Historiskt 27

Den största förändringen av fotografyrket de senaste tio åren är digitaltekniken enligt de tillfrågade fotograferna. De säger också att dagens fotograf gör mer ”icke fotografiska uppgifter”. Även att väldigt få arbetar i traditionella mörkrum tas upp som en förändring.

Några citat från fotografer:

Det digitala har tagit överhanden Att vara insatt i andra medier

Fotografen måste göra mer ickefotografiska uppgifter

Skolverket har, tycker vi, tagit fasta på den nya tekniken och på ett bra sätt fått in det i de nya kursplanerna.

Tittar vi på svaren från bildköpare och redigerare anser de att fotograferna är mer pålästa, skolade och samhällsinriktade idag. En av de intervjuade svarade att bildens roll har förbättrats idag.

Citat:

Fotografen är mer påläst och lyhörd idag Fotografen är snabbare och mer påläst Fotografen är mer ”på”

Vi kan se att alla har en åsikt om förändringen av fotografyrket. Största förändringen är den digitala utvecklingen men vi kan även se att en fotograf är bredare och mer kunnig idag. Den analoga delen i en fotografs yrkesutövning har krympt, utan större saknad hos de tillfrågade fotograferna. På frågan om den analoga kunskapen, när det gäller bildframställning, anser fotograferna att det är viktigt historiskt sett, emedan bildköpare och redigare svarade, alla utom en, att det inte alls var viktigt.

Citat från fotografer:

Att kunna tradition är viktigt Viktigt att förstå bildens historia

Viktigt att kunna bildens framställning som den var förr

Citat från bildköpare och redigerare: Den digitala tekniken har tagit över

Ja, den sv/vita bilden kommer inte att försvinna helt ännu

Åsikterna går isär bland de tillfrågade, inte helt oväntat då bildköpare och redigerare endast behöver bilden de beställt. Bilder för tryck har sedan några år digitaliserats, bilden eller diat scannades in och behandlades digitalt. Idag kan man hoppa över scanningen, beställaren får en digital bildfil från början. En uppfattning som delas av många i branschen är att den analoga delen inom foto kommer att finnas kvar, mer som en konstform än för kommersiellt bruk.

4.2.2 Morgondagens fotograf

Att fotografens roll kommer att förändras i framtiden är alla överens om. En fotograf kommer att behöva vara mer allround, inte bara fotograf utan även vara insatt i andra digitala medier. Det visar på att vi lärare inom media behöver arbeta mer ämnesöverskridande. Våra elever kan arbeta med sina bilder i Grafisk kommunikation t.ex. Även text och foto har en naturlig koppling. Idag har många fotoskolor bildjournalistik på programmet, många tidningsfotografer skriver både text och fotograferar.

Citat från både fotografer och bildköpare:

Mer layoutarbete och mer infiltration i andra medier Att vara insatt i andra medier

Utvecklingen går framåt och tekniken utvecklas Fotografer kommer att kunna fler yrken

Vi har fått likartade svar från alla yrkesgrupper när det gäller att hänga med i utvecklingen. Anledningen till att fotografer hänger bra med i utvecklingen är att den digitala tekniken har funnits ett tag nu och att de flesta fotografer har anammat den tekniken. Om samma fråga ställts för 6-7 år sedan hade svaren blivit annorlunda, då var det många som fortfarande arbetade helt analogt.

När det gäller möjligheter till arbete i framtiden tror de flesta att fotografer behövs men, det kommer att vara färre jobb och fotograferna kommer att vara freelance. Svaren var

Vår uppfattning är att rena fotografjobb kommer att minska. En av orsakerna är att fler små och medelstora företag låter någon anställd sköta fotograferingen av enklare produkter. Ett exempel är ett företag i bildelsbranschen, de har en anställd som sköter fotograferingen av ca 4000 produkter till sin katalog.

Även privatmarknaden kommer att krympa, allt fler köper en bra digitalkamera som ger ett bra resultat. Att gå till fotografen blir inte en nödvändighet. Söker man på Internet i olika forum under fotografer, t.ex. www.brollopstorget.se, ser man att många vill ha en billig fotograf, gärna amatör som lämnar bilderna på en cd-skiva.

