Hur kan den interkulturella undervisningen hjälpa eleverna

Enligt Eklund (2008, s 32) är en av den interkulturella undervisningens viktigaste uppgifter att förebygga negativa tankar och fördomar gentemot andra kulturer. För att denna uppgift ska uppfyllas krävs det, enligt Eklund, att man har elevernas kulturella mångfald som utgångspunkt i undervisningen och att man som lärare visar på hur olika tankar kan finns i olika kulturer. Detta stämmer överens med vad som blev sagt under mina intervjuer då lärarna också talar om hur man via den interkulturella undervisningen kan förmedla detta och att skolan ska vara en öppen plattform för alla olika synsätt och tankar.

Eklund (2008, s. 105–106) visar också på att det inom den interkulturella undervisningen finns två huvudprinciper: kulturrelativism och ömsesidighet. Där ömsesidigheten innebär att eleverna ska lära över kulturella gränser och kulturrelativism innebär att ingen kultur står över någon annan i undervisningen, att undervisningen blir fri från kulturell hierarki. Utifrån dessa två huvudprinciper formulerar Eklund fyra övergripande mål med interkulturell undervisning. Det första målet benämns som att eleverna ska besegra sin egen etnocentrism, vilket Lahdenperä (2004b, s. 45) definierar som när man ser på andra kulturer utifrån endast sina egna kulturella värderingar. Det andra målet är att eleverna ska utveckla sin förmåga att förstå andra kulturella värderingar och tankar, vilket enligt Eklund kräver att eleverna öppnar upp sig mot andra kulturer. Det tredje målet gäller

elevernas förmåga att kommunicera över kulturella gränser och det fjärde målet beskrivs som att eleverna ska utveckla sin kunskap i att samarbeta med andra människor från andra kulturer i ett mångkulturellt samhälle.

Gällande dessa fyra övergripande mål med interkulturell undervisning som Eklund (2008, s. 105–106) beskriver anser jag att man kan finna spår av samtliga dessa mål i lärarnas svar vid intervjutillfällena. Det första målet som handlar om hur man kan besegra etnocentrismen hos eleverna, benämns i intervjuerna som att man vill ge eleverna en förståelse för att den uppfostran och kultur eleven kommer ifrån inte behöver vara en absolut sanning. Det andra målet, att förstå andra kulturer, beskrivs av lärarna som att man via den interkulturella undervisningen kan vidga elevernas vyer gällande kulturella tankar och på så sätt utveckla elevernas reciproka tankesätt, vilket enligt Lahdenperä (2018, s. 212) innebär att eleven kan tänka ömsesidigt gällande olika kulturella värderingar. Det tredje och fjärde målet som påvisas av Eklund (2008, s. 105–106) anser jag går lite ihop med varandra utifrån lärarnas svar. Gällande elevernas förmågor att kommunicera över- och samarbeta med andra människor från andra kulturer, svarar lärarna att det är viktigt då dessa elever i framtiden ska syra och leva som Sveriges medborgare. Därav belyses vikten av att detta arbete påbörjar redan tidigt i skolåren. Lärarna menar att om eleverna får en acceptans gentemot samtliga kulturer och människor från dessa olika kulturer ska det inte spela någon roll vilket kulturell bakgrund man har, man ska kunna leva med- och samarbeta med alla. Detta menar lärarna framförallt blir viktigt på en framtida arbetsplats som med största sannolikhet även den kommer vara mångkulturell. Lärarna talar mycket om hur den interkulturella undervisningen ska förbereda eleverna för framtiden, även Lahdenperä (u.å., s. 9) väljer att visa på vikten av att eleverna i skolan ska förberedas för en internationaliserad värld genom att få stöta på olika kulturella tankar och lära sig av dessa. Lahdenperä (2004b, s. 18) skriver vidare och berättar att elevernas interkulturella lärande underlättas om de utvecklar en öppenhet mot olika kulturella tankar och konfronteras med olika synsätt, Lahdenperä kallar beskriver detta som interkulturell kompetens. Denna interkulturella kompetens förklaras sedan av Johansson (2012, s. 53) som elevernas förmåga kunna ta in, bearbeta och förhålla sig gentemot kulturella värderingar och tolkningar.

