Framtidens jordbruk – Hur produktdesign kan främja omställning inom jordbruket

Uppsats 20 hp, Kandidatexamen Produktdesign, Kultur och samhälle, K3 Vt 20

Handledare: Anders Emilsson

Framtidens jordbruk

Hur produktdesign kan främja omställning inom jordbruket

Agriculture of the future

How product design can promote change in agriculture

02

Abstract

Sammanfattning

Regenerative agriculture is designed to show the negative cli-mate effects that today’s commercial agriculture creates, by recreating the organic mass in the soil and increasing the stor-age of carbon dioxide in the farmland. These types of meth-ods paving the way for the development of sustainable cul-tivation systems. Therefore the study had its main focus on how Product design can promote the conversion to regen-erative agriculture. This was carried out together with stake-holders in a workshop where the purpose was to create sce-narios about what it would look like in Malmöstad after such a transition had taken place. The scenario chosen included how the stakeholders would shop and cook after the transi-tion. The result of the study was the Perennial food box, de-signed to support agriculture in an urban environment that only grows perennial vegetables. In this way, the Perennial food box would encourage sustainable food production and pay at-tention to the need for a change to regenerative agriculture.

Keyword: Agriculture, regenerative, future scenario, sustainable development, transition

design.

Number of words: 7702

Regenerativt jordbruk är utformat för att vända på de negati-va klimateffekterna som dagens kommersiella jordbruk skapar, genom att återbilda den organiska massan i jorden och öka inlagringen av koldioxid i åkermarken. Forskning pekar på att denna typ av metoder banar vägen för utvecklingen av hållbara odlingssystem. Studien undersökte därför hur produktdesign kan främja omställningen till regenerativt jordbruk. Detta ut-fördes tillsammans med intressenter i en framtidsworkshop där syftet var att skapa scenario om hur det skulle se ut i Malmös-tad efter att en sådan omställning redan skett. De scenario som valdes byggde på hur intressenterna efter omställningen skulle handla och laga mat. Utifrån dessa scenario skapades en funk-tionsanalys som låg till grund för det fortsatta designarbetet. Viktigt var att produkten skulle passa in i dagens samhälle men samtidigt möta framtidens mål och främja regenerativt jord-bruk. Resultatet av studien blev den Perenna matkassen, utfor-mad för att stödja jordbruk i urban miljö som endast odlar perenna grönsaker. På så sätt skulle den Perenna matkassen uppmuntra till en hållbar livsmedelsproduktion och uppmärk-samma behovet av en omställning till ett regenerativt jordbruk.

Nyckelord: Jordbruk, omställning, framtidsscenario, hållbarutveckling, transition design. Antal ord: 7702

03

Ordlista

Nedan förklaras begrepp som är viktiga för att förstå det teoretiska ramverket samt som är centrala och genomgående i studien.

Omställning I denna kontext har ordet betydelsen; förändring till ett hållbart samhälle som inte negativt påverkar klimatet (Wahl, D. C., 2016).

Jorderosion Bortnötning och förflyttning av jord på grund av mekanisk eller kemisk

påverkan (Klimatanpassning, 2019).

Regenerera Ett adjektiv som betyder att återbilda eller förnya (AGFO, 2019). Mullämnen Naturliga näringsämnen och mineraler som bidrar till en välmående

matjord (Naturskyddsföreneningen, 2020).

Utarmad När mullhalten är lägre i en jord blir jorden utarmad, då växer växter inte

lika bra och därmed minskas inbindningen av koldioxid (AGFO, 2019)

Livsmedelssuveränitet Människors rätt till hälsosam och lämplig mat som produceras regionalt med hållbara metoder (Wahl, D. C, 2016).

Perenn Flerårig växt eller planta, innebär att plantan återkommer år efter år utan att sås om. I denna kontext utgår studien från ätbara perenner som innebär att plantan måste leva i mint tre år och producera ätbara delar som kan skördas utan att plantan dör (Weiss, et. al, 2016).

Bild 1.

Vinr

anka

(Karlsson,

2020).

Jag har valt att arbeta med en visuell uppsatsstruktur och använt mig av bilder som inledning till varje nytt kapitel. Det med förhoppning att placera läsaren i en miljö som underlättar förståelsen för projektets olika moment samt ämnet som helhet.

Innehållsförteckning

Framsida

Abstract & Sammanfattning . . . 02 Ordlista . . . 03 1. Inledning . . . 06 1.1 Bakgrund 06 1.2 Syfte 06 1.3 Frågeställning 07 1.4 Avgränsning 07 1.5 Etiska förhållningstagande 07 2. Teori . . . 08

2.1 Omställning & jordbruk idag 08

2.2 Designteori 09

2.2.1 Hållbar utveckling & Design för hållbar utveckling 10

2.2.2 Cirkulär ekonomi 10

2.2.3 Design for sustainable transitions, DfST 11

2.3 Designprocessen 14

3. Metoder & utförande . . . 16

3.1 Kontextutforskande 16

3.1.1 Expertsamtal & studiebesök 16

3.2 Involvera intressenter 18 3.2.1 Framtidsworkshop 18 3.2.2 Värdemetoden 19 3.3 Utforska designkoncept 21 3.3.1 Funktionsanalys 21 3.3.2 Brainstorm 21

3.3.3 Återkoppling till intressenter 22

3.4 Ytterligare efterforskning 22

3.4.1 Perenner 22

3.4.2 Lönsamhet & cirkuläritet 23 3.5 Skissprocess & prototyp 23 3.6 Återkoppling med intressenter 23

4. Resultat & analys . . . . 24

4.1 Kontextutforskande 24

4.1.1 Resultat av Expertsamtal & studiebesök 24

4.2 Involvera intressenter 26 4.3.1 Resultat av Framtidsworkshop 26 4.3.2 Resultat av Värdemetoden 28 4.3 Utforska designkoncept 29 4.3.1 Resultat av Funktionsanalys 29 4.3.2 Resultat av Brainstorm 30

4.3.3 Resultat av Återkoppling till intressenter 33

4.4 Ytterligare efterforskning 35

4.4.1 Perenner 35

4.4.2 Lönsamhet & cirkuläritet 36

4.5 Skissprocess & prototyp 37

4.5.1 Resultat Skissprocess & prototyp 37

4.6 Återkoppling med intressenter 42

5. Reflektion . . . . 44

5.1 Slutsats 44

5.1.1 Återkoppling till frågeställningen 44

5.2 Diskussion 45 5.2.1 Resultat 45 5.2.2 Vidare forskning 47 Källförteckning . . . . 48 Ordlista 48 Inledning 48 Teori 48 Metoder 49

Böcker som använts under projektet 50

Andra resurser 50

06

1. Inledning

1.1 Bakgrund

1.2 Syfte

Människan är helt beroende av det tunna skikt mat-jord som täcker marken, den ska nämligen försörja vår konstant växande befolkning med mat och är dessutom livsnödvändig för alla växter och djur (Naturskyddsföreningen, 2020). Men vi har under lång tid haft ett högt tryck på det kommersiella jord-bruket med intensiv livsmedelsproduktion och med hög användning av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Tillsammans med en ensidig odling av samma grödor år efter år har detta resulterat i att jordarna nu är mindre bördiga. De mullämnen som behövs för att behålla bördigheten i jorden förbru-kas i en betydligt högre takt än de hinner återskapas. Våra matjordar är alltså under konstant hot att bli totalt utarmade. Matjorden måste skyddas för att vi ska kunna fortsätta bruka på den och vi måste värna om den genom sunda jordbruksmetoder (ibid).

Regenerativt jordbruk är utformat för att

vän-da på de negativa klimateffekterna som kommersiellt jordbruk skapar, genom att återbygga den organiska massan i jorden (AGFO, 2019). Detta gör man gen-om att följa vissa principer sgen-om bl. a att låta djur beta gräs och att odla fleråriga växter med minimal

jord-Projektet syftar till att främja en omställning till re-generativt jordbruk för att gynna steget mot en mer hållbar matproduktion, samt att det i sin tur bidrar bearbetning. Genom att bruka jorden efter dessa principer kan man alltså öka mullämnena i jorden och det vi producerar blir då mer näringsrikt (ibid). En annan fördel som kommer med det regenera-tiva jordbruket är att det bidrar till en ökad

ko-linlagring, och genom att binda kol i åkermark

motverkas utsläppen av klimatgaser (AGFO, 2018). FN:s klimatpanel IPCC har konstaterat att kolinla-gring är den billigaste och mest effektiva metoden för att minska koldioxiden i atmosfären (ibid). Vi människor är alltså helt beroende av att en om-ställning i dagens jordbruk måste ske för att vi ska kunna fortsätta producera mat på våra jordar.

