Hur clearing och avvecklingsprocessens förändring har påverkat

införande, vilket anses vara positivt. Björn Svensson på EMCF säger att en CCP i Sverige var en nödvändighet vid etableringen av MTF:er. Mattias Hammarqvist på Nasdaq OMX påpekar att för att kunna konkurrera fullt ut så krävs det en CCP.

Maria Bergsten påpekar att Euroclear Sweden avvecklar färre aktietransaktioner sedan EMCF:s uppkomst i Sverige och Lundin förklarar att det skett en omfördelning av Euroclear Swedens volym. Lundin säger att denna har minskat eftersom inte lika många transaktioner avvecklas i ES idag eftersom de nettas ner. ”Euroclear har tappat en stor omsättningsvolym och dess volym ligger idag istället hos EMCF” (Joakim Lundin, 120420). I graf 7 nedan går att utläsa att volymen sjunkit avsevärt från år 2009.

Björn Svensson från EMCF säger att införandet av CCP i Sverige missgynnar de som ägnar sig åt en post-trade verksamhet, det vill säga Euroclear Sweden, eftersom de nu får hantera färre transaktioner med samma systemkostnad som tidigare. “Nettningen sägs öka effektiviteten i transaktionsledet” (Maria Bergsten, 120417). Björn Svensson säger att CCP:n effektiviserar hela processen vad gäller Large Cap aktier då volymen minskar tack vare nettningen. Samtidigt har hela post-trade processen blivit mer komplex med ytterligare ett steg i processen.

Lundin säger att om handel skulle ske internt hos en GCP, så sker även nettningen internt. GCP:en behöver då ej rapportera in transaktionen utan den skickas direkt efter nettning till ES för avveckling.

Däremot säger Svensson att Euroclear Sweden har höjt sina avvecklingskostnader per transaktion, eftersom de nu avvecklar färre transaktioner. Han säger samtidigt att clearingavgiften vad gäller Large Cap aktier är lägre än innan 2009 då EMCF har en lägre clearingavgift än vad Euroclear Sweden hade för dessa aktier tidigare.

Svensson från EMCF berättar under intervjun för författarna att om en part inte kan leverera aktien som överenskommet på leveransdagen, som inträffar tre dagar efter handelsdagen, så kommer EMCF som CCP att dela upp ordern och leverera så mycket som möjligt. Detta är möjligt för institutionella investerare, men dock ej för privatpersoner som måste få hela leveransen på en och samma gång. För institutionella investerare leder det här till delleveranser. Även Jonas Lundin från Euroclear Sweden påstår att det således finns en risk för att en transaktion som går genom EMCF misslyckas när den skickas till ES för avveckling. Han poängterar dock att ES har strikta regler kring detta i form av sanktionsavgifter. Björn Svensson säger att denna avgift ej har förändrats de senaste åren. Lundin menar på att kostnaden ligger i att skicka in affären på nytt efter en misslyckad affär. Dessa kostnader, menar Lundin, ”kan ses som alternativkostnader i tid och pengar för att plocka bort transaktionen” (Joakim Lundin 120420).

Björn Svensson säger att om parten ej kan leverera överhuvudtaget, exempelvis vid en konkurs eller om de av andra anledningar vägrar fullfölja avtalet, så kommer EMCF som CCP att göra en buy-in, det vill säga de får köpa aktierna för egen räkning från marknaden. Buy-in processen tar några dagar att starta upp. CCP:n löser alltså den uteblivna leveransen genom att använda sig av clearingmedlemmens ställda säkerheter. Det som clearingmedlemmen nu är skyldig att betala till EMCF utgörs av aktiepriset samt de administrativa kostnader som uppstår vid köpet. Medlemmen behöver alltså ej betala någon

straffavgift för detta. Svensson påpekar dock att en buy-in endast inträffar ett fåtal gånger per år. I sällsynta fall då aktien ej går att få tag på är sista utvägen en cash compensation till parten som inte få någon leverans, det vill säga denne får likviditet som ersättning för att gå så skadefri som möjligt. (Björn Svensson)

