Hur arbetar pedagogerna med förskolans läroplan gällande genus?

Utifrån våra observationer och intervjuer, är det som tidigare nämnts, tydligt att pojkar och flickor under samlingarna behandlas lika och interaktionen mellan barn och pedagog inte ser olika ut för pojkar respektive flickor. Dock skapar pedagogen ändå skillnader mellan könen genom att

exempelvis visa att endast flickor kan vara lucior eller välja att sätta upp barnens bilder i kategorier av kön. Månssons (2000) studie visade, till skillnad från vår, att pojkar i större utsträckning än flickor dominerar under de helt vuxenledda situationerna, exempelvis vid samlingar. Här kan det diskuteras om pedagogerna tillät pojkarna att dominera, eller om flickorna ”lärt” sig att vara tysta och låta pojkarna vara i centrum. I båda fallen är det pedagogens ansvar att se till att alla barn får chansen att vara delaktiga och att ta plats. Här kan pedagogerna även reflektera över varför ett kön

överrepresenterar när det kommer till dominans, snarare än varför ett annat kön i större utsträckning är mer undergivet.

En slutsats som kan dras utifrån intervjuerna är att medvetenheten kring förskolans läroplan och dess innehåll är större hos vissa pedagoger än hos andra. Här kan reflektioner göras gällande användandet av förskolans läroplan. Meningen med denna är att utforma verksamheten så att den gynnar och bidrar till barnens utveckling samt att den förmedlar ett demokratiskt förhållningssätt.

Förskolans läroplan redogör för hur arbetet i förskolan ska bedrivas samt vikten av att reflektera över och vara medveten kring de förväntningar som finns på flickor respektive pojkar.

Den tidigare frågeställningen gällande pedagogens relation och interaktion till pojkar respektive flickor under samlingar, visade att pedagogerna inte interagerade olika med pojkar respektive flickor.

Dock benämnde pedagogerna barnen ofta vid kön. Samlingens innehåll visade även på att de i viss mån påvisade stereotypiska roller för könen. Genom att aktivt arbeta med och diskutera kring förskolans läroplan kan verksamheten i stort bara förbättras. Om förskolans läroplan, dess mål och riktlinjer, ligger till grund för verksamheten, kan den sedan utformas på ett rikt och nyanserat sätt.

Här krävs dock reflektioner hos pedagogerna, både enskilt och inom arbetslaget, då de behöver tänka just ”för vem”. För vem sjunger vi sånger, leker lekar och tittar på bilder? Svaret på den frågan bör alltid vara för barnen, för deras utveckling, lärande och meningsskapades skull.

29 5.2 Sammanfattande diskussion

Värdegrunden i förskolans läroplan förmedlar att förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller (Utbildningsdepartementet 2006, s. 4). Utifrån vår studie har vi sett att pedagogerna inte i alla avseenden arbetar på detta sätt. Då vi både utfört direktobservationer och

samtalsintervjuer, har vi fått tagit del av ”verkligheten” samt fått höra pedagogernas egna syn och uppfattningar. Vårt resultat visar att pedagogens ambition och syn på sitt arbetssätt inte på alla plan stämmer överens med vad vi sett under observationerna.

Utifrån våra observationer kan vi inte finna direkta skillnader i interaktionen mellan pedagog och flickor respektive pojkar. Pedagogerna uppmuntrar eller tillrättavisar alltså inte flickor och pojkar på olika sätt under samlingarna. Det vi däremot kan se är att interaktionen ser olika ut beroende på barnets ålder, då pedagogerna ofta verbalt interagerar mer med de äldre barnen medan de barn som ännu inte har ett verbalt språk istället får mer fysisk kontakt av pedagogerna. Det vi även sett är att de två avdelningarna skiljer sig åt i det avseende att barnen på den ena avdelningen under samlingar blir uppdelade i två åldersgrupper, medan den andra har helgrupp. Detta leder till att varje barn får mer utrymme och framför allt mer dialog med pedagogen.

Det vi även funnit är att pedagogerna skapar olika förutsättningar för barnen genom att tydliggöra skillnader mellan könen. Under intervjuerna hävdade samtliga pedagoger att alla barn i verksamheten var individer och att de behandlades därefter. Under observationerna har vi dock sett hur en del pedagoger väljer att dela upp barnens fotografier efter kön, genom att sätta upp dem på olika delar av tavlan. Ytterligare observationer skildrar hur en pedagog visar olika bilder på lucior för barnen, där alla är flickor. Vi har även sett att pedagogerna ofta namnger barnen vid kön, exempelvis genom att använda uttryck som ”tjejer” eller ”här har vi en liten flicka som heter …”. Detta upplevs vara ett omedvetet beteende hos pedagogerna, då en av dem under intervjun betonade att de inte kallade barnen vid kön. Många undersökningar visar att en stor del lärare och pedagoger menar sig inte göra skillnad på pojkar respektive flickor utan fokuserar istället på individen. Resultaten av

forskningsobservationerna visar istället det motsatta och tydliggör att våra handlingar styrs av våra föreställningar. Då genus är något som konstrueras i sociala sammanhang, skapar pedagogerna på detta sätt föreställningar om kön hos barnen. Detta påverkar i sin tur hur barnen förhåller sig gentemot varandra, gentemot olika kön.

