Hur kan tillämpningen av tvångslagstiftningen belysas genom begreppet

Resultatet visade att intervjupersonerna hade liknande erfarenheter och upplevelser av handlingsutrymme, men det framkom även att det fanns delade uppfattningar. Två intervjupersoner hade delegering att inleda LVM utredningar medan resterande fyra inte hade delegering. På deras arbetsplats var det oftast teamledare eller chefer som hade den delegeringen. Det alla intervjupersonerna utan delegering var överens om var att det krävdes bra samarbete och kommunikation mellan dem och teamledare eller chef vid inledning av en LVM utredning. Carl och Lisa som har delegation uppgav att det i större uträckning var individuellt arbete, även om de båda nämnde att det var viktigt med samarbete i

organisationen. Utifrån intervjuerna var det ingen utöver Carl som uppgav att det kan förekomma olika åsikter om en LVM utredning ska inledas eller inte. Sara och Petra berättade att teamledare eller chef har delegation att inleda LVM utredningar och att kommunikation är viktigt. Det som beskrevs som svårt av dem som inte hade delegation på att fatta beslut var att det som upplevdes som svårt är att inte ha full kontroll. För trots att teamledare eller chef har delegationen, är det fortfarande socialsekreteraren som skriver utredningen och har nära kontakt med klienten.

Vår uppfattning om skillnaden vad gäller handlingsutrymme är att socialsekreterarna med delegation att inleda utredning är mer självständiga i sitt arbete. Det eftersom de själva kan bedöma om en klient behöver tvångsomhändertagande eller inte. De kan agera snabbare vid ett omedelbart tvångsomhändertagande. Det kan i situationer som anses vara akuta vara till fördel eftersom de snabbare kan ingripa. Socialsekreterarna utan delegering var tvungna att ta det med teamledare eller chef och motivera varför en LVM utredning ska inledas, vilket kan göra processen längre. Kring samarbetet tog Carl även upp att det är viktigt att prata med kollegor för att på ett rättssäkert sätt välja vilken behandling som är bäst. Speciellt i ärenden gällande LVM eftersom det krävs mycket för att det ska bli ett LVM. Det är bra att kunna prata med kollegor, teamledare och chefer för att få andras tankar och motiveringar kring varför det bör eller inte bör bli ett tvångsomhändertagande. Sara berättade dessutom att hon ansåg att de är väldigt involverade i arbetet trots att de inte har delegering.

6.2 Metoddiskussion

För att besvara studiens syfte och frågeställningar ansåg vi att en kvalitativ metod var mest fördelaktig. Syftet var att få en djupare förståelse för socialsekreterares upplevelser av tillämpningen av LVM (1988:870) samt eventuella erfarenheter av etiska dilemman kopplat till att tillämpa tvångslagstiftning som LVM. Vi ville få en djupare insikt och fördjupad förståelse för arbetssätt kring tvångslagstiftningen LVM, något som en kvantitativ metod inte hade kunnat ge. Fördelen med en kvantitativ studie hade varit ett mer generaliserbart

resultat och ett större urval (Bryman, 2018). Syftet med studien var dock att vi ville erhålla en fördjupad förståelse om socialsekreterarnas hantering, uppfattningar och upplevelser vid tillämpning av LVM, vilket ett resultat baserat på en kvantitativ studie inte kunnat ge på samma sätt. Metodvalet för studien motiveras av studiens syfte, att få en djupare förståelse för socialsekreterarnas upplevelser.

Vi har i metoddelen redogjort alla delar i forskningsprocessen. Vi har beskrivit processens alla steg från val av metod till analys. Vi har dessutom transkriberat resultatet från

ljudinspelningar och med hjälp av det transkriberade materialet har vi tolkat i löpande text samt använt citat. Vi har beskrivit intervjupersonernas bakgrund i resultat och analys avsnittet med ålder och yrkesroll utan att avslöja deras identiteter. Det finns även

hänvisningar till bifogad intervjuguide för att styrka pålitligheten i studien. Vi kan dessutom styrka vår studies resultat med tidigare forskning, där dessa stämmer med varandra.

