Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och LedarskapExamensarbete
10 poäng
Kursmål i teori och praktik
Fristående kurs Fotografisk bild
Course Aimes: Theoretical and Practical Issues
Separate course in photography
Kjell Andersson
Gunnar Englund
Lärarkunskap för lärare i yrkesämnen, 60P AUO Hösttermin 2006
Examinator: Marie Leijon
Sammanfattning
Englund, Gunnar. Andersson, Kjell (2007) Kursmål i teori och praktik -
fristående kurs i Fotografisk bild.
Vi ville med vår undersökning se hur väl förankrat skolverkets kursmål för fotografisk bild är hos näringslivet och om det finns behov av tätare uppgraderingar samt att se om viktigheten av de olika delmomenten i kurserna skiljer sig åt mellan de olika yrkesgrupperna.
En av anledningarna till att vi valde detta som examensarbete är att utvecklingen inom foto har gått väldigt snabbt de senaste åren. Vi valde att intervjua yrkesmänniskor från branscher med anknytning till foto och bilder.
Resultatet tyder på att i dagsläget stämmer skolverkets kursplaner ganska väl med de krav näringslivet ställer
Sökord: Fotografisk bild, kursmål, näringsliv, utveckling, uppgraderingar
Gunnar Englund Kjell Andersson Handledare: Bengt-Olof Bergfeldt Järnvägsgatan 10 Hällby, Sandbäcken 2 Examinator: Marie Leijon
Innehållsförteckning
1 Inledning ...- 1 - 1.1 Bakgrund...- 2 - 1.1.1 Utveckling... - 2 - 1.1.2 Skola-arbete ... - 3 - 1.1.3 Kursplaner... - 4 - 1.1.4 Framtiden ... - 6 - 1.1.5 Syfte ... - 8 - 1.1.6 Frågeställningar ... - 8 - 2 Teori ...- 9 -2.1 Lärarrollen och kompetens ...- 9 -
2.2 Motivation...- 10 -
2.3 Lärande ...- 10 -
2.4 Lärande och kulturell dynamik ...- 12 -
3 Metod ...- 13 - 3.1 Metodval ...- 13 - 3.2 Urval ...- 15 - 3.3 Genomförande ...- 16 - 3.4 Bearbetning ...- 17 - 3.5 Tillförlitlighet...- 18 - 3.6 Etiska aspekter ...- 18 - 4 Resultat ...- 20 - 4.1 Enkät ...- 20 -
4.2 Svar på öppna frågor...- 26 -
4.2.1 Historiskt... - 27 - 4.2.2 Morgondagens fotograf... - 28 - 4.2.3 Kompetens ... - 29 - 5 Analys...- 30 - 5.1 Kommentarer ...- 30 - 6 Diskussion ...- 35 - 6.1 Enkäter ...- 37 - 6.2 Intervjuer...- 37 - 6.3 Slutsats ...- 38 - Litteratur ...- 39 - Bilagor...- 41 -
1 Inledning
Med en allt hårdare arbetsmarknad och bristande motivation hos gymnasieelever krävs det att vi ger våra elever en bra och relevant grund att stå på för vidare studier.
Lärarens handbok (2002) menar att:
Gymnasieskolan skall med den obligatoriska skolan som grund fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som förberedelse för yrkesverksamhet och studier vid universitet och högskolor mm och som förberedelse för vuxenlivet som samhällsmedborgare och ansvariga för sina egna liv. (2002:41).
Samt att:
Utvecklingen i yrkeslivet innebär bl.a. att det behövs gränsöverskridanden mellan olika yrkesområden och att krav ställs på medvetenheten om såväl egen som andras kompetens. Detta ställer i sin tur krav på skolans arbetsformer och arbetsorganisation(a:a:39).
Det innebär att vi inom skolan har ett stort ansvar, det gäller att utbildningen vi ger är relevant. Våra elever på medieprogrammet skall ha femton veckors arbetsplatsförlagd utbildning och då är det viktigt att vi inom skolan och näringslivet har samma syn på vad en elev bör kunna och känna till.
Upptäcker eleverna att vi ligger två, tre år efter så finns det risk att motivationen försvinner och därmed begränsas möjligheterna till fortsatta studier.
Att på bästa sätt hålla motivationen uppe och samtidigt ge eleverna en verklighetstrogen inblick i yrket kräver dels kompetens hos lärarna samt styrdokument som ligger i tiden. Frågan om relevant utbildning handlar om ekonomi, framtidsvision och kompetens.
De olika perspektiv som ges i antologin Villkor och vägar för grundläggande
yrkesutbildning, där flera författare medverkat (Skolverket 2001:13), är också uttryck
för olika värderingar och ger därför inga entydiga svar. Däremot antyds flera vägvisare och många av dem tycks peka åt samma håll - mot ett ökat samarbete mellan skola och arbetsliv, både inom och utanför skolan. Om vägen dit skall banas via nya strukturer, ”goda exempel”, incitament eller regler - eller något annat - är dock en politisk fråga, för den som så många andra frågor har sin grund i just värderingar. Vidare beskrivs ett projekt med namnet ”Ny fart” mellan skola och arbetsliv som leddes av Katarina
Andræ Sörensson. Erfarenheterna från projekt, visade att innehållet inte i tillräcklig utsträckning överensstämde med de krav på kompetens som arbetslivet ställde, trots vällovliga initiativ från programmakarna att hämta in synpunkter från branscherna. (Sörensson 1997,I: Skolverket 2001:13). Därför kommer vårt resultat att bli missvisande då föregående kursplaner skiljer sig från den tilltänkta gymnasiereformen (GY07).
1.1 Bakgrund
Då vi båda har mångårig erfarenhet av fotografyrket och mellan sex och nio år inom skolan ser vi hur fort utvecklingen går inom yrket. Vi är fortfarande yrkesverksamma och har kontakt med bildköpare inom olika områden, reklambyråer, företag, tidningar och privatpersoner. Vi vill även höja motivationen hos eleverna och en del av det är att lära ut kunskaper som är relevanta och användbara.
1.1.1 Utveckling
Enligt vår uppfattning har fotografyrket förändrats genom åren. På senare år har det skett ett antal stora förändringar, från glasnegativ till film, från svart/vitt till färg och från negativ/diafilm till digitalt.
Från början hade fotografen full kontroll över sina bilder, fotografen gjorde sina egna glasnegativ, framkallade och kopierade. När färgfilmen kom startades det framkallningslaboratorier som tog hand om negativen och kopierade bilderna, fotografen kunde lämna mörkrummet.
Idag är vi tillbaka i mörkrummet, skillnaden är att mörkrummet är en dator. Fotograferna har tagit tillbaka kontrollen över hela bildprocessen. Antingen skriver fotografen ut bilderna själv eller använder Internet och ftp servrar (fotografen loggar in på laboratoriets dator och lägger över bildfilerna). Arbetar fotografen med kalibrerade skärmar vet han/hon hur resultatet blir. Fördelen är att beskärningar, färgtyngd och bildkontraster blir som fotografen vill ha det, till skillnad mot när det fanns stora
färglaboratorier som kopierade bilderna. Fotograferna kunde aldrig vara riktigt säker på hur slutresultatet skulle bli.
Sedan har mörkrummet blivit portabelt. Det är enkelt att på ett uppdrag ta med sig en bärbar dator och på så sätt visa kunden hur bilderna kommer att bli. Den digitala biten gör också att tiden för behandling av bilder blir en stor del av fotografens arbetsdag och för att få lönsamhet behövs skicklighet i bearbetningen av bilderna.
Det innebär också att fotografen förutom den kreativa delen, även ska kunna olika bildbehandlings och layoutprogram.
Utvecklingen hos kameratillverkarna har också gått snabbt. De första digitala systemkamerorna kostade 100 000:- och hade en upplösning på 2 megapixlar, att jämföra med dagens mobiltelefoner som har fler megapixlar till en bråkdel av priset. I dag finns det kameror som skickar bildfilerna trådlöst till dator. Användbart för tidningsfotografer som t.ex. fotograferar idrottsevenemang. Bildredaktören kan sitta på läktaren och välja bilder och via mobiltelefon skicka bilden till redaktionen var som helst i världen. Med de nya professionella kamerorna som ger bildfiler på mellan 40-60 mb krävs snabbare datorer och snabbare Internetuppkopplingar.
Programvarorna utvecklas också kontinuerligt. Photoshop som är det största bildbehandlingsprogrammet har släppt uppgraderingar/förbättringar i snitt vartannat år. Där kommer kompetensutvecklingen in, det gäller att skolan ger möjligheter för lärarna att höja sin kompetens. Det har även kommit program som snabbar upp arbetsflödet och på så sätt ger mer lönsamhet.