Bild 2.

Nyskör

dad potatis

(Karlsson,

07

1.3 Frågeställning

produktdesign för att gynna de scenariona idag.

till ökad kolinlagring. Syftet är också att undersöka produktdesignerns roll i arbete mot sociala, ekono-miska och ekologiska omställningar.

1.4 Avgränsning

1.5 Etiska förhållningstagande

Jag kommer att undersöka den regenerativa om-ställningen för konsumenten och inte producenten. Detta gör jag då jag anser att det regenerativa jord-bruket inte diskuteras tillräckligt på konsumentnivå samt att denna målgruppen var mer tillgänglig under utförandet av projektet. Projektet har fokus på lo-kal omställning i Malmö och de informanter som kommer att användas bor därför inom Malmöstad.

Studien utförs till övervägande del parallellt med Covid-19 pandemin, projektets och metodernas utförande har därför reglerats utifrån de avvikande samhällsförhållanden som råder. Workshopen ut-förs därför på distans via digitala verktyg, detta för att prioritera de medverkandes hälsa och säkerhet. Utgångspunkten i projektet grundar sig i att skapa

förståelse för hur produktdesign kan användas för att främja omställningen till ett regenerativt jord-bruk. Genom att skapa scenarios kring hur resul-tatet av en sådan omställning hade kunnat se ut i framtiden vill jag undersöka vad omställningen skulle innebära för omgivande samhället. Vilka hinder eller möjligheter det skulle kunna generera. Detta kommer jag att undersöka genom frågeställningen;

Hur kan produktdesign främja om-ställningen till ett regenerativt jordbruk?

Jag kommer att försöka besvara frågan genom att först skapa möjliga framtidsscenarios och se-dan utvärdera vilka möjligheter det finns inom

FRÅGESTÄLLNING:

Hur kan produktdesign

främja omställningen till

ett regenerativt jordbruk?

08

2. Teori

2.1 Omställning & jordbruk idag

För att utveckla omställningen till ett mer hållbart samhälle måste vi titta på de komplexa problem som vi står inför idag (Wahl, D. C. 2016). Ett sådant problem, som alla kan förhålla sig till, är hur vi förs-er oss med mat. Idag är vårt jordbruk på lång sikt ohållbart, det speglas av överkonsumtion, förlorad livsmedelssuveränitet och utarmade jordar (ibid). Men det finns de som arbetar mot förändring, gen-om regenerativa, stärkande och hållbara jordbruks-metoder. Dessa metoder gör att mikroorganismer-na i jordarmikroorganismer-na byggs upp och jorden blir frodig och brukbar (ibid). När man pratar om regenerativt jordbruk innefattar det bland annat slutna kretslopp, biologiskmångfald bland växter, fler perenna grödor, ett beroende av interna hellre än externa tillgån-gar (exempelvis gödsling), eliminering av jordbear-betning, plantering av täckgrödor, roteringscykler av grödor och betesdjur. Holistiskt management är ett begrepp inom regenerativt jordbruk med system-atiska strategier för att optimera sitt bruk. Detta för att bönderna bättre ska kunna driva sina jordbruk för hållbara miljö-, ekonomiska- och sociala vinster. Dessa strategierna är utformade för att imitera na-turen och nana-turens kretslopp. Det finns ett flertal

organisationer och projekt som arbetar för ett re-generativt jordbruk. Exempelvis olika varianter av urbana odlingar, organisationer som arbetar med småskaliga jordbruk för att försäkra livsmedelssu-veränitet och dylikt. Några produkter och metoder som kommit ur detta är exempelvis key-line plough, mobile animal shelters, pasture cropping, kernza, permakultur och forest gardening (Wahl, D.C. 2016). I boken Designing regenerative cultures diskuterar hållbarhets pedagogen Daniel Christian Wahl (2016) om värdet att använda sig av plats-baserad kunskap för att skapa hållbara och regenerativa kulturer på en lokal nivå i samhället. Han menar att man genom att begränsa omfattningen av ett projekt till en lokal eller regional skala snabbare kan få återkoppling och avgöra om projektet är fungerande (ibid). Vidare förespråkar han även för hur man genom att titta på lokala resurser kan arbeta för att om-lokalisera både produktion och konsumtion till mer hållbara processer (ibid).

Wahl (2016) beskriver hur vi idag är väldigt indiv-id-drivande och fokuserar på den egna vinsten och

Bild 3.

Stadsodlar

en

(Karlsson,

09

prestationen men att det, för att arbeta för hållbar-het krävs att man ser på helhållbar-heten som ett system och att alla parter involverade i det systemet ar-betar kooperativt. På så sätt optimerar man syste-met och skapar bättre förhållanden på olika sam-hälleliga nivåer (ibid). Wahl (2016) pratar om hur man uppnår hållbara mål genom kollektivt agerande och informationsspridning. Först genom att arbeta gemensamt kan man uppnå förändring då vi alla är delar av jordens ekosystem. Genom att titta på eko-system och hur saker, människor, organisationer etc. förhåller sig till varandra kan man arbeta mot och skapa regenerativa omställningar (ibid).

2.2 Designteori

Genom att skapa genererar vi en form av kunskap, skapandet och kunskapen förkroppsligas och ger uttryck i form av objekt (Durrant et al. 2017). Men denna kunskap skiljer sig något från kunskapen som genereras från andra fält och det diskuteras kring hur man mer effektiviserat kan föra vidare denna kunskapen (ibid).

I artikeln Research through design: twenty-first

centu-ry makers and materialities beskriver Durrant, Vines, Wallace och Yee (2017) hur begreppet _Forskning

genom design används inom designdisciplinen

som en term för att beskriva praktikbaserad forsk-ning som genererar överförbar kunskap. De uttry-cker att forskning genom design inte är en formell metod med kunskapsteoretisk grund, utan istället ett koncept för att närma sig forskning genom prak-tiken av design. De menar även att när vi kombin-erar designpraktiken med andra områden och dis-cipliner ger det möjlighet för att kollektivt upptäcka och formulera de relevanta egenskaper som forsk-ning genom design bidrar med. Det som krävs är metodologisk pluralism; mångfald i tankesystem och teknik som ger möjlighet till kreativitet i

utforskan-10 flera metoder att arbeta med som produkt

de-signer för att utveckla hållbara lösningar (ibid).

2.2.2 Cirkulär ekonomi

En sådan metod är teorin om cirkulär ekonomi (Ellen MacArthur Foundation, 2017). Cirkulär ekonomi bygger på tre principer, den _första prin-cipen är att designa bort och minimera avfall och föroreningar. Då avfall oftast blir en konsekvens av de produkter som designas måste man som design-er, tidigt i designprocessen, tänka på alternativ till material och tillverkning som minimerar risken för onödigt avfall. Den _{andra principen handlar om att} hålla produkter och material i användning, det för att minimera slöseri av resurser. Det går att göra genom att designa produkter och komponenter som går att återanvända, renovera eller reparera. För de produkter som man inte kan applicera detta på, så som mat eller paketering, så handlar det om att motverka att dessa material går direkt till de-poni. Den _{tredje och sista principen handlar om} att skapa naturliga system. Istället för att försöka det av kunskap (ibid).

2.2.1 Hållbarutveckling & Design för hållbar utveckling

Ibland kan begreppet hållbarhet ses som ett mål att uppnå eller en egenskap att checka av på en lista av kriterier. Men det kan också ses som en process, att i själva verket kommer vi aldrig bli färdiga med att vara hållbara (Egenhoefer, 2018). Vi måste istäl-let sträva efter att designa, arbeta och leva hållbart (ibid).