Vi anser att resultatet är pålitligt i och med resultatet vi fick från studien där vi i vårt urval fick intervjupersoner med både varierande och liknande upplevelser om tillämpning av LVM. Vi har i metoddelen presenterat följande kvalitetskriterier: Trovärdighet, Överförbarhet, Pålitlighet och Möjlighet att styrka och konfirmera. Vi har under arbetets gång varit medvetna om dessa kvalitetskriterier och försökt utgå från dessa. Vi har varit medvetna om vad som behövde göras för att uppnå trovärdighet i studien och upplevde således inte att det var svårt. Vi har dessutom försökt uppnå en överförbar studie genom att ge tillräckligt med information om vår målgrupp och deras yrkeserfarenhet. Detta gör att det kan appliceras på andra studier med likande verksamheter. För att skapa en ökad pålitlighet i studien har vi gjort en tydlig beskrivning av tillvägagångssätt vid urval, bortfall, datainsamling, etiska överväganden och analys. Vi har varit noggranna med att redogöra för tillvägagångssätt av metoden. Det som har varit svårt är att inte bli påverkad av sin förförståelse och egna värderingar under arbetets gång eftersom det är undermedvetet. Därför kan vi inte helt säkert uppge att vi kan styrka och konfirmera studien, det går inte att säkerställa full objektivitet under arbetets gång. Det vi har gjort är att hela tiden försökt ha ett öppet sinne och vara självkritiska om vår subjektivitet. Vi har dessutom försökt undvika förutfattade meningar eller förväntningar vad gäller studiens resultat (Bryman, 2018).

På grund av den rådande pandemin har vi behövt anpassa intervjuerna efter

Folkhälsomyndighetens rekommendationer och begränsa antalet möten med andra för att minska risken för smittspridning (Folkhälsomyndigheten, 2021). Därför valde vi att för vår och andras säkerhet genomföra intervjuerna via telefon samt kommunikationsverktygen Teams och Skype. Fördelen med att genomföra intervjuerna på distans och digitalt var att vi inte behövde begränsa oss till ett geografiskt område, både respondenterna och intervjuaren

kunde befinna sig var som helst. Det underlättade för oss som forskare i rekryteringen av intervjupersoner. Bryman (2018) menar att en nackdel med intervjuer via röstsamtal är att det försvårar att ta del av miljö, kroppsspråk och ansiktsuttryck. Två intervjupersoner valde ett kommunikationsverktyg som gjorde det möjligt att ha videosamtal och uppgav vid intervjutillfället att de ville ha kameran på. En respondent uppgav att hen ville ha kameran på för att det skulle underlätta att se den som hen pratade med. Att kunna se kroppsspråk samt le eller nicka för att bekräfta respondentens svar underlättade för oss som intervjuare och gjorde det lättare att göra intervjusituationen till en tryggare upplevelse. En nackdel med att ha videosamtal var att det kunde upplevas som komplicerat med tekniken för vissa. Vid ett tillfälle strulade tekniken och ett samtal bröts vid ett flertal tillfällen. Intervjupersonen uppgav dock att det inte hade någon inverkan på intervjun och kunde snabbt återgå till det hen pratat om innan samtalet bröts. Utöver nackdelarna med telefon och videointervju upplevde vi att fördelarna var fler. Att genomföra en intervju via telefon eller dator tog mindre tid, är billigare, vi behövde inte begränsa oss till ett geografiskt område och är det mest optimala sättet att genomföra intervjuer för att följa rekommendationerna enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer (2021).

Vi upplevde vid rekrytering vissa svårigheter att hitta deltagare och det finns dessutom ingen tydlig orsak till att det var svårt att hitta deltagare. Bryman (2018) uppger att högre chefer som deltagare kan vara svårare att få kontakt med än andra. Under arbetets gång hade vi svårt att få kontakt med enhetschefer och teamledare för att få kontakt med

socialsekreterare, vilket kan vara en orsak till att det var svårt att hitta deltagare till intervjuerna. Vi fick till exempel inte bekräftat av alla chefer på respektive enhet att e- postmeddelandet vidarebefordras, vilket kan ha inneburit att alla socialsekreterare inte fick ta del av informationen vi skickade ut. Hade vi kunnat göra om studien hade vi valt att ta kontakt med socialsekreterare direkt för att framföra informationen. Att vi hade svårt att få kontakt med deltagare kan även vara på grund av tidsbrist. Det är endast under ett begränsat antal veckor vi har kunnat boka in intervjuer för att hinna genomföra intervjuerna, samt transkribera och analysera dem. När vi hade svårt att hitta intervjupersoner valde vi att skriva ut i en stor Facebookgrupp, där vi hittade ett flertal intervjupersoner.

