En härmapa till låtskrivare
Att skriva låtar utifrån inspirationskällor
Nike Sellmar
Musik, konstnärlig kandidat 2021
Luleå tekniska universitet
Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle
Abstrakt
Under hösten 2020 och våren 2021 har jag fördjupat mig i mitt arbete att bli en bättre låtskrivare.
Eftersom jag tidigare inte analyserat musik genom att ställa utförliga frågor och ta reda på information om en låtskrivares verk så ansåg jag detta arbete som ett tillfälle att ge mig fler redskap för mitt fortsatta låtskrivande.
Syftet med detta examensarbete är att fördjupa mitt arbete i låtskrivning, genom att analysera och försöka efterlikna musik av ett antal låtskrivare inom country- och americanagenren. Jag har under arbetet analyserat 20 låtar av fyra låtskrivare och artister inom countrygenren. Jag har valt att analysera alla artisters verk på samma sätt. Jag skrev en tabell för att fylla i information om deras, vad jag har valt att kalla; låt-ingredienser1. Efter min analysprocess skrev jag tre låtar utifrån mina analyser som skulle representera vardera låtskrivare.
Arbetet har resulterat i tre låtar som representerar de fyra låtskrivarna. Jag har reflekterat kring mina tillvägagångssätt som lett till de klingande resultaten, genom att ifrågasätta min egen analysförmåga och även analyserat kring de element där jag utvecklats. I dag skriver jag mer utarbetade och genomtänkta låtar där den främsta utvecklingen varit ackord, historieberättande och vissa textmässiga redskap jag tidigare inte bemästrat, samt att jag har fått en bättre analysförmåga.
1Ingredienser/låt-ingredienser - Detta är termen jag kommer använda för informationen jag ville ta reda på om låtskrivarnas verk.
Innehållsförteckning
1. Inledning och bakgrund 3
2. Musikalisk kontext 5
3. Syfte och frågeställningar 8
4. Metod och material 9
5. Genomförandet 10
5.1 Analysprocessen 10
5.2 God Won’t Greet Us When We Die - Dolly Parton och Merle Haggard-låten 13
5.3 Not A Goner, Not A Ghost - John Denver-låten 16
5.4 Hope To Find The Answer In The Dark - Brandi Carlile-låten 23
6. Avslutande diskussion 29
6.1 Metod 29
6.2 Genomförande 30
6.3 Slutlig diskussion 31
7. Referenser och källor 32
8. Bilaga 36
1. Inledning
Sedan barnsben har jag varit tvungen att sjunga. Min pappa satte grunden till mitt musicerande och la byggstenarna för den musiker jag är idag. Jag var ett blygt barn och pratade sällan. Jag höll mig i bakgrunden, tyst och i min egna värld. Jag var rädd för att exponeras, göra fel och trodde inte att jag var bra nog på att sjunga. Men min pappa vägledde mig och gav mig möjligheten att stå på en scen från väldigt ung ålder, trots min rädsla och alla nej jag yttrade åt honom. Han skrev låtar till mig och sina andra barn samt anordnade konserter så att alla skulle se hur duktiga vi var. Den inledningen kanske kan låta som att jag är arg eller besviken på min pappa, men jag är tacksam. Hans passion för musik och sina barn har under åren varit svårt att vara en del av, men jag skulle inte vara den musiker jag är idag utan hans driv att få oss att musicera.
Jag minns när han tog med mig på en Bruce Springsteen-konsert på Stadion i Stockholm sommaren 2009. Jag var 13 år och visste inte vem Bruce Springsteen var, men jag kan säga än idag att det är den bästa konsert jag besökt. Drömmen om att ha ett band och få sjunga mina egenskrivna låtar fick sitt avstamp den sommaren. Sedan dess har mitt liv gått ut på att bli bra nog på att sjunga och uppträda, men på senare år har det gått ut på att skriva egen musik.
Det var under de första två åren på Musikhögskolan i Piteå som jag hittade modet att skriva och gestalta min egna musik. Under flera års brottande med tanken på att jag aldrig kommer kunna skriva musik så var Musikhögskolan det rätta stället för mig att börja med mitt musikaliska skapande. Jag har kommit långt under de två första åren och skrivit mer musik än vad jag skulle kunnat drömma om, men känslan av att känna sig nöjd med exakt alla sina musikaliska och textmässiga val kommer med störst sannolikhet vara obefintlig genom hela livet. Det finns dock alltid möjlighet till att arbeta sig runt sin inre självkritiker och fylla på med kunskaper och erfarenheter för att blir en bättre låtskrivare. En person kommer mot förmodan aldrig känna sig färdig, men en kan alltid göra sitt bästa för att bli bättre varje dag.
Country och countryinfluerad musik har genom hela mitt liv på ett sätt eller annat genomsyrat min musikaliska smak. Jag växte upp med att gilla både välkända som mindre kända countryartister så som Dolly Parton, Johnny Cash och Mindy Smith. Mitt intresse för countrymusik har vuxit sig starkt och har en stor betydelse för den musik jag skriver idag. Under mina år av fascination för country har jag aldrig fördjupat mig inom countryns texter, melodier eller ackord. Utifrån detta bestämde jag mig för att i detta arbete analysera countryartister och några av deras låtar för att utifrån mina analyser skriva egna låtar som är influerad av deras text och musik.
Jag är en person som tidigare inte analyserat andras verk och därav insåg jag hur stor betydelse just analyser av kända låtskrivare skulle berika mig i min utveckling, i synnerhet i samband med
ett examensarbete. Jag valde låtskrivare som under de senare åren inspirerat mig till att börja komponera eget material. Det var ett svårt val då det är många under åren som inspirerat mig till att skriva musik inom flera olika genrer, men Dolly Parton, Brandi Carlile, Merle Haggard och folk-country artisten John Denver blev tillslut mina indirekta vägledare till att bli en bättre låtskrivare och textförfattare.
2. Musikalisk kontext
Det finns många olika sätt att skriva musik på, men ofta börjar allt med att botanisera i andra låtskrivares verk. För att skriva musik bör du som låtskrivare någon gång ha lyssnat på musik, kanske till och med analyserat musiken eller lärt dig texter utantill. Alla låtskrivare har förmodligen haft en idol eller artist den ser upp till innan den bestämde sig för att skriva musik själv och lärt sig deras musikaliska språk. Det finns tidigare examensarbeten där andra har arbetat utifrån musikaliska inspirationer, för att utveckla sitt låtskrivande. Till exempel arbetet
“Varför låter det så bra? Att härma andra för att bli en bättre låtskrivare” av Anna Svensson Rova, där hon har lyssnat på och försökt att efterlikna olika låtskrivare. Bland låtskrivare hon valde ut var Brandi Carlile en av låtskrivarna, som också förekommer i detta examensarbete.
Svensson Rovas utgångspunkt var inte att hennes låtar skulle låta exakt som förlagorna, utan hon ville bredda sina kunskaper och testa nya metoder. Även hon menar att all musik som skrivs idag har rötterna i tidigare låtskrivares verk även om låtskrivaren inte är medveten om att den är influerad av andra, men Svensson Rova vill precis som jag medvetandegöra processen kring att bli influerad och inspirerad. I boken “Creativity in the Recording Studio” skriver författaren Paul Thompson (2019, sida 118): “In order to write songs, songwriters must first learn and internalize the body of knowledge and symbol system that relates to contemporary Western popular songs“.
Detta citat beskriver min intention med detta examensarbete och hur viktigt botanisering och kunskap ligger bakom låtskrivning. Men hur kommer det att utveckla mitt komponerande?
Thompson skriver i kapitel sex, “The Creative System of Songwriting”, om de fundamentala elementen som är viktiga för att kunna skriva låtar som är baserade på, i hans fall, västerländsk popmusik.