Som tidigare nämnt i detta avsnitt, talade lärarna om hur den interkulturella undervisningen kan gynna samhället i framtiden. Gällande detta skriver Johansson (2012, s. 56) att den interkulturella undervisningen ska utveckla eleverna i deras möten med andra kulturer, just denna förmåga belyser Johansson som en viktig förutsättning gällande elevernas agerande och funktion på en framtida arbetsplats och som framtida medborgare.

Hur den interkulturella undervisningen kan hjälpa eleverna i framtiden kan sammanfattas med ordet medborgare. Både den tidigare forskningen och även lärarna talar om hur den interkulturella undervisningen ska vidga elevernas kulturella synfält utveckla elevernas förmåga att samarbeta med alla, oavsett

kulturell bakgrund. Dessa förmågor lyfts fram som viktiga på dels en framtida arbetsplats men även som en framtida demokratisk medborgare.

10.2 Metoddiskussion

Nedan diskuteras metoden som användes vid insamlingen av studiens empiriska material.

Den metod jag använde mig av vid insamlingen av studiens empiriska material var fyra kvalitativa intervjuer med 4 lärare som alla har erfarenhet av att arbeta med elever med olika kulturella bakgrunder. Jag valde en kvalitativ intervjustudie för jag ville få en uppfattning av intervjuobjektens erfarenheter, uppfattningar och känslor (Larsen, 2018, s. 137). Utifrån den kvalitativa intervjun valde jag att göra en semistrukturerad intervju med en flexibel intervjuguide där jag hade färdigformulerade frågor men att frågorna ställdes i obestämd ordning under intervjuerna (Larsen, 2018, s. 138). Jag valde denna typ av intervju för att jag inte ville att intervjupersonerna skulle bli ”låsta” i sina svar utifrån fasta frågor i förbestämd ordning, utan jag ville ge intervjupersonerna möjligheten att kunna utveckla sina svar med hjälp av eventuella följdfrågor (Falkevall, u.å.).

Jag kände även att jag ville ha en viss struktur vid intervjutillfällena, då kändes den semistrukturerade intervjun som det bästa valet för mig i min studie då mina erfarenheter av att genomföra intervjuer inte var stora vid intervjutillfällena. Tiden var även en faktor i valet av insamlingsmetod, Larsen (2018, s. 138) berättar att om det är begränsat med tid och om ovana finns vid rollen som intervjuare, är en semistrukturerad intervju att föredra. Jag ville även göra ljudinspelningar vid mina intervjuer och även här menar Larsen (2018, s. 138) att ljudinspelningar är vanliga vid denna typ av insamlingsmetod.

Gällande studiens reliabilitet anser jag den vara relativt hög då jag anser att dess mätningar är korrekt gjorda och jag tror att om en annan forskare skulle använda samma metod skulle den komma fram till liknande resultat (Thurén, 2019, s. 48– 49). Jag anser även att validiteten i studien är tillfredsställande då jag tycker att jag i min undersökning har forskat i det jag vill ha reda på och inget annat (Thurén, 2019, s. 58). Det jag ställer mig lite kritisk till är studiens generaliserbarhet. Då jag

i min studie ”endast” har intervjuat fyra lärare anser jag det vara otillräckligt för att göra någon vidare generalisering gällande hur studiens resultat ska kunna appliceras på de lärare som inte ingått i denna studie (Fejes & Thornberg, 2019, s. 287). Studies etiska överväganden (Björkdahl Ordell, 2007, s. 26) har hela tiden tagits i beaktning vid såväl informationsbrev, vid genomförandet av intervjuerna samt vid resultatsammanställningen där inga personuppgifter har redovisats. De lärare som deltagit i intervjuerna har genom hela studien förblivit anonyma och jag har varit noggrann med att se till att det inte förekommit några som helst tveksamheter gällande lärarnas frivilliga medverkan. Jag frågade även innan själva intervjuerna skulle börja frågade om jag hade lärarnas tillåtelse att göra ljudinspelningar, detta för att försäkra mig om att jag inte skulle bryta mot några etiska regler. Här anser

jag att ingen kan ställa sig kritisk mot att jag på något sätt brutit mot några regler gällande etiska överväganden i forskningssammanhang.