1.1.2 Skola-arbete
Arnell Gustafsson (1999) menar att:
Syftet med utbildning är att ge kunskaper, inte bara för yrkeslivet. Men en stor del av utbildningen, och speciellt då yrkesutbildningen, syftar ju just till att ge kunskaper för speciella yrken, som ska tillämpas i arbetslivet.
Men vad är det då att ”ha rätt kunskaper” för ett yrke? Vilka kunskaper bedömer exempelvis arbetsgivaren vara viktiga? Och vilka krav kan den enskilde eleven ställa på sin yrkesutbildning?(1999:15).
När det gäller att ”ha rätt kunskaper” är det viktigt att kursplanerna är uppdaterade. Kraven som den enskilde eleven kan ställa är att läraren, programvaror och utrustningen är uppdaterad.
Hon nämner även att:
När det gäller innehållet i kunskaperna kan två grova kategorier särskiljas: För det första innehållet vad avser ämnesrelaterade kunskaper, t.ex. datakunskaper, kunskaper i de speciella karaktärsämnena på gymnasiets olika yrkesprogram och för det andra personlighetsrelaterade kunskaper, t.ex. social kompetens, kreativitet, självständighet.(a:a:15)
Ulla Arnell Gustafsson hänvisar också till en studie från Skolverket (1997), som grundar sig på enkäter till 185 arbetsgivare inom främst tjänstesektorn. Denna studie visar att egenskaper som att ”kunna samarbeta med andra”, ” att ta initiativ och vara kreativ” samt ”att vara ordningsam, noggrann och punktlig” bedöms som viktiga av över 95 procent av arbetsgivarna, medan t.ex. förmåga att använda datorer bedöms som viktigt av 45 procent, att uttrycka sig skriftligt av 40 procent, att använda engelska av 35 procent, samt att använda ett annat främmande språk av 12 procent. Och av de 10 arbetsgivare som intervjuades i Meyer (1999) var det inte någon som nämnde någon specifik ämneskunskap som särskilt viktig vid nyrekrytering.
För att arbeta som fotograf anser vi att den sociala biten är oerhört viktig men även att den tekniska och kreativa delen väger lika tungt.
Tittar vi på hur medieelver uppfattar sin gymnasieutbildning så framgår det i rapporten (Skolverket 2002, ISSN 1103-2421) att de som gått medieprogrammet var genomgående mycket positiva till den utbildning de fått, även om inte arbetslivet efterfrågar alla färdigheter.
1.1.3 Kursplaner
När vi tittade på kursplanerna för foto i GY07 ansåg vi att kursmålen var relevanta. För att få reda på hur kursplanerna togs fram kontaktade vi Hans Grankvist, kursplaneskribent, och ställde några frågor hur han gick tillväga och hans syn på framtiden. Hans Grankvist är fotograf och fotolärare.
Underlaget fick han fram med hjälp av möten med bildköpare och fotografer, även om det inte var det lättaste att få till stånd möten med branschfolk. Efter det skickades underlaget till skolverket som omarbetade och omformulerade en del delmål.
Skolverket gjorde 2004 en sammanställning av intervjuer med 15 personer som deltog i arbetet med gymnasieskolans kursplaner, (Skolverket 2004). Läser man kursplanearbete 1991-1994 under bl.a. förankring i branscher, högskolan m.fl. kan man se att även då var det svårt att enas. Internet som kommunikationsverktyg var inte lika utbrett vilket gjorde att det ofta var en envägskommunikation.
Skolverket (1998-2000) menar att:
Många branschkontakter och referensgrupper förekom. Många påtryckningar från högskolan förekom då det gällde NV-programmet och från Högskoleverket då det gällde SP-programmet. Det förekom också positiva kontakter med högskolan bl.a. vid skrivning av programmålen.(1998-2000:14).
I vår intervju med Hans Grankvist framgick att problemen var likartade som under arbetet 1991-1994. Det var svårt att få till stånd möten med branschfolk och att få till stånd en kursplan som tog tillvara de olika branschernas önskemål. När kursplanen var skriven skickades den till Skolverket som bestämde formen och innehållet. I uppdraget ingick även att undervisningen inte fick bli mer kostnadskrävande.
Tidsperspektivet för kursplanen är tio år, men är inte satt enskilt för foto utan det gäller hela gymnasieskolan. Enligt Hans Grankvist är den realistiska tiden för uppgradering av Fotografisk bild tre till fyra år.
Skolverket (2000) påstår att:
Nya krav ställs också när det gäller tekniska färdigheter En fotograf förväntas kunna
leverera ett tryckfärdigt original(2000:1)
Där är ett område som vi tror kan förändras, det är ingen omöjlighet att det kommer nya programvaror som gör arbetet.
Skolverket skriver samt att:
Eleven ska utveckla förmåga att framställa bilder av tekniskt god kvalitet för publicering med olika syften och för olika kanaler samt erfarenhet av egen publicering för en bredare allmänhet.(a:a:1).
Där kommer en praktisk och ekonomisk fråga, för att kunna leverera en bild av tekniskt god kvalitet för tryck måste dataskärmarna vara kalibrerade. Det innebär att skolorna blir tvungna att köpa in kalibreringsverktyg och att skärmarna kalibreras minst en gång i veckan. Även kamerautrustningarna måste uppdateras för att möta kraven på kvalitet. För att eleverna ska få den insikt och kunskap som krävs behövs kompetens hos lärarna. I ett pressmeddelande, Lärarnas Riksförbund (2006) kräver lärarfacken mer fortbildning. Lärarnas Riksförbund gjorde en undersökning som visar att en av fyra lärare inte ens fått en timmes fortbildning inom sitt ämne. Totalt anser hela 68 procent av fackförbundets medlemmar att de inte får den kompetensutveckling de behöver. När vi gick igenom våra intervjusvar ansåg många att lärarna skulle vara verksamma i fotografyrket. Nu är det en utopi anser vi, men praktikplats för fotolärare ett antal veckor varje år är kanske en lösning.
1.1.4 Framtiden
Då utvecklingen går fort inom fotografin så bestämde vi oss för att intervjua några personer med stort inflytande inom svensk fotografi. Intervjuerna ingår inte i vår enkätundersökning utan är en fristående del i vårt uppsatsarbete med syftet att om möjligt undersöka vart fotografyrket är på väg.
Frågan vi ställde var:
Har fotografer någon framtid?
Per Lindström, fotograf och utvecklingsredaktör på Sydsvenska Dagbladet Malmö: Det finns ingen framtid för de äldre etablerade fotograferna eftersom de unga tar över för att de är mer hungriga och är beredda att arbeta jämt och ständigt och att 40-talisterrna snart går i pension.
Just nu är det en tuff överetablering i landet och att det förmodligen kommer att bli värre. Jag ser tekniken som den största boven i dramat och att fotograferna borde tänka mer på bilden och dess innehåll än vad man gör idag.
Roger Turesson, fotograf och en av grundarna till bildbyrån Moment:
Jag tror att fotograferna får det tuffare. För att överleva den tuffa marknaden så tror jag också att fotografen ska vara knuten till en bildbyrå som tar tillvara fotografens intressen. En bildbyrå har förmågan att sälja de alster som fotograferna producerar. Det är också viktigt med egna projekt för att känna tillfredställelse i sitt fotograferande men även att ta uppdragsfotografering, inte minst för sin överlevnad.
Per Kagrell, fotograf och bildchef Expressen:
Jag tror att det kommer att bli svårt att etablera sig som fotograf i framtiden. Tekniken har tagit överhand från det kreativa fotograferandet, en mobilkamera i var mans hand är nu en regel i stället för ett undantag.
Vad som är viktigt är att de etablerade fotoskolorna i landet tar sitt ansvar och förmår eleverna till att bli duktiga fotografer med den kreativa synen som sitt viktigaste instrument. Då kan det kanske bli en annan utveckling i framtiden.
Ulrich Schulte, fotograf och Svensk mästare i PYO (porträttfotografernas yrkesorganisation) 2004 och 2006:
Det viktiga för fotograferna är att gå över till digitalt. En fotograf behöver också engagera sig, vara målmedveten och regelbundet träffa kollegor. De behöver också gå på seminarier och workshops, gärna med utländska kollegor då mycket av de nya trenderna kommer utifrån.
Det var med blandade känslor vi sammanställde svaren. De är dock eniga om att den digitala tekniken är här för att stanna. De ser också en fara i tekniken, det är lätt att glömma bort den kreativa delen. Vi kan utläsa att teknik går att lära sig, därför bör större vikt läggas vid själva bildskapandet för att på så sätt skilja sig från mängden. Tittar vi på den kreativa sidan anser vi att det digitala har ett försprång gentemot den analoga delen (framställning av bilder enl. det gamla förfarandet). Eleverna kan framställa ett antal olika varianter av samma bild på ett enkelt och snabbt sätt, färg och svartvitt, sepiatonade (bruntonade), delvis färglagda o.s.v. På det gamla sättet är det tidskrävande och svårt.