1. Struktur och form.
2. De musikaliska elementen som rytm, melodi och harmonik.
3. Texten och textmässiga koncept och dess innehåll.
4. Inspelningen av musiken och dess teknologi.
Han yrkar för att dessa element inte ska säras på inom västerländsk popmusik, men i mitt fall så kommer jag inte ha med alla på grund av att vissa element inte har betydelse för mitt arbete och dess klingade resultat.
Nedan kommer jag berätta om de fyra låtskrivarna vars musik jag valt att analysera och varför jag valt dem, deras karriär, vilken subgenre inom country de tillhör och deras musikaliska inspirationer. Av ett flertal kandidater inom countrygenren var det svårt att enbart välja fyra då det finns många olika subgenrer inom countryn som är viktiga. Jag kom fram till att John Denver, Brandi Carlile, Dolly Parton och Merle Haggard var låtskrivare som jag kunde ta mycket lärdom av och dessutom representerade flera av countryns subgenrer.
John Denver har kommit till min musikaliska kännedom under de senaste två åren. Denvers melodier och historier har inspirerat mig till att vilja veta mer om hans textförfattande. Denvers karriär sträckte sig över 4 decennier, från sent 60-tal till och med dagen han dog i en flygolycka 12 oktober 1997. Han har skrivit välkända låtar som “Take Me Home Country Roads” (1971) och “Leaving, On A Jet plane” (1973). Han har vunnit flera olika priser som Academy of Country Music: Album of the Year for “Back Home Again” 1974 och Grammy Hall of Fame Award for “Take Me Home, Country Roads” 1998 efter hans bortgång. John Denver var influerad av folkmusik artister som Joan Baez, Tom Paxton och Peter, Paul and Mary. I programmet “Inside Fame” så beskrev musikhistorikern Chet Flippo John Denver som en folksångare som av misstag blev en countrysångare (M masassa, 2016). Det var efter
“crossover”-succén som han började skriva mer countryinspirerade låtar. Denver använde sig av mycket akustiska gitarrer i sina låtar och han använde sig inte av ett trumset i någon av de fem låtar jag har analyserat. Mycket av rytmerna sitter i de akustiska gitarrerna och andra stränginstrumenten som spelar olika saker. Han har instrument som lap steel, banjo, kontrabas och fiol med i sina låtar. Denvers sång bestod av långa, rena toner och han sjöng i en mjuk klang som förekommer mer i folk genren istället för att sjunga mer med det så kallade
“twang2”-soundet som är med signifikativt för countryn.
Dolly Parton har för mig, som för många andra, fått en tår att falla ner för ens kind när hon sjunger. Hennes sätt att berätta historier imponerar på mig och jag vill bryta ner hennes texter för att utveckla mitt eget historieberättande i mina egna låtar. Partons karriär sträcker sig ända från sent 1960-tal fram tills idag. Hon har kommit med hitsen “9 To 5” (1980), “Jolene” (1974) och “I Will Always Love You” (1974) och är en av de största kvinnliga pionjärerna inom countrymusik under 60- och 70-talet. Hon hade sin första “country till pop” crossover-hit 1977 med låten “Here You Come Again”. Hon har har vunnit 10 Grammys och även hamnat på ett flertal “Hall of fame”- listor, exempelvis “Country Hall Of Fame”. Jag har inte kunnat hitta några specifika exempel på några specifika inspirationer som fick henne att vilja skriva musik, dock berättar Parton om sig själv i dokumentären “Biography” (More Music Shows, 2020) att hon inte minns en tid då hon inte sjöng och att hon började komponera musik innan hon ens hade lärt sig att skriva. Hon har dock minnet av att hon lärde sig spela gitarr vid 7 års ålder och det var redan då hon började skriva egna låtar seriöst. Partons musik har mycket fokus på sång och historieberättande. Hennes röst är ljus och har mycket twang. Hon använder sig ofta av pratsång, ett kort vibrato och har mycket stämmor i sina låtar. Hon har instrument som trumset, elbas, akustiska gitarrer, elgitarr, cittra, viol, stråkar, orgel och piano med i sina låtar. Trummorna spelar ofta ett trumkomp som driver låten samt hennes texter och sång är väl fraserade och rytmiska som smälter in i drivet.
2Twang (Complete Vocal Institute, u.å)- Ett sound som förekommer mycket i country. Twang är ett sound som är tätt och klart och i högre register låter det vasst och “spettigt”.
Merle Haggard var en artist och låtskrivare som jag intresserat mig för under de senaste två åren.
Han skrev många låtar vars refränger fastnat i mitt huvud. Han skrev texter som redan efter första refrängen får en att kunna sjunga med när den andra refrängen kommer. Haggards karriär sträckte sig från mitten av 1960-talet till och med hans död 2016. Han har skrivit låtar som
“Mama Tried” (2006), “Sing Me Back Home” (2007) och “Working Man Blues” (1994). Han har under sin ungdom, då han också sysslade med mycket kriminella aktiviteter, lyssnat på Jimmy Rogers, Bob Wills och The Maddox Brothers And Rose. Det var dock under hans tid på fängelseanstalten San Quentin när han fick se en konsert med Johnny Cash som han bestämde sig för att börja kämpa för sin musikkarriär när han hade suttit av sin tid på anstalten. Många av låtarna är inspirerade av hans tid i fängelset och personliga upplevelser. Haggard brukar sägas representera det så kallade “Bakersfield”-soundet som är en subgenre inom country.
Bakersfield-soundet var “rått” och influerades mycket av rock'n'rollens instrumentering som exempelvis elgitarrer och artisterna inom Bakersfield soundet ville avvika från de “eleganta”
Nashvillesoundet (Fleming och Gallardo, 2015). Haggards musik innehåller trumset, elgitarr, akustisk gitarr, elbas och mycket sångstämmor. Han sjöng med mycket twang och rörde sig mjukt mellan tonerna och använde sig av mycket bends och glissandon. Låtarna är ofta ganska korta, har få ackord och använder sig mycket av repetitioner så det är lätt att sjunga med.
Elgitarrerna har ofta ett snärtigt sound och det är alltid med en akustisk gitarr i varje låt.
Brandi Carlile har sedan tonåren varit en stor inspiration till varför jag skriver musik. Hennes harmonik och texter berör mig starkt. Hennes texter är även till stor del metaforiska och det är en stil som jag vill utveckla. Carlile är en modern artist och släppte sitt debutalbum 2005. 2018 blev hon Grammyvinnare för hennes album “By The Way, I Forgive You” (2018). Utöver de två albumen så har hon släppt sex album varav två är inspelade vid liveuppträdande. Hon har inspirerats av Dolly Parton, Johnny Cash och Tanya Tucker från country genren, men hennes främsta idol är Elton John. Hon är låtskrivarpartner med två tvillingar som har efternamnet Hanseroth och de har skrivit och spelat ihop i snart 20 år. I dag är hon dominerande inom americana-genren, också kallad “American roots music” som är ett samlingsnamn där genrer som blues, country, gospel, folk, rock n’ roll, rhythm and blues och andra amerikansk-födda genrer inkluderas. Carliles låtar har alltid ett plockande gitarrkomp och hennes vibrato har jag tidigare inte hört inom countryn och americana-genren. I hennes musik kan man höra trumset, elbas, cello, akustiska gitarrer, elgitarr, banjo, piano och mycket sångstämmor. Carlile sjunger ropande och använder sig mycket av sin skarv som jag i arbetet kommer att kalla skarvsång3. Hon har även ett rasp i sin röst som jag upplever autentiskt och känslosamt. Carlile har även en tendens att dra ut på fraser och lyckas med att ha mycket text i fraser som vanligtvis skulle vara svårt att få till.
