4. Empiriskt resultat: Pedagogernas tankar
4.3 Integration i förskolan
4.3.2 Hur man arbetar med integration i förskolan
I detta avsnitt tar vi upp hur man kan arbeta med integrationen i förskolan enligt de pedagoger vi talat med och om de anser att man bör fokusera på likheter eller skillnader när man pratar med barnen om olika kulturer. Här försöker vi främst behandla
frågeställningen ”Hur arbetar pedagogerna i förskolan för att utveckla barnens förståelse för alla människors lika värde oavsett bakgrund, kultur och etnicitet, vilket är ett mål i förskolans läroplan (Lpfö 98, 2010, s.4)?”.
!
Man kan prata med barnen om olika kulturella traditioner som bajram eller jul, föreslår Pedagog 1. Hen tänker att det kan kännas bra för barnen att prata om saker från sitt hem eller om vad de gör med sina familjer. Dessutom kanske vissa barn inte känner till exempelvis bajram så då blir det lärorikt och nyttigt för alla, tycker hen. Pedagog 1 tycker att det blir naturligt att man tar upp både skillnaderna och likheter. Man kan till exempel likna julen, då man får presenter, vid bajram, då man får pengar, men på julen har man en julgran och på bajram kanske något annat och så kan man diskutera det med barnen, menar hen vidare (Pedagog 1, 2014-04-16).
!
Pedagog 4 berättar om den Internationella kvällen de haft på förskolan då alla föräldrar blev inbjudna att komma med till exempel kläder, musik och mat från sina länder eller kulturer och som blev en stor succé. ”Det handlar mycket om hur man erbjuder saker för barnen”, menar hen. Det handlar inte om mitt och ditt utan man gör alla olikheter normala och accepterade. Hen jämför med måltidssituationer där barnen på förskolor ofta får olika mat, exempelvis äter vissa barn vegetarisk mat. Hen tänker då att man inte behöver göra en så tydlig markering mellan ditt och mitt i olika koster utan ”om någon vill smaka den vegetariska så kan de göra det och på så sätt blir det normalt” (Pedagog 4, 2014-04-16). Även Pedagog 5 anser att det är mer intressant att se vad vi har
gemensamt än vad som skiljer oss åt. Men skillnader och likheter samspelar med varandra och att visa på olikheter behöver inte vara något negativt, ”det beror på vad man gör av det”, tycker hen (Pedagog 5, 2014-04-16). Pedagog 6 anser dock att man
stolta över sitt ursprung. Det menar hen att man kan göra genom att visa att alla barn på förskolan är lika viktiga, oavsett hur de pratar och vad de firar hemma. Hen försöker uppmärksamma barnens språk i vardagliga situationer, ibland under samlingarna räknar de på olika språk eller pratar om vad saker heter på olika språk. ”Alla ska känna sig stolta över sitt ursprung, det ska vara naturligt i vardagen och på barnens nivå så att de inte uppfattar det som tråkigt eller något negativt”. Dessutom föreslår hen att man tar hjälp av föräldrarna, exempelvis för att skriva upp små ord eller räkneord som man sedan kan använda i verksamheten (Pedagog 6, 2014-04-25).
!
Man kan utnyttja allas olika kunskaper och jobba med kultur på olika sätt genom
exempelvis musik, drama, bakning eller matlagning, föreslår Pedagog 7. ”Ibland kan det kanske underlätta att vara påläst om vad som händer i världen men det är inget krav”, fortsätter hen när vi undrar om det krävs några speciella kompetenser för att möta olika kulturer (Pedagog 7, 2014-04-24).
!
Att pedagogerna anser att de och förskolan har ett stort ansvar för att främja
integrationen i samhället har varit tydligt i vår studie. Det har kommit upp olika tankar om hur man arbetar med det men viktigast verkar det vara hur man bemöter människor och att man är öppen för andras perspektiv. Eftersom barngrupperna består av många barn från olika kulturer använder sig pedagogerna av föräldrarna för att till exempel besöka förskolan, dela med sig av mat, berätta om sina länder. Pedagogerna stöttar barnen och berikar allas sätt att se på sig själva. De har möjlighet att introducera olika levnadssätt och få det till att bli “normalt”.
!
4.3.3 En inkluderande miljö
Vi diskuterade vilken betydelse miljön har när man arbetar med integration i förskolan. Hur tänker pedagogerna kring hur olika kulturer speglas i exempelvis bilder och böcker?