Enligt förskolans läroplan ska alla barn behandlas lika samt ha möjlighet att påverka verksamhetens utformning. Vi har funnit att barnen i mindre utsträckning är delaktiga i samlingens konkreta planering. Pedagogerna frågar inte barnen då de anser att de är för unga. Vi kan således dra

slutsatsen att pedagogerna lägger större vikt vid vad barnen inte kan och klarar av, snarare än vad de kan och faktiskt klarar av. Barnen är dock delaktiga i samlingens planering i den mån pedagogerna utgår ifrån barnens intressen. Under samlingarna är barnen dock delaktiga i stor grad, då de ofta får välja sånger och andra aktiviteter.

Utifrån frågeställningen rörande pedagogernas arbetssätt med förskolans läroplan gällande genus kan vi utifrån intervjuerna dra slutsatsen att pedagogerna inte aktivt arbetar utifrån förskolans läroplan.

30

De förklarar den som en samling skriftliga riktlinjer som kan återfinnas i deras arbets- och förhållningssätt.

Samtliga pedagoger berättar under intervjuerna om sitt pedagogiska arbete som något som ska gynna och stimulera barnens utveckling och lärande. I det dagliga, sociala samspelet övas inte minst

relationer och här fokuserar pedagogerna på att förmedla och visa på för barnen hur man förhåller sig gentemot varandra. De vardagliga situationerna blir till lärandesituationer för barnen, vilket gör det extra viktigt för pedagogerna att reflektera över sitt förhållningssätt.

Baserat på vårt resultat bör pedagoger därför både reflektera och diskutera sina egna föreställningar kring kön, men även vad gäller andra synsätt, arbetssätt och sin roll som pedagog. Aktiva

diskussioner beträffande synen på kön bör göras enskilt, inom arbetslaget samt inom den lokala verksamheten. Detta för att se till att alla arbetat mot samma mål och med samma inställning. Viktigt är därför att sätta upp konkreta mål med verksamheten som ligger till grund för arbetet i förskolan.

Genom att ständigt utvärdera och bedöma arbetssätt och händelser i verksamheten, ser man till att uppfylla styrdokumentens riktlinjer och mål.

5.3 Framtida forskning

Vi uppmuntrar till ytterligare forskning om små barn i förskolan. Förhållandevis lite forskning inom detta område har gjorts, inte bara beträffande de allra yngsta barnen, utan även vad gäller generell forskning av barn i förskolan. Fokus för framtida forskning bör även ligga på barns utveckling, både läromässigt och känslomässigt. Viktigt är även att se till barns sociala samspel och individutveckling samt hur detta gynnas och stimuleras i förskolan. Det bör även undersökas om och i vilken

utsträckning den pedagogiska verksamheten uppfyller de krav som styrdokumenten ställer.

Ytterligare en aspekt och frågeställning rör samlingens innehåll och vad den ur ett genusperspektiv förmedlar till barnen. Samlingar bygger i många fall på traditionella aktiviteter och det kan vara av vikt att speciellt se vad samlingar för de allra yngsta barnen innehåller och förmedlar. Detta är något vi under våra direktobservationer av samlingar uppmärksammat och funnit intressant.

31

6. LITTERATURLISTA OCH BILAGOR

6.1 Litteraturlista

Davies, Bronwyn (2003) Hur flickor och pojkar gör kön. Stockholm: Liber.

Due, Karin (2009) Fysik, lärande, samtal och genus: en studie av gymnasieelevers gruppdiskussioner i fysik. Umeå: Institutionen för fysik.

Eidevald, Christian (2009) Det finns inga tjejbestämmare: att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation.

Einarsson, Charlotta & Hammar Chiriac, Eva (2002) Gruppobservationer: teori och praktik. Lund:

Studentlitteratur.

Esaiasson, Peter, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson och Lena Wängnerud (Tredje upplagan, 2007).

Metodpraktikan. Stockholm: Nordstedts Juridik.

Helén, Eva och Granholm T, Magdalena (2007) På genusäventyr: metodbok för drama och genus i förskolan.

Stockholm: Natur och Kultur.

Flickors och pojkars olika förutsättningar och villkor: en kunskapsöversikt om könsskillnader i skolan. Stockholm: Skolverket: Liber distribution, [1994].

Månsson, Annika (2000) Möten som formar: interaktionsmönster på förskola mellan pedagoger och de yngsta barnen i ett genusperspektiv. Malmö: Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan.

Svaleryd, Kajsa. (2003) Genuspedagogik: en tanke- och handlingsbok för arbete med barn och unga.

Stockholm: Liber AB.

Har könet någon betydelse? : Rapport från en seminariedag, april 1996. Malmö:

Utbildningsavdelningen, lärarhögskolan, 1997.