Design för hållbarhet är nära bundet till hållbar utveckling (Tischner, 2015). Utöver de konven-tionella designaspekterna som kostnad, funktion, marknadsförbarhet, estetik och miljöaspekter, tar design för hållbarhet också hänsyn till sociala och etiska frågor under processen (ibid). Hela produk-tions- och förbrukningssystem inkluderas med sy-fte att skapa innovation och förändring mot håll-barhet i hela flöden under en produkts livslängd. Inom fältet Design för hållbar utveckling finns

1.

Design out waste and pollution.

2.

Keep products and materials in use.

3.

Regenerate natural systems.

Figur 1.

Visualisering a

v de tr

e pr

inciperna som cirkulär ek

onomi b

ygg

er på

, utifrån Ellen MacAr

thur F

oundation (Karlsson,

11

Några teoretiker som arbetar inom fältet är Idil Gaziulusaoy och Elif Erdogan Öztekin (2019). I en artikel om DfST förklarar de uppkomsten av om-rådet som en kombination av teorier inom hållbar-hetsövergångar integrerat med designteori, utbild-ning och praktik (Gaziulusaoy, I., Erdogan Öztekin, E., 2019). De beskriver hur det finns en mångfald i attityder inom DfST och presenterar sedan några av de teoretikers litteratur som anses utgöra grun-den för begreppet (ibid). Några exempel är teorier om hållbarhetsvetenskap, systeminnovationer, so-cio-tekniska övergångsteorier, produktservicesys-tem, framtidsstudier och strategisk nischhantering. Det finns alltså en del skilda åsikter kring begreppet och på vilket sätt det bör angripas. Vad som däre-mot är genomgående huvudfokus för utvecklingen av DfST är diskussionen om vilken roll design spelar

och fortsatt kan spela i övergångsprocesser (ibid). Gazi-ulusaoy och Erdogan (2019) uttrycker i artikeln ett behov av fortsatt arbete inom fältet på flera nivåer för att stödja, förbättra, komplettera befintliga teo-retiska grunder och utveckla delade förståelser och anpassningar.

göra så liten skada på miljön som möjligt så bor-de vi arbeta för att generera positiv inverkan. Ge-nom att inspireras av naturliga och biologiska sys-tem där allting är till nytta för någon annan kan vi bidra till att förbättra våra naturresurser (ibid).

2.2.3 Design for sustainable transitions

DfST eller även benämnt Transition design, är en något nyare teori inom fältet av Design för hållbar utveckling (Irwin et. al, 2015). Teorin har sin centrala utgångspunkt i samhälleliga övergångar till mer håll-bara framtider och hävdar att design har en nyck-elroll att spela i dessa övergångar (ibid). Det bygger på en förståelse av samverkan mellan sociala, ekon-omiska, politiska och naturliga system för att angri-pa ett problem utifrån alla samhälleliga nivåer. DfST förespråkar behovet av plats baserade livsstilar där lösningar på globala problem är utformade för att vara lämpliga för lokala, sociala och miljömässiga förhållanden i harmoni med den naturliga miljön de utformas i (ibid).

12 På kommande sida beskrivs en modell för

transi-tion design framework (Figur 2) som används

av teoretiker i utbildningssyfte på bl. a Carnegie Mel-lon University i Pittsburgh (Irwin, et. al, 2015). Mod-ellen beskriver fyra samutvecklade områden som alla gynnas av varandras utveckling med kunskap, handling och självreflektion inom ramen för DfST (ibid). Områdena är _{visioner för övergångar} till hållbara samhällen, _{teorier om förändring} från olika områden och discipliner, _optimistiskt

tanke- och förhållningssätt för att leva i

och genom övergångstider samt att övergången till hållbara samhällen kräver _{nya sätt att designa} (ibid). Dessa nya sätt att designa rör sig bl. a inom plats- och kontextbaserad design, tvärvetenskapli-ga och samdesignande processer och design som förstärker gräsrotsarbete (ibid).

Figur 2. T ransition design fr ame work , (Irwin 2015).

14

2.3 Designprocessen

Designprocesser omfattar ofta vad som kan beskri-vas som komplexa problem, alltså utgångspunkter som inte har ett rätt svar utan som har många utfall och effekter av varje val och beslut (Rittel & Web-ber, 1973).

Den cirkulära designprocessen omfattar

fyra olika steg och får information från inriktning-ar så som design thinking och användinriktning-ar-centrerad design (Ellen MacArthur Foundation, 2017). Design thinking är en innovationsprocess som utgörs av att förstå, definiera, föreställa, prototypa och testa sin design iterativt (Interaction Design Foundation, 2020). Användar-centrerar design bygger på att de-signers involverar användare i designprocessen, antingen genom att designa för en specifik användare eller att designen i olika utsträckning är designad av användaren (Sanders, E. B. -N., Stappers, P. J., 2008). De fyra stegen inom den cirkulära designproces-sen är att _{förstå; lära känna användaren och} sys-temet, _{definiera; sätta ord på designutmaningen} och på vad avsikten som designer är, _skapa; pro-ducera idéer, prototyper i så många iterationer som möjligt, _{lansera; lansera designen i dess} mil-jö för att utvärdera resultatet mot användaren

(Ellen MacArthur Foundation, 2017). Designa cirkulärt är en iterativ process som inte slutar. Alla momenten i processen förhåller sig till varandra och man bör därför ständigt testa och förfina sin idé uti-från hur användarna interagerar med designen och hur väl den passar in i det bredare systemet (ibid).

Figur 3. Cirkulär designpr ocess , Ellen MacAr thur F oundation (2017).

15

Inom Design for Sustainable Transitions [DfST] ar-betar designern med scenario och mål för framtiden för att sedan undersöka att det är rätt problem som man löser (Wahl, 2016).

Designprocessen för DfST utgörs av tre faser, omforma nutid och framtid där

intressent-erna i det nutida problemet föreställer sig en lång-siktig framtid där problemet har lösts (Irwin, 2018). Denna framtid påverkas av intressenternas individu-ella eller kollektiva ramar kring normer, massmedia, politiska rörelser, personlig historia etc. (ibid). Den andra fasen, _{utforma interventioner} lo-kaliseras problemet och framtidsvisionen inom ett sammanhang och man använder verktyg och tillvä-gagångssätt från Transition Design Framework för att utveckla interventioner för problemlösning och systemövergång (Irwin, 2018).

Att arbeta med och inom stora, långsamt rörliga system kommer att involvera perioder med akti-vitet och intervention som balanseras av observa-tions- och reflektionsintervaller för att förstå hur systemet har svarat på lösningen (Irwin, 2018). Det-ta utgörs av den tredje fasen _{vänta och}

obser-vera (ibid).

Figur 4.

T

ransition design phases

16

3. Metoder & utförande

3.1 Kontextutforskande

Kontext omfattar insamling av information genom olika slags interaktion med användarna (Wikberg Nilsson, et. al 2016). Detta för att få förståelse för behov och preferenser samt för att förstå samman-hanget som projektet och den möjliga lösningen kommer att befinna sig i (ibid).

För att få fördjupad förståelse för befintlig kunskap inom området utfördes en

littera-turundersökning (Wikberg Nilsson, et. al 2016).

Detta via sökmotorerna Google, Google Scholar samt Libsearch. Genom att använda utvalda sökord önskades undersökningen ge relevant information om området för projektet. För att få bredd i söknin-gen användes sökorden på både svenska och engel-ska. De sökord som användes var;

Jordbruk Agriculture

Farming Regenerativt

Regenerative Modeller

Klimatpåverkan Kolinlagring

3.1.1 Expertsamtal & Studiebesök

Intervjuer och samtal kan användas på olika sätt un-der processen (Wikberg Nilsson, et. al 2016). Inle-dande i projektet kan det exempelvis ge värdefull information om nuvarande produkter, tjänster eller användare genom möte med experter inom något område (ibid).

Som komplettering till litteraturundersökningen ut-fördes ett samtal med en expert inom regenerativt jordbruk, detta med förhoppning om att generera en tydligare bild av vad begreppet innebär och hur det praktiseras idag. Samtalet skedde över telefon och experten som söktes var VD för en större livs-medelsproducent i södra Sverige samt involverad i en tankeverksamhet som arbetar för att definiera regenerativt jordbruk. Experten har sedan tidigare föreläst om och förespråkat regenerativt jordbruk, samt blivit intervjuad och suttit med i paneldebat-ter gällande ämnet. Samtalet var ostrukturerat utan förutbestämda frågor, men handlade huvudsakligen om hur man arbetar med regenerativt jordbruk idag, i vilken utsträckning jordbrukare arbetar med

Bild 4. T omat & T ag ets (Karlsson, 2020).