3Skarvsång - Det vill säga när rösten abrupt skiftar från en fyllig klang med mycket kropp till en tunnare klang som ofta har flera övertoner (vissa kallar även den tunna klangen falsett).
3. Syfte och frågeställningar
Syftet med detta examensarbete är att fördjupa mitt arbete i låtskrivning, genom att analysera och försöka efterlikna musik av ett antal låtskrivare inom country- och americanagenren.
Mina forskningsfrågor lyder:
- Hur kan en analys av strukturer och element i ett antal låtar ge mig redskap för mitt eget komponerande?
- Hur viktigt är analyser av strukturer av ett antal låtar för mitt eget komponerande?
- Hur skiljer sig mina egna konstnärliga val från de förlagor som jag analyserat?
4. Metod och material
Jag inledde arbetet med att välja ut fyra låtskrivare och fem låtar från vardera, som jag hoppades på skulle hjälpa mig att utvecklas som låtskrivare och textförfattare. Jag bestämde mig för att skriva låtar där jag försökte efterlikna mina utvalda låtskrivare. Jag valde att ha samma upplägg samt ta reda på exakt samma information när jag analyserade alla 20 låtar. Under tidigare tillfällen då jag komponerat eget material har en stor del av mina personliga erfarenheter spelat en stor roll. I detta sammanhang kan personliga erfarenheter vara till hjälp, men fokuset ligger på att skriva texten och musiken utifrån mina analyser av låtskrivarna och analysen ska följas under hela låtskrivnings prosessen. Informationen jag ville ta reda på var följande:
- Formuppbyggnad.
- Person (I texten).
- Tempus (I texten).
- Rimstruktur.
- Text-innehållet och dess uppbyggnad.
(metaforer, liknelser, beskrivande)
- Ackord.
- Utsmyckningar i sången.
- Återkommande mönster inom melodierna.
- Mönster inom arrangemang.
Jag skrev ner alla mina resultat i ett dokument för att sedan göra ett diagram med mina analyser av ingredienserna som var fundamentala till låtskrivningprocessen.
Jag har använt mig av appen Spotify4 för att lyssna på låtarna jag valde att analysera och hämtat ner texterna från hemsidan Genius.com. För att visa mina melodiska ideer valde jag att skriva ner dessa i notform, då har jag valt att använda mig av notprogrammet MuseScore 35. Jag valde att dokumentera mina tankar och tillvägagångssätt i en loggbok så att jag kunde gå tillbaka till mina spontana nedskrivna tankar, men efter en månad valde jag att slutade använda mig av loggboken då jag insåg att jag skrev ner mina tankar i mina analyser och i verkens låttext-dokument. Jag dokumenterade alla mina låtidéer samt spelade in och mixade mina färdiga resultat i Logic Pro6. Jag valde att skriva ner låttexterna i anteckningar i min telefon som också är kopplad till min dator för att kunna få tillgång till texterna vart jag än var. Jag har även använt mig av ett notblock för att skriva ner mina analyser om låtskrivarna berörande ackordsföljder och melodier. Rickard Johansson som är min låtskrivarpartner i andra sammanhang hjälpte mig med att spela in gitarr till de färdiga verken. Han var även till hjälp i vissa beslut som var tvungen att diskuteras då hans kunskaper om gitarr och ackord är med avancerade än mina.
6Apple. (2020). Logic Pro (Version 10.6.1) [Programvara]. App Store.
https://apps.apple.com/se/app/logic-pro/id634148309?mt=12
5MuseScore BVBA. (2021). MuseScore 3 (Version 3.6.2.548020600) [Programvara]. GNU General Public License.
https://musescore.org/sv/download/musescore.dmg
4Spotify. (2021). Spotify - Musik och podcast (Version 8.6.6) [Mobilaplikation]. App Store.
https://apps.apple.com/se/app/spotify-musik-och-podcasts/id324684580
Under låtskrivningsprocessen började jag alltid med att hitta ett gitarrkomp och ackord, därefter melodin och till sist text. Jag arbetade mig framåt genom att se tillbaka på mina analyser för att skriva mina låtar som skulle representera låtskrivarna. När jag blev färdig med en låt och spelat in den i Logic Pro så använde jag mig av soundcloud.com7 för att enkelt kunna ladda upp och dela med mig av de klingande resultaten.
7SoundCloud Global Limited & Co KG. (2021). SoundCloud - Music & Audio (Version 5.124.1) [Mobilaplikation].
App Store.https://apps.apple.com/sv/app/soundcloud/id336353151
5. Genomförandet
Mitt första initiativ var att enbart fördjupa mig i de fyra utvalda låtskrivarnas textförfattande för att komponera musik som är influerade av alla fyra, men under analysdelen så insåg jag att jag inte kommer kunna efterlikna mina utvalda låtskrivare utan att inkludera analyser av melodi och ackord. Analysdelen blev därmed en längre och större process än vad jag förberett mig på, men det var viktigt och avgörande när jag skulle börja skriva musik utifrån analyserna. Jag drog slutsatsen att jag förmodligen skulle påverkas av de andra låtskrivarna ifall jag skulle skriva låtarna parallellt med varandra, så jag tog beslutet att skriva låtarna en i taget för att inte blir distraherad av de andra låtskrivarnas låtingredienser. Alla låtar är skrivna enbart med hjälp av analyserna, tidigare erfarenheter om låtskrivning och kunskaper om det amerikanska språket och dess uttryck.
5.1 Analysprocessen
För att kunna skriva texter som är influerade av de fyra låtskrivarna är det viktigt att förstå sambandet mellan texten, melodin och ackorden. Att bara analysera och skriva ner gemensamma nämnare och ingredienser för att komponera skulle göra det praktiska arbetet för fritt och för svårt att se var inspirationen kom ifrån. Därför blev det självklart att jag skulle göra en analys för varje enskild låtskrivare. Alla fyra låtskrivare skriver på olika sätt, har olika kvaliteter och sound, därav valde jag att fokusera på att skriva som varje artist för sig. Jag förberedde frågor som jag ville ha svar på. Jag la in alla låttexter jag tagit från Genius.com i ett dokument, samt la in alla låtar i en spellista i appen Spotify. Jag tog en låt i taget och analyserade följande 20 låtar.
Merle Haggard:
Working Man Blues (1994) The Bottle Let Me Down (2010) If I Could Only Fly (2000) Mama Tried (2006)
Sing Me Back Home (2007) Dolly Parton:
Traveling Man (1971) Coat Of Many Colors (1971) Jolene (1974)
I Will Always Love You (1974) Wildflowers (1987)
John Denver:
Take Me Home, Country Roads (1971) Rocky Mountain High (1972)
Leaving, On A Jet Plane (1973) Thank God Im A Country Boy (1974) This Old Guitar (1974)
Brandi Carlile:
Josephine (2007)
A Promise To Keep (2012) Raise Hell (2012)
Everytime I Hear That Song (2018) The Mother (2018)
Jag skrev ner alla resultat i ett dokument och gjorde en analys för varje artist och en gemensam analys av alla låtar för att se dess likheter och skillnader. Jag valde att skriva ner allt på papper istället för att jobba i ett program direkt i datorn då jag upplevde att ackord och noter är svårare att arbeta med i datorn. En av dessa ingredienser blev inte en fullständig djupanalys då jag upplevde att man skulle kunna göra ett arbete kring bara det ämnet, vilket var melodin. Jag
bestämde mig för att fokusera på start- och sluttoner i fraser istället för att analysera hela melodiuppbyggnaden så jag kunde fokusera på flera ingredienser. Här nedan är i tabell 1 finns min färdigställda analys på alla låtskrivare:
Tabell 1:
Merle Haggard Dolly Parton John Denver Brandi Carlile Gemensamt för alla Form
uppbyggnad
Tre eller två verser och refränger. Solon och mellanspel förekommer.