4.2.3 Kompetens

När vi sammanställde intervjusvaren om hur fotolärare ska hålla sig ajour med yrket kan vi sammanfatta svaren - utbildning. Vi tog med den frågan då vi anser att det är en viktig aspekt i undervisningen. I ett pressmeddelande från skolverket (2002), står det bl.a. att lärarkompetens är den enskilda resurs som har störst betydelse för elevers resultat. Det framkom när skolverket gjorde en kunskapsöversikt över ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat.

De tillfrågade fotograferna anser att lärarna borde vara verksamma i yrket och att inte stanna i utvecklingen. Bildköpare och redigerare hade samma åsikter. Vår reflektion är densamma, för att lära ut relevant teknik behövs kompetens som inte bara går att läsa sig till.

5 Analys

Det som framkommit i vår undersökning visar i de flesta svaren på en samstämmighet med skolverkets intentioner. Alla är överens om den snabba utvecklingen och att den digitala tekniken har förändrat fotografyrket. Dock har svaren från fotografer en tendens att visa dagens situation, inte framtidens.

Jämför vi t.ex. svaren från bildköpare och redigerare med fotografernas när det gäller framställning av bilder för publicering i olika media, ser vi att redigerare och bildköpare anser att det är viktigt, emellertid är inte alla fotografer av den uppfattningen.

En orsak till att svaren från fotografer speglar dagens situation kan vara att fotografyrket är ett ”enmansjobb” i de flesta fall. Det kan vara svårt för en fotograf att se möjligheterna med den digitala delen. Bildköpare och redigerare möter olika typer av fotografer, de som varit med under den analoga tiden och dels den nya generationen fotografer, fotografer som från början kommit in i den digitala världen. Dessa fotografer har en annan syn på yrket och bilder, de har insett möjligheterna att få en mer debiterbar tid för sina bilder och därigenom lämnat mer färdigt material till redigerare och bildköpare.

Förvånande var på vår fråga om hur viktigt det är med en god språklig förmåga för eleven var att endast en satte en sjua. Det går att förstå bildköpare och redigerare men att fotograferna inte ansåg det vara speciellt viktigt är förvånande. Oavsett om fotografen jobbar mot privatkund eller företagskund så behövs kommunikation för att bilderna ska bli användbara.

5.1 Kommentarer

Vi väljer att lägga med våra egna kommentarer till enkätsvaren här.

Det innebär att vi måste lära våra elever att kommunicera och att vara lyhörda. Vad är det kunden vill ha? Har jag förstått vad beställaren vill uppnå med bilden?

2. Hur viktigt är det att eleven kan framställa bilder för publicering i olika media och att ha erfarenhet av egen publicering för en bredare allmänhet.

Vi anser att fotografer i framtiden måste ha kunskapen och kunna ta ett större ansvar för bilden. Den debiterbara tiden för fotografering kommer att krympa p.g.a. konkurrensen. Idag debiterar redigerarna/reklambyråer slutkunden för sitt arbete, ett arbete som fotografen bör kunna och göra. Det kommer också att bli ett konkurrensverktyg att redigera bilder, många klarar idag av att lägga in bilder i en dator och att få utskrifter med hög kvalité. En fotograf blir tvungen att erbjuda något mer för att få lönsamhet. Det digitala fotograferandet ger en helt ny dimension av bildskapande och det ger nya möjligheter att erbjuda kunder bilder som är en blandning av fantasi och verklighet. Svaren gav oss en tankeställare, vi behöver lägga ner mer tid på att lära ut korrekt bildbehandling för olika ändamål.

3. Hur viktigt är det att eleven från en idé kan genomföra egna längre projekt där flera bilder samverkar.

För en elev är det viktigt att lära sig planera och genomföra ett projekt. Vi kan se det i våra C-kurser, eleven får en uppgift som sträcker sig över hela kursen och skall resultera i en utställning. Ett flertal elever klarar den uppgiften ganska lätt, andra har svårt att planera tiden vilket gör att de kommer i tidsnöd. Vi menar att för en elev är det viktigt att kunna planera, inte bara för fotouppgifter, utan för skolarbetet totalt. Uppgifter som sträcker sig över längre tid är en bra övning, det viktiga är att vi lärare stöttar och hjälper de elever som har problem med tidsplanering.