De ser också ett problem med arkivering av bilder. Tack vare digitaltekniken har mängden bilder ökat och därmed dyker frågan upp, hur ska vi lagra bilderna? I dag kan vi fortfarande titta på bilder som är tagna vid sekelskiftet, men hur ser det ut om 100 år? Kan våra datorer läsa dagens bildfiler? Har vi haft en kosmisk urladdning som raderat
alla hårddiskar? Det enda vi vet om framtiden är att vi inte vet hur den kommer att se ut, vi kan bara gissa oss till den.
1.1.5 Syfte
Syftet med vårt examensarbete är att om möjligt få ett svar eller indikation på vad fotobranschen förväntar sig av ungdomar som läser foto på gymnasieskolan. Stämmer skolverkets kursplaner med branschens syn på kunskap, eller finns det en varierad syn på vad som är viktigt att lära? I vår undersökning ville vi även ta reda på vad branschen anser om framtiden och vilka kunskaper elever kan tänkas behöva, samt på vilket sätt fotolärare på bästa sätt kan möta branschens krav och önskemål. Enkätundersökningen har utgått från kursplanerna i fotografisk bild. Intervjufrågorna ställde vi för att se hur fotografens roll förändrats de senaste åren och hur framtiden förväntas se ut.
För att få svar på våra frågor vände vi oss till: • Grafiska branschen
• Reklambranschen • Fotografbranschen
1.1.6 Frågeställningar
• Hur ser branschen på utvecklingen inom fotografyrket
• Hur kan vi förstå skolverkets kursplaner i relation till branschens syn på utvecklingen inom fotografyrket?
• Hur kan vi fotolärare på bästa sätt hålla oss uppdaterade för att möta branschens krav?
2 Teori
John Dewey, (1859-1952), myntade uttrycket ”learning by doing”. Ett uttryck som stämmer väl in på fotografisk bild och som ger eleverna en praktisk förståelse för ämnet. För att ”learning by doing” ska bli meningsfullt måste uppgifterna vara relevanta. Tittar vi på fotografyrket så är det fortfarande ett skråyrke, det innebär att man kan börja som lärling hos en mäster. Idag praktiseras det inte i någon större utsträckning och det är inte många fotografer som ansöker om mästarbrev. Istället har vi fått assistenter, unga intresserade fotografer som istället för fotoskolor arbetar hos en känd eller namnkunnig fotograf och på så sätt får de sin utbildning. Samtidigt som de får utbildning har de möjligheter att skapa kontaktnät med presumtiva kunder för framtiden.
2.1 Lärarrollen och kompetens
Oavsett hur väl kursplaner stämmer med verkligheten så krävs engagemang från både lärare och elever. Det måste finnas utrymme för både elever och lärare att utvecklas. I lärarens handbok, (Lärarförbundet 2001), talas det om, under lärarens yrkesetik, bl.a. att lärare förbinder sig ta ansvar för sin kompetensutveckling för att på så sätt bedriva en god undervisning, samt följa den yrkesmässiga och vetenskapliga utvecklingen inom sitt yrkesområde.
Madsèn (1994) menar att:
om vi skall kunna utveckla en skola som alla lämnar med bibehållen lust att lära, måste kraven på livslångt lärande först och främst gälla lärarna (1994:22).
Gunnarsson (1999) talar om skolan som social och lärande miljö, att den sannolikt viktigaste sidan av skolan för elever, är att den är ett system av mänskliga relationer. För att ett sådant system ska vara utvecklande för lärare och elever krävs en ordning. Med ordning följer disciplin vilket är lika med makt. Det är viktigt att lärare accepterar att vara maktutövare och att elever accepterar lärare som maktutövare. Han skriver vidare att lärarens auktoritet och undervisning bygger på hans eller hennes förmåga och
vilja att fungera socialt med eleverna. Vi menar att lärare fungerar bäst när de känner sig trygga i sin roll. För att känna tryggheten behövs yrkeskompetensen, inte bara kompetensen som pedagog, utan även som yrkesman. Vi vill återknyta till undersökningen som Lärarnas Riksförbund (2006) gjorde, där det framkom att 68 % av de tillfrågade lärarna ansåg att de inte fick den kompetensutveckling de behövde.
2.2 Motivation
En viktig del i undervisningen är att elever förstår sammanhangen. Ahrenfelt(2001:80) skriver han om den humanistiska psykologin som säger att en helhet är större och mäktigare än summan av dess delar. För vi över det till fotografer och fotografin kan vi för våra elever visa att en bild kan få en stor genomslagskraft med rätt publicering. Till det behövs fotograf, redigerare och en utgivare. Var för sig når de inte fram med budskapet, men tillsammans kan de väcka en opinion eller sälja en produkt. Där kommer också morgondagens fotografroll in, ju bredare kunskap fotografen har om de olika faktorer som medverkar, desto större chans till arbete finns det.
För att eleverna ska få den insikten är det bra med uppgifter som resulterar i en produkt. På vår skola fotograferar våra elever till gymnasiekatalogen, ett bra uppdrag som innehåller flera moment i kursen.
Gavelin(2006) påstår att:
eleverna måste få känna på verkligheten, visa upp för andra vad de kan. Det är då de växer med uppgiften.(2006:7).
Av egna erfarenheter vet vi att det stämmer, en elev som vet att hans/hennes bilder kommer att användas får en helt annan motivation att lära och att göra ett bra arbete.
2.3 Lärande
Säljö (2005) nämner idéhistorikern Sven-Eric Liedman (2001), som menar att kunskap är ett för människan oändligt och oavslutat äventyr. Vi kan istället för äventyr skriva
”lust att lära”. Vi ser hos våra elever att lusten att lära kommer när de känner att undervisningen är meningsfull.
Under mål och riktlinjer (LPF 94) står det att skolan skall strävs mot att eleven ska utveckla kunskaper för ett föränderligt yrkesliv och kunna påverka arbetsliv och samhällsliv (1994:43).
Vi anser att i dagens snabba utveckling inom fotoyrket är det viktigt med samarbete mellan skola och näringsliv.
I läroplanen (LPF 94) betonas det om att kunskap kommer till uttryck i olika former. Att fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet samspelar med varandra. För att elever ska kunna utveckla beredskap inför framtiden behövs ett historiskt perspektiv. Det är också viktigt för elevernas kunskapsutveckling att se samband. En väsentlig del i skolans uppgift är att skapa de bästa förutsättningarna för elevens bildning, tänkande och kunskapsutveckling. För att göra detta behöver skolan ta tillvara de kunskaper och erfarenheter som finns i det omgivande samhället(1994:40).
Mats Falkdalen citerar Vygotskij i sitt examensarbete ”Bild som pedagogiskt instrument – en studie i analog samt digital kunskap”, under rubriken kreativitet (sid 20)
Formandet av en skapande personlighet som strävar mot framtiden initieras med hjälp av en skapande fantasi som tar gestalt i nuet (Vygotskij, 1995:100)
Falkdalen tolkar Vygotskijs citat med att om vi inte utvecklar kreativiteten så inskränker vi oss till att återskapa det gamla. Vi är överens med Falkdalens tolkning och för att utveckla elevernas kreativitet behövs både inspiration och verktyg. Skolans ansvar ligger i att tillhandahålla relevanta verktyg, datorer, kameror och programvaror. Inspiration är det upp till oss lärare att ge.
2.4 Lärande och kulturell dynamik
Ett av människans mest utmärkande drag är att hon är läraktig. Det är ett drag vi inom skolan måste utnyttja.
Lärandet kan äga rum på individuell eller kollektiv nivå (Säljö(2000). Det kollektiva lärandet inom foto kommer till uttryck vid bildgenomgångar, diskussioner och analyser. Individuellt lärande sker inom kamerateknik, bildbehandling och mörkrumsteknik. Säljö menar också att lärande inte heller är samma företeelse under olika historiska epoker och kulturella villkor. Inom fotoyrket har lärandet ändrat karaktär från det att den fotografiska bilden uppfanns. Från början hade fotografer goda kunskaper inom t.ex. kemi, fotografiska plåtar och framkallningsvätskor tillverkades av fotograferna själva. Den kunskapen var en nödvändighet för att få fram ett foto. Dagens kunskap riktar sig mot den digitala världen, finns inte kunskapen går det inte att skapa fotografiska bilder.
Vi tolkar det Säljö skriver om samhällen som inte har någon utvecklad kontakt med omvärlden eller bedriver handel, behövs knappast kunskapen om andra språk.