6.3 Etikdiskussion

Vi har under arbetets gång förhållit oss till de etiska riktlinjer som finns. Vi har exempelvis försäkrat oss om att samtycke till intervju finns, samt att intervjupersonerna visste att de kunde avbryta sin medverkan utan någon vidare motivering. Denna information gav vi muntligt samt via missivbrev som skickades ut. Detta för att deltagarna inte skulle känna någon press i att de måste delta utan att det är helt frivilligt. Vi informerade även om de forskningsetiska principerna, som att vi hanterar informationen som deltagarna lämnat konfidentiellt. Vi var även medvetna om rollen som vi besitter som intervjuare och var lyhörda för intervjupersonernas svar. Samtidigt som vi ville få fram djupare och mer

ingående svar ville vi inte pressa deltagarna att ge svar som de kan ångra i efterhand. För att det ska vara så etiskt säkert som det går, har vi i slutet av intervjuerna frågat om de vill ändra eller lägga till något. Vi har dessutom informerat intervjupersonerna om att de om de

önskade kunde ta del av det färdiga transkriberade materialet för att läsa igenom och ge ett godkännande. Det gjorde vi för att intervjupersonerna skulle kunna känna sig säkra på att vi uppfattat svaren rätt.

7 SLUTSATS

Sammanfattningsvis visar studiens resultat att socialsekreterarna generellt har liknande uppfattning om tillämpning av Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM (1988:870). Socialsekreterarna var överens om att frivilliga behandlingar är det optimala för en långsiktig lösning samtidigt som tvångsvård kan vara nödvändig i vissa situationer. Det majoriteten av socialsekreterarna upplevde som svårast med tvångsomhändertaganden är lagtextens tolkningsutrymme och den vård som följer på ett LVM beslut. För stort tolkningsutrymme kan göra att socialsekreterarna fattar olika beslut. Det majoriteten av respondenterna upplevde som viktigt i situationer som kan vara svåra att tolka var samarbete på arbetsplatsen mellan kollegor, teamledare och chefer för att kunna föra att föra en

diskussion. Handlingsutrymmet mellan socialsekreterarna skiljs åt då vissa har delegering och andra har teamledare eller chefer som har delegering att fatta beslut. Trots att

delegeringen skiljdes åt, upplevde socialsekreterarna som inte hade delegering att det inte var något hinder. De tyckte samarbetet med teamledare fungerade bra. De som hade

delegation tyckte att handlingsutrymmet var större för att delegationen ger dem auktoritet. Fokus vid ett tvångsomhändertagande ska i enlighet med tidigare forskning inte endast syfta till att avbryta missbruket, utan motivera klienten under hela processen. Socialsekreterarna var överens om att etiska dilemman kan uppstå vid LVM, men att ett

tvångsomhändertagande är försvarbart i situationer då klienten utsätter sig själv eller annan för allvarlig fara på grund av sitt missbruk. Tvångsomhändertagande skapar av sin natur etiska dilemman, men genom lagar och socialsekreterarens uppdrag är det något de måste förhålla sig till. Slutsatsen är att tvångslagstiftningen är en omfattande och svår lag att tillämpa, dock med tydliga mål och syften med behandlingen är LVM en lag som syftar till att hjälpa människan.

7.1 Vidare forskning

Studiens syfte var att undersöka tillämpningen av tvångslagstiftningen LVM sett ur

socialsekreterares perspektiv. För vidare forskning hade det varit intressant att genomföra en större studie i Sverige med en kvantitativ metod istället för kvalitativ metod, för att få en generaliserbar bild av socialsekreterares uppfattningar om LVM. Ytterligare ett intressant område att vidare granska är vården som följer på ett LVM beslut, samt hur

tolkningsutrymmet vid tvångslagstiftning som LVM hanteras. Att från socialsekreterares perspektiv fördjupa sig i vilka brister respektive möjligheter som finns med lagstiftningen och

vården som tvångslagstiftningen utgör. Många socialsekreterare i vår studie var kritiska till eftervården vid ett tvångsomhändertagande och av deras uppfattning om detta hade varit intressant att fördjupa sig mer i det. Den här studien skulle kunna användas som ett underlag för att bidra till utveckling för praktiker, eftersom kunskapsluckan om LVM och

REFERENSLISTA

Billinger, K. (2000). Få dem att vilja: motivationsarbete inom tvångsvården av vuxna missbrukare. Stockholm: Stockholms universitet. Hämtad den 6 april 2021 från

http://www.diva-

portal.org/smash/record.jsf?aq2=%5B%5B%5D%5D&c=1&af=%5B%5D&searchType =SIMPLE&sortOrder2=title_sort_asc&query=LVm*+tvångsvård*&language=sv&pid =diva2%3A464533&aq=%5B%5B%5D%5D&sf=research&aqe=%5B%5D&sortOrder= author_sort_asc&onlyFullText=false&noOfRows=50&dswid=1262

Blom, B., Morén, S., & Nygren, L. (2013). Kunskap i socialt arbete: Om villkor, processer och användning. Stockholm: Natur & Kultur.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.