4. Det är viktigt att eleven kan genomföra fotografiska uppgifter med varierat innehåll.

För en elev anser vi att det är viktigt att pröva sig fram, allt från dokumentär fotografi till reklam. På så sätt kan de hitta sitt eget intresseområde och därmed sitt bildspråk.

5. Hur viktigt är det att eleven får de kunskaper om de yrkesmässiga krav som fotografyrket innebär.

Ungdomar har ofta en skev bild av fotografyrket, det verkar glamouröst och enkelt. Mediebilden av en fotograf är bilder som syns i press och reklam, vackra modeller och snygga reklambilder. För att nå dit krävs tålamod och engagemang, social kompetens och en tro på sig själv. Det räcker inte att kunna kameror och bildbehandlingsprogram. Vår uppfattning är att vi är skyldiga att ge våra elever en rättvis bild av fotografyrket, det enkla och glamourösa kräver kunskap.

6. Hur viktigt är det att eleven förstår den tekniska utrustningens möjligheter och begränsningar för bildens uttryck.

Fotografer som ser möjligheterna att erbjuda sina kunder något nytt har en bättre lönsamhet. Porträttfotografer kan idag t.ex. erbjuda sina kunder personliga inbjudningskort, collage, ihopkopieringar o.s.v. Listan kan göras lika lång som kreativiteten sträcker sig.

När det gäller förståelsen för begränsningar ligger det i utrustningen. Vi lär ut vilka krav som ställs på utrustningen för att kunna leverera bilder för olika ändamål. För en fotograf som arbetar som porträttfotograf och levererar kopior upp till 40x50 cm räcker en 16 megapixelkamera. Reklamfotografer behöver däremot kameror med fler pixlar för att kunna leverera bilder till högkvalitativa trycksaker och stortavlor.

7. Hur viktigt är det att eleven kan föra en etisk diskussion om olika aspekter på vad bildpublicering kan innebära.

Vi anser att den diskussionen är viktig för fotografer ur flera perspektiv. Vi lever i en konsumtionsvärld när det gäller bilder. Många elever har idag mobilkameror som används på ett tanklöst sätt. Det finns elever som blivit fotograferade i duschen och där bilderna sedan hamnat på nätet. Det kan ses som en rolig ”grej” men ställer till problem för den drabbade. Tyvärr används det även i mobbningssyfte.

Rent teoretiskt kan en bild finnas för en miljonpublik på mindre än fem minuter. Vi har även ungsdomssajter där unga flickor laddar upp halvnakna bilder på sig själva. Vad som verkar tufft och oskyldigt blir inte så roligt om och när bilderna dyker upp ett antal år senare. Bilder som en gång publicerats på nätet försvinner aldrig, det finns alltid

Vi har även fenomenet paparazzis, (fotografer som lever på att leverera bilder på kändisar i olika situationer), varför vill människor se bilder på kändisar som är berusade, halvnakna eller i andra komprometterande situationer? Kan vi få ungdomar att diskutera dessa fenomen kan vi kanske få en förändring till stånd. Det är ungdomarna som blir morgondagens bildkonsumenter och som kommer att styra bildutbudet.

8. Hur viktigt är det att eleven kan analysera egna och andras bilder.

Här menar vi att alla tillfrågade fotografer borde ha svarat högst. Vi börjar med att eleverna får analysera andras bilder, varför de tycker vissa bilder är bra och andra mindre bra. När de börjar se sammanhang i bilderna blir deras egna bilder mer genomtänkta och början på ett eget bildspråk har startat.

9. Hur viktigt är det att eleven har god språklig förmåga.

Reklam och porträttfotografer behöver ha en god språklig förmåga för att förstå kundens önskemål. I dag är det inte självklart att en pressfotograf endast tar en bild till artikeln utan det krävs ibland att fotografen skriver både bildtext och artiklar.

Nordens fotoskola på Biskops Arnö har en KY-utbildning i bildjournalistik. För de som söker den utbildningen är en god språklig förmåga ett plus.