Något som jag dock ställer mig kritisk till, gällande min egen studie är antalet deltagare vid mina intervjuer. Som tidigare påvisat genomförde jag bara fyra intervjuer med fyra lärare. Vilket jag anser inte vara tillräckligt för att ge en övergripande bild över hur lärare talar om interkulturell undervisning. Min intention var från början att få till fler intervjuer men så blev ej fallet då endast fyra lärare tackade ja till att ställa upp i studien. Trots att jag bara fick ihop fyra lärare till mina intervjuer anser jag ändå att de lärare som ställde upp i studien är kompetenta och erfarna nog att deras svar vid intervjuerna ändå ska kunna räknas som högst adekvata. Då dessa lärare dagligen arbetar i mångkulturella skolmiljöer.

I mina förberedelser inför intervjuerna kontaktades lärare via mail, dessa mail innehöll alla en kort presentation av mig själv samt ett bifogat informationsbrev (se bilaga 1) där studiens syfte och etiska regler som skulle tas i beaktning tydligt framgick. Efter att lärarna valt att tacka ja till att delta i studien mailades intervjufrågorna ut (se bilaga 2) för att ge lärarna möjligheten att i förväg förbereda sig inför intervjuerna om de så ville. Intervjufrågorna togs fram utifrån studiens syfte och frågeställningar för att ge studien en hög validitet (Thurén, 2019, s. 58).

Såhär i efterhand känner jag att intervjuerna och intervjufrågorna skulle ha kunnat genomföras på ett bättre sätt. Med det menar jag att min egen brist på erfarenhet vid att genomföra intervjuer kan ha inverkat i intervjuns komfort. Jag kan tex se tillbaka på vissa situationer där jag avbröt den intervjuade läraren och kan där ha berövat läraren tid att resonera och reflektera över sitt svar på intervjufrågan. Jag kan också se tillbaka på de följdfrågor som jag ställde under intervjutillfällena och känner att jag kunde ställt fler sådana, detta tror jag kunde resulterat i att lärarna fick resonera ytterligare kring interkulturell undervisning. Med det sagt anser jag ändå att intervjuerna till största del gick bra och jag tror att alla lärare ändå kände sig tillfreds med sina intervjuer.

Gällande intervjufrågorna känner jag att vissa av dom kanske kunde varit formulerade på ett annat sätt, speciellt en fråga, denna fråga är: ”Är den interkulturella undervisningen något du medvetet eller kanske omedvetet arbetar med? Varför?” Vad jag menar med det är just orden ”medvetet” och ”omedvetet”, där jag känner att dessa ord kanske är svåra att svara på, hur vet man vad man gör omedvetet? En mer passande formulering tror jag hade varit: ”Är den interkulturella undervisningen något du planerat eller kanske oplanerat arbetar med? Varför?” Jag tror att det varit lättare för lärarna att tänka kring och svara på vad de gör planerat/oplanerat istället för vad de gör medvetet/omedvetet.

Som tidigare nämnts gjordes ljudinspelningar av samtliga intervjuer, detta resulterade i att mitt efterarbete bestod i att göra transkriberingar av samtliga intervjuer. När dessa transkriberingar var gjorda, lästes dom igenom för att kontrollera att mina intervjuer gett mig svar på mina frågeställningar (Kihlström,

2007, s. 54). Även här känner jag mig tillfreds med lärarnas svar under intervjuerna kontra studiens frågeställningar.