Använder sig av både AB-form och vers-och refräng-form.
Ofta tre A-delar eller verser med modifikationer så som pratvers eller dubbelvers.
Refrängerna eller B-delarna är oftast tre.
Använder sig av både AB-form och vers-och refräng-form.
Ofta tre A-delar eller verser. Refrängerna eller B-delarna är oftast tre.
En låt har en Hook, en låt med stick och en låt med bryggor.
Ofta tre verser och refränger med vissa modifikationer. Solon förekommer ofta efter vers två eller i outrot.
Alla skriver ofta tre verser och refränger.
Den som skiljer sig mest från alla är Denver som skriver bryggor och stick.
Person Första person Första person Första person förutom en låt i allvetande person.
Första person Det är John som skiljer sig här igen.
Tempus Nutid och dåtid i historieberättande.
Majoriteten nutid, dåtid och historieberättandet gör att det ändras mellan dåtid och nutid.
Majoriteten nutid, men
historieberättandet gör att det ändras mellan dåtid och nutid.
Nutid Här är Carlile den
som skiljer sig med att bara skriva i nutid. Men Denver är också den enda som skriver i allvetande person.
Rimstruktur Rimmar mest av alla.
Nästan alltid varannan fras, men varje fras förekommer också.
När rim förekommer är det två fraser som rimmar eller varannan.
Rim är generellt inte det viktigaste i texterna, men om det förekommer är det varannan fras eller varje fras.
Rimmar inte lika ofta som de andra och texten verkar vara det viktigaste, men när rim förekommer är det varannan rad, varje rad eller var tredje.
Parton och Haggard rimmar mer tydligt än vad Denver och Carlile gör. Det beror nog på att de prioriterade texten istället för rim, enligt min tolkning.
Textinnehållet och dess uppbyggnad
Minnen, kärlek, alkohol, familj, fängelse och arbete.
Verserna är historia i tidslinje som bygger upp en bild.
Refrängen avslöjar handlingen i låten.
Familj, Gud, kärlek, frihet, hjärtekross.
Verser och A-delar bygger upp miljön och börjar historien men tydliga bilder.
Refrängen eller B-delen är alltid en dela av historien. I vissa låtar ändras texten i Refrängen eller B-delen men i vissa låtar är det en återkommande text i Refrängen eller B-delen.
Kärlek, natur, landet och minnen.
Verser och A-delar bygger upp miljön och börjar historien men tydliga bilder.
Refränger och B-delar är tydliga om vad låtens handling.
Sticket bidrar med en slags “hopp” känsla.
Hjärtekross, Gud, djävulen,
föräldraskap, minnen och kärlek.
Metaforiska verser som bygger upp bilder. Tydliga refränger om vad låten handlar om.
Texterna innehåller generellt mer mystik än de andras texter.
Haggard och Parton har liknande sätt att berätta historier med en direkt tidslinje.
Denver använder sig också av det sättet att skriva, men skiljer sig i sättet han skriver om natur och omgivning.
Carlile är den som skriver mest metaforiskt.
Ackord I, IV och V. En låt med IIm.
Få ackordbyten.
I, IV, V, & VIm.
bVII & bIII-dur förekommer i en låt.
Få ackordbyten.
I, IV, V och VIIm.
IIm och IIIm är med i vissa låtar. En låt med bVII & II-dur.
Använder sig mycket av repetition med flera ackordbyten.
I, IV, V, V/III, IIIm, VIIm är vanliga.
II-dur & III-dur förekommer.
Byter ackord ofta och använder sig av basgångar i gitarrspelet.
Parton och Haggard använder sig av färre ackord medan Denver och Carlile använder sig av fler.
Utsmyckningar i sången
Bends och glissando, lite vibrato och drillar.
Vibrato, pratsång, Stämsång och drillar.
Vibrato, skarv och bends.
Vibrato, creaking, skarvsång, drillar och growl.
Parton och Haggard liknar mer varandra i sången.
Denver och Carlile skiljer sig från Parton och Haggard i sången med deras vibrato och skarvsången.
Återkommande mönster i
melodi
Börjar och avslutar oftast på tonsteg 1 eller 3 i skalan.
Börjar och avlsutar alltid på tonsteg 1, 3 eller 5 i skalan.
Tre låtar börjar på tonsteg 5 i verserna, de andra två är på 4 och 3 i skalan.
Avslutar i princip alltid på tonsteg 1 i skalan.
Börjar och avslutar alltid på tonsteg 1, 3 eller 5 i skalan.
Denver är den som skiljer sig och använder sig mer av hela skalan i start- och sluttoner.
Mönster i arrangemang
Gitarr plock, stämsång och solon.
Taktkapningar8, stämsång och pratsång.
Stämsång och gitarrplock.
Taktkapningar, plock gitarr och stämsång
Alla plockar på gitarren och stämsång är vanligt.
Med dessa insikter och efter min dokumentation av alla ingredienser så drog jag en slutsats att det gick att para ihop artisterna två och två; Merle Haggard med Dolly Parton och John Denver med Brandi Carlile. De ihopparningarna grundar sig i hur många ackord de använder sig av, vad de skriver för typ av texter (metaforiska eller övervägande beskrivande) och på soundet av de akustiska gitarrerna. Jag beslutade mig för att skriva en låt som representerar både Merle Haggard och Dolly Parton trots deras inbördes skillnader då jag upplevde att de liknande ingredienserna i texten och ackorden var många. Den som generellt sticker ut av alla dessa fyra är John Denver. Han avviker från vissa gemensamma ingredienser, som till exempel i vilken person de skriver i och att han är den enda som använder sig av bryggor. Jag beslutade mig då för att skriva en låt som liknar John Denvers låtar och en låt som liknar Brandi Carliles låtar.
8Taktkapning - I detta arbete kommer taktkapning syfta på att en 4/4 takt blir förändrad, oftast halverad.
5.2
God Won’t Greet Us When We Die - Dolly Parton och Merle Haggard-låten Ackorden:Jag började att skriva denna låt utifrån ackord som jag hade jobbat fram rätt så enkelt. Parton och Haggard använder sig inte av så många ackord eller ackordsbyten vilket fick processen att gå rätt fort. Jag som tidigare har arbetat mycket med att byta snabbt mellan flera ackord för att få melodier att passa fick en annan utmaning, förhålla melodin till få ackord och få det att låta intressant. I versen växlar jag mellan ett C och ett G och i refrängen mellan C, F och G samt G7.
Nedan i figur 1 är ett notexempel på versen och refrängen:
Figur 1:
Melodin:
Jag försökte skapa på en melodi som passade till ackorden men hade svårigheter att hitta en som jag upplevde påminde om Partons eller Haggards sätt att skriva melodier. Eftersom att jag bortgick från en djupanalys av melodier så hade jag inte skrivit tillräckligt mycket i analysen för att komma fram till en melodi, så jag var tvungen att lyssna på Haggards och Partons igen för att få melodisk inspiration. Jag insåg så att melodierna hade mycket upptakter, ofta upp i tonsteg 1, 3 eller 5 i tonarten, samt att dom ofta avslutades på tonsteg 1 i tonarten innan varje refräng. Båda artisterna hade detta gemensamt. Jag improviserade fram en melodi som jag upplevde passade till ackorden och som liknande Partons och Haggards sätt att sjunga. Jag spelade då in den första melodin tillsammans med ackorden. Du kan lyssna på ljudexempel 19 som är en inspelning på när jag sjöng och spelade den improviserade melodin till ackorden nere vid fotnoter.