Israelsson, M. (2014). Internationell utblick över tvångsvårdslagstiftning för personer med missbruks- eller beroendeproblem. I H. Busch (Red.), Tvångsvård ur ett juridiskt perspektiv (s. 38–50). Hämtad den 6 maj 2021 från https://www.stat-

inst.se/contentassets/a230a25c93a544f4b00a528fc8f0f4a1/2-2014-tvangsvard-ur- ett-juridiskt-perspektiv.pdf

Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. (2018). Statistisk verktygslåda 1 - samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Edman, J. (2005). Treatment of what?: Class, gender and work ethics within the compulsory institutional care of alcohol abusers in Sweden during the 20th century. SAGE

journals, 22(1), 45–61. Hämtad den 6 april 2021 från

https://doi.org/10.1177/145507250502201S22

Edvardsson, B., & Vahlne Westerhäll, L. (2017). På saklig grund 2 uppl.: Utredningsarbete inom socialtjänsten. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Ekendahl, M. (2007). Aftercare and Compulsory Substance Abuse Treatment: A Venture with Potential? SAGE journals, 34(1), 137–161. Hämtad den 6 april 2021 från

https://doi.org/10.1177/009145090703400107 Etik. I Nationalencyklopedin. Hämtad den 12 april 2021 från

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/etik

Folkhälsomyndigheten. (2021a). Dödlighet i läkemedels- och narkotikaförgiftningar. Hämtad den 6 maj 2021 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad- rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/narkotikarelaterad-dodlighet/

Folkhälsomyndigheten. (2021b). Dödlighet enligt alkoholindex. Hämtad den 6 maj 2021 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad- rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/dodlighet-enligt-alkoholindex/ Folkhälsomyndigheten. (2021c). Nationella allmänna råd och rekommendationer för att

minska spridningen av covid-19. Hämtad den 6 maj 2021 från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella- utbrott/covid-19/skydda-dig-och-andra/rekommendationer-for-att-minska- spridningen-av-covid-19/

Johnsson, E. (2006). Tvångsvård enligt LVM: En studie om socialsekreterares och klienters erfarenheter och upplevelser av LVM-situationen. Växjö: Institutionen för

vårdvetenskap och socialt arbete. Hämtad den 6 april 2021 från http://www.diva- portal.org/smash/record.jsf?aq2=%5B%5B%5D%5D&c=3&af=%5B%5D&searchType =SIMPLE&sortOrder2=title_sort_asc&query=LVM*+social+worker*&language=sv& pid=diva2%3A207120&aq=%5B%5B%5D%5D&sf=research&aqe=%5B%5D&sortOrde r=author_sort_asc&onlyFullText=true&noOfRows=50&dswid=5604

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2017). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lipsky, M. (2010). Street-level bureaucracy - Dilemmas of the Individual in Public Services. New York: Russell Sage Foundation. Hämtad den 28 april 2021 från

https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=cs_djgS5v- UC&oi=fnd&pg=PR3&dq=Lipsky,+M.+(2010).+Street-

level+bureaucracy:+dilemmas+of+the+individual+in+public+services.&ots=mLj1xkF N41&sig=QQgPudVZz9ReG7TUaArGgpSNu6M&redir_esc=y#v=onepage&q&f=true Moghanibashi-Mansourieh, A., Fathi, M., Barati Sedeh, F., Deilamizade, A., & Puyan, D.

(2018). The social work services in screening process of compulsory treatment interventions in addicts in Iran: A content analysis study. Asian Social Work and Policy Review, 12(2), 86–93. Hämtad den 20 maj 2021 från https://doi-

org.ep.bib.mdh.se/10.1111/aswp.12141

Meeuwisse, A., & Swärd, H. (Red.). (2013). Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur & kultur.

