Ackorden:
Jag valde att sätta capo på gitarren för att få soundet av öppna strängar samt att Carlile ofta spelar med capo. Jag använde mig av en ide som jag hade där jag pendlar mellan ett G och Gsus4 samt plocka i ett speciellt mönster som Carlile ofta gör, och pendlingen mellan de ackorden blev introt på låten. Nere i fotnoter kan du lyssna plockmönstret i ljudexempel 517.
Jag fortsatte med att experimentera fram ett flertal ackord som jag upplevde skulle kunna vara med i en Brandi Carlile-låt. Ett specifikt ackord som jag ville ha med var V/III. Hon använder sig mycket av det ackordet för att byta mella olika formdelar, men även som ett fint ackord som bryter av dominantkänslan på ett snyggt sätt. Carlile spelar även mycket ackord med snygga basgångar, vilket jag bestämde mig för att försöka få med i låten. Experimentet att hitta basgångar resulterade i en del på refrängen som du kan läsa i figur 10, takt två till sex, på nästa sida. Liksom flera av hennes låtar så finns det inga bryggor och stick förekommer bara på en av låtarna som jag analyserat. Jag valde att hålla mig till verser och refränger till en början och använda mig av många ackord i vers och refräng samt göra dem lite längre. Versen utvecklades utifrån introt jag satt och spelade på när jag improviserade fram ackord. Jag valde även att ha med V/III som det sista ackordet för att byta till en ny formdel. Nedan kan du se figur 9 och se hur versen blev:
17Ljudexempel 5:
https://soundcloud.com/niksel/exempel-5-brandi/s-QipYLpbNbIc?in=niksel/sets/ljud-exempel-till-examensarbete/s-r wYnXo5mbci
16Not A Goner, Not A Ghost:
https://soundcloud.com/niksel/not-a-goner-not-a-ghost-fardig/s-eDOe5anPNpw?in=niksel/sets/examensarbete-2021/ s-wGGwSD9tNoc
Figur 9:
När jag skulle börja jobba på refrängen så ville jag börja på ett B. Carlile har en tendens att börja refränger på ackord som man ofta inte är van att höra som första ackordet i en refräng, som till exempel i låtarna “Josefine” och “Raise Hell”. Jag ville testa att göra detsamma. Jag ville även att refrängen skulle vara lång och ha mycket ackord i sig och inte minst ha en snygg basgång. Nedan kan du se figur 10 och se hur refrängen blev:
Figur 10:
När jag var klar med vers och refräng så tyckte jag att det fattades en formdel i låten, så jag bestämde mig för att lägga till ett solo som outro. Ackorden i outrot inspirerades lite av refrängen men jag gjorde den lite annorlunda så att solisten skulle få lite mer repetitiva ackord att sola över.
Melodin:
Jag improviserade fram en melodi som jag upplevde passade till ackorden, men när jag var nära att ha en färdig låt så upplevde jag att det inte riktigt passade Brandis sound. Jag gick tillbaka till hennes låtar och lyssnade på dem för att sedan inse att hon sjunger väldigt fritt när det kommer till timing och frasering. Jag försökte att hänga och slänga lite med ord samt fraseringar och jag upplevde att det blev mer likt en Brandi Carlile-låt. Eftersom att hon själv använder sig flitigt av skalan när hon skriver melodier och lägger gärna stämmor på sin sång så försökte jag anpassa min leadsång så att en stämma skulle kunna läggas till. Hon börjar ofta och avlslutar sin melodi på tonsteg 1, 3 eller 5, däremellan så rör hon sig enligt den befintliga låtens skala upp och ner. När jag improviserade fram min första melodi så upplevde jag att den var för enformig och rak
för en Brandi Carlile-låt, så jag gick in och lyssnade på “Everytime I Hear That Song” och hörde en ytterligare detalj. Jag insåg att det möjligtvis inte var själva rörelsen i melodin som var problemet, utan att hon väljer att dra ut vissa toner och lägger på stort vibrato. Jag spelade in sången igen och la till ett vibrato som liknar hennes. Jag upplevde en stor förändring och bestämde mig för att sången behövde just de långa tonerna med vibratot för att höra Carliles inspiration i sången. Jag beslutade mig även för att ändra melodin. Jag ändrade så att den tredje frasen i versen liknade den fjärde frasen istället för att likna de två första fraserna. Efter jag genomförde den ändringen blev jag nöjd och behöll inspelningen. I fotnoter nedan finns två inspelningar, ljudexempel 6.118 är innan jag la till vibratot på refrängen och ljudexempel 6.219är med vibratot på refrängen.