10. Hur viktigt är det eleven känner till den fotografiska bildens historia och utveckling.

Att ge eleverna en bred bild av fotografi tror vi är en nödvändighet för att eleverna ska få förståelse för bildens betydelse. Bilder har historiskt sett använts för olika propagandaändamål. En av de mest kända är flaggresningen på ön Iwo Jima av Joe Rosentahl den 23 februari 1945. Den bilden användes som symbol för USA:s aktivitet i stilla havet under andra världskriget. Bilden vann Pulitzerpriset samma år.

Clint Eastwood försöker med filmen Flags of our fathers berätta tillkomsten av bilden och dess användning i propagandasyfte. Bilden där Saigons polischef Nguyen Ngoc Loan på öppen gata skjuter ihjäl Viet Cong-fången Nguyen Van Lem den 1 februari 1968, är en bild som fick många att ifrågasätta USA:s närvaro i Vietnam. Även den bilden gav fotografen Eddie Adams Pulitzerpriset samma år.

Dagens och även morgondagens fotografer bör veta och förstå bildens makt. Vi översållas dagligen med bilder, allt från glamourösa till dokumentära bilder. Det är också viktigt att ifrågasätta bilder, visa på hur utvecklingen gjort att manipulationer är enkelt att göra och kan förändra en bild totalt. Inom pressfotografernas förbund fördes i vintras en livlig debatt om att manipulera bilder i efterhand. Det finns en risk med manipulering, att fotografiets trovärdighet skadas. Vi anser att den största faran är att vi inte märker att fotot är manipulerat.

11. Det är viktigt att eleven kan arbeta på ett säkert och resurssnålt sätt.

Det är lite oroväckande att inte alla som svarade ansåg att det motsvarade sju på skalan. Vi måste alla se till att arbeta på ett resurssnålt sätt.

6 Diskussion

En erkänd norsk fotograf, Morten Krogvold, sa vid ett tillfälle när vi diskuterade bilder och fotografi, ” den enda utveckling du kan stoppa - är din egen”. En av våra uppgifter som lärare är att leda elevens utveckling. Människans mest utmärkande drag, är att hon är läraktig. Säljö, nämner det individuella och kollektiva lärandet, (Säljö 2000), inom fotografisk bild så kommer mest det individuella lärandet in. Det gäller att eleven skapar sina egna bilder men på vägen dit, så kommer det kollektiva lärandet, att titta och analysera andras bilder genom diskussioner.

John Dewey, (http://sv.wikipedia.org/wiki/john_dewey) myntade uttrycket ”learning by doing” och tack vare den digitala tekniken får eleverna snabbt ett kvitto på sitt arbete. En elev kan under ett lektionspass stegvis ta sig fram till kunskapen genom att pröva sig fram.

För att eleverna ska utvecklas krävs det engagemang både från lärare och från elever. I lärarens handbok, (Lärarförbundet 2001), står det under lärarens yrkesetik att läraren ska ta ansvar för sin kompetensutveckling. För att det ska fungera behövs en insatt och engagerad skolledning. Om skolan har kunniga och engagerade lärare som är uppdaterade inom fotografyrket, så får vi med automatik engagerade och nyfikna elever.

Madsén, (1994), skriver:

Om vi skall kunna utveckla en skola som alla lämnar med bibehållen lust att lära, måste kraven på livslångt lärande först och främst gälla lärarna. (1994:22).

Även idéhistoriken Liedman, (2001), menar att kunskap är för människan ett oändligt och oavslutat äventyr.

Utveckling inom foto sker på många plan, dels inom teknikområdet och dels som fotograf. Det är inte svårt att stanna upp i sin utveckling som fotograf, men

teknikutvecklingen sker oavsett om vi tycker om det eller inte. För att utvecklas som fotograf behövs inspiration och förmåga att ta till sig ny teknik. Där måste vi lärare vara inspirerande och kunniga samt ha verktyg för att ge elever meningsfulla och relevanta kunskaper. Under mål och riktlinjer, (LPF 94), står det att skolan ska sträva mot att eleven ska utveckla kunskaper för ett föränderligt yrkesliv. Vi tror att en väg att gå är ett samarbete med näringslivet. Ett problem som finns i skolan idag är bristen på motivation hos vissa elever. Ett sätt att ge mer motivation är att ha engagerade och kunniga lärare, men även att eleverna ser sammanhangen. Ahrenfeldt, (2001) skriver om den humanistiska psykologin som säger att en helhet är större och mäktigare än summan av dess delar. Vi kan i vår undersökning se att fotografyrket går mot en bredare kunskap där fler yrkesområden kommer in. Får vi eleverna att förstå och att se sammanhangen från idé till slutprodukt kommer motivationen att öka.

