Med nedanstående resultat som grund, från den inledande telefonintervjun med personal inom åkeri- och bussbranschen främst i Västerbotten och den stora enkäten till åkerier i hela landet som bedriver timmertransporter, ställdes frågor till STRO, Scandinavian Tire & Rim Organization och till en expert inom däckbranschen. De förmodas känna till problemet med hala däck och har kanske även studerat det.
Resultat
Resultaten pekade på att hala däck främst drabbar virkestransporter i Norrland. Från chaufförer av timmerbilar har vi fått beskrivningar av hur man uppfattar däcken när de blivit hala. Bilden är inte helt entydig men de vanligaste tillstånden uppges vara följande:
• Däcken blir belagda med en hinna/film/klet på ytan.
• Däcken får en hård eller blank yta (som bakelit eller hockeypuck). • Det fastnar kladdig sörja i däckens lameller.
Problemet kan uppstå ofta, vissa chaufförer anger upp till hundra gånger under en vinter.
De däck som blir hala är främst styrande och drivande hjul på dragbilen, inte så ofta på släpet.
Det är framför allt vid två situationer som däcken plötsligt blir hala: • Vid körning från kusten till inlandet.
• Vid körning från saltade till osaltade vägar.
I båda fallen kan saltet misstänkas vara den påverkande faktorn.
Ibland återfår däcken väggreppet av sig själva men ibland måste de behandlas, t.ex. avfettas med diesel eller något kolvätebaserat lösningsmedel.
Följande synpunkter och erfarenheter framkom från STRO och experten inom däck- branschen, STRO, 2009 och Expert inom däckbranschen, 2008.
Problemet
Problemet med hala däck är väl känt. Även problembeskrivningen av hala däck ovan känns väl igen.
Problemet är känt även i Norge, men finska erfarenheter är inte kända. Norge har nog inte använt speciella vägbeläggningar med högt slitagemotstånd mot dubbslitage i samma utsträckning som man har gjort i Sverige (t.ex. porfyr från Dalarna). Således har man sannolikt haft mer slitage av vägbeläggningen, vilket i sin tur har lett till speciella åtgärder för att begränsa dubbanvändningen.
Trolig förklaring
Teorin är att kletet kommer från asfaltrester på vägbanan som flyter omkring i vattnet som finns när vägbanan är våt. Salt bidrar till att hålla vägbanan våt och inblandning av
diesel i saltet kan vara en faktor (se nedan). Asfaltresterna kommer av slitaget av vägen, bland annat orsakat av dubbar i dubbdäck, som ju är mycket vanliga på personbilar i Norrland och troligen även på en och annan buss och lastbil. När vägbanan är våt är slitaget på däcken mycket lågt, alltså slits inte kletet bort. Däremot när vägbanan är torr ökar slitaget av däcket markant och eventuellt klet på ytan slits snart bort.
Lastbilsdäck – personbilsdäck
Frågan om det kan bero på däcken att lastbilar oftare tycks råka ut för hala däck kan besvaras med att det kan bero på gummiblandningen och även mönsteruppbyggnaden. Skillnaden mellan de olika däcken är troligen inte avgörande utan det är beroendet av grepp som är det viktiga. Lastbilsförare kör mycket mer och är mer beroende av bra grepp vid stopp och start.
Något belägg för att speciella typer av gummiblandningar eller däcktyper skulle vara mer känsliga än andra finns inte.
Problemet fanns även hos personbilsdäck och beskrivningen att det uppstod när man körde från kustområdet och inåt landet stämmer väl med våra erfarenheter. Ur däcksyn- punkt är detta naturligt med tanke på att när man kör på snö och is så upphör praktiskt taget slitaget på däcket. Det klet som har fastnat på däcket på de våta vägarna slits såle- des inte bort när man kör på is och snö. Dessutom blir det i regel kallare när man kör inåt landet på is och snö, vilket orsakar att kletet blir hårdare.
Kemiska analyser
Det har gjorts kemiska analyser på 1980-talet, där man kom fram till att hala däck endast förekom på en viss sorts asfalt. Denna asfalt var mycket vanligare i Norge än i Sverige och därmed var också problemet med hala däck större i Norge. De kemiska analyserna visade också att den hinna som bildas på hala däck inte har med däcken att göra utan består av den speciella asfalten, olika former av petroleumprodukter, avgas- rester och salt. Problemet förkommer bara där man saltar.