17

det, vilka hjälpmedel det finns att tillhandahålla och vilka visioner det finns inför framtiden. Samtalet do-kumenterades med anteckningar och varade i tjugo minuter.

Studiebesöken utfördes på två olika varianter av jordbruk i sydvästra Skåne, ett småskaligt och ur-bant samt ett storskaligt och traditionellt. Syftet med besöken var att få kunskap kring hur jordbruk kan praktiseras idag och genom att utgå ifrån två ex-tremer önskades att få en ökad bredd i förståelsen. Det första besöket var på det urbana jordbruket, som här efter kommer att benämnas som U. U är ett ungt företag och drivs av en enskild jordbrukare i utkanten av Malmö och upptar ca 250 hektar. Allt som odlas här säljs vidare till lokala restauranger samt via REKO-ring Malmö. Besöket kan delas upp i två moment á 30 minuter. Under första momentet visades jag runt marken, blev introducerad till vilken typ av grödor som brukas och vilka metoder som används. Under andra momentet skedde ett ostruk-turerat samtal om historien och motiven bakom att starta U, hur produktionen utförs idag och vilka

moment det innefattar, vilka visioner jordbrukaren har med U och hur hen planerar att uppnå dessa. Samtalet dokumenterades med anteckningar och utspelades i en av bodarna på jordbruket. Det var ostrukturerat men flytande och jordbrukaren själv var väldigt drivande i samtalet. Besöket avslutades med dokumentation i form av bilder medans jord-brukaren återgått till sitt arbete.

Det andra besöket var på det traditionella jord-bruket, som här efter kommer att benämnas som

T. Detta jordbruket var beläget utanför Vellinge och specificerar sig på en typ av gröda. T har varit i bruk i strax över tjugo år och säljer sina grödor till flera stora företag som sedan disponerar produkten vidare i hela Sverige. Det finns ca 28 stycken an-ställda. Besöket var avsatt till en timme men varade i 1,5 timme istället, där första timmen var ett samtal med en av delägarna till T. Samtalet utspelades på deras kontor och var likt föregående samtal ostruk-turerat och dokumenterades med anteckningar. För att kunna göra materialet jämförbart med det från jordbruk U så ställdes frågor kring samma ämne; historia och motiv, produktion idag, vilka moment

18 det innefattar och visioner inför framtiden. Efter

samtalet visades jag runt i lokalerna där produkter-na packas och görs redo för leverans. Eftersom det enligt delägaren inte skulle vara tillgängligt att besö-ka åkermarken dagen för besöket så uteslöts detta.

3.2 Involvera intressenter

Future Workshop är en metod som vanligen an-vänds inom Transition design och syftar till att låta intressenter utforma sin önskade framtid och un-dvika begränsningar från experter eller organisa-tioner (Digital Society School, 2020). Workshopen utfördes i två delar som vardera varade 1h. Delar-na gjordes under två dagar i följd av varandra och utfördes helt via digitala plattformar. Zoom video Communications (Zoom, 2020) användes som vir-tuell mötesplats för att kunna se varandra och sam-tala samt för att kunna dela material. Miro (Miro, 2020) är en online kollaborativ skrivtavla som

an-vändes för att anteckna, rita och samla det ge-mensamma materialet som skapades under work-shopen. Alla deltagare hade tillgång till samtliga plat-tformar under utförandet.

Det var samma tre deltagare som medverkade un-der båda workshopsen. De blev introducerade till temat för workshopsen som var att utforska

fram-tida förändringar i relation till livsmedelsproduktion och hur detta kommer att påverka dem i vardagen. Bak-grunden till projektet presenterades och punkt-listan för det regenerativa jordbruket (Figur 7). Uti-från punktlistan fördes sedan en kortare diskussion kring hur de trodde att jordbruk ska ha ändrats till år 2045 i förhållande till idag. År 2045 valdes för att deltagarna tillsammans skulle kunna förhålla sig till begreppet framtid.

Efter den korta diskussionen presenterades de för momenten som var tänkta att utföras under förs-ta delen av workshopen. I försförs-ta momentet fick de reflektera över i vilka vardagliga situationer de idag, år 2020, interagerar med mat. Sedan valdes vars en specifik situation där de utförligt beskrev

hän-19

delseförloppet av situationen och vilka tankar eller känslor det väckte hos dem. Situationerna som val-des var; handla mat, äta på restaurang, laga mat hemma. I det andra momentet fick de utifrån situationer-na tillsammans _{skapa scenario (Digital Society} School, 2020) för hur samma situationer hade sett ut i en önskvärd framtid, år 2045. En framtid där de helt fick bestämma hur de ville att situationen skulle se annorlunda ut. Inom teorin för Transition design används scenario för framtiden för att desig-na och förstå lösningar som sedan kan förenklas för att passa i nutid (ibid).

Dagen efter var det del två av workshopen, här skulle deltagarna använda sig av de scenario som de byggt för år 2045 och försöka lista alla de hinder som deras scenario står inför för att kunna uppnås. Efter att ha arbetat med de hot som scenariona stod inför var nästa moment att hitta lösningar till hoten och hur de skulle angripas i praktiken.

Avslutningsvis gavs det tid för deltagarna att prata fritt och reflekterande om workshopen.

3.2.2 Värdemetoden

För att utvärdera scenariona från framtidswork-shopen användes värdemetoden (Wikberg et. al, 2016). Genom metoden kan man jämföra idéer på ett likartat sätt genom att beskriva varje scenarios advantage/fördelar, limitations/begränsningar och unique elements/unika element (ibid). Med hjälp av metoden kommer jag sedan välja vilket scenario jag kommer att arbeta vidare med.

20

Handla mat

Advantage; Närproducerad mat som bidrar till min-dre transportsträckor. Har tagit tillvara på onyttjade platser eller utrymmen i staden. Lätt att förstå pro-duktbeskrivningar bidrar förhoppningsvis till mer medveten konsumtion.

Limitation; Ta med burkar och lådor hemifrån kan vara bökigt och förhindrar spontan inhandling. Ut-budet av mat limiteras lika så kan mängden mat lim-iteras.

UniqueElements; Gemensamma odlingsytor kan ska-pa ökat intresse och gemenskap. Ny utformning av matbutiker.

Laga mat

Advantage; Näringsrik mat som till största del är närproducerad, mindre portioner bidrar till mindre svinn, medveten komposthantering.

Limitation; bygger mycket på inställning och eget in-tresse.

UniqueElements; Gemensam komposthantering och uppmuntran till gemensamma måltider.

Äta ute

Advantage; säsongsbunden mat minskar behovet av att importera varor, inget/minskat matsvinn med hjälp av uppmuntran att använda doggybags.

Limitation; kan bidra till ökad användning av för-packningar, kan det vara lönsamt för restaurangerna utan att det blir för dyrt att äta ute.

UniqueElements; Personliga doggybags.

21

3.3 Utforska designkoncept

Utifrån den insamlade informationen från framtid-sworkshopen och det valda scenariot skapades en funktionsanalys (Wikberg et. al 2016). Detta för att klargöra vad själva syftet med lösningen är (ibid).

HF - huvudfunktion, DF - delfunktion, SF - stödfunktion.

HF Konsumera regenerativt producerad mat DF Produceras lokalt

Bidra till mindre transport Minska matsvinn

SF Enkel att förstå

Uppmuntra till medveten konsumtion Uppmuntra till gemensamma måltider

Utöver ramarna för funktionsanalysen ska designkonceptet också passa in och ta hänsyn till de punkter om regenerativt jordbruk som togs fram utifrån kontextutforskandet (Figur 7).

3.3.2 Brainstorm

För att generera idéer utifrån funktionsanaly-sen användes metoden Brainstorm (Wikberg, et. al, 2016). Målet med metoden är att generera så många idéer som möjligt och stimulera kreativitet (ibid). Till detta användes post-it, färgpennor, papper, sax och figurer för att snabbt kunna gestalta koncept. Det sattes en timer på 10 min för att komma upp med så många koncept som möjligt, här skrevs idéerna ner direkt på post-it.