Utbildningsdepartementet (2006). Läroplan för förskolan. Lpfö 98. Stockholm: Skolverket/Fritzes.

32 6.2 Bilaga 1

Hejsan!

Mitt namn är Frida Edung och läser sista terminen på lärarutbildningen med inriktning på

pedagogiskt arbete med yngre barn. Jag och en klasskompis ska nu skriva ett examensarbete om hur pedagoger i förskolan bemöter och interagerar med barn under samlingar. Vi tycker att det är viktigt och intressant att studera detta då interaktion och samspel är en stor del av vardagen i förskolan. Vi kommer särskilt att studera hur pedagogerna förhåller sig till barnen och vilka responsformer som uppstår. För att samla information till vår studie kommer vi på olika håll att göra direktobservationer av lärarledda samlingar under en period på tre veckor (v. 46-48).

Jag och min skrivkamrat följer de forskningsetiska riktlinjerna vilket innebär att vi tar hänsyn individskyddskravet. Detta innebär bland annat att vi skyddar de barn, den verksamhet samt den personal som vi undersöker. Självklart kommer barnen, personalen och förskolan att vara anonyma i studien och resultatet kommer endast att användas till vårt examensarbete.

För att ert barn ska kunna delta i studien behöver jag en förälders alternativt annan

vårdnadshavarens underskrift. Om ni har frågor om studien eller invändningar kring detta kan ni kontakta mig på förskolan eller maila mig. Ni kan även kontakta vår handledare i

examensuppsatsskrivandet som heter Anna Danielsson.

Lämna tillbaka blanketten senast den 15/11.

Frida Edung: Frida.Edung7702@student.ilu.uu.se Anna Danielsson, handledare: atd32@cam.ac.uk Jag ser fram emot denna tid tillsammans med er!

Mvh Frida Edung

Jag tillåter att mitt barn deltar i studien:

JA NEJ Barnets namn:

Vårdnadshavares underskrift:

33 6.3 Bilaga 2

Hej!

Jag heter Hodan och läser sista terminen på lärarprogrammet. Jag och en klasskompis ska nu skriva ett examensarbete om hur pedagoger i förskolan bemöter och interagerar med barn under samlingar.

Vi tycker att det är viktigt att studera detta då interaktion och samspel är en stor del av vardagen i förskolan. Vi kommer särskilt att studera hur pedagogerna förhåller sig till barnen och vilka

responsformer som uppstår. Vi kommer därför göra observationer av lärarledda samlingar under en treveckorsperiod.

Under denna period kommer jag att samla material till studien genom att göra direktobservationer av lärarledda samlingar. Jag och min skrivkamrat följer de forskningsetiska riktlinjerna vilket innebär att vi tar hänsyn individskyddskravet (med vilket menas att vi skyddar de barn, den verksamhet samt den personal som vi undersöker). Detta innebär bland annat att barnen, personalen och förskolan är anonyma i studien.

För att ert barn ska kunna delta i studien behöver jag vårdnadshavarens underskrift. Om ni har frågor om studien kan ni kontakta mig på förskolan eller maila mig. Ni kan även kontakta vår handledare i examensuppsatsskrivandet som heter Anna Danielsson. Lämna tillbaka sidan 2 senast den 15/11.

Hodan Duale: hodanducaale@hotmail.com Anna Danielsson: atd32@cam.ac.uk Med vänlig hälsning. Hodan Duale Jag tillåter att mitt barn deltar i studien:

JA NEJ Barnets namn:

Vårdnadshavares underskrift:

34 6.4 Bilaga 3

Pojkar Flickor

Uppmuntras Uppmuntras

Uppmuntras inte Uppmuntras inte

Övrigt Övrigt

35 6.5 Bilaga 4

6.5.1 Tema 1: Rollen som pedagog

Vad är din roll som pedagog?

Hur ser du på ditt pedagogiska arbete?

Vad är viktigast för dig i ditt pedagogiska arbete?

6.5.2 Tema 2: Synen på pojkar respektive flickor under samlingar

Hur planeras samlingarna? Flexibilitet?

Är barnen inkluderade i samlingarnas planering?

Ser du skillnader mellan hur pojkar och flickor beter sig under samlingarna?

Om ja, hur visar sig dessa skillnader?

Interagerar, uppmuntrar eller bemöter du enligt dig själv pojkar respektive flickor olika under samlingarna?

Om ja, hur tror du detta i så fall påverkar barnen?

Kan du överlag se detta fenomen hos övriga pedagoger?

6.5.3 Tema 3: Synen på och förhållningssätt till genus

Hur ser du på genus?

Vad är ditt förhållningssätt till genus?

Ge, om du kan, konkreta exempel på din genusmedvetenhet.

Arbetar ni i verksamheten aktivt med genusfrågor? Temaarbeten?

6.5.4 Tema 4: Förskolans läroplan

Använder ni i verksamheten er av förskolans läroplan vid exempelvis planeringar?

Ser du förskolan läroplan som ett hjälpmedel i utformandet av verksamheten? Specifika situationer?