltid kan varandras namn. Vidare kan vi också tänka oss att det blir svårt att få en bra kontakt med föräldrarna då det är så stora barngrupper, vilket är minst lika viktigt. I intervjusvaren med fritidshem C har det även kommit fram att säkerhet under utflykter med stora

barngrupper har varit ett problem och lett till att man har ställt in utflykter helt vilket är negativt och stämmer överens med regeringens utredning. Som vi ser det är stora barngrupper ett stort hinder och en förutsättning för att en fysisk miljö ska vara tillfredställande för

välbefinnande, lärande och sociala interaktioner är just att minska på antalet i barngrupperna.

Alla tre fritidshem har tagit upp att de höga ljudnivåerna är svåra att komma ifrån och påverkar personal och elever negativt. Dessa höga ljudnivåer stärks av små lokaler, stora barngrupper, öppna lokaler utan väggar och placering av rum. För att göra någonting åt ljudnivåerna måste man alltså åtgärda dessa faktorer. Under vårt arbete med denna studie har vi upptäckt hur ljud kan påverka vårt välbefinnande, lärande och vår sociala interaktion. I Boman och Enmarkers studie ”Noise in the school enviroment – Memory and annoyance”

framgår det att oljud påverkar kort - och långtidsminnet, speciellt bakgrundsprat och även på låg nivå. Detta skapar irritation och stress (Boman & Enmarker 2004, s. 32-35). Deras studie är visserligen gjord i skolans miljö, men där oljud som aspekt även finns i fritidshemmets miljö och där även barngrupperna är större. Alla de tre fritidshem vi har intervjuat har försökt göra ljudrelaterade anpassningar, där bland annat fritidshem A och C har hjälpmedel såsom hörselkåpor och ljudisolerade skärmar för de som behöver lugn och ro och som tar in mycket intryck. Även lärare har efterfrågat öronproppar då det blir för höga ljudnivåer och som lett till tinnitusliknande symtom och huvudvärk. Vi har i våra observationer sett att höga

ljudnivåer påverkar både elever och lärare där det blir en negativ effekt på deras arbetsro och där man kan tappa koncentration, inte minst med tanke på fritidshem B som saknar

traditionella väggar. Enligt Arbetsmiljöverket kan all oönskade ljud vara ett problem. Det blir störst problem för barn med en sjukdom eller funktionsnedsättning (Arbetsmiljöverket, s.11).

Å andra sidan har vissa fritidshem försökt anpassa så att eleverna får tillgång till lugna rum för att ge dem möjlighet till rekreation.

Under arbetets gång märkte vi att utemiljön spelade en stor roll i den fysiska miljön.

Utemiljön utnyttjades mycket då vissa fritidshem delade in barngrupperna i smågrupper inomhus och utomhus. De hade tillgång till både skolgård och parker samt fritidshem B hade dessutom tillgång till skog i anslutning till skolområdet. Skolgården ska främja fysisk aktivitet som bidrar till förbättrad motorik (Larsson, Norlin & Rönnlund 2017, s. 219). Vi såg att möjligheten till utemiljön främjade elevernas informella lek och lärande. Jane Brodin och Peg Lindstrand menar att informellt lärande ger förutsättningar för kreativitet och fantasi om lekmiljön finns i en skiftande naturmiljö utan några krav på eleven (Brodin & Lindstrand 2008, s. 156). Något som vi noterade var att elevernas grupperingar kunde se annorlunda ut när de var i utemiljön jämfört med inomhus. När de var utomhus kunde de leka med varandra oavsett kön och ålder, även om det vanligtvis är så att det blir könshomogena grupperingar som leker såg vi att utemiljön skapade möjligheter för att leka tillsammans vilket ger

förutsättningar för att främja den sociala interaktionen. Ur miljöpsykologiskt perspektiv finns det även studier på att utevistelse i naturmiljöer främjar förekomsten av lek dubbelt så mycket än lek i idéfattiga miljöer (Jarle Sorte 2005, s. 229). Dessutom bidrar en miljö innehållande natur, grönområden och trädgårdar till en förbättrad mental hälsa vilket också ger

förutsättningar för välbefinnande (Björklid 2005, s. 130-131). Fritidshemmen har under coronapandemin också utnyttjat utemiljön och anpassat verksamheten mycket mer vilket har gjort att dessa förändrade förutsättningar har skapat nya utformningar. Det har krävt mer planering och ändring av rutiner, men det har även varit positivt då eleverna har blivit mer självständiga, haft mer aktiviteter ute och mer parkbesök för vissa av fritidshemmen, vilket vi sett har gett förutsättningar för nya lärmiljöer.

Fritidshemmen är begränsade av regler och ekonomi när de planerar kring den fysiska miljöns utformning (Regeringen 2020, s. 212). Dels är ett av fritidshemmen K-märkt där de inte kan göra några större ändringar kring både inomhus- och utomhusmiljön, dels kunde de inte heller få tillgång till material såsom gungor och klätterställning på skolgården på grund av

markägarens regler. Vidare vill man inreda korridorer för att minska på springet och ljudnivåerna men där regler om brandsäkerhet sätter stopp. Ekonomi kan ses som en

anledning till att man har begränsningar när man ska planera utformningen av den fysiska miljön, där skolans behov går före fritidshemmen.