Utifrån dessa valdes sedan 5 stycken ut för att ar-betas vidare med. En ny timer sattes på 20 min och nu utvecklades koncepten med hjälp av skisser och pappers-modeller.

22 I nästa del utvärderades koncepten mot

funk-tionsanalysen, de två koncept som hade störst utvecklingspotential i förhållande till funktion-sanalysen valdes ut för att vidare utvecklas.

3.3.3 Återkoppling med intressenter

Under en återkoppling med intressenterna från framtidsworkshopen presenterades de två kon-ceptbeskrivningarna. Återkopplingen utfördes via Zoom (2020). Intressenterna fick med pennor och papper ge feedback på koncepten och beskriva vilka utmaningar och möjligheter som de kunde identi-fiera. Deras anteckningar samlades på post-its och de fick diskutera kring vad de tyckte lika eller olika kring. Detta sammanställdes sedan i en lista där de båda koncepten kunde jämföras mot varandra. Uti-från detta valdes ett koncept för vidare utveckling och efterforskning.

3.4 Ytterligare efterforskning

Under återkopplingen med intressenter uppkom några utmaningar som intressenterna tänker att konceptet skulle innebära, det var Vad matkassen

faktiskt skulle innehålla och om detta skulle räcka för

att mätta, samt Hur konceptet skulle vara lönsamt och

hållbart. Vid utvecklingen av konceptet ska dessa ut-maningar därför försöka elimineras.

3.4.1 Perenner

Från den inledande litteraturundersökningen fick jag information om perennen Kernza (SLU, 2019). Det är ett pågående projekt som SLU arbetar med där de arbetar med vetegräset Kernza, som är ett flerårigt spannmål. De menar att det i framtiden kan utkonkurrera vårt nuvarande vete då det både är klimat smartare och utgör mindre arbete för jord-brukaren (ibid).

Tyvärr är Kernza som sagt ett pågående projekt och produkten finns inte tillgänglig idag, därför undersök-tes vilka perenner som vi faktiskt har tillgängliga i nutid och som skulle kunna utgöra matkassens

23

innehåll. Detta undersöktes utifrån boken Fleråriga

grönsaker, upptäck, odla, njut av Philipp Weiss, An-nevi Sjöberg och Daniel Larsson (2016) Delar av informationen framkom också genom samtal med trädgårdsmästare från Ätbara Lund (2020) under två informationsträffar de arrangerat för att sprida kunskap om egenodling av perenna växter.

3.4.2 Lönsamhet & cirkuläritet

För att kunna angripa utmaningen om hur konceptet skulle vara lönsamt och hållbart, valdes att återkop-pla till teorin om cirkulär ekonomis tre principer (Ellen MacArthur Foundation, 2017). Minimera av-fall, hålla produkter och material i användning, skapa naturliga system (ibid). Med dessa principer i åtanke utfördes en brainstorm kring möjliga lösningar.

1.

Design out waste and pollution.

2.

Keep products and materials in use.

3.

Regenerate natural systems.

3.5 Skissprocess & prototyp

För att konkretisera konceptet och den fysiska mat-kassen utfördes en skissprocess med ritningar och enkla prototyper i papper (Wikberg et. al, 2016). Metoden används oftast för att utveckla förståelse inför vidareutveckling och slutlig design (ibid).

3.6 Andra återkopplingen

För att utvärdera det slutliga konceptet utfördes en andra återkoppling med intressenterna där de pre-senterades för konceptet och dess prototyper. In-tressenterna fick under samtal och diskussion utt-rycka åsikter om resultatet. Utvärderingen skedde utomhus i en park i Malmö och dokumenterades med hjälp av anteckningar och bilder.

24

4. Resultat & analys

4.1 Kontextutforskande

Resultatet från _{litteraturundersökningen} blev del av den teoretiska referensramen.

4.1.1 Resultat av expertsamtal

Svaren jag fick från expertsamtalet var att det inte fanns en specifik modell eller policy för jordbrukare att följa för att bruka regenerativt. Experten gav ex-empel på punkter som hen ansåg vara mest relevan-ta, det gällde följande;

1. Förbättra syrekretsloppet, för att behålla vatten/syre i marken.

2. Energikretslopp, hur vi tar upp solenergi och nyttjar den. Samt användningen av foto- syntesen som verktyg.

3. Mineral kretslopp.

4. Arternas samspel, biologisk mångfald.

Experten tryckte på vikten av att förstå att det handlar om ett samspel med naturen och att jord-bruk idag är väldigt högteknologiskt men att mån-ga jordbrukare vill minimera detta och använda sig

av naturen och djuren som verktyg istället. Några värdeord som jag tar med mig från samtalet är; kretslopp, samspel, biologisk mångfald samt natur och djur som verktyg.

Det var svårt att skapa mig en bild av vad regener-ativt jordbruk innefattar. För att bättre förstå och för att kunna kommunicera och diskutera regener-ativt jordbruk med andra samlades informationen från kontextutforskandet till en illustrativ punktlista. Detta för att visa hur jag väljer att tolka principerna av regenerativt jordbruk.

Punktlistan finns illustrerad bredvid:

Bild 5.

Br

ainstorm

(Karlsson,

25

BETESDJUR

Använda betesdjur roterande till att beta av mark samt att använda deras avföring direkt till gödsling och mini-mera arbete med maskin.

INGEN JORD-BEARBETNING

Ingen eller minimal jordbearbetning, en metod för odling av grödor eller betesmarker utan att störa marken genom jordbearbetning och motver-ka jorderosion.

MÅNGFALD I GRÖDOR

Använda olika grödor för att skydda miljön de odlas på. Tork-tåliga växter hjälper till att spara vatten genom att minska behovet av bevattning och sorter som är mer effektiva när det gäller användning av näringsämnen kräver mindre gödselmedel.

TÄCKGRÖDOR

Planteras för att täcka jorden snara-re än för att skördas. Täckgrödor hanterar markerosion, markfruktba-rhet, jordkvalitet, vatten, ogräs, skad-edjur, sjukdomar, biologisk mångfald och djurliv.

BIOLOGISK MÅNGFALD

Gynna mångfald och variation hos växter, djur och mikroorganismer som upprätthåller ekosystemets strukturer, funktioner och processer i och runt produktionssystem. Skapa samspel med naturen.

BÖRDIG JORD

Använda naturlig gödning och förse växter med viktiga växt-näringsämnen och vatten i tillräck-liga mängder och proportioner för växttillväxt och reproduktion. Detta ökar jordens förmåga att

tillhan-dahålla en god och hållbar växtmiljö. Figur 7.

Punktlista,

för att k

omm

unicera grunderna i Regenerativt jor

dbruk (Karlsson,

4.2 Involvera intressenter

Listan användes sedan som underlag vid vidare ar-bete med scenario och under framtidsworkshopen.

4.2.1 Resultat framtidsworkshop

Under den inledande diskussionen av Workshopen pratade deltagarna mycket om att odla mat i staden och självförsörjning i olika grader. En deltagare me-nade att just diskussionen kring självförsörjning är något som trendar och som har gjort att personer blivit mer medvetna och intresserade kring maten de äter. Alla deltagare var här positivt inställda till det ökade intresset för lokal produktion.

Under Workshopens gång ändrades diskussionen något och de diskuterade bl. a om det skulle finnas tillräckligt med mat för att mätta alla människor, om det fanns tillräckligt med människor som arbetar med jordbruk för att det skulle vara möjligt och hu-ruvida det rent ekonomiskt skulle vara görbart för en konsument att köpa endast lokalproducerad mat då det enligt deltagarna idag är mycket dyrare.

Deltagarna ansåg att utbilda människor och göra dem medvetna om problemen skulle vara grunden till lösningarna. Genom att använda sig av mark-nadsföring och sociala medier ville de måla upp den moderna jordbrukaren som en hjälte och på så sätt öka statusen på jordbruk och locka fler till att vilja arbeta med det. Ett annat lösningsförslag var att nyttja alla tomma ytor i staden för att odla på, använda parker till matodlingar och slå upp sto-ra växthus runt om i staden där jordbrukare både kunde odla och sälja, som en ”lokal gårdsbutik”. Samlat resultat av framtidsworkshopen var de fram-tidsscenarion som deltagarna byggde. De scenario som utformades handlade om att Laga mat, Handla

mat och att Äta ute.

