Under början av februari månad 2007 började anteckningar göras om hala däck av några chaufförer i de återsända dagböckerna. Vi tog då kontakt med en av chaufförerna i Västernorrlands län och bad honom försöka skrapa av 1–2 teskedar klet från däcken när de blev hala nästa gång. Chauffören berättade då att det inte skulle bli lätt att få så mycket klet som vi behövde. Kletet på däcken var nämligen mycket tunt. Det fastnade som en svart hinna på händerna när man tog på däcket och syntes som en svart sträng i snön när man körde ut från tvätthallen efter att ha avfettat däcken. Vi bestämde att chauffören i första hand skulle prova att skrapa av klet. Blev det inte en mängd på cirka 1 tesked så skulle han i stället ta ett prov på den sträng som bildades efter avfettning. Efter några veckor kom en burk med svart klet blandat med den diesel som använts som avfettningsmedel. Burken sändes till ALcontrol Laboratories i Linköping för kemisk analys. Före analys torkades provet vid 120°C och extraherades med ett lösningsmedel som avdunstar helt i rumstemperatur. Analysen gjordes som omfattande screening av organiskt material.
Analysresultatet visade att dieseln, trots torkning, var det klart dominerande ämnet i provet. Det enda som därutöver kunde identifieras med säkerhet var spår av limonen. Enligt Kemikalieinspektionen, 2007 är limonen, C10H16 , ett cykliskt, omättat kolväte, en terpen. Terpener bildas i de flesta växter och de och deras oxidationsprodukter är ofta starka doft- och smakämnen. Limonen är huvudbeståndsdelen i oljor från citrusfrukter men finns också i oljor från t.ex. dill, selleri och tall. Råterpentin från tall och gran innehåller limonen. Limonen används också som lösningsmedel och citruslimonen introducerades under 1980-talet som ett alternativ till traditionella lösningsmedel för avfettning och rengöring. Ämnet används också i stället för lacknafta.
Det kan finnas åtminstone tre möjliga förklaringar till att limonen återfinns i det prov som tagits från de hala däcken.
Den första, och mest näraliggande, förklaringen är att limonen kommer från ris, kvistar eller bark från gran och tall som timmerbilen kört över när virke hämtas på skogsbil- vägarna eller när virket lossats vid sågverk eller massafabriker, se figur 15.
Den andra förklaringen är att limonen ingår i diesel och därmed i det klet som analyse- rats. Denna förklaring låter inte sannolik, men bör kontrolleras med representanter för petroleumindustrin.
Den tredje förklaringen är att limonen används som lösningsmedel eller tillsatsämne vid tillverkning av lastbilsdäck. Denna senare förklaring kommer att kontrolleras med experter på däcktillverkning.
Ytterligare en fråga återstår att besvara, nämligen om limonen på däcken kan förklara att däcken blir hala. Kanske kan kopplingen vara att limonen indikerar närvaro av råter- pentin eller tallolja och att dessa ämnen har smörjande egenskaper.
Kommentar till limonen
Kontakt har tagits med Timo Blomberg vid Nynas, tidigare Nynäs Petroleum, om före- komst av limonen i diesel, Blomberg 2009. Blomberg skickade frågan vidare till deras leverantör Neste Oil som svarade att limonen inte finns i den biodiesel som Neste till- verkar.
Enligt Björn Kalman finns det några patent om att blanda limonen med diesel, så helt otänkbart är det inte att andra producenter av biodiesel kan blanda in något från växtri- ket som innehåller limonen. Kalman, 2009.
Vid kontakt med Sören Nordin, den chaufför som tog provet på klet från hala lastbils- däck, fick vi veta att han avfettade däcken med vanlig lastbilsdiesel. Eftersom det gjor- des i februari användes gulfärgad vinterdiesel. Nordin, 2009.
Beträffande användning av limonen vid däcktillverkning uppger Björn Kalman att Nokian Tyres använder rapsolja som ersättning för HA-oljor i sina personbilsdäck men att ingen information har gått att få fram om vilken olja som används i lastbilsdäck. Kalman, 2009; Nokian Tyres, 2009.
STRO och experten inom däckbranschen känner inte till att limonen används i gummi- blandningar eller vid däcktillverkning och har mycket svårt att tro att så skulle vara fallet.
VTI har gjort ett enkelt experiment för att se om man kan påvisa smörjande egenskaper hos gran eller tall. Vi krossade sönder grenar och barr från gran och tall i mortel och blandade de två sorternas krossat material med vatten, vägsalt och pulveriserad belägg- ning. Proverna flyttades sedan mellan frysskåp och rumstemperatur, för att tina upp, ett femtontal gånger. I slutet av försöket delades gran- respektive tallprovet i två delar och en droppe diesel tillsattes till ett granprov och ett tallprov. Dieseln utgjorde då ungefär 0,05 viktprocent av de två proven. Efter granskningsseminariet tog vi lite av varje prov mellan fingrarna och gnuggade för att undersöka om det kändes halt.
En person ansåg att tallprovet utan diesel kändes obetydligt halare än motsvarande gran- prov. Två personer kände ingen skillnad. Alla tre ansåg att proverna med diesel inte kändes halare än proverna utan diesel. Rent vatten med en droppe diesel hade en an- tydan till att vara halt medan ren diesel kändes oljig.
Sammanfattningsvis gick det inte att påvisa några smörjande egenskaper hos de prover som försökte efterlikna den sammansättning av klet från hala däck som de kemiska ana- lyserna pekade på.