Hur gör lärarna för att utföra elevinflytande?

Ett av de vanligaste sätten att låta eleverna vara med och bestämma, såsom vi har uppmärksammat det, är att lärarna låter eleverna vara med och välja hur de vill redovisa ett arbetsområde. Ett annat sätt är att ge eleverna möjlighet att välja i vilken ordning de vill behandla de olika momenten inom ett område där läraren redan har bestämt ramen. Danell (2003) menar att lärare som har lång erfarenhet i yrket är bättre rustade för att kunna arbeta elevcentrerat. Möjligheterna att uppfylla målen borde därmed bli större i takt med lärarens yrkesverksamma år. Vår undersökning stöder inte ett sådant antagande. Den grupp som vi intervjuade bestod av lärare i varierande åldrar och trots att de var olika gamla arbetade de på ett likartat sätt. Vi tolkar det som om att det inte är åldern på läraren som är avgörande för i vilken grad elevinflytande utövas. Resultatet av vår studie tyder på att den rådande arbetslagskulturen och kulturen på skolan i stort, vilket synsätt och därmed arbetssätt lärarna har avgör. De färgar varandra i mångt och mycket. Även lärarens intresse och hur mycket denne är beredd att släppa kontrollen över undervisningen, anser vi vara

orsaker till hur lektionens innehåll väljs. Ämnesstoffet borde grunda sig på elevens intresse inte lärarens, för att de, enligt Dewey (1999), ska kunna uppnå ett lärande. Arbetslagets möjligheter

För att möjliggöra ett elevcentrerat arbete, menar Almgren (2006) att det krävs tid och engagemang från organisationens sida. Enligt lärarna i vår undersökning hade arbetslaget stor betydelse för detta arbete. I de arbetslag där lärarna hade samma elever men olika ämnen i årskurser från sju till nio, fungerade samarbetet dem emellan bäst. De upplevde att de bättre kunde planera för undervisning där eleverna kunde få säga vad de tyckte och där lärarna också kunde arbeta i teman. Det som framkom var att lärarna tyckte det var bra att arbeta tematiskt eftersom de då var flera. I Mats Danells (2003) undersökning var denna arbetsform också positivt bemött. Dock kallar han det för ”arbetsperioder” eftersom de ofta pågår i flera veckor. Vi kan ha förståelse för vad det är som både våra undersökningspersoner och Danell (2003) menar när de påstår att ett tematiskt arbete gynnar elevinflytande. Dels kan flera lärare ha stöd av varandra och dels kan de ha lättare för att utbyta tankar och idéer. Det kan möjligtvis också bero på att de ofta vid temaarbete går ifrån läroböckerna och arbetar på ett annat sätt. Därmed drar vi slutsatsen att det borde fungera bättre att uppnå målet som det är tänkt i läroplanerna.

Relationer i klassrummet

Lindgren (1994) anser att lärarna måste ha en bra relation till sina elever om ett inflytande ska kunna åstadkommas. Samtidigt kan detta vara svårt att infria när eleverna kommer högre upp i klasser då de ofta får byta lärare. Men det är inte enbart bytet av lärare det beror på, anser vi. Resultatet av vår studie tyder på att det också är tillgången till tid som är avgörande. Att bygga relationer tar tid och det krävs också mycket engagemang. Flera lärare vi pratade med poängterade just detta med att inte tiden finns och då blir relationen till eleverna lidande. Vi har insett att även om lärarna ibland eller oftast har svårt att hitta tiden till att skapa relationer och annat som kräver elevers delaktighet, ändå tycker att undervisning där elever ändå försöker vara med och göra sitt bästa, ger tillfredsställelse.

Skolan - maktens boning?

Enligt vad lärarna själva uppger upplyser de inte eleverna om vad som står i styrdokumenten om inflytande, därmed är eleverna inte medvetna om vilka rättigheter de har. Det informella elevinflytandet är inte synligt för eleverna om inte lärarna klargör deras rättigheter för dem. Eleverna ser inte det informella inflytandet som något inflytande, inte heller något som handlar om lärande i den meningen, vilket åskådliggjordes i vår undersökning. Varför talar då inte lärarna om för eleverna vilka målen i läroplanen är? Handlar det om att de inte vill dela med sig och släppa kontrollen, eller handlar det om att lärarna har erfarenheter av vilka konsekvenser det eventuellt kan få om de släpper eleverna fria. Att lärarnas erfarenheter av hur det kan bli, spelar roll har vi sett i resultatet. Med det menar vi att om en lärare vet att det kan bli arbetsamt att låta eleverna vara med att bestämma, kanske de gör valet att inte låta dem vara delaktiga i en fortsättning.

6.7

Framtida forskning

En hel del forskning har gjorts om elevinflytande i skolor runt om i landet. Denna forskning som oftast har innefattat intervjuer och enkäter från både lärare och elever har visat att elevers inflytande i undervisningen är relativt litet. Mycket av den forskning som har gjorts har också tillvaratagit upplevelser och uppfattningar av berörda parter. Det skulle vara intressant att se forskningen från ett inte lika studerat perspektiv, genom att observera hur läraren går tillväga i klassrummet. I vår undersökning påpekade lärarna att tiden var en av flera faktorer att ta hänsyn till. Kan ytterligare svårigheter eller möjligheter visa sig?

Ytterligare ett område som skulle vara intressant att undersöka är hur lärare tilldelar flickor och pojkar inflytande och hur det fördelas dem emellan. Enligt våra egna erfarenheter får pojkar större talutrymme än flickor. Är detta något som påverkar elevinflytandet så till vida att pojkarnas ord väger tyngre än flickornas?

