7. Analys
7.5. Historiska stereotyper
betraktare att spekulera i om de tillhör olika generationer av en familj eller hur de annars är relaterade till varandra. Rubriken är ”Genrer samsades på festival” .
Den andra bilden som som representerar något annat än tiggeri, utsatthet eller diskriminering föreställer en kvinna i 60-årsåldern i mitten av ett rum med ett flertal skyltdockor. Dockan till höger om kvinnan bär lång lila kjol, lila blus och långt svart hår. Bakom kvinnan till höger upplevs dockorna föreställa ett bröllopspar. Kvinnan i paret bär lång vit klän- ning med volanger, golvlång slöja, stort guldhalsband och en blombukett i vänsterhanden. Mannen i paret bär långa svarta byxor röd skjorta som ser ut att vara i siden, grå väst och svart hatt. I övrigt i rummet finns det en tv och en hylla med bland annat två prydnadshästar. Kvinnan i mitten av rummet har glasögon, händerna i kors och tittar ut ur bild. Båda dessa bilderna uppmärksammar romsk kultur och tradition såsom musikskapande och klädnormer, någon- ting som såklart ska uppmärksammas och få leva vidare. Problemet uppstår i och med att den bredare bilden av vad det innebär att vara rom saknas, och att dessa bilder blir de som representerar någonting annat än tiggeri, utsatthet och diskriminering, och det riskerar att förstärka de his- toriska stereotyperna av romer som musiker och klädda i långa kjolar. Genom att bilder av romer enbart repre- senterar objekt som handlar om tigger, diskriminering, utsatthet, och historiska schablonbilder av den romska gruppen så stämmer representationen väl in med Michele Pickerings (refererad i Wikström 2009 s. 111) definition av en stereotyp som en process som fastställer, upprätthåller och reproducerar normer för identitet och beteende. Det stämmer även in med Stuart Halls påstående (refererad i Wikström 2009 s. 111) att det ofta bara är majoritetsbe- folkningen priviligeras med en nyanserad porträttering. Van Dijk (2000) hävdade tidigare i uppsatsen,under rubrik 3.2 på sidan 24, att de ämnen som media tenderar att rapportera om kring etniska minoriteter är ansvar för gruppen, hur de skiljer sig från majoritetsbefolkningen och vilka problem som uppstår. De objekt vars teman överrensstämmer med Van
Bilden återfinns under bilaga 10.2.5; 10.3.2.3; 10.4.5
7.6 Sammanfattning
resultat
Dijks påstående är: våra vs andra hemlösa, om diskriminering, Malmö stads ansvar, någon annans ansvar, romregistret, sub- ventioner, tiggeriet och utsatthet. Övriga två teman är: varse maktobalansen och annat. Det är således inom en ganska snäv ram rapporteringen kring romer sker.
Det uppvisas i analysen tecken på att Sydsvenskans bildsätt- ning bidrar till att betrakta romska tiggare som en homogen grupp, och enda gången en tiggande person blir namngiven är när personen interagerar med personer från majoritetsbe- folkningen. Det finns även exempel på hur personer ur den romska minoriteten utses till representanter för hela gruppen EU-migranter, som vissa romer är en del utav. Något som Hall (refererad i Wikström 2009 s. 111) tidigare i uppsatsen poäng- terat inte är lika vanligt förekommande i sammanhang där majoritetsbefolkningen ska representeras eftersom att det är vedertaget att majoritetsbefolkningen kommer i flera olika former och utföranden.
I flera av objekten som analyserats ses hur de romska aktö- rerna gjorts passiva och att saker diskuteras kring och saker
ska lösas för dem. I ett exempel uppvisas också stor visuellt skillnad mellan objektet som handlar om den svenska mino- riteten romer och och objektet som uppmanar Rumänien att stå för kostnaden. Något som problematiserar kategorisering- en genom att påvisa att klassificering även finns inom mino- ritetsgruppen, romer kontra romer. I materialet saknas även den bredare bilden av den romska minoriteten genom att rapporteringen teman är så snäva. Det två bilder som analyse- rats som exempel på objekt utanför temana tiggeri, utsatthet och diskriminering, porträtterar historiska stereotyper av den romska minoriteten. Dessa bilder i sig är inte problematiska eftersom romskt kulturarv i sig såklart bör få uppmärksam- mas, men i kombination med resterande snäva rapportering uppstår problemet med fortlevandet av romska stereotyper. Det finns som ovan sammanfattat en hel del aspekter av porträtteringen av den romska minoritetsbefolkningen som skiljer sig från porträtteringen av majoritetsbefolkningen. Uppfattningen av de två grupperna blir således olika, och rimligtvis bör då porträtteringen av romer i Sydsvenskan under aktuell insamlingsperiod riskera att främja skillnader mellan romer och majoritetsbefolkningen.
I det avslutande kapitlet av den här uppsatsen reflekterar jag kritiskt kring min process och uppsatsens resultat. Jag diskuterar även förslag till eventuell fortsatt forskning inom detta ämne.