Texten:
Carlile använder sig mer av metaforer än de andra låtskrivarna. Jag upplever att metaforer är svåra att förstå och svårare att hitta på egna, så jag visste att jag skulle få jobba hårt för att berätta en historia. Jag inledde mitt textförfattande med inställningen att alla personer som hör eller läser texten inte behöver förstå exakt vad alla meningar betyder, utan läsaren får tolka texten helt fritt. Den inställningen har jag inte haft på de tidigare låtarna då miljön har varit viktigt att bygga upp. Det går självklart att ha metaforer och samtidigt bygga upp en miljö vilket alla fyra låtskrivare gör, men Carlile är mer hemlighetsfull och jag misstänker att hon vill vara lite mystisk. Under tiden som jag improviserade fram melodin så kom även vissa fraser ur mig som jag valde att spara och arbeta kring. De fraserna var “the answer in the dark”, “the sea, the ocean” och “If god made me unbreakable”. Av dessa fraser fick jag iden att låten skulle handla om en person som har förlorat hoppet. “The dark” blev väldigt viktigt för den metaforiska känslan, eftersom lyssnare kan tolka “the dark” hur fritt den vill. Jag fortsatte med de frasen “the ocean, the sea” som jag improviserade fram och kom på en vers som blev metaforisk.
Never Did the ocean, Never Did the sea Forget about the living They could take from me
Jag bestämde mig för att denna text skulle inleda hela låten och bli början på första versen. För mig betyder denna text att personen är orolig för att förlora sina nära och kära. Jag ville förtydliga den betydelsen och bestämde mig för att använda mig av “If god made me unbreakable” som jag improviserade fram och fortsatte den frasen med “It would not bother me”. Jag insåg då att frasen “It would not bother me” skulle kunna var en återkommande fras för att
19Ljudexempel 6.2: https://soundcloud.com/niksel/exempel-6-2-brandi-1/s-SzY83uWrk6P?in=niksel/sets/ljud-exempel-till-examensarbe te/s-rwYnXo5mbci 18Ljudexempel 6.1: https://soundcloud.com/niksel/exempel-6-1-brandi/s-D8zNzc9kOBN?in=niksel/sets/ljud-exempel-till-examensarbet e/s-rwYnXo5mbci
stärka känslan av oro och personens nedsatthet. Första versen blev ett försök till beskriva personens uppgivenhet och sorg och blev tillslut följande;
Never Did the ocean, Never Did the sea Forget about the living They could take from me If God made me unbreakable It would not bother me
Rain’s been pouring down As long as I remember
They say ”nothing ever starts to grow, without dull and wet weather” If I did not drown
It would not bother me
I första versen ville jag även berätta att personen har haft motgångar och att den positiva vändningen som oftast kommer efter ett nederlag inte existerar för denna person. Jag fortsatte på refrängen där jag ville avslöja låtens handling, vilket blev att huvudpersonen i låten är redo att ge upp. Livet är för svårt och har alltid varit det och nu vill huvudpersonen hitta svaren någon annanstans. Jag ville avsluta refrängen med att huvudpersonen ville hitta svaren i mörkret och det fick mig till att komma på frasen “I hope to find the answers in the dark”, men vad skulle komma innan det? Jag ville beskriva att personen var ensam och kände att den inte hörde hemma någonstans och ordet “lonesome” kom till mig. Jag försökte hitta något ytterligare som kunde beskriva att personen kände sig ensam och då kom jag på frasen “long and lonesome road”. Den frasen brukar användas flitigt i roots-musik men jag kände att den passade så bra till vad låten handlar om så jag behöll den. Refrängen blev följande:
Long and Lonesome road Ain’t no home for a sinner And life seems way to long
So I hope to find the answers in the dark I hope to find the answers in the dark
Jag var från början tveksam till att använda mig av ordet “sinner” för att jag personligen inte använder mig av det uttrycket, men ordet beskrev huvudpersonens nederlag, svek och sorg bäst i detta fall. Huvudpersonen upplever att den inte kan bli förlåten för vad den har gjort och därför vill den välja mörkret istället för ljuset. Eftersom att alla fyra låtskrivarnas låtar ofta använder sig av Gud som ett sätt att förstärka personens nederlag eller hopp så var det självklart att jag skulle använda mig av “sinner” trots mitt tvivel.