6.8

Avslutande reflektion

Vi har i vår undersökning förstått att det är ett dilemma att införa elevinflytande i undervisningen. De lärare vi pratade med visade sig vara positivt inställda till det men trots det upplevde de svårigheter med att uppfylla målen i styrdokumenten. Efter att ha undersökt lärares möjligheter och svårigheter att arbeta med elevinflytande visade det sig att det är svårt att införa därför att det är beroende på klassens sammansättning och lärarens tidigare erfarenheter, men att det ännu oftare beror på bristen på tid. Ytterligare en orsak, som överraskade oss och som framkom i denna undersökning, var att lärarna inte informerade eleverna om vilken rätt de enligt styrdokumenten har att påverka sin undervisning. Anledningen till detta kan eventuellt vara att lärarna helt enkelt inte har den tid som krävs. Vi anser dock att lärarna inte ensamma kan göras ansvariga för denna problematik utan att det även är något som organisationen får ta ansvar för. Detta påpekades också av lärarna. Vår undersökning tydliggör för oss ytterligare problematik i ett redan komplext yrke, men tack vare arbetet med denna uppsats har vi nu skaffat oss kunskaper inom området som vi tidigare inte haft. Vi har lärt oss mycket som kan vara till nytta i vårt kommande arbete med elever.

REFERENSLISTA

Almgren, E. (2006). Att fostra demokrater. Om skolan i demokratin och demokratin i skolan. Doktorsavhandling. Uppsala: Uppsala Universitet.

Bryman, A. (2002). Samhällvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Ekonomi

Danell, M (2003). Vad händer i skolans hus? En studie av hur lärare uppfattar och formar elevers inflytande. ( Licentiatuppsats, Luleå tekniska universitet). Danell, M. Klerfelt, A. Runevad, K. & Trodden, K. (1999a) i, Inflytandets villkor.

En rapport om 41 skolors arbete med elevinflytande. Stockholm: Liber distribution.

Danell, M. (2006). På tal om elevinflytande. Doktorsavhandling. Luleå tekniska universitet.

Dewey, J. (1999). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos AB.

Dewey, J. (2002). Individ, skola och samhälle. Pedagogiska texter av John Dewey. Urval, inledning och kommentarer av Hartman, S.G. & Lundgren, U.P. Stockholm: Natur och kultur.

Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Flutter, J. Rudduck, J. (2004). Consulting pupils. What´s in it for schools? London:RoutledgeFalmer

Forsberg, E. (2000). Elevinflytandets många ansikten. Doktorsavhandling. Uppsala: Uppsala Universitet.

Freinet, C. (1978). För folkets skola. Stockholm: Wahlström och Widstrand.

Fritzell, C. (1998). Skolans värdegrund. Utbildning och demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik. År: 1998 Volym: 7 Nummer: 2 Sida: 41-55. Lantz, A. (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur

Larsson, H-A. (2004). Vår demokratis värdegrund. Stockholm: Hjalmarsson & Högberg Bokförlag.

Lindgren, A. (1994). Utmaning! Om elevinflytande i skolan. Göteborg: Förlagshuset Gothia.

Lärarens handbok (2004). Solna: Lärarförbundet.

Patel, R. Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur

Skolverket (2004). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Stockholm: Fritzes.

Selberg, G. (1999). Elevinflytande i lärandet. En studie om vad som händer när elever har inflytande i sitt eget lärande och när elever har olika erfarenheter av sådant lärande. (Doktorsavhandling, Luleå tekniska Universitet).

Skolverket.(1998). Skolverkets arbete med elevinflytande och arbetssätt och arbetsformer i skolan. Stockholm: Liber distribution.

SOU (1996:22). Inflytande på riktigt. Om elevers rätt till inflytande, delaktighet och ansvar. Delbetänkande av skolkommittén. Stockholm: Fritzes.

SOU (1997:121) Skolfrågor. Om skola i en ny tid. Slutbetänkande av skolkommittén. Stockholm: Fritzes.

Tham, A. (1998). Jag vill ha inflytande överallt. Stockholm: Liber Distribution Tholander, M. (2005). Värdegrund, demokrati och inflytande ur ett elevperspektiv.

Utbildning och demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik. År: 2005 Volym: 14 Nummer: 3 Sida: 7-30.

Tholander, M. (2007). Students´ participation and non participation as a situated accomplishment. Tidskrift: Childhood År: 2007 Volym: 14 Nummer: 4 Sida: 449-466

Elektroniska källor

Deucher, R. (2008). All you need is an idea! The impact of values-based participation on pupils´ attitudes towards social activism and enterprise. Improving schools 2008;11;19. Internet. Sökdatum: 2008-04-12 http://proxy.hik.se:2889/cgi/reprint/11/1/19 Nationalencyklopedin. http://ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O192996&i_word=inflytande Internet. Sökdatum:2008-04-06

Skolverket. (2000). National Agency for Education. En fördjupad studie om värdegrunden. Rapport 210. Internet. Sökdatum: 2008-04-08.

BILAGA 1

1. Vad är elevinflytande för dig?

2. Vilka positiva/negativa aspekter ser du med att låta eleverna få inflytande? 3. Hur mycket inflytande anser du att dina elever har över sin undervisning? 4. Känner dina elever till sina rättigheter att påverka sin undervisning?

5. Tycker du att du har tillräcklig kompetens för att kunna arbeta mot målen som rör elevinflytande?

6. Vilka möjligheter upplever du att det finns att arbeta med elevinflytande när det gäller arbetslag och skolledning till exempel?

7. Upplever du att det finns några svårigheter med elevinflytande? 8. Finns elevinflytande med som ett mål ni ska arbeta emot i de lokala

kursplanerna?

9. Upplever du att du får det stöd från rektor och skolledning du behöver för att kunna arbeta med elevinflytande?