Ser vi skolan som ett samhälle och näringslivet som omvärlden menar vi att det är oerhört viktigt att lära sig hur omvärlden fungerar och vilka krav som ställs. Tillgodogör vi oss den kunskapen blir vi bättre rustade för framtiden. Där kommer samspelet skola - näringsliv in igen. Vi lärare behöver kunskapen och kompetensen om omvärlden för att ge eleverna en relevant utbildning.
Säljö skriver att när det gäller såväl bredd som topp har vi nu nått bildningsnivåer som inte har någon motsvarighet i historien, (aa:249). Detta skrev Säljö år 2000 och det stämmer även idag. Den snabba utvecklingen inom digital bildhantering gör att dagens digitala kunskap är högre än för sju år sedan. För att bredd och topp kunskapsmässigt ska ligga högt är vi inom skolan tvungna att vara lyhörda för ny kunskap som hela tiden dyker upp. Nya rön och kunskaper anser vi kommer från näringslivet så ett samarbete gagnar både skolan och elevernas utveckling.
3 Metod
För att få en grund till vår undersökning om relevansen i skolverkets kursplaner kontra branschen studerade vi Hartman (2004) ”Vetenskapligt tänkande”, Patel och Davidsson (1993, 2003) ”Forskningsmetodikens grunder” samt Ejvegård (2003) ”Vetenskaplig
metod” för att se hur vi kunde gå tillväga med vår undersökning. Vi kom fram till att de
metoder vi kunde använda var kvalitativa och kvantitativa studier.
3.1 Metodval
Hartman (1998) skriver:
Inom hermeneutisk vetenskap strävar man således efter förståelse för hur människor uppfattar världen, Dessa uppfattningar kan inte mätas menar man, utan man måste tolka människans beteende för att nå en viss förståelse för hur de uppfattar världen. Det positivistiska sättet att arbeta vetenskapligt är därför kraftlöst när det gäller att nå en förståelse för människors handlande. (1998:107).
I våra diskussioner kom vi fram till att det vi ville undersöka var hur viktigt de olika momenten i målen i kursplanen var för näringslivet, samt hur fotografyrket förändrats och hur uppfattningen om framtiden för fotografen ser ut.
Vi bestämde oss för en undersökning i form av en enkät som bestod av två avsnitt. Den första delen bestod av slutna frågor och den andra delen bestod av öppna frågor. Enkäten skulle ge oss svar på vad fotobranscherna tycker att våra elever ska ha för kunskapssyn och utgå från kursplanerna i fotografisk bild. Vi skickade ut den till ett visst antal yrkesutövare i fotobranschen. De utvalda respondenterna var personer som vi själva har kontakt med. Enkäten utformades så att den bestod av elva frågor som respondenterna kunde gradera på en skala mellan 1 och 7, där sju var den högsta graderingen. I slutet av enkäten kunde de som deltog i enkäten uttrycka sina egna funderingar och synpunkter om vad eleven bör eller ska känna till om fotografisk bild. I
avsnittet med öppna frågor ville vi ha svar på hur fotografens roll förändrats de senaste åren och hur framtiden förväntas se ut.
Ejvegård (2003) skriver att:
Enkäter och intervjuer brukas alltmer också när det gäller att samla in uppgifter till uppsatser och examensarbeten. Dessa tekniker(särskilt intervjuer) kan användas snart sagt inom vilket ämne som helst. Alla discipliner har sina experter och har man som forskare ställt upp klara frågor vilka man vill ha belysta i nuläget, kan det helt enkelt vara så att svaren inte står att finna i tillgänglig litteratur. (2003:48).
Normalt används enkäter i kvantitativa undersökningar, men på sättet vi utformade enkäten blev det respondenternas uppfattningar vi fick svar på. Anledningen till kombinationen enkätfrågor och de öppna frågorna var att vi då kunde mäta respondenternas syn på viktigheten i de olika delmomenten i kursplanen samt att i de avslutande öppna frågorna få en mer öppen uppfattning. Nackdelen med att bara ha en enkätundersökning är att vissa frågor och uppfattningar blir omöjliga att få svar på enligt Hartman (1998). Även om vi anser att skolverkets kursplaner stämmer väl med branschens uppfattningar ville vi inte påverka respondenterna. Därför utgick vi från skolverkets kursplaner när det gäller utformningen av enkätfrågorna och rent allmänna uppfattningar i våra öppna frågor.
Respondenterna som besvarade enkäterna och var uppdelade branschvis för fotografer, bildköpare, redigerare. De fick flera möjligheter att svara dels genom att sända tillbaka enkäterna i frankerat kuvert eller ringa in svaren till oss.
Utöver enkäten ville vi också genomföra några personliga intervjuer för att om möjligt se vart fotografyrket är på väg. I samband med en fotomässa träffade vi fem stycken representanter som enligt oss har stort inflytande i den fotografiska branschen. Det var ordföranden i Svenska Fotografernas Förbund, Bildchefen på Expressen, en flerfaldig prisvinnare i PFK (pressfotografernas klubb) årliga tävling Årets Bild, en utvecklingsdirektör inom tidningsvärlden tillika fotograf och en Svensk mästare i porträttfotografi, frågan de fick var:
Dessa intervjuer finns dock inte med i vårat resultat utan används för att teckna en bakgrund.
3.2 Urval
De respondenter som fick vår enkät, som skickades ut i mitten av juli 2006, bestod av fotografer, bildköpare och redigerare.
Gruppen professionella fotografer har samtliga många år i yrket, som själva har genomgått en fotografiskutbildning på något sätt, vi ansåg de vara relevanta och skulle kunna tillföra någonting för vårt arbete. Anledningen till att vi anser att denna målgrupp är relevant är att fotografyrket kan komma att bli en karriärväg för de elever som skulle ha berörts av GY07.
Bildköparna är de som har sin arbetsplats på en något större arbetsplats där man omsätter varje dag en större mängd bilder och fotograf tjänster för sina publikationer. De ansåg vi vara en viktig grupp för fotografiets betydelse. Eftersom de vet oftast vilka bilder som gäller för dagen.
Redigerarna är oftast de som tar hand av det fotografiska materialet som skall publiceras i någon form, därför ansåg vi att de ska vara med i urvalet till enkäten. Redigeraren är den som många gånger kan påverka en fotograf i dennes fotograferingstänkande.
När man formulerar sitt problem, finns det två preciseringar man måste göra. Den första, och självklara preciseringen, gäller vem man är intresserad av att undersöka. Den andra preciseringen har att göra med vad man är intresserad av hos denna grupp Hartman (1998). Vår tanke när vi gjorde urvalet var att se om förväntningarna vad en fotograf ska kunna skilde sig åt mellan olika branscher och då föll det sig naturligt att vi vände oss till professionella bildkonsumenter, människor som hanterar bilder i sitt yrke. Det vi ville ta reda på är om bildköpare eller reklambyråer har andra önskemål än vad en fotograf själv har tänkt på.
Vi valde att inte ta med privatpersoner i undersökningen, trots att även privatpersoner är bildkonsumenter, ej heller större företag med egen bildproduktion. Orsaken till det var att både privatkunder och företag ofta har specifika önskemål om hur bilder ska se ut och det skulle ha kunnat ge en missvisande bild.
Antalet personer vi intervjuade blev 14, 7 kvinnor och 7 män. Fördelningen mellan de olika branscherna blev:
Fotografer 7st Bildköpare 4st Redigerare 3st
De personer som fick vår enkät ansåg vi skulle vara ett antal personer av båda könen För vi ville kunna se om det fanns skillnader eller likheter i deras svar, beroende på om de var man eller kvinna. När vi funderade på vilka som kunde vara ett bra urval så kom vi fram till att 14 personer kunde vara ett lämpligt antal. Och att antalet kunde vara lätthanterligt för vårt fortsatta arbete och att våra respondenter representerade de yrkesgrupper som vi ville skulle omfattas i vår undersökning.
Vi träffade även 5 stycken personer som har ett stort inflytande inom svensk fotografi. Vi ansåg att dessa personer representerade fotografkåren med deras bredd som de besitter i sitt yrke, som vi personligen träffade i samband med en fotomässa där de och vi själva deltog som besökare och då passade vi på att ställa en fråga. Har fotografyrket
någon framtid?
3.3 Genomförande
Vi började med att jämföra våra erfarenheter från fotografbranschen då vi i våra yrken som fotografer vänder oss till 2 olika typer av bildköpare. Vi kom fram till att även om vi tycker att skolverkets kursplaner är relevanta ville vi få branschens syn på dessa samt även får branschens uppfattning om vad eleverna ska kunna förstå efter avslutad kurs i fotografisk bild. För att inte våra tankar om kursplanerna skulle genomsyra undersökningen valde vi att formulera enkäten utifrån delmomenten i kursplanen. Enkäten innehöll elva frågor på en sjugradig kvotskala. Att vi valde en sjugradig skala
beror på svårigheten att med ord beteckna så många steg och att svaren sprider sig bättre än om vi valt färre steg (Patel och Davidsson 1991, 2003).