Palm, J. (2017). Man får inte supa ihjäl sig enligt svensk lagstiftning!: Svenska

socialarbetares tal om bruket av tvångsvård. SAGE journals, 26(3), 277–293. Hämtad den 6 april 2021 från https://doi.org/10.1177/145507250902600304

Parrish, M. (2012). Mänskligt beteende: perspektiv inom socialt arbete. Stockholm: Liber. Pettersson, U. (2018). Etik och socialtjänst: Om förutsättningarna för det sociala arbetets

etik. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

SFS 1990:52. Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Hämtad den 12 april 2021 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

SFS 1988:870. Lag om vård av missbrukare i vissa fall. Hämtad den 12 april 2021 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/lag-1988870-om-vard-av-missbrukare-i-vissa-fall_sfs-1988-870 SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Hämtad den 12 april 2021 från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453

Socialstyrelsen. (2009). En effektiv socialtjänst. Hämtad den 12 april 2021 från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

dokument/artikelkatalog/ovrigt/2009-126-42_200912642_rev.pdf

Socialstyrelsen. (2019). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Hämtad den 12 april 2021 från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2019-1-16.pdf

Socialstyrelsen. (2019). Statistik om vuxna personer med missbruk och beroende. Hämtad den 12 april 2021 från https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-

data/statistik/statistikamnen/vuxna-personer-med-missbruk-och-beroende/

Statens institutionsstyrelse SiS. (2020). Missbruksvård - LVM. Hämtad den 6 maj 2021 från

https://www.stat-inst.se/var-verksamhet/missbruksvard/

Storbjörk, J. (2010). Vem tvångsvårdas?: Utmärkande drag för tvångsvårdade respektive frivilligt vårdade personer med alkohol- och narkotikaproblem. SAGE journals, 27(1), 19–46. Hämtad den 6 april 2021 från https://doi.org/10.1177/145507251002700103 United Nations Office on Drugs and Crime. (2018). Executive summary conclusions and

policy implications. Hämtad den 6 maj 2021 från

https://www.unodc.org/wdr2018/prelaunch/WDR18_Booklet_1_EXSUM.pdf Vårdguiden 1177. (n.d.). När någon nära dig har ett missbruk. Hämtad den 12 april 2021

från https://www.1177.se/Kronoberg/liv--halsa/psykisk-halsa/nar-nagot-hander-i- familjen/for-dig-som-har-en-narstaende-med-problem/nar-nagon-nara-dig-har-ett- missbruk/

Wallander, L., & Blomqvist, J. (2005). Who “needs” compulsory care?: A factorial survey of Swedish social workers’ assessments of clients in relation to the Care of Abusers (Special Provisions) Act. SAGE journals, 22(1), 63–85. Hämtad den 6 april 2021 från

https://doi.org/10.1177/145507250502201S24

World Health Organization. (2018). Global status report on alcohol and health 2018. Hämtad den 6 maj 2021 från

https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/274603/9789241565639- eng.pdf?ua=1

BILAGA A. MISSIVBREV

Hej,

Vi är två socionomstudenter som studerar på Socionomprogrammet termin 6 vid

Mälardalens Högskola i Eskilstuna och vi söker för vårt examensarbete intervjupersoner för en studie om missbruksvård. Syftet med vår uppsats är dels att undersöka socialsekreterares upplevelser av stödinsatser till personer med missbruksproblem, med särskilt fokus på tillämpningen av tvångslagstiftningen Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), dels huruvida socialsekreterare upplever etiska dilemman vid bedömning av LVM och hur sådana dilemman kan hanteras.

Intervjun beräknas ta cirka 30 till 45 minuter och på grund av pågående Covid-19 pandemi kommer den genomföras i ett digitalt forum (exempelvis Skype) alternativt telefon om du föredrar det. Om du samtycker så kommer intervjun att spelas in (endast ljudinspelning, ej bild). Vi följer forskningsetiska principer, vilket innebär att du som deltagare samt de

uppgifter du lämnar kommer att hanteras konfidentiellt och kommer endast att användas för denna uppsats. Deltagandet i intervjun är frivilligt och du kan välja att avbryta din

medverkan utan att motivera varför.

Du kan om du vill få ta del av den transkriberade intervjun för genomläsning och

godkännande. Det färdiga examensarbetet kommer finnas tillgängligt via en portal som heter diva. Skulle Du vara intresserad av att ta del av det slutliga arbetet kan du även höra av dig till någon av oss så kan vi skicka den färdiga uppsatsen till dig.