Hur barns kommunikation vid bildskapande synliggörs 32

Eftersom mötet mellan människor och själva samtalet lyfts fram i det sociokulturella perspektivet som en väsentlig del för att kunna ta in kunskap och barns bildskapande frigör och utmanar dem i att kommunicera och uttrycka sig. Har läraren en viktig roll i att synliggöra barns bildskapande för att kunna locka till att dessa möten och samtal om barns skapande och bilder. Att utmana barnen i att kommunicera själv, men även att förstå sin omvärld och andras bilder. Resultatet på de olika påståendena som följde om hur barns bildskapande synliggörs var en av de frågor som lärarna ansåg som mycket väsentlig.

Här visade sig att lärare både samtalade om bilden och många lärare hängde upp bilderna på väggen och det var vanligt förekommande att bildskapandet dokumenterades. Lärare ansåg att de samtalade om barnets bilder (61 av 62), men på frågan om barnets budskap analyserades, var det mer sällan som detta förekom. I frågan angående bildskapandets formgivning, var det mer än hälften av respondenterna som svarade att de analyserade mera sällan eller aldrig. Det här resultatet väcker en del frågetecken kring vad för slags samtal som sker. Om det är så att lärare samtalar om annat kring barnets bildskapande, är frågan vad det då skulle innehålla om inte budskapet och formgivningen var i centrum.

När det kom till att synliggöra barns bilder via bildspel på datorn var det lite mindre än hälften som gjorde det och andra hälften som inte gjorde det. Kanske finns det aspekter som inte framkommer i undersökningen, varför en del synliggör barns bilder via datorn och andra inte. Bidragande orsaker till att lärare inte gör det kan kanske vara tidsbrist och möjligen tillgång till datorer. Bildspel via datorn kan bidra till att barnets bilder visas upp i en social samvaro med andra barn, föräldrar och lärare och kommunikation skulle via det synliggörandet kunna främjas. Vidare var det ett påstående om hur väl lärare stämde in i att de synliggjorde barns bilder utanför den egna verksamheten vilket inte förekom i så stor utsträckning. Vilket som kan tolkas som en brist i hur barnet främjas i den kommunikativa kompetensen, då

deras budskap och förmåga att uttrycka sig sträcker sig till en relativt snäv värld, inom den egna verksamheten och barnet tillåts inte se att deras kommunikation når ut till omvärlden.

6.1.4

Svårigheter och positiva effekter vid bildskapande

Det övergripande svårigheterna som lärare upplevde med bildskapande var ordet tidsbrist. Vidare var bristen på personal, och möjligheten att få utrymme för att kunna ta ett par barn med sig vid bildskapande upplevdes som svårt. Annat som kom fram i resultatet var att många ville skapa samtidigt och barnen hade svårt att vänta, Tålamod, och att våga samt att barnen inte skulle vara så självkritiska fanns med i svaren. Nyckelord som upprepades genom resultatet och verklighetens dilemman blir synligt. Att arbeta med barns kommunikation vid bildskapandet ses nog av många som en betydelsefull uppgift, men hänsyn bör tas till de lärare som upplever en stor tidsbrist och stress över för lite personal. Då är det kanske så att bildskapandet som kräver en hel del förberedelser och efterarbete kommer i andra hand. Även om det är våra barn som i längden förlorar på det.

De positiva effekterna som bildskapande gav barnen enligt lärarna var vissa nyckelord som återkom: Kreativitet, glädje, lycka och lustfyllt. När respondenterna fick öppet beskriva specifika positiva effekter kan det tydligare läsas ut att de som tidigare var frågat efter: angående hur samtal sker, om lärare analyserar budskap och bildskapandets formgivning etc, var det inte alltid att kommunikation var det som man satte i främsta rummet. Men under den här öppna frågan syns de positiva fördelarna tydligt som ett sätt att kommunicera. Där lärare beskrev att bildskapandet var ett sätt att: uttrycka sig igenom, ett till språk, samtal och kommunikation.

6.1.5

Medverkan i samhället

Angående det som Kylhammar och Battail (2003) beskriver att genom medierna (kombination av bilder, ord och ljud) har barn fått fler vägar att kommunicera igenom, både på ett personligt plan och i sociala sammanhang. Barnen lär sig att förstå både sig själva och personerna i sin omgivning - det sociala blir möjligt att bearbeta genom kommunikation. I Sparrmans (2006) Unesco-studie hänvisar även hon till rätten att uttrycka sig och att få en förståelse för hur bilder skapar sociala,

kulturella mönster och konventioner (a.a.). Och att barn har fått en mer framträdande roll i samhället och de ger dem möjlighet att uttrycka sig på fler olika sätt. I resultatet visar det att respondenterna tydligt stämmer in i att bildskapande främjar den personliga utvecklingen, att tillägna sig ett bildspråk främjar förmågan att aktivt medverka i samhället samt att respondenterna instämmer i att bildskapande aktiviteter främjar rätten att uttrycka sig. Med tanke på att respondenterna i majoritet instämde helt eller delvis i dessa tre påståenden stämmer det inte riktigt med hur de beskriver bildskapandet funktion om man ser till dess beskrivningar i resultatet där lärare främst har uttryckt bildskapandet som ett sätt att ge barnen en lustfylld stund och tillgång till att pröva material och metoder och att barnen främst ska ges möjlighet till fritt skapande. Om man ser till att de respondenter som inte analyserade barnets budskap vid bildskapandet var de mer än hälften av de svarande.

Sammanfattningsvis visar resultatet att alla lärare anser att bildskapandet främjar den personliga utvecklingen samt att tillägna sig ett bildspråk främjar förmågan att aktivt delta i samhället och slutligen anser lärare att bildskapande aktiviteter främjar rätten att uttrycka sig. Men att de ovanstående aspekterna inte kom fram i arbetet med bildskapande även att alla framhöll att ovanstående aspekter var väsentligt för barnen