Genom enkäterna ville vi få fram respondenternas uppfattning om kursplanens mål är relevanta och tillräckliga, för att ge eleverna tillfredställande kunskaper, att klara sig i yrkeslivet efter avslutad utbildning. Därför utformades enkätfrågorna som de gjordes med att fråga, ”Hur viktigt är det...” i varje fråga.
Utgångspunkten för våra intervjufrågor var våra egna erfarenheter inom fotobranschen. Vi har sett hur snabbt utvecklingen gått och vår uppfattning är att den fortfarande går snabbt framåt.
Vi diskuterade oss fram till ett urval bland kollegor och samarbetspartners som vi därefter kontaktade genom besök eller telefonsamtal.
Båda enkäterna se, bilaga 7.3, skickades ut per post. Vi ringde till de tilltänkta respondenterna och presenterade vårt examensarbete för fjorton noga utvalda yrkesmänniskor av båda könen samtliga tackade ja till att delta i undersökningen. Eftersom alla tackade ja till att medverka ansåg vi att de var en representativ grupp för vår undersökning. Gruppen av respondenter fick erbjudandet att svara på enkäterna, antingen skriftligt eller ringa in svaren till oss, samtliga valde att returnera den skriftligt till oss i frankerat kuvert inom tidsramen tre veckor. Samma grupp fick även intervjufrågorna skriftligt, bilaga 7.3 som består av nio stycken frågor som vi ville att respondenterna skulle svara på vår förhoppning var att de svarade mer ingående på frågorna, vilket de även gjorde.
3.4 Bearbetning
Enkäten redovisas branschvis med siffror under respektive fråga. På så sätt fick vi en lättöverskådlig bild av svaren. Om undersökningen hade gällt fler personer kunde ett stapeldiagram ha fungerat bättre.
När det gäller bearbetningen av de öppna svaren letade vi efter likartade svar och svar som skilde sig åt. Svaren var likartade inom branscherna utan större variation.
Vi valde att inte dela upp svaren män/kvinnor då det i vår undersökning och enlig vår uppfattning är inte relevant. Patel och Davidsson (1991) menar att när vi har samlat in information i ett forsknings- utrednings- eller utvecklingsarbete behöver vi systematisera, komprimera och bearbeta materialet för att kunna besvara de frågor vi ställt.
3.5 Tillförlitlighet
Inom vårt undersökningsområde och med tanke på de intervjuades professionalism anser vi att de svar på enkäterna vi fick är ärliga och uppriktiga. När det gäller analysen av enkätsvaren har vi hållit en neutral syn. Tolkningen av svaren har vi diskuterat oss fram till, och tack vare att det var strukturerade frågor blev tolkningen lättare att göra. I och med att vi använt oss av enkät i vår undersökning så har vi liten möjlighet att kontrollera tillförlitligheten i förväg, Patel och Davidsson, (1991).
För undersökningen är det viktigt att respondenterna har uppfattat den som vi tänkt oss och vi var noga med att instruktionen om hur de skulle besvara den inte kunde missuppfattas. Skalan som vi använde för att besvara de slutna frågorna gjorde det lätt för respondenten att gradera sina svar och besvara enkäten. Vi lät en neutral person granska enkäten och komma med synpunkter. När vi granskar de svar vi fått så anser vi att vi fått de svar vi kan förvänta oss och att respondenterna inte har missuppfattat frågorna.
3.6 Etiska aspekter
Etiska och moraliska problem kan lätt komma upp till diskussion i forskning och enligt Ejvegård (2003) ska vetenskapsmän vara ärliga och göra sitt bästa och försöka undvika att bli lurade. Vi utgick från att inte ställa ledande frågor från skolverkets kursplaner och de intervjuades svar har varit anonyma och arkiverats av oss på ett säkert sätt.
Bell (1993) menar att:
Forskningsetik handlar om att man är tydlig när det gäller vilken form av
överenskommelse man gör med sina undersökningspersoner eller kontaktpersoner. Det är en anledning till varför skriftliga kontrakt kan fungera bra. Etiska aspekter av forskningen inbegriper ett samtycke från dem man ska intervjua, observera eller hämta material från. Det handlar också om att man kommer överens om hur detta material ska användas och hur resultaten kommer att spridas. När man väl kommit överens om sådant, ska man också se till att hålla sig till detta. (1993:39).
I och med att vi kontaktade respondenterna via telefon först kunde vi försäkra oss om att de var intresserad av att delta i undersökningen. Respondenterna hade möjligheten att vara anonyma om så önskades i och med att de kunde skicka in enkätsvaren både via brev eller telefon. Både i vårt inledande telefonsamtal och i följebrevet klargjorde vi tydligt vad som var syftet med undersökningen och att resultatet skulle användas i vårt examensarbete. Vi förklarade även i vilka branscher de övriga respondenterna befann sig i.
4 Resultat
Resultatet från enkäten redovisar vi i tabellform och med våra kommentarer. Översta raden i tabellen är skalan på vår enkät, de undre visar hur branschen svarat.
4.1 Enkät
1. Hur viktigt är det att eleven i bild kan omsätta en känsla, tanke, idé eller ett budskap.
1 2 3 4 5 6 7
Fotografer 1 2 3
Bildköpare 5
Redigerare 3
Här ser vi att inte alla fotografer anser det är viktigt att kunna omsätta en idé eller ett budskap i en bild. Att bildköpare och redigerare svarar 7 är naturligt. När en reklambyrå/bildköpare beställer ett fotojobb, räknar de med att fotografen ska kunna omsätta idén eller budskapet i en bild. Omfotografering kostar pengar och tar tid.
2. Hur viktigt är det att eleven kan framställa bilder för publicering i olika media och att ha erfarenhet av egen publicering för en bredare allmänhet.
1 2 3 4 5 6 7
Fotografer 3 3
Bildköpare 5
Redigerare 3
Vi anser att vi i svaren kan se en generationsklyfta. Att kunna framställa bilder för publicering i olika media kommer att bli viktigt för morgondagens fotografer. Fotograferna vi har intervjuat kommer från den analoga världen. De är vana vid att lämna bort sina negativ för kopiering eller sina dior till reklambyråer för tryck. De behövde inte bekymra sig för slutanvändningen av bilden. Vi anser att fotografer i framtiden måste ha kunskapen och kunna ta ett större ansvar för bilden. Den debiterbara tiden för fotografering kommer att krympa p.g.a. konkurrensen. Idag
bör kunna och göra. Det kommer också att bli ett konkurrensverktyg att redigera bilder, många klarar idag av att lägga in bilder i en dator och att få utskrifter med hög kvalité. En fotograf blir tvungen att erbjuda något mer för att få lönsamhet. Det digitala fotograferandet ger en helt ny dimension av bildskapande och det ger nya möjligheter att erbjuda kunder bilder som är en blandning av fantasi och verklighet.
Svaren gav oss en tankeställare, vi behöver lägga ner mer tid på att lära ut korrekt bildbehandling för olika ändamål
3. Hur viktigt är det att eleven från en idé kan genomföra egna längre projekt där flera bilder samverkar.
1 2 3 4 5 6 7
Fotografer 2 4
Bildköpare 5
Redigerare 1 2
Än en gång hamnar bildköparna högst. I en annonskampanj som beställs av en reklambyrå är det givet att bilderna ska kunna samverka.
För en elev är det viktigt att lära sig planera och genomföra ett projekt. Vi kan se det i våra C-kurser, eleven får en uppgift som sträcker sig över hela kursen och skall resultera i en utställning. Ett flertal elever klarar den uppgiften ganska lätt, andra har svårt att planera tiden vilket gör att de kommer i tidsnöd. Vi menar att för en elev är det viktigt att kunna planera, inte bara för fotouppgifter, utan för skolarbetet totalt. Uppgifter som sträcker sig över längre tid är en bra övning, det viktiga är att vi lärare stöttar och hjälper de elever som har problem med tidsplanering.
4. Det är viktigt att eleven kan genomföra fotografiska uppgifter med varierat innehåll.
1 2 3 4 5 6 7
Fotografer 2 1 3
Bildköpare 1 4
Redigerare 3
Här finns utrymme för olika tolkningar. Den ena är att det är bra att vara variationsrik när det gäller bilder, den andra handlar om bildspråk. De största och mest
framgångsrika fotograferna har hittat sitt bildspråk som de upprepar. För en elev anser vi att det är viktigt att pröva sig fram, allt från dokumentär fotografi till reklam. På så sätt kan de hitta sitt eget intresseområde och därmed sitt bildspråk.