9Ljudexempel 1:
https://soundcloud.com/niksel/exempel-1-merle-dolly/s-3DEBppXtHmz?in=niksel/sets/ljud-exempel-till-examensar bete/s-rwYnXo5mbci
Jag började med att skriva text på den melodi-idé som jag påbörjade och under tiden som texten kom till så ändrades även melodin. Istället för att jag började på tersen i det första ackordet så började jag på kvinten. Refrängens första melodi-idé började på kvinten i ackordet men jag ändrade tonen från kvint till grundton. Det var nästan som att jag flyttade upp hela låten en ters men behöll rörelserna i melodin. När jag hade gjort ändringen så fick jag känslan av att båda låtskrivarna hade kunnat framföra låten.
Texten:
I mina analyser av deras texter så kom jag fram till att Partons och Haggards låtar ofta innehåller en fras som repeteras och har en kraftfull betydelse i låten. Frasen är ofta den första i refrängen men också titeln på låten. Det är helt enkelt en gammaldags “hook”. Ett tydligt exempel på detta är Merle Haggards låt “The Bottle Let Me Down” :
“Tonight the bottle let me down And let your memory come around The one true friend I thought I'd found Tonight the bottle let me down”
Även Dolly Partons låt “Coat Of Many Colors” som har en annan typ av låtstruktur har också en
“hook” som också är titeln på låten.
“My coat of many colors That my momma made for me Made only from rags
But I wore it so proudly Although we had no money I was rich as I could be In my coat of many colors My momma made for me”
Jag bestämde mig för att göra något som liknar dessa uppbyggnader i refrängen på min egen låt.
Jag ville ha samma viktiga hook som startar refrängen och avslutar refrängen och är titeln på låten. Jag började med att skriva ner flera fraser som skulle kunna inspirera mig till en historia.
Eftersom att mina analyser bekräftar att många av textinnehållet i Haggards och Partons låtar handlar om Gud, alkohol och kärlek så utgick jag från dessa byggstenar och började skriva på en vers. Jag upplevde att verserna i deras låtar är skrivna på ett sätt för att skapa en känsla och måla upp en bild och refrängerna är där för att förtydliga handlingen i låten. En fras som jag bestämde mig för att behålla och ha som en grund till låtens handling var “i smelled you had been drinking”. Jag började på en idé och kom fram till att jag ville skriva om en person vars partner dricker, men att den som sjunger låten varken säger eller har något emot drickandet eller inte.
Därefter kom jag på en fras som passade ihop med den första:
I smelled you had been drinking Not only that, I smelled her on you too
Jag fick då en ide om att jag skulle skriva om otrohet. Men för att göra det lite spännande så började jag på en berättelse om hur kvinnan i förhållandet också var otrogen mot sin man och att dom trivs tillsammans i den situationen. När jag bestämde låtens narrativ så kom versens text nästan som rinnande vatten.
Vers1
I smelled you had been drinking Not only that, I smelled her on you too Both know we ain't saints, it’s wishful thinking
I come home and wear his smell too
Vers2
Tho my back door man is handsome I’d never leave you for his looks None of us are hold for ransom
Because we know God won’t greet us when we die
När jag kom på frasen “because we know God won’t greet us when we die” så insåg jag att det var hooken som jag ville börja och sluta refrängen med, samt ha som titel på låten. Jag fortsatte med refrängen som började likna Haggards och Partons refränger. I versen så låter frasen
“because we know God won’t greet us when we die” men till refrängen ändrade jag den till “God won’t greet us when we die”. Jag hade en taktkapning i slutet av refrängen som Parton ofta använder sig av, så den viktiga frasen fick låta lite annorlunda. Istället för att bara ha frasen “God won’t greet us when we die” så blev det “God won’t forgive us and greet us when we die”.
Refrängen blev till slut:
God won’t greet us when we die We might as well be partners in crime Love is hard i'd know we’ve tried
God won’t forgive us and greet us when we die
Efter att refrängens text satt och verserna kändes bra så spelade jag in låten för att se om melodin skulle passa ihop med ackorden. Efter att jag fick ihop fraseringen och valde att ändra lite på melodin så spelade jag in sången med den fullständiga texten. Nedan kan du läsa den fullständiga texten.
V1
I smelled you had been drinking Not only that, I smelled her on you too both know we ain't saints, it’s wishful thinking I come home and wear his smell too
R1
God won’t greet us when we die We might as well be partners in crime Love is hard I’d know we’ve tried
God won’t forgive us and greet us when we die
V2
Tho my back door man is handsome I’d never leave you for his looks None of us are hold for ransom
Because we know God won’t greet us when we die R2
God won’t greet us when we die We might as well be partners in crime Love is hard I’d know we’ve tried
God won’t forgive us and greet us when we die
När hela låten var klar så spelade jag in den tillsammans med Rickard som hjälpte mig med gitarr och elgitarr. Sammanfattningsvis så använde jag mig av följande tydliga ingredienser när jag skrev låten:
- Textens handling omfattar alkohol som Haggard skriver om och Gud som Parton skriver om.
- Jag skrev allt i första person som båda gör.
- Jag skrev två verser och två refränger som Haggard vanligtvis skriver, samt hade med ett solo.
- Jag rimmade varannan fras som båda två brukar göra.
- Använde mig av III, V och IV och hade få ackordbyten som båda typiskt komponerar
Lyssna på den fullständiga versionen av “God Won't Greet Us When We die”10i fotoner.
5.3Not A Goner, Not A Ghost - John Denver-låten Ackorden:
Jag inledde mitt skrivande med att gå tillbaka till mina analyser för att se vad för ackord som John Denver vanligtvis brukade använda sig av. Jag skriver bäst i C-shape11 på gitarr och bestämde mig för att göra en lugn låt som liknar “This Old Guitarr” och “Take Me Home, Country Roads”. Det var viktigt för mig att ta reda på hur Denver brukade förflytta sig mellan ackorden för att ens vara i närheten av att skriva som honom, så att utgå från två av hans låtar kändes som en bra början. Denver använde sig mycket ut av III, IV, V och VIIm i sina låtar och först och främst började jag med att experimentera med de ackorden. Jag hade dock problem att komma fram till en ackordsföljd som jag upplevde lät som en John Denver-låt och var tvungen att gå tillbaka och lyssna på låtarna samt läsa mina analyser igen. Jag försökte att hitta flera mönster i hans spel och upptäckte då ett nytt men ett tydligt mönster. Denver brukade börja på ackord I i tonarten och som följd så använde han VIIm. Jag experimenterade runt med de fyra ackorden med regel att I och VIIm ska vara det första och andra ackordet. Jag började då få fram en ackordsföljd som jag gillade. Samtidigt som jag exprimenterade runt efter en färdig vers spelade jag in för att inte missa några spontana ideer. Nedan i fotnoter kan du lyssna på ljudexempel 212 när jag nynnade och spelade ackorden jag experimenterade fram och läsa vilka ackord jag använder mig av i figur 2.
12Ljudexempel 2:
https://soundcloud.com/niksel/exempel-2-denver/s-JbjQg1wg8VR?in=niksel/sets/ljud-exempel-till-examensarbete/s- rwYnXo5mbci
11C-shape - Detta begrepp utgår från att ackord I i tonarten är ett C, alltså i greppläget C-shape. När man då sätter capo på en gitarr så kan du ändra tonarten till vilken du vill men fortfarande spela i C-chape.
10God Won’t Greet Us When We Die:
https://soundcloud.com/niksel/god-wont-forgive-us-when-we-die/s-tqetwgR2h50?in=niksel/sets/examensarbete-202 1/s-wGGwSD9tNoc
Figur 2:
Jag blev nöjd med ackorden och jag upplevde att Denver skulle ha kunnat skriva en sådan ackordsföljd. Jag fortsatte med att improvisera fram en refräng som passade ihop med versen.