När man beställer exempelvis pussel och dockor så får man tänka på att alla inte ser likadana ut. ”Alla har ju olika sorts utseende och när man beställer material så beställer man naturligtvis så att de flesta är med, det är absolut jätteviktigt” (Pedagog 6,
2014-04-25). Det hade varit konstigt om vi inte tänkte på det, tycker Pedagog 4. ”Vi har ju människor här från alla möjliga länder så varför inte?” För några år sen pratade de mycket om till exempel dockor som har olika färger. Men hen menar att det är upp till barnen eftersom det kan bli konstigt om man påpekar det för mycket (Pedagog 4, 2014-04-16). På Pedagog 1s avdelning har de hängt upp arabiska siffror på väggarna vilket är något hen hoppas ska inspirera andra att börja med liknade saker. Hen berättar att de ofta får frågor om vad det är för tecken från både föräldrar och pedagoger som blir nyfikna (Pedagog 1, 2014-04-16).
!
Pedagog 3 tycker att det finns stora brister i det området. Det finns inte böcker där huvudpersonen inte kan gå eller är döv eller med barn från olika kulturer, menar hen. ”De borde visa mer hur verkligheten ser ut. Vi fokuserar mycket på språk men andra områden blir kanske lite glömda” (Pedagog 3, 2014-04-24). Precis som Pedagog 3 så menar Pedagog 2 att det inte bara handlar om kulturell mångfald utan mångfald överlag. Det är viktigt att det finns bilder på olika barn, exempelvis med olika utseende,
hudfärger och funktionshinder som kan visa på att alla är lika värda, tycker hen (Pedagog 2, 2014-04-25). Pedagog 7 tar också upp att miljön på förskolan bör spegla det samhälle vi lever i. Hen tror att det kan vara lättare att acceptera samhällets mångfald om man möts av olikheter redan på förskolan. Speciellt om man bor någonstans där man inte kommer i kontakt med många olika kulturer tänker hen att förskolan är en bra plats att möta och bli presenterad för olika kulturer (Pedagog 7, 2014-04-24).
!
När det kommer till vilket material som finns på förskolan så menar flera pedagoger att de behöver tänka mer på om det ska finnas material som representerar varje kultur och alla barn. Barnen ska känna sig inkluderade i miljön på förskolan och känna att alla människor har samma värde. Genom att spegla en mångfald i förskolans miljö ges barnen en möjlighet att uppleva kulturer och traditioner som de kanske inte upplever i
sin egen vardag. De får också ökad förståelse för hur olika människor lever och en inblick i andra människors livssituationer.
4.4 Att möta kulturer
Här presenterar vi hur pedagogerna beskrivit att de upplever sitt arbete i mångkulturella arbetslag och barngrupper. Vi tar även upp deras tankar kring att möta olika kulturer och eventuella krockar eller konflikter som kan uppstå i de mötena. I detta avsnitt behandlar vi främst frågeställningen ”Hur tänker pedagogerna om att arbeta i en förskola där barn och pedagoger kommer från olika kulturella bakgrunder?”.
!
4.4.1 Ett mångkulturellt arbetslag
Alla är olika och det måste man bemöta, oavsett om man anses ha samma eller olika kulturer, menar Pedagog 5. För att skapa ett bra samarbete behövs olika
erfarenhetsvärldar och man måste kunna komplettera varandra. Det behöver dock inte vara var man fått erfarenheterna ifrån som är det viktiga utan vad man gör med dem. ”För mig innebär mångfald att man ser människors olikheter och tar dom på allvar, att man inte försöker bunta ihop människor i samma ram av normalitet. Att man tar allas olika normalitet på allvar och bemöter dem var man befinner sig” (Pedagog 5,
2014-04-16).
!
Man ger och tar, tycker Pedagog 2. ”Jag som kommer från ett land kanske har ett annat sätt att tänka än någon från något annat land. Man tar lite från alla för att skapa en bra balans”. Hen menar dock att det också kan bero på vilken inställning de andra har men själv ser hen bara det positivt (Pedagog 2, 2014-04-25). Pedagog 7 menar att hen inte ser några hinder alls i att arbeta med människor från olika kulturella bakgrunder, så länge man kan utföra det arbetet man ska utan att ”sådana saker” stör och att alla arbetar på samma villkor (Pedagog 7, 2014-04-24).
!
