Hur kan produktdesign främja omställningen till

ett regenerativt jordbruk?

Bild 11. P er enna matkassen (Karlsson, 2020). Genom den na matkasse_{n bidrar du}

till det rege_{nerativa jord} bruket och en klim

atpositiv m

atproduktio_{n! Du hjälp}

er att stötta _{din urbana} så som olik_{a kålsorter, f}

rukter, nötte

r, rotfrukter, _{spannmål s} amt kryddor och _{örter, allt fö}

r näringsrik_{a måltider.} Kassen med

rester blir s_{edan del av}

den kompo_{stering som} hjälper jordbrukare

n att bidra m

ed näring til_{l jorden ige}

n. På så sätt _{kan vi} fortsätta att _{äta närings}

rik, lokalod_{lad mat!} näring tillb

aka till jord

en. Matkass_{en består h} elt av peren

na produkter jordbrukare

s arbete och _{bidrar själv}

till produkt_{ionen geno} m att ge

45

Genom att uppmärksamma behovet av en om- ställning via prototyper och potentiella produkter kan produktdesigners arbeta för att främja en om- ställning. De scenario som skapades under studien uppmärksammade problematiken i dagens matpro- duktion och gav förslag på möjliga varianter inom produktion och konsumtion i framtiden. Genom att använda sig av scenario skulle produktdesigners kunna gynna steget mot en mer hållbar matproduk- tion och konsumtion.

Produktdesignerns roll i arbete mot sociala, ekon- omiska och ekologiska omställningar skulle enligt studiens resultat vara att kommunicera möjliga lösningar och visa möjligt samarbete mellan aktörer.

5.2 Diskussion

Studien hade sin utgångspunkt i problematiken kring dagens jordbruksmetoder. Vi utarmar vår matjord på nödvändiga mikroorganismer och näringsämnen som i längden kommer att göra våra jordar obruk- bara. Metoder inom Regenerativt jordbruk motver- kar detta, men för att kunna bruka regenerativt krävs att matproduktionen gör en omställning. Under processen blev det tydligt för mig hur svårt arbetet med komplexa problem verkligen är. Från början var studien väldigt öppen för att förstå hel- heten bakom problemet, vilket utfördes med inle- dande metoder som gav nyttiga insikter men som breddade problematiken. Arbetets ramar avgrän- sades först under det inledande arbetet med intr- essenterna. Det var samma tre intressenter som var återkommande under hela studien och det visade sig att de var ganska likasinnade i sina åsikter och levde överlag under liknande förhållande. Det var deras åsikter och insikter som drivit projektets rik- tning. Med en större variation av intressenter hade troligen utfallet av studien sett annorlunda ut. Sam- ma gäller om studien riktat som mot intressenter i

46 menter skulle det kunna gynna helhetsförståelsen

av utmaningarna i konceptet. Under utvecklingen av konceptet utfördes en brainstorm metod med ut- gångspunkt i teorin om cirkulär ekonomis tre prin- ciper (Ellen MacArthur Foundation, 2017). Genom att använda punkterna var det enklare att generera idéer för hållbara designlösningar. Det hjälpte också att snabbt förstå konceptets potential att ingå i ett cirkulärt system.

Studien resulterade i ett designförslag i form av ett koncept involverande ett system och en produkt. Konceptet den Perenna matkassen ska bidra till konsumtionen av lokalt producerad, mat odlad un- der hållbara metoder. Samt sprida information gäl- lande problematiken av de jordbruksmetoder som används idag och behovet av en omställning. Gen- om att fokusera konceptet på en lokal nivå inom Malmöstad var det lättare att angripa problem som dök upp under utvecklingen av konceptet. För att förstå om konceptet har potential för att nyttja lo- kala resurser inom Malmöstad och skapa ett kollek- tivt agerade hade konceptet behövt utvecklas ytter- ligare samt presenteras för relevanta aktörer. form av jordbrukare själva istället för konsumenter.

På så sätt tror jag att studien hade gynnats ytter- ligare av platsbaserad kunskap så som Wahl (2016) förespråkar i teorin om hållbara omställningar. Stu- dien påverkades tidigt av Covid-19 pandemin, vilket begränsade urvalet av informanter och hur metod- erna som involverade informanterna utfördes. Hade projektet gjorts om under andra förutsättningar hade workshop och alla återkopplingar skett fysiskt. Vid fysiska träffar tror jag att resultatet från metod- erna med intressenterna hade kunnat utvecklas yt- terligare och nå en högre idéhöjd.

En insikt ur designteorin om hållbarutveckling var hur man kan kombinera design med andra områden för att skapa kreativa lösningar (Durrant, et. al, 2017). Liknande teori benämns inom DfST framework (Ir- win, et. al, 2015) att man genom flerdisciplinära team kan förstå och arbeta mot en större helhet av ett problem. Under studien utvärderades konceptet tillsammans med intressenter som kan motsvara slutkonceptets “konsumenter”. Om studien in- volverat alla aktörer inom det slutliga konceptets systemramar, jordbrukare, leverantörer och konsu-

47

Studien använde sig av en kombination av de två designprocesserna som presenteras i teorin, cirkulär designprocess (Ellen MacArthur Foundation, 2017) och Design for sustainable transitions phases (Irwin, 2018). I kombinationen av de två var det lättare att röra sig mellan att förstå ett nutida problem och designa framtidsanpassade lösningar. Under studi- ens process fanns inte tidsramen för att vänta och observera samhällets reaktion som DfST annars in- volverar, dessutom uteslöts andra vanliga metoder inom DfST så som Backcasting då jag inte ansåg mig ha kompetensen för att utföra eller sätta mig in i en sådan metod.

5.2.2 Vidare forskning

Konceptet kring den Perenna matkassen och dess system kräver vidare utveckling. Efter återkopplin- gen med intressenterna uppkom tankar som skulle vara intressanta att arbeta vidare med. Dels inom själva systemet och alla aktörers roller, som idag består av jordbrukaren, cykelbudet och konsument- en. Samt utformningen av själva matkassen i sig, ma- terialval, paketering och skydd vid transport.

Vidare finns behov av ytterligare forskning kring produktdesignerns roll vid arbete mot regenerativa omställningar, samt hur prototyper kan användas i arbetet mot omställningar för hållbara framtider.