Jag ville att refrängen skulle likna “This Old Guitar” och kännas lite melankolisk. Jag kom då fram till en ackordsföljd som jag gillade och bestämde mig för att behålla den. Nedan i fotnoter kan du lyssna på ljudexempel 313som blev resultatet av refrängackorden och läsa noten i figur 3:
Figur 3:
Under första utkastet av ackorden så var VIIm det första ackordet i refrängen. Jag insåg att Denver inte börjat på ett mollackord i en refräng på någon av sina låtar vilket fick mig att vilja ändra ackordet. Jag insåg ett mönster av att han alltid började refrängerna med I eller IV i tonarten, så jag bestämde mig för att börja på IV för att få det att låta mer som en John Denver-låt. Nedan kan du se noter på ändringarna i figur 4 jag genomförde för att det skulle låta mer som John Denver.
Figur 4:
Jag upplevde att verserna var lite väl korta och tillsammans med min korta refräng så insåg jag att jag behövde ha med antingen en brygga eller ett stick. John Denver och Brandi Carlile är de enda av de fyra låtskrivarna som använder sig av stick, vilket gjorde det enkelt för mig att vilja ha med ett för just denna låt, samt att jag tyckte att det passade in till soundet av låten. Jag valde då att lägga till ett IIm för att få lite variation från resterande delar i låten. Under tiden så blev jag osäker på om jag kunde använda mig av ett IIm, men Denver använde sig av IIm i låten “Rocky Mountain High” vilket bekräftade att jag kunde använda mig av ackordet. Denver använde sig även av utstickande ackord i sina låtar som vanligtvis inte finns med i tonarten. Jag ville försöka
13Ljudexempel 3:
https://soundcloud.com/niksel/exempel-3-denver/s-5z6ALHkWr9h?in=niksel/sets/ljud-exempel-till-examensarbete/s -rwYnXo5mbci
få in ett ackord i låten som sticker ut lite extra för att få den rätta John Denver-känslan. Jag tog hjälp av Rickard då jag upplevde att mina gitarrkunskaper inte var tillräckliga. Han föreslog att jag skulle ha med ett Bb som är bVII i tonarten. Denver använde sig av just ett bVII i sticket på
“Take Me Home, Country Roads” så det kändes givet att ha med det. Här är en not på ackorden i sticket som jag skrev till “Not A Goner, Not A Ghost”:
Figur 5:
Nedan kan du se en not på John Denvers stick “Take Me Home, Country Roads”:
Figur 6:
Melodin:
Samtidigt som jag improviserade fram ackorden så kom mycket av de melodier som jag valde att behålla i låten. Jag upplever att Denvers melodier är trallvänliga. Han är melodisk och upprepar mycket fraser, vilket gör det lätt att komma ihåg hans refränger. Till skillnad från Parton och Haggard så började inte Denver lika ofta på upptakt. Han skulle till och med kunna vänta tills det andra taktslaget i formdelen innan han började sjunga, vilket han till exempel gör i “Take Me Home, Country Roads”. Nedan är en not av versen på “Take Me Home, Country Roads”.
Figur 7:
Denvers melodier börjar och slutar alltid på tonsteg 1, 3, 4 eller 5 i tonarten utan undantag, men hur han rörde sig mellan tonerna var något jag fick utforska ytterligare även i denna låt. Jag insåg att han inte använde sig av melodier som en utfyllnad, utan alla toner är fyllda med meningsfull text. Denver håller ut långa toner, och för det mesta långa toner med ett litet vibrato. Jag försökte att göra det så likt honom som möjligt när jag improviserade fram en melodi. Långa och raka toner med ett litet vibrato, och om jag skulle byta ton så skulle ett nytt ord vara med.
Text:
När jag hade en ungefärlig melodi så började jag med texten. Jag började att gå tillbaka till mina analyser och kolla hur Denver brukade skriva sina texter. Han använde sig mycket av “möbler14” i sina låtar. Ett tydligt exempel på “möbler” är en del av den första versen på “Leaving, On a Jet Plane”.
“But the dawn is breakin' It's early morn’
The taxi's waitin' He's blowin' his horn
Already I'm so lonesome I could die”
Han målar upp en tydlig bild av en tidig morgon, samt en taxi som väntar på honom. Eftersom att det är så pass signifikativt i hans textförfattande så var det självklart att jag skulle försöka skriva med mycket “möbler”. Jag började med att skriva ner tankar som skulle kunna bli en historia och fraser som lät bra. Jag började med att skriva frasen:
Crowded people
They’re knocking at my door
Den frasen inspirerade min ide om att huvudkaraktären i låten är en artist. Jag bestämde mig för att historien skulle handla om en artist som saknar en person. För att fortsätta att spåna på min ide så improviserade jag fram några fraser. En fras som kom till mig handlade om att man vill sjunga sina sånger för den personen man saknar. Jag ville försöka att bygga upp en bild av var
14“Möbler” - I en låt är föremål såsom en stol eller ett träd i förhållande till handlingen i låten en så kallad “möbel”.
Man lägger till dessa i en text så lyssnaren lättare kan få upp tydliga bilder i huvudet och relatera till texten. Denna term är tagen från det amerikanska uttrycket “The furniture of the song” som jag har fått ta del av i konversationer med andra låtskrivare, en konversation med Eric Bazillian (Personlig kommunikation, 9 november 2020) som är låtskrivare, gitarrist och sångare i bandet The Hooters och låtskrivaren och producenten Ollie Olsson (Personlig kommunikation, 10 november 2020).
personen befinner sig så jag byggde ut frasen med att bestämma mig för att personen precis skulle gå ut på scen. Jag försökte få med “möbler” i texten och började leka lite med vad färger skulle kunna få lyssnaren att visualisera sig. En metafor som ofta används i roots-musik är “I’m feeling blue”, så jag hittade på följande fraser som blev en del av den första versen:
“Stage’s yellow But I’m feeling blue All I want to do
Is sing my songs for you “
Denna fras blev fundamental i låten och för det fortsatta skrivandet. Jag bestämde mig då för att göra refrängen till beskrivningen av varför den saknade personen inte var på huvudpersonens konsert. Jag började med att beskriva att huvudkaraktären visste om att personen inte skulle vara på huvudkaraktärens konsert, men att huvudpersonen ändå föreställde sig att den saknade personen var där. När jag hade kommit på de första två raderna så kom en fras till mig helt spontant vilket var “not a goner, not a ghost”. Jag var osäker på om det skulle funka till ackorden och började att pussla ihop en refräng som fick exakt den beskrivningen som jag hade tänkt i mitt huvud.
“I know you won’t be there I’ll pretend you’ll be near Not a goner, not a ghost“
Ursprungligen var inte tanken att personen som var saknad skulle vara avliden. Men när “not a goner, not a ghost” kom till mig så blev det självklart att låten skulle få ta den mörka vändningen. Jag lämnade refrängen och fortsatte med sticket. När jag började på sticket så hade jag olika ideer om vad för relation den avlidne personen och huvudpersonen skulle ha. Jag landade i att den fick bli en förälder, förebild eller en person som huvudpersonen har haft som mentor i sitt liv. Jag lämnade det öppet för lyssnaren att tolka exakt vem det skulle vara, men försökte att beskriva vad personen betydde för huvudkaraktären så tydligt som jag kunde.
“You’ve taught me love You’ve taught me life
You helped my dreams come true That is why many songs
Are for you
And my way to say goodbye“
Efter att jag hade skrivit klart sticket så satte jag ihop melodi och text tillsammans. Jag finslipade lite fraseringar och fick ihop något som liknade John Denvers låtar. Jag spelade igenom en vers, refräng och sticket på en inspelning för att komma ihåg alla tre delar. Nere i fotnoter kan du
lyssna på ljudexempel 415 för att höra inspelningen på det första utkastet med vers, refräng och stick.
Dagen efter jag blev färdig med låten hade jag en sånglektion med en jazzartist som heter Isabella Lundgren. Jag fick då tillfälle att visa upp låten för henne och jag bad henne om kritik.