5. Hur viktigt är det att eleven får de kunskaper om de yrkesmässiga krav som fotografyrket innebär.
1 2 3 4 5 6 7
Fotografer 2 4
Bildköpare 1 1 3
Redigerare 2 1
När det gällde hur viktigt det är att eleven får de kunskaper om de yrkesmässiga kraven fotografyrket innebär svarade 4 av 6 fotografer 7. Ungdomar har ofta en skev bild av fotografyrket, det verkar glamouröst och enkelt. Mediebilden av en fotograf är bilder som syns i press och reklam, vackra modeller och snygga reklambilder. För att nå dit krävs tålamod och engagemang, social kompetens och en tro på sig själv. Det räcker inte att kunna kameror och bildbehandlingsprogram.
Vår uppfattning är att vi är skyldiga att ge våra elever en rättvis bild av fotografyrket, det enkla och glamourösa kräver kunskap.
6. Hur viktigt är det att eleven förstår den tekniska utrustningens möjligheter och begränsningar för bildens uttryck.
1 2 3 4 5 6 7
Fotografer 1 1 4
Bildköpare 2 2 1
Redigerare 1 2
När det gäller förståelsen för den tekniska utrustningens möjligheter och begränsningar borde enligt vår mening fotograferna ha hamnat högst. Med tanke på arbetsmarknaden
Möjligheterna är oändliga tack vare den digitala världen.
Fotografer som ser möjligheterna att erbjuda sina kunder något nytt har en bättre lönsamhet. Porträttfotografer kan idag t.ex. erbjuda sina kunder personliga inbjudningskort, collage, ihopkopieringar o.s.v. Listan kan göras lika lång som kreativiteten sträcker sig.
När det gäller förståelsen för begränsningar ligger det i utrustningen. Vi lär ut vilka krav som ställs på utrustningen för att kunna leverera bilder för olika ändamål. För en fotograf som arbetar som porträttfotograf och levererar kopior upp till 40x50 cm räcker en 16 megapixelkamera. Reklamfotografer behöver däremot kameror med fler pixlar för att kunna leverera bilder till högkvalitativa trycksaker och stortavlor.
Att bildköpare inte anser det vara lika viktigt beror på att de vill ha en bild enligt sina önskemål, hur den kommit till är av underordnad betydelse.
7. Hur viktigt är det att eleven kan föra en etisk diskussion om olika aspekter på vad bildpublicering kan innebära.
1 2 3 4 5 6 7
Fotografer 2 1 3
Bildköpare 1 4
Redigerare 3
Att föra en etisk diskussion om olika aspekter på vad en bildpublicering kan innebära hamnade än en gång fotograferna lägst. Vi anser att den diskussionen är viktig för fotografer ur flera perspektiv. Vi lever i en konsumtionsvärld när det gäller bilder. Många elever har idag mobilkameror som används på ett tanklöst sätt. Det finns elever som blivit fotograferade i duschen och där bilderna sedan hamnat på nätet. Det kan ses som en rolig ”grej” men ställer till problem för den drabbade. Tyvärr används det även i mobbningssyfte.
Rent teoretiskt kan en bild finnas för en miljonpublik på mindre än fem minuter. Vi har även ungsdomssajter där unga flickor laddar upp halvnakna bilder på sig själva. Vad som verkar tufft och oskyldigt blir inte så roligt om och när bilderna dyker upp ett antal år senare. Bilder som en gång publicerats på nätet försvinner aldrig, det finns alltid någon som laddat ner bilderna.
Vi har även fenomenet papparazifotografer, (fotografer som lever på att leverera bilder på kändisar i olika situationer), varför vill människor se bilder på kändisar som är berusade, halvnakna eller i andra komprometterande situationer? Kan vi få ungdomar att diskutera dessa fenomen kan vi kanske få en förändring till stånd. Det är ungdomarna som blir morgondagens bildkonsumenter och som kommer att styra bildutbudet.
8. Hur viktigt är det att eleven kan analysera egna och andras bilder.
1 2 3 4 5 6 7
Fotografer 1 5
Bildköpare 2 2 1
Redigerare 2 1
Här menar vi att alla tillfrågade fotografer borde ha svarat högst. För att utvecklas som fotograf krävs det att kunna analysera både sina egna och andras bilder. Alla har ett förhållande till bilder, både egna och andras. Vi börjar med att eleverna får analysera andras bilder, varför de tycker vissa bilder är bra och andra mindre bra. När de börjar se sammanhang i bilderna blir deras egna bilder mer genomtänkta och början på ett eget bildspråk har startat. Bildköpare och redigerare lägger inte lika stor vikt vid det kunnandet då de vill ha en färdig bild enligt beställd skiss eller layout.
9. Hur viktigt är det att eleven har god språklig förmåga.
Bildköpare 2 3
Redigerare 1 2
Bilder och att skapa bilder handlar om kommunikation. Antingen kommunicerar fotografen med betraktaren eller kunden. Reklam och porträttfotografer behöver ha en god språklig förmåga för att förstå kundens önskemål.
I dag är det inte självklart att en pressfotograf endast tar en bild till artikeln utan det krävs ibland att fotografen skriver både bildtext och artiklar. Nordens fotoskola på Biskops Arnö har en KY-utbildning i bildjournalistik. För de som söker den utbildningen är en god språklig förmåga ett plus.
10. Hur viktigt är det eleven känner till den fotografiska bildens historia och utveckling.
1 2 3 4 5 6 7
Fotografer 1 4 1
Bildköpare 3 2
Redigerare 2 1
På den här punkten kan vi läsa in två aspekter, dels den tekniska och dels bildens användning. Att ge eleverna en bred bild av fotografi tror vi är en nödvändighet för att eleverna ska få förståelse för bildens betydelse. Bilder har historiskt sett använts för olika propagandaändamål. En av de mest kända är flaggresningen på ön Iwo Jima av Joe Rosentahl den 23 februari 1945. Den bilden användes som symbol för USA:s aktivitet i stilla havet under andra världskriget. Bilden vann Pulitzerpriset samma år. Clint Eastwood försöker med filmen Flags of our fathers berätta tillkomsten av bilden och dess användning i propagandasyfte.
Bilden där Saigons polischef Nguyen Ngoc Loan på öppen gata skjuter ihjäl Viet Cong-fången Nguyen Van Lem den 1 februari 1968, är en bild som fick många att ifrågasätta USA:s närvaro i Vietnam. Även den bilden gav fotografen Eddie Adams Pulitzerpriset samma år.
Dagens och även morgondagens fotografer bör veta och förstå bildens makt. Vi översållas dagligen med bilder, allt från glamourösa till dokumentära bilder. Det är också viktigt att ifrågasätta bilder, visa på hur utvecklingen gjort att manipulationer är enkelt att göra och kan förändra en bild totalt. Inom pressfotografernas förbund fördes i vintras en livlig debatt om att manipulera bilder i efterhand. Det finns en risk med manipulering att fotografiets trovärdighet skadas. Vi anser att den största faran är att vi inte märker att fotot är manipulerat.
11. Det är viktigt att eleven kan arbeta på ett säkert och resurssnålt sätt.
1 2 3 4 5 6 7
Fotografer 4 2
Bildköpare 2 3
Redigerare 3
Att arbeta på ett resurssnålt sätt är en förutsättning för en hållbar utveckling. År 2002 producerades omkring 20 miljoner kvadratmeter framkallad film och papper. (17.6.2002.) http://www.forseback.se/telia/g1.pdf
Vidare står det, ”Digitaltrycket innebär att framkallningskemikalier och film inte längre
behövs. Inga tryckplåtar behövs och det sker inga fukt- eller vattenutsläpp.”
Det är lite oroväckande att inte alla som svarade ansåg att det motsvarade sju på skalan. Vi måste alla se till att arbeta på ett resurssnålt sätt.
4.2 Svar på öppna frågor
Svaren på de öppna frågorna har vi delat upp i rubriker då vi anser att frågorna knyter an till varandra.
4.2.1 Historiskt
Den största förändringen av fotografyrket de senaste tio åren är digitaltekniken enligt de tillfrågade fotograferna. De säger också att dagens fotograf gör mer ”icke fotografiska uppgifter”. Även att väldigt få arbetar i traditionella mörkrum tas upp som en förändring.
Några citat från fotografer:
Det digitala har tagit överhanden Att vara insatt i andra medier
Fotografen måste göra mer ickefotografiska uppgifter
Skolverket har, tycker vi, tagit fasta på den nya tekniken och på ett bra sätt fått in det i de nya kursplanerna.