Diesel
En teori som diskuterades förr var att diesel används i salt för att underlätta spridningen av saltet, och att dieseln bidrar till kletbildningen redan i kustbandet, där det flyter om- kring i vattnet på vägen. Huruvida diesel fortfarande används för att underlätta saltets spridning känner jag inte till, men bör lätt kunna kontrolleras inom Vägverket eller hos deras entreprenörer.
Avfettning av däck
Ett problem är att man tvättar däcken med lösningsmedel som gör dem mer käns- liga för att få en ny hinna. För att minska problemen måste man köra bort hinnan på torr asfalt. I Norge finns det t.o.m. ”Dekkvask” att köpa på bensinstationer.
Undersökning av vägsaltets betydelse för friktionsegenskaper på bildäck
Vintersäsongen 1989/1990 saltades för första gången enstaka vägar i Tromsø-området i Norge. Det medförde reaktioner från trafikanterna, bl.a. hävdade de att salt förorsakar beläggning på bildäcken och att detta gör däcken hala. Detta medför i sin tur att det blir svårare att köra på det osaltade vägnätet i området. I en rapport, Bakløkk & Hoseth,
1992, beskrivs en undersökning där personbilar kördes enbart på saltade våta vägar, enbart på osaltade våta vägar eller enbart på is-/snöväglag. Ett försök gjordes också med körning omväxlande på de tre typerna av väglag. Undersökningen visade att det inte fanns någon grund för att saltning skulle medföra beläggning (hinna) på däcken och därigenom reducera friktionsegenskaperna.
Kommentar till att hala däck främst drabbar virkestransporter
Vid ett besök på driftområde Sollefteå kom vi i kontakt med en medarbetare, Gradin, 2009, som nämnde att han tidigare kört lastbil med släp i 18 år. Det gällde styckegods- transporter som bl.a. gick mellan Strömsund i Jämtlands län genom Västernorrlands län och ned till Sundsvall. Det innebar körning omväxlande på saltade och osaltade vägar. Per Gradin berättande att han i princip aldrig upplevt hala däck på dragbil eller släp. Däcken var oftast av fabrikat Michelin, ibland Bridgestone.
Eftersom de nämnda däckfabrikaten är vanliga även på timmerbilar pekar Per Gradins erfarenheter på att det är något speciellt med just virkestransporter.
Kommentar till diesel
Kontakt har tagits med två vägmästare, arbetsledare på ett driftområde, som båda har decenniers erfarenhet av praktisk vinterväghållning, Svensson, 2009 och Abring, 2009. De säger samstämmigt att de aldrig använt diesel i samband med saltning av vägar eller vet att något annat driftområde skulle ha gjort det.
En förklaring till att diesel skulle ha använts kan kanske vara att äldre tiders antibakme- del, en tillsats till saltet som hindrar det från att klumpa ihop vid lagring, hade en lukt som möjligen för tankarna till diesel.
Kommentar till avfettning av däck
I Norge kan man köpa två sorters medel som ska förbättra väggreppet, dels Dekkvask, dels Snow grip. Den senare produkten kallas också Kjetting på boks. Genom en kontakt i Norge inköptes en behållare av varje medel.
På tryckbehållaren Dekkvask står att den innehåller ett mycket effektivt avfettningsme- del som tar bort asfalt, tjära, olja, vägsalt och andra orenheter som bidrar till att väg- greppet blir sämre. Dekkvask sprayas direkt på däcket och får verka några minuter. Sedan spolas däcket av med vatten. Vid kraftigt ingrodd smuts bör däckets slityta även bearbetas med en borste. Det är viktigt att spola av ordentligt.
På innehållsdeklarationen står att Dekkvask består av olika sorters aromater, dvs. kemi- ska föreningar som extraheras från mineralolja. Exempel på aromater är lösningsmedlen bensen, toluen och xylen.
Snow grip är inget avfettningsmedel utan ett däckklister som uppges förbättra däckens väggrepp vid halt väglag. På bruksanvisningen står att man ska ta bort löst sittande smuts och snö från däcket, spraya rikligt på däckets slityta och låta medlet verka i 1–3 minuter innan man försiktigt börjar köra igen.
Innehållsdeklaration saknas men medlet uppges vara irriterande för ögonen och extremt brandfarligt.