Sammanfattningsvis vill jag påstå att min metod för denna studie är stark överlag. Jag har varit väldigt noggrann i beaktningen av de etiska regler som ska beaktas, den information som gått ut till lärarna gällande informationsbrev och studiens syfte samt att hela tiden bevara lärarnas anonymitet. Jag anser även att studiens reliabilitet och validitet är hög. Det jag ställer mig kritisk till är antalet lärare som medverkat i studien, därav kan studiens generaliserbarhet ifrågasättas. Även mitt eget agerande stundtals under vissa intervjuer samt vissa av intervjufrågorna kunde ha genomförts bättre.

11. Slutsats

Utifrån den tidigare forskning som presenterats i studien och lärarnas svar under intervjuerna ser man att skillnaderna inte är avsevärt stora. Möjligen att vissa termer inte förekommer vid intervjuerna som tex deliberativa samtal vid olika arbetssätt med interkulturell undervisning. Trots detta anser jag ändå att så som detta arbetssätt beskrivs av den tidigare forskningen och vad lärarna talar om, påminner om deliberativa samtal. Gemensamt för samtliga lärare i studien är att samtalet ofta förekommer som det mest populära arbetssättet gällande interkulturell undervisning, vilket också framkommer enligt den tidigare forskningen. Med dessa samtal vill lärarna i studien vidga elevernas kulturella synfält och öka elevernas acceptans gentemot varandras kulturella bakgrunder och kulturellt grundade tankar och värderingar.

Med dessa enkla exempel menar jag att denna studie inte kommit fram till några nya insikter om interkulturell undervisning utan att denna studie stärker det som tidigare skrivits inom området.

12. Vidare forskning

Som skrivet ovan har denna studie inte givit några nya insikter gällande interkulturell undervisning. Då dagens skola blir mer och mer mångkulturell behöver dagens lärare veta hur man på bästa sätt kan bedriva interkulturell undervisning för att gynna den enskilde elever såväl som samhället i stort. För att detta ska uppnås tror jag att man behöver gå djupare in på lärarnas egna utbildningar och se över vad dessa utbildningar och lärarnas egna erfarenheter kan ge för nya insikter kring denna undervisning. Även en undersökning över en längre tid där ett större antal lärare deltar ihop med ytterligare en insamlingsmetod av empiriskt material som tex observationer för att se hur denna undervisning bedrivs i praktiken, tror jag kan ge nya resultat och på så vis föra skolans verksamhet framåt.

Intressant och även givande vore också att jämföra olika skolors arbetssätt från olika upptagningsområden där såväl socioekonomiska som geografiska parametrar kan komma att spela en roll i hur man talar om och bedriver interkulturell undervisning.

13. Referenser

Björkdahl Ordell, Susanne. (2007). Etik. I Jörgen Dimenäs (red.). Lära till lärare. Stockholm: Liber AB. S. 21–29.

Cummins, Jim. (2015) Intercultural education and academic achievement: a framework for school-based policies in multilingual schools, Intercultural Education. 26:6, 455-468, DOI: 10.1080/14675986.2015.1103539. https://learn-eu- central-1-prod-fleet01-xythos.s3-eu-central- 1.amazonaws.com/58bb1752f3dab/32038?response-content- disposition=inline%3B%20filename%2A%3DUTF- 8%27%27Intercultural%2520education%2520and%2520academic%2520achieve ment%2520a%2520framework%2520for%2520school%2520based%2520policies %2520in%2520multilingual%2520schools-1.pdf&response-content- type=application%2Fpdf&X-Amz-Algorithm=AWS4-HMAC-SHA256&X-Amz- Date=20191120T125649Z&X-Amz-SignedHeaders=host&X-Amz- Expires=21600&X-Amz- Credential=AKIAIZ3QX2YUHH4EOO3A%2F20191120%2Feu-central- 1%2Fs3%2Faws4_request&X-Amz- Signature=2ef1e0106ba4a128801506b8424e52c6a0b20aa1bcd515476dd398b0a5a a88a0 (Hämtad 2019-11-21).

Dimenäs, Jörgen. (2007). Teori som redskap. I Jörgen Dimenäs (red.). Lära till lärare. Stockholm: Liber AB. S. 103–121.