För mig är det en jättestor hjälp, speciellt när vi behärskar olika språk. Det är en stor fördel när man till exempel pratar med föräldrar som kanske har svårt med det svenska språket. Sen är det viktigt för vissa barn, exempelvis för flyktingar som kommer från ett
annat land och inte pratar svenska så tror jag att de mår bra av att ha någon vuxen på förskolan som talar samma språk som de gör. (Pedagog 1, 2014-04-16).
!
”Jag som själv är invandrare har inga problem med det”, menar Pedagog 6, ”jag vet hur det kan vara att bli bemött på fel sätt och det är inte roligt”. Hen brukar uppmuntra sina kollegor från olika länder att prata med barnen på deras språk. Det är viktigt att lägga en bra grund språkligt för då kommer också svenskan fortare och det brukar de säga till föräldrarna också, berättar hen. Ibland har hen nämligen upplevt att föräldrarna är lite oroliga att deras barn inte ska lära sig svenska om de tillåts tala sitt hemspråk på förskolan. ”Jag brukar då försöka förklara att man nu vet att det är lättare att lära sig ett nytt språk om man har en bra grund i sitt hemspråk”, berättar hen (Pedagog 6,
2014-04-25).
!
Jag har upplevt konflikter med andra pedagoger när vi sett på saker olika men jag tycker att man ska vara professionell här på förskolan och lämna sina personliga åsikter och tankar hemma. Vi är här för barnens bästa. Om man är oense om vad som är bäst för barnet måste man prata med varandra och förklara hur man tänker. Hur utbildad man än är har man alltid något att lära sig tänker jag (Pedagog 6, 2014-04-25).
!
Pedagog 3 tänker att man kanske själv bara utgår från sin egen bakgrund och sina egna föreställningar om olika saker och tycker är att det är bra att man då kan få hjälp av kollegorna att se saker ur andra synvinklar. Så länge man är öppen och är medveten om att man tänker olika så ser hen inget negativt med att arbeta i ett mångkulturellt
arbetslag (Pedagog 3, 2014-04-24). Pedagog 8 tycker att det visar på att ingen behöver känna sig utanför och att alla är lika värda. Hen menar att det är bra att barnen får se hur andra har det (Pedagog 8, 2014-04-25).
!
Pedagogerna i studien vill använda sig av varandra och utnyttja de kunskaper som de andra besitter. Så länge man arbetar mot samma mål och hjälps åt så ska det inte finnas något negativt med ett mångkulturellt arbetslag. Genom att kombinera olika sätt att tänka så kan man uppnå en balans när man utvecklar förskolan vidare. Mångfald i ett arbetslag innebär att det är lättare att möta barn och föräldrar utifrån deras behov
möjlighet att vara en positiv förebild för barnen, inte minst när det gäller respekt och samarbete.
!
4.4.2 En mångkulturell barngrupp
Det kan vara meningsfullt för barn från olika kulturer att umgås med varandra, menar Inger Nordheden, men samtidigt skriver hon att det är en stor utmaning att vara lärare i ett mångkulturellt område (Nordheden, 1996, s.54). Vi frågade våra informanter om de kunde se några för- eller nackdelar med att arbeta i en barngrupp där många olika kulturer finns representerade. Även om det nämndes att det kunde vara utmanande så var det framförallt positiva aspekter som togs upp av informanterna.
!
“Vi har en möjlighet att lära oss av barnen om olika kulturer och språk och det är något man bör ta vara på som pedagog”, tycker Pedagog 1. Genom att prata om språk och kultur med barnen så uppmuntrar man en stolthet samtidigt som man själv lär sig och utvidgar sina perspektiv. En av de situationer som kan bli problematiska är om flera barn talar ett språk, ta arabiska som exempel, med varandra så finns det ju de barn som inte förstår och risken finns att de då känner sig utanför eller känner att de andra barnen kanske säger något om hen, fortsätter hen. ”Där måste vi som pedagoger rycka in och prata med barnen och förklara att alla kanske inte förstår och säga att det kanske är bättre då om ni pratar svenska så alla förstår” (Pedagog 1, 2014-04-16). När alla i gruppen kommer från olika kulturer och alla är olika så lägger det en bra grund för att arbeta med empati och värdegrunden vilket är viktigt, tycker Pedagog 3. ”Det är möjligt att man jobbar på ett annat sätt i en mångkulturell barngrupp där man anpassar sig till olika kulturer” (Pedagog 3, 2014-04-24).
!