Syftet med vår undersökning var att om möjligt få reda på hur skolverkets kursplaner stämmer med verkligheten. Vi kände att de gamla kursplanerna var lite irrelevanta, de nya däremot verkade vara mera verklighetsförankrade. För att dels få en inblick i hur branschen ser på relevant kunskap och hur vi som fotolärare bäst kan hålla oss uppdaterade, ställde vi de frågor vi ville ha svar på.

• Hur ser branschen på utvecklingen inom fotografyrket?

• Hur kan vi förstå kursverkets kursplaner i relation till branschen?

• Hur kan vi fotolärare på bästa sätt hålla oss uppdaterade för att möta branschens krav?

Svaren på vår undersökning talar för att kursplanerna ligger rätt i tiden. Den frustration vi kunde känna med den gamla kursplanen, att lära ut saker som vi visste inte var relevanta i dagens fotobransch, har avsevärt minskat.

För att känna yrkesstolthet som lärare behöver vi känna att det vi lär ut är relevant, trovärdigheten från elever har vi men för att vi ska känna yrkesstolthet måste vi vara trovärdiga inför oss själva, det kan vi endast vara om vi vet och känner att kursplaner och kursmål är relevanta.

6.1 Enkäter

Det intressanta med svaren var att de inte alltid blev de vi förväntade oss, dock anser vi att resultatet pekar på att skolverkets kursplaner skulle ha fungerat om de hade blivit en ny gymnasiereform. Våra diskussioner när det gällde enkätsvaren handlade mycket om vilken bransch som hade avvikande uppfattningar. Vi kom fram till att det oftast var fotograferna som avvek.

I vår intervju med Hans Grankvist, kursplaneskribent, framgick det att underlaget till kursmålen togs fram i samråd med bildbranschen. Det ger oss svar på varför fotograferna inte låg högst på alla frågor utan endast på frågorna:

• Hur viktigt är det att eleven får de kunskaper om de yrkesmässiga krav som

fotografyrket innebär

• Hur viktigt är det att eleven kan analysera egna och andras bilder

• Hur viktigt är det eleven känner till den fotografiska bildens historia och

utveckling

Ganska naturligt egentligen då det är branschen som bäst kan berätta vad de förväntar sig av fotograferna och deras kunskap. Vi kom fram till att fotografer i princip är ett serviceyrke, därför borde kanske inte fotografer vara med i kursplanediskussionerna? Det är att dra det till sin spets och vi diskuterade det fram och tillbaka, men vi kom fram till att givetvis behövs fotografer med i kursplanediskussioner, då fotografyrket är ett kreativt yrke. Fotografyrket har så många riktningar det kan ta, och för en konstfotograf finns det egentligen inga regler eller mallar att följa, det är endast den kreativa sidan som sätter stopp.

6.2 Intervjuer

Undersökningen och intervjuerna med kollegor visar också att utvecklingen fortfarande går väldigt fort. Det innebär att det ställs krav på oss fotolärare. Nyfikenheten på ny

teknik och nya rön måste finnas, men även en förståelse från skolledning och fack om betydelsen av kompetenshöjning.

Vår diskussion angående intervjuerna hamnade på hur likartade svaren var. Nästan alla var överens om att morgondagens fotograf behöver vara mer allround när det gäller teknik. Hur löser vi det? En utveckling av det resonemanget för oss in på ämnesövergripande projekt. Det är något som skolverket förordar och från höstterminen 06 har vi börjat med det i årskurs ett. Våra elever jobbar med projekt, de får göra cd- omslag, reklamfilm och skriva texter. Till detta ska det vara bilder. På så sätt får de en