Eklund, Monica. (2008). Interkulturellt lärande: intentioner och realiteter i svensk grundskola sedan 1960-talets början. Diss., Institutionen för lärarutbildning. Luleå

universitet. https://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:990384/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2019-12-05). Eliasson, Annika. (2018). Kvantitativ metod från början. 4. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Englund, Tomas, (2000). Deliberativa samtal som värdegrund. Historiska perspektiv och aktuella förutsättningar. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a653e33/15539571352 35/pdf752.pdf (Hämtad 2019-11-25).

Europarådet. (2016). Att verka i spänningsfält: Undervisa om kontroversiella frågor genom utbildning i demokratiskt medborgarskap och mänskliga rättigheter (EDC/HRE).

https://rm.coe.int/CoERMPublicCommonSearchServices/DisplayDCTMContent?d ocumentId=09000016806d8d5c (Hämtad 2019-11-27).

Falkevall, Björn. (u.å.). Intervjuer – ett aktivt lyssnande. Om intervjuer som metoder för datainsamling. Inspelad föreläsning. Högskolan Dalarna.

https://connect1.du.se/p6e2da0hd3n/?launcher=false&fcsContent=true&pbMode= normal (Hämtad 2020-01-22).

Fejes, Andreas., Thornberg, Robert. (2019). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I Robert Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ analys. Uppl. 3. Stockholm: Liber AB. S. 273–291.

Fridlund, Lena. (2011). Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och förberedelseklasser. Göteborgs universitet. http://hdl.handle.net/2077/25382 (Hämtad 2019-11-19).

Gruber, Sabine. (2007). Skolan gör skillnad. Etnicitet och institutionell praktik, Diss. Intuitionen för samhälls- och välfärdsstudier: Linköpings universitet. http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:23466/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2019-11-22).

Hobel, Peter. (2013). When the Entire World is pushed into the Classroom: Reflections on Communication, Interculturalism and Education and on Intercultural Education in the Danish Upper Secondary School. Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, (2013:1): 227-252. http://kau.diva- portal.org/smash/get/diva2:623618/FULLTEXT02.pdf (Hämtad 2019-11-22). Johansson, Maria. (2012). Historieundervisning och interkulturell kompetens. Lic.-

avh., Karlstad universitet. http://kau.diva-

portal.org/smash/get/diva2:511235/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2019-12-04). Kihlström, Sonja. (2007). Att genomföra en intervju. I Jörgen Dimenäs (red.). Lära till lärare. Stockholm: Liber AB. S. 47–56.

Lahdenperä, Pirjo (2011). Mångfald, jämlikhet och jämställdhet – interkulturellt lärande och integration. I: Pirjo Lahdenperä (red.). Forskningscirkel - arena för verksamhetsutveckling i mångfald. (s. 15–43). Studies in Social Sciences, Forskningsrapport 2011:1. Mälardalens högskola. http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:511191/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2019-12-05). Lahdenperä, Pirjo. (2004a). Att utveckla skolan som interkulturell lärandemiljö. I: Pirjo Lahdenperä (red.). Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Uppl. 1:9. (s. 57–74). Lund: Studentlitteratur AB.

Lahdenperä, Pirjo. (2004b). Interkulturell pedagogik – vad, hur och varför? I: Pirjo Lahdenperä (red.). Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Uppl. 1:9. (s. 11– 31). Lund: Studentlitteratur AB.

Lahdenperä, Pirjo. (u.å.). Interkulturalitet i undervisning och skolutveckling.

https://www.skolverket.se/download/18.75bdbbb116e7434ebf831c/1574752185335/

Interkulturalitet_i_undervisning_och_skolutveckling_Pirjo_Lahdenpera_20181003 %20(1).pdf (Hämtad 2019-12-19).

Larsen, Ann Kristin. (2018). Metod helt enkelt. Uppl. 2. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Larsson, Kent. (2007). Samtal, klassrumsklimat och elevers delaktighet: överväganden kring en deliberativ didaktik. Diss., Örebro: Örebro

universitetsbibliotek. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1677. (Hämtad 2019-11-26).