Varje scenario sammanfattades och förtydligades i illustrationerna som presenteras bredvid:

27

Ä

TA UTE

Inget matsvinn i restaurangerna! Det står doggybags framme på bordet i restaurangen så om du inte orkar hela din portion är det bara att ta med resten hem. Ännu bättre är om du har med dig din egna bag, då får du en dis-count när du betalar. Är det så att du redan vet att du inte kommer äta en hel portion så går det bra att beställa en 50/50, det innebär att du får halva portionen nu och andra halvan packet-erad till att ta hem och äta senare. För att minimera ytterligare på svinn så har restaurangerna kortat ner sina menyer, det finns färre alternativ att välja på men dem är väldigt varierade, kött, fisk eller mittemellan - allt tillagat eft-er säsong. På menyn kan du se rättens

klimatpåverkan, detta är illustrerat med en skala av figurer, fler flygplan innebär längre transport och större klimatpåverkan. Men överlag är det mesta producerat inom staden eller till och med på restaurangen bakgård!

HANDLA MA

T

Närproducerat! Att odla själv har gått från att vara en trend till att vara en princip. De som bor i lägenhet har gemensamma odlingsytor både på in-nergårdar och inomhus i trapphusen. Dessutom har Malmöstad tagit vara på och prioriterat plättar runt om i sta-den för att odla på. Det har kommit upp fler större växthus runt om i sta-den som används både till odling och som inomhus parker. Därför kan jag köpa massor av fina råvaror från mina lokala stadsbönder, odla lite själv på min innegård och sen handla mejeri-produkter och annat från butiken runt hörnet. Butiken är uppbyggd annorlun-da år 2045. De hyllsystemen som är närmast ingång och kassa är de varor

som är lokalt odlade och ju längre in i butiken man går desto längre bort i världen har varorna producerats. Nästan allt är förpackningsfritt och går att köpa i lösvikt, därför har jag med mig burkar och lådor hemifrån. De varor som inte går att förvara utan förpackning har någon komposterbar lösning istället. Det är lätt att guida sig mellan produkter då det finns enkel och pedagogisk information på produkterna, det är lätt att förstå innehåll och lättare att handla hållbart. Då det är så många fler som intresserat sig i jordbruk och som odlar i eller nära staden så är inte priserna skyhöga för att handla hållbart längre, det har t o m blivit så att en vara är dyrare ju längre den har fraktats.

LA

GA MA

T

Näringsrikt! Maten som vi använder till matlagning är betydligt mer näringsr-ik än den maten som fanns för 15 år sedan. Våra matvanor har ändrats och vi kan laga mindre portioner men blir fortfarande lika mätta. Den största del-en av matdel-en vi använder är närpro-ducerad och ibland sånt som vi odlat själva. Det går fortfarande att få tag i många varor från runt om i världen men det är en lyxvara att använda in-gredienser som inte går att produc-era i eller nära Sverige. Det är inte alls lika mycket svinn av mat som det varit tidigare då männsikors inställning till mat och värdet på mat har änd-rats. Den mat som hinner bli dålig eller måste slängas kastas i en gemensam

kompost på lägenheternas innergård och kan användas av dem som bor där till att plantera eller odla med. För att minska ytterligare på matsvinn och en-ergiförbrukning så är det allt vanligare att bjuda in grannen på middag eller på annat sätt göra matlagningen till dagens sociala grej. Fler lagar mat till-sammans och allt färre äter ensamma.

Figur 8. De tre framtidsscenario som skapades under framtidsworkshopen (Karlsson, 2020).

28

4.2.2 Resultat av värdemetoden

I alla tre scenario finns potential för vidare utveck-ling och under utförandet av värdemetoden blev det tydligt hur de i mer eller mindre grad påverkas av varandra. Speciellt scenario Handla och Laga, då det ena bygger på att man gör det andra och vise ver-sa. Genom metoden kunde alla scenario jämföras likvärdigt och då dessa två scenario, Handla och Laga, båda hade unika element som berörde gemensamt agerade upplevdes de som mest förankrade till te-orin. Jag syftar till Wahls teori om att man först ge-nom kollektivt agerande och informations spridning kan uppnå hållbara mål (Wahl, D. C. 2016). Genom att arbeta gemensamt kan man uppnå förändring då vi alla är delar av jordens ekosystem (ibid). Därför valdes scenario Handla och Laga till att arbetas vidare med i en konceptutveckling.

Figur 9. Illustrationer för valda scenar io efter Vär demetoden (Karlsson 2020).

29

4.3 Utforska designkoncept

Utifrån resultatet av förra metoden och de två valda scenario skapades en funktionsanalys (Wikberg et. al 2016). För att matcha både scenario Handla och

Laga så valdes huvudfunktionen Konsumera

regenera-tivt producerad mat. Ett krav var att lösningen, utöver ramarna för funktionsanalysen även ska passa in och ta hänsyn till punkterna om regenerativt jordbruk.

HF Konsumera regenerativt producerad mat DF Produceras lokalt

Bidra till mindre transport Minska matsvinn

SF Enkel att förstå

Uppmuntra till medveten konsumtion Uppmuntra till gemensamma måltider

BETESDJUR INGEN JORD-BEARBETNING MÅNGFALD I GRÖDOR TÄCKGRÖDOR BIOLOGISK MÅNGFALD BÖRDIG JORD Figur 10. Punktlista , Reg ener ativt jor dbruk (Karlsson 2020).

4.3.2 Resultat Brainstorm

Metoden användes för att snabbt skapa många olika koncept. Under metoden sållades vissa koncept bort tills det var fem möjliga koncept kvar, detta var;

Perenna Matkassen, som utgörs helt av lokalt odlade fleråriga grödor.

Matlådan, anpassad efter näringsinnehåll.

Odling i trapphuset, gemensam för alla boende i lä-genhetshuset.

Växthusbutiken, lokalt placerad i park eller på torg, både odlas och säljs ifrån.

Kombo Komposten, alla komposterar ihop, skapar kompost och är en odlingsstation.

Koncepten skissades upp för förtydligande och ut-värderades sedan mot funktionsanalysen för att se

vilket av koncepten som bäst förhöll sig till funktion-sanalysen. De två koncept som hade störts utveck-lingspotential i förhållande till funktionsanalysen valdes ut för att vidare utvecklas. Koncepten som valdes var Växthus butiken och Perenna Matkassen. Vidare i brainstorm metoden utvecklades kon-cepten ytterligare och resulterade i två koncept-beskrivningar som presenteras på nästa sida.

Bild 6. K oncept från br ainstormingmetoden (Karlsson, 2020).

32

Växthusbutiken

Butiken är en del av en franchise med växthusbutiker runt om i staden. I butikerna odlas OCH säljs mat, allt under ett och samma tak. Odlingsmetoderna är enligt regenerativ modell, därför finns det ett hav av varierande grödor som är anpassade efter klimat och säsong. Det finns betande djur runt om i butiken som bidrar till att grödorna kan få naturlig gödning. Då det finns flera växthusbutiker lokalt i staden så du behöver inte ta dig långt för att handla, det är bara runt hörnet!

Perenna Matkassen

Matkassen består helt av perenna produkter, lokalt odlat av din urbana jordbrukare. Du beställer enkelt hem den via hemsidan och därefter kommer vårt cykelbud med din leverans, direkt hem till dig. Genom att handla den Perenna matkassen stöttar du lokala jordbrukare och bidrar till det regenerativa jordbruket som skapar en klimatpositiv mat-produktion! Figur 11. Vidar eutvec kling av k oncept från Brainstormingmetoden (Karlsson 2020).

33

4.3.3 Resultat återkoppling med intr-essenter

Vid återkopplingen med intressenterna från fram-tidsworkshopen presenterades de två koncept-beskrivningarna. De beskrev de utmaningar och möjligheter som de såg med de båda koncepten. Nedan följer en tabell av resultatet:

U - utmaning, M - möjlighet

U - Hur gör man det hygieniskt om det finns djurhållning och odling.

U - Hur mycket kan odlas där. U - Hur produktivt är det.