Vad bilderna i Sydsvenskan förmedlar om den etniska minoriteten romer, utgående från denotation och konnota- tion, har försökts besvaras löpande i relation till bilderna i analysdelen. Som sammanfattas i föregående kapitel så vi- sar analysen på flertalet aspekter av porträtteringen av den romska minoritetsbefolkningen som skiljer sig från por- trätteringen av majoritetsbefolkningen, och som en följd bör uppfattningen av grupperna bli olika. Rimligtvis så ris- kerar således Sydsvenskans porträttering att främja skillna- der mellan romer och majoritetsbefolkningen. En aspekt av resultatet som bör problematiseras är den snäva rapporte- ringen kring romer. Det är mycket möjligt att när en person som identifierar sig som rom representeras i en roll utan- för den här uppsatsens teman, exempelvis som en person som arbetar som hjärnforskare, så väljer Sydsvenskan att inte upplysa läsaren om att personen identifierar sig som rom. Detta är ett val som skulle kunna förklara varför ob- jekten i uppsatsen ger en så snäv bild av gruppen romer. Ett sådant val kan ses ur två vinklar; det vore bra att belysa romer som har andra roller än de som beskrivits i upp- satsen, och att visa på en bredare bild av vad det innebär att identifiera sig som rom. Samtidigt skulle det kunna få motsatt effekt att hänvisa till personers etniska tillhörighet bara när det rör sig om minoriteter, som om det vore ett undantag att personer med den grupptillhörigheten åstad- kom någonting annat än stereotypbilderna. Det är på sam- ma sätt vi etablerar normen att ordet ”fotboll” hänvisar till herrfotboll varje gång vi använder uttrycket ”damfotboll”. Syftet med den här uppsatsen har varit att öka grafiska designers medvetenhet kring hur bilder/bildval kan påver- ka allmänheten och den diskurs som förs i samhället. Hur- vida detta syftet är uppnått går inte att besvara eftersom att det i nuläget inte utförts intervjuer med grafiska desig- ners innan och efter de läst uppsatsen. Min förhoppning är emellertid att uppsatsen ska väcka en diskussion kring
8. Diskussion
bildsättningens betydelse, och att en medvetenhet om den diskussionens existens kan bidra till grafiska designers kri- tiska medvetenhet i sitt arbete med bildmaterial.
Det vore oerhört intressant att intervjua personerna som gjort valen av bilderna till det analyserade materialet i den här uppsatsen, för att försöka förstå tankegångarna bakom bildvalen i relation till rubrik. En annan intressant aspekt är hur fotograferna har arbetat och tänkt när de dokumen- terat grupper som generellt får en skev representation i media. Har man som fotograf varit medveten om den pro- blematiken? Har fotografen interagerat med personerna hen fotograferat?
9. Referensförteckning
Berger, J. (1972). Ways of seeing. London: Penguin
Cederberg, I. (2010). Född fördömd: romerna - ett europeiskt dilemma. Stockholm: Leopard Chandler, D. (1994). Semiotics for Beginners.
http://visual-memory.co.uk/daniel/Documents/S4B/. (2015-04-19) Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur Downing, J. & Husband, C. (2005). Respresenting ”Race”. London: Sage Europeiska kommissionens webbplats. (2014). EU and Roma.
http://ec.europa.eu/justice/discrimination/roma/index_en.htm. (2015-04-04) Hammarén, N. & Johansson, T. (2009). Identitet. Malmö: Liber
Jörgensen, M. & Phillips, L. (2002). Discourse analysis as theory and method. London: Sage Karner, C. (2007). Etnicity and everyday life. New York: Routledge
Lawler, S. (2008). Identity - sociological perspectives. Cambridge: Polity
Marner, A. (2009). Tema: Bildanalys. Upplevelse, tolkning, analys och samtal – bildsemiotiskt
perspektiv på teori och metod i bildbetraktandet. I: Tilde rapport nr. 12, 2009, Institutionen för
estetiska ämnen, Umeå universitet.
http://www.estet.umu.se/digitalAssets/81/81207_tilde_12.pdf. (2015-04-19) Nordström, G. (1984). Bildspråk & Bildanalys. Borås: Centraltryckeriet
Orrenius, Niklas. (2013). Över tusen barn med i olaglig kartläggning. Dagens Nyheter. 23 september.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/over-tusen-barn-med-i-olaglig-kartlaggning/. (2015-05-19).
Petronella, S. (2011). Combating anti-Roma Prejudices and Stereotypes through Media. Knowled-
ge-Based Guidelines for Media Professionals.
http://www.erionet.eu/doc-respect_combating-anti-roma-prejudices-and- stereoty- pes-through-media. (2015-04-10)
Representation & the media. (1997). [film]. Regissör: Sut Jhally. Massachusetts: Media Educa-
tion Foundation
Rex, J. (1996). Race and ethnicity. London: Open University Press Rose, G. (2001). Visual Methodologies. London: Sage
Sonesson, Göran. Semiotik. Nationalencyklopedin.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/semiotik. (2015-04-19) SOU 2010:55. Romers rätt - en strategi för romer i Sverige.
http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/00/25/baf09ba7.pdf. (2015-05-04) Sydsvenskan. Välkommen till oss på Sydsvenskan.
http://www.sydsvenskan.se/om-sydsvenskan/valkommen-till-oss-pa-sydsvenskan/. (2015-04-19)
Van Dijk, A. (1989). Mediating Racism. The role of the media in the reproduction of racism i Ruth Wodak (red.). Language, Power and Ideology. Amsterdam: John Benjamins
Van Dijk, A. (2000). New(s) Racism: A Discourse Analytical Approach i Simon Cottle (red.). Eth-
nic Minorities and the Media. Maidenhead: Open University Press
Weiss, G. & Wodak, R. (2003). Critical Discourse Analysis: Theory and Interdisciplinarity. New York: Palgrave
Wikström, H. (2009). Etnicitet. Malmö: Liber