Hon hade då två saker att kommentera. Den ena var att hon tyckte att refrängen skulle vara längre och det andra var att sticket skulle avslöja mer att personen man sjunger om är avliden.
Jag tog till mig det hon sa och började jobba med just de två aspekterna. Veckan efter så satte jag mig tillsammans med Rickard och bad honom spela ackorden jag skrivit. Jag bad honom efterlikna John Denvers fingerstylespel som jag inte kunde spela själv. Vi bollade tillsammans om vilken rad i refrängen som skulle repeteras för att refrängen skulle bli längre och kom fram till att första frasen var snyggast att repetera. Vi spelade sedan in gitarren så att jag lättare kunde fortsätta arbeta vidare med texten.
Under kampen att försöka förbättra något jag redan skrivit och aktivt välja bort text som redan var i låten, så kom jag äntligen på ett alternativt stick. Innan var texten mer diffus och tolkningsbar, men när jag justerade texten så blev det mer självklart att låten handlar om en avliden förälder. Texten blev följande:
You’ve gave me life And you’ve raised me right You helped my dreams come true when you’d passed
All my songs were for you And my way to say goodbye
Jag kom dock inte på texten till den tillagda raden i refrängen, så jag la undan projektet och fortsatte några dagar senare och tillslut kom äntligen orden som jag saknade. Jag gick tillbaka till John Denvers texter och försökte hitta mer inspiration för att måla upp bilder. Jag gick till låten
“Leaving On A Jet Plane” och tog inspiration för att upprepa en mening, men använda andra ord.
I tredje versen på Denvers låt så säger han att det är dags att åka iväg, vilket han med andra ord redan gjort i refrängerna.
V3
Now the time has come to leave you
R
'Cause I'm leavin' on a jet plane
15Ljudexempel 4:
https://soundcloud.com/niksel/exempel-4-denver/s-bJq3umHjd6q?in=niksel/sets/ljud-exempel-till-examensarbete/s-r wYnXo5mbci
Jag bestämde mig då för att göra ungefär detsamma. I andra versen så sjunger jag att jag vill sjunga låtar för föräldern och i refrängen säger jag att jag vet att jag inte kan sjunga just denna låt för föräldern.
V2
All I want to do
Is sing my songs for you R
And tho I know I can’t share this song with you
Nedan i figur 8 är ett notexempel på min ändring:
Figur 8:
Hela texten blev följande:
V1
The time has come To make you proud I won’t let you down
Grab my guitar
The one you gave to me People’s
screaming My name R1
I know you won’t be there And tho I know I can’t share this song with you
I’ll pretend you’ll be near Not a goner, not a ghost
V2
Stage’s yellow But I’m feeling blue All I want to do
Is sing my songs for you
I’ll pretend you’ll be in the crowd Waving your hands And i'll wave mine
R2
I know you won’t be there And tho I know I can’t share this song with you
I’ll pretend you’ll be near Not a goner, not a ghost
S
You’ve gave me life And you’ve raised me right You helped my dreams come true
when you’d passed All my songs were for you And my way to say goodbye R3
Tho I know you won’t be there And tho I know I can’t share this song with you
I’ll pretend you’ll be near Not a goner, not a ghost
När låten blev helt klar efter alla ändringar så spelade Rickard om gitarren och jag spelade in leadsången i ett senare skede. Sammanfattningsvis så använde jag mig av följande ingredienser:
- Jag hade ett stick.
- Skrev i första person.
- Fokuserade på textinnehållet före rim.
- Skrev om minnen, kärlek och byggde upp verserna för att beskriva miljön.
Jag använde mig av sticket för att ge en slags “hopp” känsla även fast den är sorglig.
- Jag använder mig av John Denvers typiska ackord och hade ackordet bVII med i sticket.
- Avslutar alltid på grundton förutom i sticket.
- Jag använde mig av flera gitarrer som plockar.
I fotnoter kan du lyssna på det fullständiga resultatet av “Not A Goner, Not A Ghost”16. 5.4Hope To Find The Answer In The Dark - Brandi Carlile-låten
Ackorden
:
Jag valde att sätta capo på gitarren för att få soundet av öppna strängar samt att Carlile ofta spelar med capo. Jag använde mig av en ide som jag hade där jag pendlar mellan ett G och Gsus4 samt plocka i ett speciellt mönster som Carlile ofta gör, och pendlingen mellan de ackorden blev introt på låten. Nere i fotnoter kan du lyssna plockmönstret i ljudexempel 517.
Jag fortsatte med att experimentera fram ett flertal ackord som jag upplevde skulle kunna vara med i en Brandi Carlile-låt. Ett specifikt ackord som jag ville ha med var V/III. Hon använder sig mycket av det ackordet för att byta mella olika formdelar, men även som ett fint ackord som bryter av dominantkänslan på ett snyggt sätt. Carlile spelar även mycket ackord med snygga basgångar, vilket jag bestämde mig för att försöka få med i låten. Experimentet att hitta basgångar resulterade i en del på refrängen som du kan läsa i figur 10, takt två till sex, på nästa sida. Liksom flera av hennes låtar så finns det inga bryggor och stick förekommer bara på en av låtarna som jag analyserat. Jag valde att hålla mig till verser och refränger till en början och använda mig av många ackord i vers och refräng samt göra dem lite längre. Versen utvecklades utifrån introt jag satt och spelade på när jag improviserade fram ackord. Jag valde även att ha med V/III som det sista ackordet för att byta till en ny formdel. Nedan kan du se figur 9 och se hur versen blev:
17Ljudexempel 5:
https://soundcloud.com/niksel/exempel-5-brandi/s-QipYLpbNbIc?in=niksel/sets/ljud-exempel-till-examensarbete/s-r wYnXo5mbci
16Not A Goner, Not A Ghost:
https://soundcloud.com/niksel/not-a-goner-not-a-ghost-fardig/s-eDOe5anPNpw?in=niksel/sets/examensarbete-2021/
s-wGGwSD9tNoc
Figur 9:
När jag skulle börja jobba på refrängen så ville jag börja på ett B. Carlile har en tendens att börja refränger på ackord som man ofta inte är van att höra som första ackordet i en refräng, som till exempel i låtarna “Josefine” och “Raise Hell”. Jag ville testa att göra detsamma. Jag ville även att refrängen skulle vara lång och ha mycket ackord i sig och inte minst ha en snygg basgång.
Nedan kan du se figur 10 och se hur refrängen blev:
Figur 10:
När jag var klar med vers och refräng så tyckte jag att det fattades en formdel i låten, så jag bestämde mig för att lägga till ett solo som outro. Ackorden i outrot inspirerades lite av refrängen men jag gjorde den lite annorlunda så att solisten skulle få lite mer repetitiva ackord att sola över.
Melodin:
Jag improviserade fram en melodi som jag upplevde passade till ackorden, men när jag var nära att ha en färdig låt så upplevde jag att det inte riktigt passade Brandis sound. Jag gick tillbaka till hennes låtar och lyssnade på dem för att sedan inse att hon sjunger väldigt fritt när det kommer till timing och frasering. Jag försökte att hänga och slänga lite med ord samt fraseringar och jag upplevde att det blev mer likt en Brandi Carlile-låt. Eftersom att hon själv använder sig flitigt av skalan när hon skriver melodier och lägger gärna stämmor på sin sång så försökte jag anpassa min leadsång så att en stämma skulle kunna läggas till. Hon börjar ofta och avlslutar sin melodi på tonsteg 1, 3 eller 5, däremellan så rör hon sig enligt den befintliga låtens skala upp och ner.