U - Vad blir skillnaden på den och en “vanlig” matbutik.

U - Hur stor mängd matvaror måste man köpa från någon annanstans. M - Kan involvera fler producenter i samhället. Jättelokala leverantörer, “Lisa bakar protein-bars, Ernst har ett lägen-hets-bageri”.

U - Vad kommer den innehålla, blir man mätt.

U - Kostnad, hur håller man nere priset men ändå gör det lönsamt och hållbart. M - Öppnar upp för engagemang och utbildar köpare.

M - Restauranger med samma koncept, en perenn tv-kock.

M - Aktiv på sociala medier tillsammans med jordbrukarna, hjälper till med kunskapsspridning

M - Uppmuntrar människor att stötta övergången till regenerativt jordbruk.

Figur 12. Illustration a v utvär der ing av k oncept under återk

oppling med intr

34 Under återkopplingen framgick att intressenterna

var mer positivt inställda till Perenna Matkassen. De ansåg de det fanns färre utmaningar och fler mö-jligheter till utveckling än konceptet

Växthusbutik-en. De trodde också att användare skulle vara mer mottagliga för matkassen och att det konceptet snabbare skulle sprida kunskap om regenerativt jordbruk. Därför valdes att vidare i projektet ut-veckla konceptet om den Perenna Matkassen.

Bild 7.

Återk

oppling med intr

essent

(Karlsson,

35

4.4 Ytterligare efterforskningar

Efterforskningen resulterade i en lista som presen-teras bredivid, notera att detta är en bråkdel av alla de perenner som efterforskningen totalt visade;

Ätbar kastanj, mandel, hassel, äpple, sparris, rabarber, pepparrot, ramslök, lungrot, strutbräken, potatisböna, kirskål, vallört, fläder, fikon, rosenkvitten, havtorn, kore-ansk silverbuske, vinbär, mynta, timjan, salvia, fjällsyra, gode enriks målla, anisisop, gräslök, brännässla, grönkål, jordärtskocka, piplök, humle, strandkål, spansk körvel.

Under samtal med en av trädgårdsmästarna från Ätbara Lund framgick att ätbar kastanj och gode henriks målla var de perenner som han tyckte hade mest potential inför framtiden. Detta då kastanjen anses vara en rival till vete och gode henriks mål-la kan liknas vid quinoa, men med fördel att de är fleråriga istället för ettåriga och båda kan odlas i svenskt klimat.

I boken Fleråriga grönsaker (Weiss, et. al, 2017), argu-menterar författarna för hur få av de vanliga

sakerna som kan konkurrera med de fleråriga grön-sakernas näringsinnehåll. De tar upp tre exempel till varför det är just så:

Den bittra grönsaken har kvar sin näringsrikedom.

Under århundranden har man avlat bort egenskaper som exempelvis beska hos de ettåriga grönsakerna. Då försvann även många andra positiva egenskaper så som halten antioxidanter.

Ostörd jord och djupa, permanenta rotsystem ger tillgång till mer näring. De fleråriga växterna får

till-gång till mer näring och mineralämnen än de ettåriga grönsakerna eftersom de kan ta hjälp av sina djupa, permanenta rotsystem samt mikrober och svampar i den ostörda jorden.

De tidigaste solstrålarna på vår och försommar ger försprång. Efter som de fleråriga växterna kommer

igång tidigt på våren så kan de till godogöra sig my-cket mer av det infallande solljuset, mer än dub-belt så mycket som de ettåriga. Mer solljus innebär även att koncentrationen av vissa näringsämnen, exempelvis vitamin C, ökar. (Weiss, et. al, 2017)

Med hjälp av denna informationen kan utmaningarna

Vad matkassen faktiskt skulle innehålla och om detta

skulle räcka för att mätta besvaras.

4.4.2 Resultat Lönsamhet och cirkuläritet

Utfallet från brainstormen sammanfattas nedan;

Inga individuella förpackningar för produkterna endast matkassen själv. För att minimera avfall kan användaren inför varje leverans få notis om hur kas-sens specifika innehåll antingen kan komposteras eller planteras vidare genom antingen stickling, eller kärna/frö.

1.

Design out waste and pollution.

2.

Keep products and materials in use.

3.

Regenerate natural systems.

Matkassen kan vara i ett återbrukbart material som lämnas in efter varje ny leverans av kassen. Exempel-vis en låda eller textil kasse. Tjänsten kan erbjuda att hyra ut anpassade kompostkärl, odlings-stationer, krukor eller liknande för att användaren ska kunna ta tillvara på matavfall, kärnor/frö. Genom att hyra ut den typen av produkter kan lönsamheten främ-jas och då materialet endast hyrs ut kan man efter avslutad uthyrning fortsätta hålla materialet i bruk hos en ny användare.

Vid avlämning av matkassen kan det ske ett utbyte/ upphämtning av kompost. Komposten återfås av den urbana jordbrukaren och kan användas som jord eller gödning för perennerna. På så sätt kan man skapa mervärde för användaren som då bidrar både ekonomiskt genom att köpa kassen men även stöt-tar jordbrukarens produktion genom att ge något tillbaka till systemet.

36 Figur 13. De tr e pr inciperna , cirkulär ek onomi (Karlsson, 2020). (Karlsson 2020).

4.5.1 Resultat Skissprocess & prototyp

För att konkretisera konceptet och den fysiska mat-kassen utfördes en skissprocess med ritningar och enkla prototyper i papper (Wikberg et. al, 2016). Bredvid till vänster beskrivs skissprocessen för systemet av matkassen. Systemet startar och slu-tar med den urbana jordbrukaren, det är här som alla perenner odlas genom regenerativa jordbruks-metoder. Det innebär bland annat att jordbrukaren använder sig av täckgrödor, olika perenner och be-tesdjur, i detta fallet höns som producerar gödning till jorden. Hos jordbrukaren tvättas och packas alla matkassar innan de levereras ut till konsumenterna via cykelleverantören. Hos konsumenten äts mat-kassens innehåll upp, förutom möjliga rester som slängs tillbaka ner i kassen efter användning. Vid näs-ta leverans av en ny matkasse så lämnas den förra kassen med resterna tillbaka till cykelleverantören som transporterar tillbaka resterna till jordbrukar-en som komposterar det. Idejordbrukar-en om uthyrning av planteringskärl slopades då det kändes som en ad-dering till systemet som skapade onödigt material.

4.5 Skissprocess & prototyp

37

38

39

Under skissprocessen av matkassens utformning framkom lösningar på alternativa kärl. För att mat-kassen skulle matcha systemet och konceptet väl valdes det lösningsförslag som var utformat för att enkelt kunna bäras och transporteras, samt vara möjligt att användas för matrester. Det var viktigt att matkassen kunde stå upprätt själv, ha ett hand-tag, vara återslutbar och kommunicera information om regenerativt jordbruk.

Från skiss- och prototyputvecklingen utvecklades den slutliga prototypen av den Perenna Matkas-sen. Det slutliga resultatet presenteras i tre delar; en skriftlig sammanfattning av konceptet (sid. 40), en konceptbild som kartlägger själva systemet (Figur 16) och en fysisk prototyp av matkassen (Bild 10). Konceptet presenterades vid för informanterna vid en andra återkoppling.

Slutligt koncept: Perenna Matkassen

Genom denna matkassen bidrar du till det regenerativa jord-bruket och en klimatpositiv matproduktion! Du hjälper att stötta din urbana jordbrukares arbete och bidrar själv till pro-duktionen genom att ge näring tillbaka till jorden. Matkassen består helt av perenna produkter så som olika kålsorter, fruk-ter, nötfruk-ter, rotfrukfruk-ter, spannmål samt kryddor och örfruk-ter, allt för näringsrika måltider.

Du beställer enkelt hem matkassen via hemsidan och kan an-passa storleken på kassen utifrån ditt behov. Därefter levere-rar vårt cykelbud matkassen direkt hem till dig. Kassen är ut-formad att användas som komposteringskärl, så de rester som blir under matlagningen kan slängas direkt tillbaka i kassen. Vid din nästa leverans lämnar du över resterna i den gamla kassen till cykelbudet och mottar din nya matkasse, full av perenner! Kassen med rester blir sedan del av den kompostering som hjälper jordbrukaren att bidra med näring till jorden igen. På så sätt kan vi fortsätta att äta näringsrik, lokalodlad mat!