Jag upplevde att jag behövde förstärka att personen känner sig ensam och började då på andra versen. Jag ville att den andra versen skulle handla om personens vänner och huvudpersonens upplevelser kring deras relationer. Jag började med att jobba fram en metafor. Jag ville att den skulle beskriva att huvudkaraktären är ett trasigt föremål. Detta föremål ägs av huvudkaraktärens vän som behåller föremålet trots att den är trasig och inte kan användas. Det var en av de svårare
delarna i låten att få ihop och matcha bra med melodin, men tillslut blev första halvan av versen följande;
I'm the stool you have saved Once it meant something to you You keep it safe, but you can’t use it ‘cause It has a crooked leg
If god had made me durable it might had bother me
För att förtydliga att huvudpersonen även har tappat hoppet om sin relation till sina vänner, så ändrade jag frasen “It would not bother me” till “It might had bother me”. Metaforen beskriver att huvudpersonen är en trasig pall som inte går att använda och att Gud inte hade gjort huvudpersonen slittålig, men att ifall huvudpersonen skulle varit slittålig så skulle den brytt sig om att sin vän väljer bort en för den vet vad den klarar av. I andra delen så försökte jag göra en liknande historia, denna gång med huvudpersonens bästa vän. Jag ville även berätta en detalj om huvudpersonens karaktärsdrag som lyssnaren inte fått höra tidigare och valde att göra personen till alkoholist. Jag ville att det karaktärsdraget skulle representera huvudpersonens svaghet och destruktivitet. Andra delen av andra versen blev följande;
Oh My best friend Julia What would I do without you All the times you brought me home Tho I screwed up your night too But if you would have stayed It might had bothered me
När jag jag hade två verser och två refränger så började jag fundera på om jag skulle ha något stick, men Brandi använder sig sällan av stick, så jag bestämde mig för att låta instrumenten ta mer plats och låta solot ta plats i slutet. Den slutgiltiga texten blev följande:
V1
Never Did the ocean Never Did the sea Forget about the living They could take from me If God made me unbreakable It would not bother me Rain’s been pouring down As long as I remember
They say ”nothing starts to grow, without dull and wet weather” If I did not drown
It would not bother me
R1
Long and Lonesome road ain’t no home for a sinner And life seems way to long So I hope to find the answers in the dark x2
V2
I'm the stool you have saved Once it meant something to you You keep it safe, but you can’t use it It has a crooked leg
If god had made me durable it might had bother me
Oh My best friend Julia What would I do without you All the times you brought me home Tho I screwed up your night too But if you would have stayed It might had bothered me
R2
Long and Lonesome road ain’t no home for a sinner And life seems way to long So I hope to find the answers in the dark x2
Efter jag skrivit klart låten så spelade jag in den akustiska gitarren för att senare lägga leadsången och stämman. Sammanfattningsvis så använde jag mig av följande ingredienser från Brandi Carlile:
- Plockgitarr. - Metaforisk text. - Taktkapningar. - Sångstämmor.
- Härmade Carliles signifikativa vibrato.
- Använde mig av hennes typiska ackord och specifika basgångar samt använde mig av V/III.
- Skrev i nutid.
- Skrev i första person. - Hade ett solo som outro.
I fotnoter kan du lyssna på det fullständiga resultatet av “Hope To Find The Answer In The Dark”20.
20Hope To Find The Answer In The Dark:
https://soundcloud.com/niksel/i-hope-to-find-the-answers-in-the-dark-1/s-mLW0TkuYhPt?in=niksel/sets/examensar bete-2021/s-wGGwSD9tNoc
6. Diskussion
För att inleda denna diskussion vill jag börja med att säga att jag har lärt mig mer än vad jag kunde ana av detta examensarbete. Jag har inte bara lärt mig ett flertal verktyg för att utveckla mitt komponerande, utan jag har även utvecklat min analytiska förmåga och insett vikten i en noggrann och bra analys. Men hur påverkade mina analyser av låtskrivarna mitt komponerande? Innan jag kan svara på mina forskningsfrågor i denna diskussion behöver jag uppmärksamma att jag i efterhand insett att jag hade brister i min metod.