Författarna ställer en fråga till Maria Bergsten på Sveriges Riksbank om det uppkommit några problem beträffande clearingen sedan CCP:ns införande varav hon svarar att ”avvecklingsgraden, alltså hur mycket som verkligen avvecklas av de transaktioner som har genomförts, har gått ner något sedan EMCF startade i Sverige” (Maria Bergsten, 120417). Bergsten uppmärksammar dock författarna på att det som idag skickas till avveckling är en mindre volym än tidigare. Detta resulterar i att varje affär som ej avvecklas, i relation till den idag mindre summan som nettas, har blivit större. Bergsten exemplifierar situationen och förklarar att innan CCP:n kunde det vara exempelvis 1000 transaktioner från en DCP som gick till Euroclear Sweden för avveckling, idag kanske det är 100 transaktioner på grund av nettningen. Antag att det är tre transaktioner som inte avvecklas. Vi får då följande situation:

Tabell 13: Ej avvecklade transaktioner. Källa: Maria Bergsten, 120417. Illustration: egen

Innan CCP:n var det 0,3 % av transaktionerna som inte gick till avveckling på grund av exempelvis försenad leverans, idag motsvaras detta av 3 %, trots att det fortfarande är tre transaktioner som ej går till avveckling (Maria Bergsten). Även Björn Svensson pekar på att avvecklingsgraden i absoluta tal har förbättrats, samtidigt som den i relativa tal har försämrats. Istället för avvecklingsgraden anser han att man ska titta på hur stor sannolikhet det är att man får det som utlovats.

Samtidigt menar Bergsten att avvecklingsgraden försämrats något på grund av att det finns vissa aktörer som levererar sina värdepapper lite försent och som inte själva känner till det, ofta utländska aktörer. Joakim Lundin informerar om att de mest likvida värdepapper som clearas hos CCP har en relativt hög avvecklingsgrad, där marknadspraxis är att man oftast skickar in i tid. Bergsten tillägger att avvecklingsgraden generellt sett är hög i Sverige, om man jämför med Europa i övrigt. En hög avvecklingsgrad visar att man har en väl fungerande aktiemarknad menar Lundin. Han konstaterar vidare att en CCP:n generellt sett har en mycket bra avvecklingsgrad på sina transaktioner.

Innan CCP Efter CCP

Transaktioner ej till avveckling

Huruvida kostnader har ökat eller minskat genom CCP:ns införande diskuteras med Maria Bergsten på Sveriges Riksbanks avdelning för finansiell stabilitet. Hon berättar att de inte ser så mycket till vad slutkunden får betala utan snarare att införandet av CCP ökar effektiviteten i marknaden. ”Summa summarum kan man ana sig till att kostnaden har minskat i alla led” (Maria Bergsten, 120417). Samtidigt upplyser Bergsten att det är många faktorer man måste ta hänsyn till. Mattias Hammarqvist på Nasdaq OMX påstår att CCP:n kan ha lett till kostnadsförändringar, vars införande han anser indirekt har att göra med införandet av MiFID.

Enligt Toll har inte Avanza Bank märkt av ökade kostnader efter det att CCP:n har införts trots den ytterligare processen, istället har kostnaderna minskat. Han menar att det blir en lägre risk och färre transaktioner eftersom man kan slå ihop väldigt mycket. ”Vi har ju idag ännu inte en ultimat lösning vad gäller nettningen, men det är på väg åt rätt håll. I slutändan och trots medlemskap i EMCF och betalning till en defaultfond, så är vår bedömning att det blir mindre kostnader än tidigare för Avanza Bank i och med nettning” (Hans Toll, 120419). Toll säger att en CCP är en effektivisering av hela baksidan av systemet, egentligen är det där de stora kostnaderna finns att spara och så har det alltid varit.

Joakim Lundin på Euroclear Sweden anser att kostnaderna kan ha minskat sedan CCP:ns införande. Han menar på att kostnaden innan CCP:n var högre då det var fler exponeringar mot Euroclear Sweden vad gäller Large Cap aktier än vad det är idag. Björn Svensson påstår att det ”absolut blivit billigare i och med CCP:n” (Björn Svensson, 120601). Han säger att avgiften för att avveckla har ökat, men att de totala kostnaderna för clearing och avveckling har minskat. Han menar på att alla som handlar har sett minskade kostnader.