Lifmark, David. (2010). Emotioner och värdegrundsarbete: Om lärare, fostran och elever i en mångkulturell skola. Diss., Högskolan Dalarna. http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:743456/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2019-11-20). Ljungberg, Caroline. (2005). Den svenska skolan och det mångkulturella – en paradox? Diss., Institutionen för tematisk utbildning och forskning: Linköpings universitet. http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/1766/Inlaga.pdf (Hämtad 2019-12-02).

Lorentz, Hans. 2018. Interkulturell pedagogisk kompetens – integration i dagens skola. Uppl. 2:1. Lund: Studentlitteratur AB.

Ne.se

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/fr%C3%A4mlingsfient lighet (Hämtad 2019-12-19).

Parker, Walter C. (2003): Teaching Democracy. Unity and Diversity in Public Life. New York: Teachers College Press, Columbia University.

Skolverket. (2018a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Uppl. 5. Reviderad 2018. Stockholm: Nordstedts Juridik AB.

Skolverket. (2018b). https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d20e/15539678792

90/pdf3929.pdf (Hämtad 2019-11-20).

Säljö, Roger. (2014). Den lärande människan – teoretiska traditioner. (s. 251–310). I: Caroline Liberg (red.). Lärande skola bildning. (2014). Uppl. 3. Stockholm: Natur & Kultur.

Thurén, Torsten. (2019). Vetenskapsteori för nybörjare. 3. Uppl. Stockholm: Liber AB.

14. Bilagor

14.1 Bilaga 1

Informationsbrev

Information om undersökningen ”Interkulturell undervisning”

Hej!

Mitt namn är Johan Lindgren och jag studerar grundlärarprogrammet 4–6 vid Högskolan Dalarna och ska undersöka hur lärare talar om interkulturell undervisning i dagens mångkulturella skola.

Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.

Syftet med min undersökning är att undersöka hur lärare talar om interkulturell

undervisning i skolan, bland elever med olika kulturella bakgrunder och livsåskådningar, i både klassrummet och skolmiljön.

I undersökningen kommer jag genomföra intervjuer med ca 6 lärare med

erfarenhet av att arbeta på en mångkulturell skola. Då jag sedan tidigare vet att er skola har en kulturell mångfald tror jag att er skola och dina erfarenheter kan vara till hjälp i min undersökning.

Vid mina intervjuer kommer jag använda mig av en semistrukturerad intervju med förbestämda frågor som kommer ställas i obestämd ordning. Frågorna jag ställer kommer handla om dina erfarenheter av interkulturell undervisning.

Intervjufrågorna kommer även skickas till dig via mail innan intervjutillfället äger rum. Varje intervju beräknas ta ca 30 minuter och intervjun kommer genomföras under lugna förhållanden. Du kommer även att få ta del av mina resultat och färdiga uppsats om du så önskar. Vid godkännande kommer jag att göra en ljudinspelning av intervjun för att sedan transkribera intervjun. Denna

ljudinspelning och transkribering kommer sedan att bearbetas under resterande arbete med min uppsats för att sedan raderas för gott.

Du kommer genom hela undersökningen att förbli anonym, du kommer inte behöva lämna några som helst personuppgifter och ingen förutom mig själv och min handledare kommer att få tillgång till informationen du ger vid

intervjutillfället.

Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering. Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Högskolan Dalarna.

Falun, januari 2020

Student Handledare

Johan Lindgren Björn Falkevall

h16xjoli@du.se bfl@du.se

14.2 Bilaga 2

Intervjufrågor

• _{Vilken utbildning har du?}

• Hur länge har du arbetat som lärare? I klassrummet

• Vad är interkulturell undervisning för dig?

• _{Vilka erfarenheter har du av interkulturell undervisning?} • _{Hur bedriver du en interkulturell undervisning?}

• Är den interkulturella undervisningen något du medvetet eller kanske omedvetet arbetar med? Varför?

• _{Vilka svårigheter ser du med interkulturell undervisning?}