Genom den_{na matkasse} n bidrar du

till det rege_{nerativa jord} bruket och en klim_{atpositiv m}

atproduktio_{n! Du hjälp}

er att stötta _{din urbana} så som olik

a kålsorter, f_{rukter, nötte}

r, rotfrukter, _{spannmål s} amt kryddor och _{örter, allt fö}

r näringsrik a måltider. Kassen med _{rester blir s}

edan del av

den kompo_{stering som} hjälper jordbrukare_{n att bidra m}

ed näring til_{l jorden ige} n. På så sätt _{kan vi} fortsätta att _{äta närings}

rik, lokalod_{lad mat!} näring tillb_{aka till jord}

en. Matkass_{en består h}

elt av peren_{na produkter} jordbrukare_{s arbete och}

bidrar själv

till produkt_{ionen geno} m att ge

Figur 16.

Slutlig illustr

ation av systemet för matkassen

, pr

esenterades för intr

essenter vid andra återk

opplingen (Karlsson,

4.6 Andra återkopplingen

För att utvärdera konceptet tillsammans med intr-essenterna utformades ytterligare en återkoppling. Denna gång fick de uttrycka åsikter om det slutli-ga konceptet under en gemensam diskussion. För att alla skulle få en helhetsbild av konceptet pre-senterades samtliga tre delar tillsammans. Åsikter-na från återkopplingen kategoriserades sedan efter

konceptets helhet, matkassens utformning och systemet.

Konceptets helhet blev positivt bemött och upplev-des enligt informanterna som mycket tilltalande och görbart. Det uppkom några frågor kring hur syste-met på en eventuell hemsida skulle fungera och om mängden mat som skulle produceras. En intressent ifrågasatte behovet av ett cykelbud om alla jordbru-kare skulle finnas inom eget cykel- eller gångavstånd från konsumenten. Samma intressent gav förslag på om kunden själv kunde hämta matkassen hos jord-brukaren och på så sätt få en ännu närmare koppling till jordbruket. Innehållet av matkassen var något som kommenteras vid tidigare återkoppling, intr-essenterna tyckte utbudet av perenner var

spän-nande och diskuterade vilka typer av maträtter de skulle kunna laga och hur de använde sig av liknande perenner idag.

Matkassens utformning, till en början ansåg intressen-terna att utformningen var praktisk och tilltalande. De uppskattade enkelheten och det råa intrycket. Storleken av kassen diskuterades och några av intr-essenterna ansåg att en mindre kasse, storleksmäs-sigt som en matavfallspåse vore praktiskt för för-varingen i köket. En annan intressent invände och ansåg att kassen bör vara större för att kunna trans-portera tillräckligt med perenner för flera måltider. Utformningen av insidan framkom inte i konceptet och därav ifrågasattes hur maten skulle paketeras för att inte ligga löst och skada varandra.

Systemet kring leverans och återskickning av matav-fall var enkelt att förstå och lätt att ta till sig. Som nämnt tidigare uppstod däremot frågor om hem-sidan och behovet av ett cykelbud. En annan insikt som intressenterna bidrog till var hur jordbrukarens odling skulle skyddas inne i staden, hur undviker man att mat inte stjäls och att betesdjur skyddas.

Generellt upplevde intressenterna att det finns flera moment i konceptets alla kategorier som är i behov av vidareutveckling för att det ska bli håll-bart och genomförhåll-bart. I nuläget är det för mån-ga frågetecken för att någon av dem skulle välja en perenn matkasse framför hur de konsumerar mat idag. Däremot var de eniga om att konceptet var intressant och bidrog till en intressant diskussion och att de reflekterade mer över sina val när de handlade i en matbutik. Slutligen uttrycktes att de under processen av studien blivit uppmärksammade för problematiken kring dagens jordbruksmetoder och intresserade för vilka möjligheter det finns att motverka dessa och hur de själva kan bidra.

5.1 Slutsats

5. Reflektion

För att utvärdera resultat av studien återkopplar jag till studiens inledande frågeställning;

Hur kan produktdesign främja omställningen till ett regenerativt jordbruk?

Utifrån framtidsworkshopen skapades scenario för hur en framtid med regenerativt jordbruk skulle kunna se ut för konsumenten. Från scenario ska-pades funktionsanalysen som blev utgångspunkt för det perenna matkassesystem som blev studiens slutresultatet. Matkassen utformades för att up-pmärksamma behovet av en omställning till regen-erativt jordbruk, genom sitt innehåll med de peren-na grödorperen-na och potentialen av deras användning. Med infografik på matkassens utsida samt genom ett möjligt system för en framtida produktion och konsumtion av kassen där konsumenten direkt kan bidra till produktionen. Genom att använda produk-tdesign kunde behovet av en omställning uppmärk-sammas för konsumenterna. Det visade vad som skulle kunna krävas av konsumenten vid en

omställ-ning och gav förslag på ett gemensamt mål att arbe-ta mot för att uppnå omställningen. På så sätt skulle produktdesign kunna främja omställningen till ett regenerativt jordbruk och besvara frågeställningen.

5.1.2 Återkoppling till studiens syfte

Syftet med studien var att undersöka hur man kan främja en omställning till regenerativt jordbruk för att gynna steget mot en mer hållbar matproduktion. Ett andra syfte var att undersöka produktdesignerns roll i arbete mot sociala, ekonomiska och ekologiska omställningar.

44 FRÅGESTÄLLNING:

Hur kan produktdesign

främja omställningen till

ett regenerativt jordbruk?

Bild 11. P er enna matkassen (Karlsson, 2020). Genom den na matkasse_{n bidrar du}

till det rege_{nerativa jord} bruket och en klim

atpositiv m

atproduktio_{n! Du hjälp}

er att stötta _{din urbana} så som olik_{a kålsorter, f}

rukter, nötte

r, rotfrukter, _{spannmål s} amt kryddor och _{örter, allt fö}

r näringsrik_{a måltider.} Kassen med

rester blir s_{edan del av}

den kompo_{stering som} hjälper jordbrukare

n att bidra m

ed näring til_{l jorden ige}

n. På så sätt _{kan vi} fortsätta att _{äta närings}

rik, lokalod_{lad mat!} näring tillb

aka till jord

en. Matkass_{en består h} elt av peren

na produkter jordbrukare

s arbete och _{bidrar själv}

till produkt_{ionen geno} m att ge

45

Genom att uppmärksamma behovet av en om-ställning via prototyper och potentiella produkter kan produktdesigners arbeta för att främja en om-ställning. De scenario som skapades under studien uppmärksammade problematiken i dagens matpro-duktion och gav förslag på möjliga varianter inom produktion och konsumtion i framtiden. Genom att använda sig av scenario skulle produktdesigners kunna gynna steget mot en mer hållbar matproduk-tion och konsummatproduk-tion.

Produktdesignerns roll i arbete mot sociala, ekon-omiska och ekologiska omställningar skulle enligt studiens resultat vara att kommunicera möjliga lösningar och visa möjligt samarbete mellan aktörer.

5.2 Diskussion

Studien hade sin utgångspunkt i problematiken kring dagens jordbruksmetoder. Vi utarmar vår matjord på nödvändiga mikroorganismer och näringsämnen som i längden kommer att göra våra jordar obruk-bara. Metoder inom Regenerativt jordbruk motver-kar detta, men för att kunna bruka regenerativt krävs att matproduktionen gör en omställning. Under processen blev det tydligt för mig hur svårt arbetet med komplexa problem verkligen är. Från början var studien väldigt öppen för att förstå hel-heten bakom problemet, vilket utfördes med inle-dande metoder som gav nyttiga insikter men som breddade problematiken. Arbetets ramar avgrän-sades först under det inledande arbetet med intr-essenterna. Det var samma tre intressenter som var återkommande under hela studien och det visade sig att de var ganska likasinnade i sina åsikter och levde överlag under liknande förhållande. Det var deras åsikter och insikter som drivit projektets rik-tning. Med en större variation av intressenter hade troligen utfallet av studien sett annorlunda ut. Sam-ma gäller om studien riktat som mot intressenter i