Tittar vi på svaren från bildköpare och redigerare anser de att fotograferna är mer pålästa, skolade och samhällsinriktade idag. En av de intervjuade svarade att bildens roll har förbättrats idag.
Citat:
Fotografen är mer påläst och lyhörd idag Fotografen är snabbare och mer påläst Fotografen är mer ”på”
Vi kan se att alla har en åsikt om förändringen av fotografyrket. Största förändringen är den digitala utvecklingen men vi kan även se att en fotograf är bredare och mer kunnig idag. Den analoga delen i en fotografs yrkesutövning har krympt, utan större saknad hos de tillfrågade fotograferna. På frågan om den analoga kunskapen, när det gäller bildframställning, anser fotograferna att det är viktigt historiskt sett, emedan bildköpare och redigare svarade, alla utom en, att det inte alls var viktigt.
Citat från fotografer:
Att kunna tradition är viktigt Viktigt att förstå bildens historia
Viktigt att kunna bildens framställning som den var förr
Citat från bildköpare och redigerare: Den digitala tekniken har tagit över
Ja, den sv/vita bilden kommer inte att försvinna helt ännu
Åsikterna går isär bland de tillfrågade, inte helt oväntat då bildköpare och redigerare endast behöver bilden de beställt. Bilder för tryck har sedan några år digitaliserats, bilden eller diat scannades in och behandlades digitalt. Idag kan man hoppa över scanningen, beställaren får en digital bildfil från början. En uppfattning som delas av många i branschen är att den analoga delen inom foto kommer att finnas kvar, mer som en konstform än för kommersiellt bruk.
4.2.2 Morgondagens fotograf
Att fotografens roll kommer att förändras i framtiden är alla överens om. En fotograf kommer att behöva vara mer allround, inte bara fotograf utan även vara insatt i andra digitala medier. Det visar på att vi lärare inom media behöver arbeta mer ämnesöverskridande. Våra elever kan arbeta med sina bilder i Grafisk kommunikation t.ex. Även text och foto har en naturlig koppling. Idag har många fotoskolor bildjournalistik på programmet, många tidningsfotografer skriver både text och fotograferar.
Citat från både fotografer och bildköpare:
Mer layoutarbete och mer infiltration i andra medier Att vara insatt i andra medier
Utvecklingen går framåt och tekniken utvecklas Fotografer kommer att kunna fler yrken
Vi har fått likartade svar från alla yrkesgrupper när det gäller att hänga med i utvecklingen. Anledningen till att fotografer hänger bra med i utvecklingen är att den digitala tekniken har funnits ett tag nu och att de flesta fotografer har anammat den tekniken. Om samma fråga ställts för 6-7 år sedan hade svaren blivit annorlunda, då var det många som fortfarande arbetade helt analogt.
När det gäller möjligheter till arbete i framtiden tror de flesta att fotografer behövs men, det kommer att vara färre jobb och fotograferna kommer att vara freelance. Svaren var
Vår uppfattning är att rena fotografjobb kommer att minska. En av orsakerna är att fler små och medelstora företag låter någon anställd sköta fotograferingen av enklare produkter. Ett exempel är ett företag i bildelsbranschen, de har en anställd som sköter fotograferingen av ca 4000 produkter till sin katalog.
Även privatmarknaden kommer att krympa, allt fler köper en bra digitalkamera som ger ett bra resultat. Att gå till fotografen blir inte en nödvändighet. Söker man på Internet i olika forum under fotografer, t.ex. www.brollopstorget.se, ser man att många vill ha en billig fotograf, gärna amatör som lämnar bilderna på en cd-skiva.
4.2.3 Kompetens
När vi sammanställde intervjusvaren om hur fotolärare ska hålla sig ajour med yrket kan vi sammanfatta svaren - utbildning. Vi tog med den frågan då vi anser att det är en viktig aspekt i undervisningen. I ett pressmeddelande från skolverket (2002), står det bl.a. att lärarkompetens är den enskilda resurs som har störst betydelse för elevers resultat. Det framkom när skolverket gjorde en kunskapsöversikt över ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat.
De tillfrågade fotograferna anser att lärarna borde vara verksamma i yrket och att inte stanna i utvecklingen. Bildköpare och redigerare hade samma åsikter. Vår reflektion är densamma, för att lära ut relevant teknik behövs kompetens som inte bara går att läsa sig till.
5 Analys
Det som framkommit i vår undersökning visar i de flesta svaren på en samstämmighet med skolverkets intentioner. Alla är överens om den snabba utvecklingen och att den digitala tekniken har förändrat fotografyrket. Dock har svaren från fotografer en tendens att visa dagens situation, inte framtidens.
Jämför vi t.ex. svaren från bildköpare och redigerare med fotografernas när det gäller framställning av bilder för publicering i olika media, ser vi att redigerare och bildköpare anser att det är viktigt, emellertid är inte alla fotografer av den uppfattningen.
En orsak till att svaren från fotografer speglar dagens situation kan vara att fotografyrket är ett ”enmansjobb” i de flesta fall. Det kan vara svårt för en fotograf att se möjligheterna med den digitala delen. Bildköpare och redigerare möter olika typer av fotografer, de som varit med under den analoga tiden och dels den nya generationen fotografer, fotografer som från början kommit in i den digitala världen. Dessa fotografer har en annan syn på yrket och bilder, de har insett möjligheterna att få en mer debiterbar tid för sina bilder och därigenom lämnat mer färdigt material till redigerare och bildköpare.
Förvånande var på vår fråga om hur viktigt det är med en god språklig förmåga för eleven var att endast en satte en sjua. Det går att förstå bildköpare och redigerare men att fotograferna inte ansåg det vara speciellt viktigt är förvånande. Oavsett om fotografen jobbar mot privatkund eller företagskund så behövs kommunikation för att bilderna ska bli användbara.
5.1 Kommentarer
Vi väljer att lägga med våra egna kommentarer till enkätsvaren här.
Det innebär att vi måste lära våra elever att kommunicera och att vara lyhörda. Vad är det kunden vill ha? Har jag förstått vad beställaren vill uppnå med bilden?
2. Hur viktigt är det att eleven kan framställa bilder för publicering i olika media och att ha erfarenhet av egen publicering för en bredare allmänhet.
Vi anser att fotografer i framtiden måste ha kunskapen och kunna ta ett större ansvar för bilden. Den debiterbara tiden för fotografering kommer att krympa p.g.a. konkurrensen. Idag debiterar redigerarna/reklambyråer slutkunden för sitt arbete, ett arbete som fotografen bör kunna och göra. Det kommer också att bli ett konkurrensverktyg att redigera bilder, många klarar idag av att lägga in bilder i en dator och att få utskrifter med hög kvalité. En fotograf blir tvungen att erbjuda något mer för att få lönsamhet. Det digitala fotograferandet ger en helt ny dimension av bildskapande och det ger nya möjligheter att erbjuda kunder bilder som är en blandning av fantasi och verklighet. Svaren gav oss en tankeställare, vi behöver lägga ner mer tid på att lära ut korrekt bildbehandling för olika ändamål.
3. Hur viktigt är det att eleven från en idé kan genomföra egna längre projekt där flera bilder samverkar.
För en elev är det viktigt att lära sig planera och genomföra ett projekt. Vi kan se det i våra C-kurser, eleven får en uppgift som sträcker sig över hela kursen och skall resultera i en utställning. Ett flertal elever klarar den uppgiften ganska lätt, andra har svårt att planera tiden vilket gör att de kommer i tidsnöd. Vi menar att för en elev är det viktigt att kunna planera, inte bara för fotouppgifter, utan för skolarbetet totalt. Uppgifter som sträcker sig över längre tid är en bra övning, det viktiga är att vi lärare stöttar och hjälper de elever som har problem med tidsplanering.
4. Det är viktigt att eleven kan genomföra fotografiska uppgifter med varierat innehåll.
För en elev anser vi att det är viktigt att pröva sig fram, allt från dokumentär fotografi till reklam. På så sätt kan de hitta sitt eget intresseområde och därmed sitt bildspråk.
5. Hur viktigt är det att eleven får de kunskaper om de yrkesmässiga krav som fotografyrket innebär.
Ungdomar har ofta en skev bild av fotografyrket, det verkar glamouröst och enkelt. Mediebilden av en fotograf är bilder som syns i press och reklam, vackra modeller och snygga reklambilder. För att nå dit krävs tålamod och engagemang, social kompetens och en tro på sig själv. Det räcker inte att kunna kameror och bildbehandlingsprogram. Vår uppfattning är att vi är skyldiga att ge våra elever en rättvis bild av fotografyrket, det enkla och glamourösa kräver kunskap.