6.1 Metod
Jag hade innan jag påbörjade detta examensarbete förstått vikten i att botanisera och efterlikna andras verk, men mina analyser hade vissa brister, vilket också innebär att min metod hade brister. Jag hade hoppats på att analyserna av låtarna skulle ge mig all information jag behövde för att komponera mina egna verk, men under tiden jag skrev låtarna så var jag tvungen att finna mer information som var avgörande för många val i mitt arbete. Jag insåg att min analysförmåga var bristfällig. Jag använde mig av de analyser jag gjort innan låtskrivningsprocessens början men för att senare förstå att jag missat ett flertal viktiga faktorer. Som jag berättade under min rubrik “Musikalisk kontext” skrev Thompson i “The Creative System of Songwriting” om de fundamental elementen som är viktiga för att skriva utifrån andra verk eller genres, vilket jag påstår att jag använde mig av förutom vissa delar inom kategorin “Inspelningen av musiken och dess teknologi”. I efterhand har jag dock sett vikten i andra ytterligare faktorer. Thompson fortsätter i “The Creative System of Studio Performance” (2019, kapitel 7) att berätta om hur David Bowie under sin inspelning av låten “Heroes” använder sig av dynamik och väljer noggrant vilken oktav han sjunger i för att dynamiken ska representera narrativet i låtens text. Jag inser att sången skulle kunna haft en större analytisk del i mitt examensarbete, då jag misstänker att det klingande resultatet skulle innehålla mer medvetna val i sångens dynamik för att spegla narrativet i texterna. Jag fokuserade mestadels på tydliga sångeffekter, till exempel vibratot i “Hope To Find The Answer In The Dark” men glömde bort dynamiken. Jag vet dock att jag sjunger alla låtarna med en undermedveten intention att spegla låtskrivarnas röster och dynamik, men att medvetandegöra det skulle nog förändrat låtarna till ett resultat som skulle likna förlagorna ytterligare. Med facit i hand skulle jag valt att smalna av min analys till hälften för att kunna djupdyka i vissa frågor ytterligare. Jag är dock osäker på om det skulle bli en stor skillnad? Jag gick igenom min analys ett flertal gånger innan jag kände mig redo för låtskrivningsprocessen, men jag behövde ändå gå tillbaka till låtarna för att hitta mer information om ingredienserna. Det innebär förmodligen att det, trots färre fokusområden, inte skulle blivit en stor skillnad i genomförandet eftersom att jag upplevde att jag var noggrann med analyserna redan från början. Det enda jag vet att jag kan ta med mig från detta är att jag inledde arbetet med en bristfällig analysförmåga och utförandet har gjort att min analysförmåga är ett av de områden jag utvecklat under arbetet.
Jag valde att skriva en låt och bli helt klar med den innan jag fortsatte på nästa samt rangordnade låtskrivarna i svårighetsgrader. Det är ett val jag efter mina lärdomar skulle gjort annorlunda. Efter varje låt jag skrev så lärde jag mig något nytt. Första låten blev som ett facit för var jag började med mina kompositions- och analyskunskaper och den tredje låten blev ett resultat av vad jag hade lärt mig efter alla tre låtar. Jag hade en konflikt med mig själv om att jag trots mitt val att skriva en låt i taget skulle gå tillbaka och ändra utifrån vad jag lärt mig, men jag såg detta som en tydlig utveckling som är viktig att diskutera.
6.2 Genomförande
Processen kring att skriva dessa låtar vill jag reflektera kring baklänges. Jag vill börja med att prata om “Hope To Find The Answers In The Dark”. Den låten blev som ett resultat av hur jag hade utvecklats under min låtskrivningprocess. Det var i den låten som jag använde mig av flest ingredienser. Under själva låtskrivningsprocessen i sig så kände jag tydligt att jag lättare kunde använda mig av fler ingredienser än tidigare och det fick mig att undra varför? Om jag nu skulle jämföra den sista låten med den första jag skrev, “God Won’t Greet Us When We Die” så är det mycket i den låten som har brister i genomförandet till skillnad från “Hope To Find The Answers In The Dark”. Nu när jag både har fått distans till den första låten och utvecklats som låtskrivare inser jag att jag definitivt hade kunnat skriva en låt vardera som skulle kunna representera Parton och Haggard. De båda har olika sätt att lägga upp låtform och även sitt historieberättande. Till exempel så skriver Parton ofta refränger eller B-delar vars text följer med i utvecklingen av låtens berättelse, vilket inte var något jag tog hänsyn till eller uppmärksammande som en stor faktor. I efterhand ser jag att det skulle kunnat påverka och utvecklat mitt historieberättande ytterligare. Jag ser detta som en uppenbar svaghet i min analysförmåga, men även som en gagnande lärdom jag tar med mig. Under denna låt så lärde jag mig att jag förmodligen trodde att det skulle vara lättare att skriva utifrån andras verk, vilket låten absolut inte speglar i efterhand. Om jag nu skulle jämföra “Hope To Find The Answers In The Dark” och den andra låten jag skrev “Not A Goner, Not A Ghost” så skulle jag påstå att det är små marginaler som skiljer sig. Det som skiljer sig mest mellan dessa är att jag använde mig av färre ingredienser i “Not A Goner, Not A Ghost” och känslan av att skriva låtarna, alltså hur självsäker jag kände mig under skrivprocessen. Jag insåg att jag under låtskrivningsprocessen var förvirrad över att jag hade