När jag improviserade fram min första melodi så upplevde jag att den var för enformig och rak
för en Brandi Carlile-låt, så jag gick in och lyssnade på “Everytime I Hear That Song” och hörde en ytterligare detalj. Jag insåg att det möjligtvis inte var själva rörelsen i melodin som var problemet, utan att hon väljer att dra ut vissa toner och lägger på stort vibrato. Jag spelade in sången igen och la till ett vibrato som liknar hennes. Jag upplevde en stor förändring och bestämde mig för att sången behövde just de långa tonerna med vibratot för att höra Carliles inspiration i sången. Jag beslutade mig även för att ändra melodin. Jag ändrade så att den tredje frasen i versen liknade den fjärde frasen istället för att likna de två första fraserna. Efter jag genomförde den ändringen blev jag nöjd och behöll inspelningen. I fotnoter nedan finns två inspelningar, ljudexempel 6.118 är innan jag la till vibratot på refrängen och ljudexempel 6.219är med vibratot på refrängen.
Texten:
Carlile använder sig mer av metaforer än de andra låtskrivarna. Jag upplever att metaforer är svåra att förstå och svårare att hitta på egna, så jag visste att jag skulle få jobba hårt för att berätta en historia. Jag inledde mitt textförfattande med inställningen att alla personer som hör eller läser texten inte behöver förstå exakt vad alla meningar betyder, utan läsaren får tolka texten helt fritt.
Den inställningen har jag inte haft på de tidigare låtarna då miljön har varit viktigt att bygga upp.
Det går självklart att ha metaforer och samtidigt bygga upp en miljö vilket alla fyra låtskrivare gör, men Carlile är mer hemlighetsfull och jag misstänker att hon vill vara lite mystisk. Under tiden som jag improviserade fram melodin så kom även vissa fraser ur mig som jag valde att spara och arbeta kring. De fraserna var “the answer in the dark”, “the sea, the ocean” och “If god made me unbreakable”. Av dessa fraser fick jag iden att låten skulle handla om en person som har förlorat hoppet. “The dark” blev väldigt viktigt för den metaforiska känslan, eftersom lyssnare kan tolka “the dark” hur fritt den vill. Jag fortsatte med de frasen “the ocean, the sea”
som jag improviserade fram och kom på en vers som blev metaforisk.
Never Did the ocean, Never Did the sea Forget about the living They could take from me
Jag bestämde mig för att denna text skulle inleda hela låten och bli början på första versen. För mig betyder denna text att personen är orolig för att förlora sina nära och kära. Jag ville förtydliga den betydelsen och bestämde mig för att använda mig av “If god made me unbreakable” som jag improviserade fram och fortsatte den frasen med “It would not bother me”.
Jag insåg då att frasen “It would not bother me” skulle kunna var en återkommande fras för att
19Ljudexempel 6.2:
https://soundcloud.com/niksel/exempel-6-2-brandi-1/s-SzY83uWrk6P?in=niksel/sets/ljud-exempel-till-examensarbe te/s-rwYnXo5mbci
18Ljudexempel 6.1:
https://soundcloud.com/niksel/exempel-6-1-brandi/s-D8zNzc9kOBN?in=niksel/sets/ljud-exempel-till-examensarbet e/s-rwYnXo5mbci
stärka känslan av oro och personens nedsatthet. Första versen blev ett försök till beskriva personens uppgivenhet och sorg och blev tillslut följande;
Never Did the ocean, Never Did the sea Forget about the living They could take from me If God made me unbreakable It would not bother me
Rain’s been pouring down As long as I remember
They say ”nothing ever starts to grow, without dull and wet weather”
If I did not drown It would not bother me
I första versen ville jag även berätta att personen har haft motgångar och att den positiva vändningen som oftast kommer efter ett nederlag inte existerar för denna person. Jag fortsatte på refrängen där jag ville avslöja låtens handling, vilket blev att huvudpersonen i låten är redo att ge upp. Livet är för svårt och har alltid varit det och nu vill huvudpersonen hitta svaren någon annanstans. Jag ville avsluta refrängen med att huvudpersonen ville hitta svaren i mörkret och det fick mig till att komma på frasen “I hope to find the answers in the dark”, men vad skulle komma innan det? Jag ville beskriva att personen var ensam och kände att den inte hörde hemma någonstans och ordet “lonesome” kom till mig. Jag försökte hitta något ytterligare som kunde beskriva att personen kände sig ensam och då kom jag på frasen “long and lonesome road”. Den frasen brukar användas flitigt i roots-musik men jag kände att den passade så bra till vad låten handlar om så jag behöll den. Refrängen blev följande:
Long and Lonesome road Ain’t no home for a sinner And life seems way to long
So I hope to find the answers in the dark I hope to find the answers in the dark
Jag var från början tveksam till att använda mig av ordet “sinner” för att jag personligen inte använder mig av det uttrycket, men ordet beskrev huvudpersonens nederlag, svek och sorg bäst i detta fall. Huvudpersonen upplever att den inte kan bli förlåten för vad den har gjort och därför vill den välja mörkret istället för ljuset. Eftersom att alla fyra låtskrivarnas låtar ofta använder sig av Gud som ett sätt att förstärka personens nederlag eller hopp så var det självklart att jag skulle använda mig av “sinner” trots mitt tvivel.
Jag upplevde att jag behövde förstärka att personen känner sig ensam och började då på andra versen. Jag ville att den andra versen skulle handla om personens vänner och huvudpersonens upplevelser kring deras relationer. Jag började med att jobba fram en metafor. Jag ville att den skulle beskriva att huvudkaraktären är ett trasigt föremål. Detta föremål ägs av huvudkaraktärens vän som behåller föremålet trots att den är trasig och inte kan användas. Det var en av de svårare
delarna i låten att få ihop och matcha bra med melodin, men tillslut blev första halvan av versen följande;
I'm the stool you have saved Once it meant something to you You keep it safe, but you can’t use it
‘cause It has a crooked leg
If god had made me durable it might had bother me
För att förtydliga att huvudpersonen även har tappat hoppet om sin relation till sina vänner, så ändrade jag frasen “It would not bother me” till “It might had bother me”. Metaforen beskriver att huvudpersonen är en trasig pall som inte går att använda och att Gud inte hade gjort huvudpersonen slittålig, men att ifall huvudpersonen skulle varit slittålig så skulle den brytt sig om att sin vän väljer bort en för den vet vad den klarar av. I andra delen så försökte jag göra en liknande historia, denna gång med huvudpersonens bästa vän. Jag ville även berätta en detalj om huvudpersonens karaktärsdrag som lyssnaren inte fått höra tidigare och valde att göra personen till alkoholist. Jag ville att det karaktärsdraget skulle representera huvudpersonens svaghet och destruktivitet. Andra delen av andra versen blev följande;
Oh My best friend Julia What would I do without you All the times you brought me home Tho I screwed up your night too
But if you would have stayed It might had bothered me
När jag jag hade två verser och två refränger så började jag fundera på om jag skulle ha något stick, men Brandi använder sig sällan av stick, så jag bestämde mig för att låta instrumenten ta mer plats och låta solot ta plats i slutet. Den slutgiltiga texten blev följande:
V1
Never Did the ocean Never Did the sea Forget about the living They could take from me
If God made me unbreakable It would not bother me
Rain’s been pouring down As long as I remember
They say ”nothing starts to grow, without dull and wet weather”
If I did not drown It would not bother me
R1
Long and Lonesome road ain’t no home for a sinner And life seems way to long
So I hope to find the answers in the dark x2
V2
I'm the stool you have saved Once it meant something to you You keep it safe, but you can’t use it It has a crooked leg
If god had made me durable it might had bother me
Oh My best friend Julia What would I do without you All the times you brought me home Tho I screwed up your night too
But if you would have stayed It might had bothered me
R2
Long and Lonesome road ain’t no home for a sinner And life seems way to long So I hope to find the answers in the dark x2