6. Hur viktigt är det att eleven förstår den tekniska utrustningens möjligheter och begränsningar för bildens uttryck.
Fotografer som ser möjligheterna att erbjuda sina kunder något nytt har en bättre lönsamhet. Porträttfotografer kan idag t.ex. erbjuda sina kunder personliga inbjudningskort, collage, ihopkopieringar o.s.v. Listan kan göras lika lång som kreativiteten sträcker sig.
När det gäller förståelsen för begränsningar ligger det i utrustningen. Vi lär ut vilka krav som ställs på utrustningen för att kunna leverera bilder för olika ändamål. För en fotograf som arbetar som porträttfotograf och levererar kopior upp till 40x50 cm räcker en 16 megapixelkamera. Reklamfotografer behöver däremot kameror med fler pixlar för att kunna leverera bilder till högkvalitativa trycksaker och stortavlor.
7. Hur viktigt är det att eleven kan föra en etisk diskussion om olika aspekter på vad bildpublicering kan innebära.
Vi anser att den diskussionen är viktig för fotografer ur flera perspektiv. Vi lever i en konsumtionsvärld när det gäller bilder. Många elever har idag mobilkameror som används på ett tanklöst sätt. Det finns elever som blivit fotograferade i duschen och där bilderna sedan hamnat på nätet. Det kan ses som en rolig ”grej” men ställer till problem för den drabbade. Tyvärr används det även i mobbningssyfte.
Rent teoretiskt kan en bild finnas för en miljonpublik på mindre än fem minuter. Vi har även ungsdomssajter där unga flickor laddar upp halvnakna bilder på sig själva. Vad som verkar tufft och oskyldigt blir inte så roligt om och när bilderna dyker upp ett antal år senare. Bilder som en gång publicerats på nätet försvinner aldrig, det finns alltid
Vi har även fenomenet paparazzis, (fotografer som lever på att leverera bilder på kändisar i olika situationer), varför vill människor se bilder på kändisar som är berusade, halvnakna eller i andra komprometterande situationer? Kan vi få ungdomar att diskutera dessa fenomen kan vi kanske få en förändring till stånd. Det är ungdomarna som blir morgondagens bildkonsumenter och som kommer att styra bildutbudet.
8. Hur viktigt är det att eleven kan analysera egna och andras bilder.
Här menar vi att alla tillfrågade fotografer borde ha svarat högst. Vi börjar med att eleverna får analysera andras bilder, varför de tycker vissa bilder är bra och andra mindre bra. När de börjar se sammanhang i bilderna blir deras egna bilder mer genomtänkta och början på ett eget bildspråk har startat.
9. Hur viktigt är det att eleven har god språklig förmåga.
Reklam och porträttfotografer behöver ha en god språklig förmåga för att förstå kundens önskemål. I dag är det inte självklart att en pressfotograf endast tar en bild till artikeln utan det krävs ibland att fotografen skriver både bildtext och artiklar.
Nordens fotoskola på Biskops Arnö har en KY-utbildning i bildjournalistik. För de som söker den utbildningen är en god språklig förmåga ett plus.
10. Hur viktigt är det eleven känner till den fotografiska bildens historia och utveckling.
Att ge eleverna en bred bild av fotografi tror vi är en nödvändighet för att eleverna ska få förståelse för bildens betydelse. Bilder har historiskt sett använts för olika propagandaändamål. En av de mest kända är flaggresningen på ön Iwo Jima av Joe Rosentahl den 23 februari 1945. Den bilden användes som symbol för USA:s aktivitet i stilla havet under andra världskriget. Bilden vann Pulitzerpriset samma år.
Clint Eastwood försöker med filmen Flags of our fathers berätta tillkomsten av bilden och dess användning i propagandasyfte. Bilden där Saigons polischef Nguyen Ngoc Loan på öppen gata skjuter ihjäl Viet Cong-fången Nguyen Van Lem den 1 februari 1968, är en bild som fick många att ifrågasätta USA:s närvaro i Vietnam. Även den bilden gav fotografen Eddie Adams Pulitzerpriset samma år.
Dagens och även morgondagens fotografer bör veta och förstå bildens makt. Vi översållas dagligen med bilder, allt från glamourösa till dokumentära bilder. Det är också viktigt att ifrågasätta bilder, visa på hur utvecklingen gjort att manipulationer är enkelt att göra och kan förändra en bild totalt. Inom pressfotografernas förbund fördes i vintras en livlig debatt om att manipulera bilder i efterhand. Det finns en risk med manipulering, att fotografiets trovärdighet skadas. Vi anser att den största faran är att vi inte märker att fotot är manipulerat.
11. Det är viktigt att eleven kan arbeta på ett säkert och resurssnålt sätt.
Det är lite oroväckande att inte alla som svarade ansåg att det motsvarade sju på skalan. Vi måste alla se till att arbeta på ett resurssnålt sätt.
6 Diskussion
En erkänd norsk fotograf, Morten Krogvold, sa vid ett tillfälle när vi diskuterade bilder och fotografi, ” den enda utveckling du kan stoppa - är din egen”. En av våra uppgifter som lärare är att leda elevens utveckling. Människans mest utmärkande drag, är att hon är läraktig. Säljö, nämner det individuella och kollektiva lärandet, (Säljö 2000), inom fotografisk bild så kommer mest det individuella lärandet in. Det gäller att eleven skapar sina egna bilder men på vägen dit, så kommer det kollektiva lärandet, att titta och analysera andras bilder genom diskussioner.
John Dewey, (http://sv.wikipedia.org/wiki/john_dewey) myntade uttrycket ”learning by doing” och tack vare den digitala tekniken får eleverna snabbt ett kvitto på sitt arbete. En elev kan under ett lektionspass stegvis ta sig fram till kunskapen genom att pröva sig fram.
För att eleverna ska utvecklas krävs det engagemang både från lärare och från elever. I lärarens handbok, (Lärarförbundet 2001), står det under lärarens yrkesetik att läraren ska ta ansvar för sin kompetensutveckling. För att det ska fungera behövs en insatt och engagerad skolledning. Om skolan har kunniga och engagerade lärare som är uppdaterade inom fotografyrket, så får vi med automatik engagerade och nyfikna elever.
Madsén, (1994), skriver:
Om vi skall kunna utveckla en skola som alla lämnar med bibehållen lust att lära, måste kraven på livslångt lärande först och främst gälla lärarna. (1994:22).
Även idéhistoriken Liedman, (2001), menar att kunskap är för människan ett oändligt och oavslutat äventyr.
Utveckling inom foto sker på många plan, dels inom teknikområdet och dels som fotograf. Det är inte svårt att stanna upp i sin utveckling som fotograf, men
teknikutvecklingen sker oavsett om vi tycker om det eller inte. För att utvecklas som fotograf behövs inspiration och förmåga att ta till sig ny teknik. Där måste vi lärare vara inspirerande och kunniga samt ha verktyg för att ge elever meningsfulla och relevanta kunskaper. Under mål och riktlinjer, (LPF 94), står det att skolan ska sträva mot att eleven ska utveckla kunskaper för ett föränderligt yrkesliv. Vi tror att en väg att gå är ett samarbete med näringslivet. Ett problem som finns i skolan idag är bristen på motivation hos vissa elever. Ett sätt att ge mer motivation är att ha engagerade och kunniga lärare, men även att eleverna ser sammanhangen. Ahrenfeldt, (2001) skriver om den humanistiska psykologin som säger att en helhet är större och mäktigare än summan av dess delar. Vi kan i vår undersökning se att fotografyrket går mot en bredare kunskap där fler yrkesområden kommer in. Får vi eleverna att förstå och att se sammanhangen från idé till slutprodukt kommer motivationen att öka.
Syftet med vår undersökning var att om möjligt få reda på hur skolverkets kursplaner stämmer med verkligheten. Vi kände att de gamla kursplanerna var lite irrelevanta, de nya däremot verkade vara mera verklighetsförankrade. För att dels få en inblick i hur branschen ser på relevant kunskap och hur vi som fotolärare bäst kan hålla oss uppdaterade, ställde vi de frågor vi ville ha svar på.
• Hur ser branschen på utvecklingen inom fotografyrket?
• Hur kan vi förstå kursverkets kursplaner i relation till branschen?
• Hur kan vi fotolärare på bästa sätt hålla oss uppdaterade för att möta branschens krav?
Svaren på vår undersökning talar för att kursplanerna ligger rätt i tiden. Den frustration vi kunde känna med den gamla kursplanen, att lära ut saker som vi visste inte var relevanta i dagens fotobransch, har avsevärt minskat.
För att känna yrkesstolthet som lärare behöver vi känna att det vi lär ut är relevant, trovärdigheten från elever har vi men för att vi ska känna yrkesstolthet måste vi vara trovärdiga inför oss själva, det kan vi endast vara om vi vet och känner att kursplaner och kursmål är relevanta.