”För mig är det inga svårigheter att arbeta med barn från olika kulturer, däremot kanske det finns svårigheter för barnen”, tänker Pedagog 2. Hen tänker att det kan vara svårt att komma in om man är från ett annat land men att det alltid är olika från barn till barn. (Pedagog 2, 2014-04-25). Pedagog 4 menar att man konstant måste utmana sig själv när man arbetar med barn från olika kulturer. Man kan inte fastna och bli bekväm i den
pedagogik man har utan måste hela tiden se möjligheterna att lära sig något nytt för att skapa en bättre skola (Pedagog 4, 2014-04-16).
!
Att arbeta som pedagog kan vara ganska slitsamt om många av barnen har svårigheter med språket, menar Pedagog 7. Det uppstår då lätt missförstånd vilket kan vara lite betungande. Bortsett från det är det bara berikande och positivt att arbeta i en mångkulturell barngrupp, menar hen (Pedagog 7, 2014-04-24).
!
Här belyser pedagogerna att barns olika kulturer måste bemötas med respekt och nyfikenhet. Pedagogerna menar att det är viktigt att man utgår från varje barn som en individ och bemöter dem utifrån det. Om och på vilket sätt pedagogerna synliggör barnens kultur i barngruppen skiljer sig mellan de pedagoger vi talat med men
gemensamt verkar vara att alla anser att det är viktigt att utvärdera och reflektera kring hur man arbetar och samtalar med barnen kring kultur.
4.4.3 Interkulturella möten med föräldrar
Då det var fem av pedagogerna som upplevt att det uppstått konflikter på grund av bristande kommunikation verkar språket vara ett hinder man kan stöta på i förskolan. En av de pedagoger som inte hade känt av någon konflikt med föräldrar uttryckte dock att det vid tillfällen hade skapat en inre konflikt där hen upplevt att hen fått rucka på sina egna värderingar för att se till helheten. Resterande två hade inte märkt av några
konflikter alls med föräldrarna som de ansåg hade med olika värderingar eller kulturella skillnader att göra.
!
Visst har man hamnat i konflikter med människor som har kommit till Sverige och inte vet hur svenska samhället fungerar eller hur en förskola är uppbyggd här. Då har jag försökt förklara att så här går det inte till här och räcker inte det så har jag hänvisat till vår chef om man har några andra önskningar och klagomål (Pedagog 7, 2014-04-24)
!
Exempelvis berättar hen om hur det uppstått problem kring regler om hur mycket tid barn får vara i förskolan. Hen hänvisade då till lagar och regler och satte slutligen föräldrarna i kontakt med chefen för att lösa situationen (Pedagog 7, 2014-04-24).
!
Eftersom alla situationer ser annorlunda ut så kan man inte följa en mall, menar
Pedagog 5, vad man kan göra är att hänvisa till läroplanen, skollagen och de mänskliga rättigheterna för att få stöd i jobbiga situationer. Man får dock vara försiktig så man inte trampar någon på tårna. “Det är upp till oss att hjälpa föräldrarna att förstå och vi får försöka förklara hur man tänker som lärare kring olika situationer. Var lugn och sansad och berätta att det finns lagar och regler som alla måste följa” (Pedagog 5, 2014-04-16).
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
5. Resultat, diskussion och slutsats
!
Vi har intresserat oss för möten mellan olika kulturer och hur dessa möten påverkar oss. Även om detta är menat som en objektiv studie så tror vi att våra personliga åsikter har kommit att spegla den då det är ett ämne som väcker starka känslor hos oss. Exempelvis är vi båda för ett mångkulturellt samhälle och hade vi varit av en annan åsikt så hade det säkert påverkat vår studie. Vi båda är intresserade av frågor som rör mänskliga
rättigheter. Det blev en av anledningarna till att vi valde att göra denna studie
tillsammans. Vi ville titta på hur det mångkulturella samhälle vi lever i kan påverka oss i vår roll som pedagoger men även hur vi som pedagoger kan påverka det
mångkulturella samhället och barns syn på det. Vi anser att vi som pedagoger ska vara förebilder för barn och måste därför hela tiden uppmärksamma och reflektera kring hur vi bemöter alla människor vi kommer i kontakt med. ”Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder” (Lpfö 98, 2010, s.4). Vi upplevde att alla pedagoger vi talade med under studien ansåg att detta var ett viktigt ämne som var värt att uppmärksamma.
Hans Lorentz beskriver att han upplever ett samband mellan främlingsfientlighet i svenska skolor och bristen på interkulturell kompetens. Han menar att statliga
utredningar konstaterar problem i skolan på grund av ökad social, kulturell och språklig mångfald men att det saknas information om hur lärare kan bidra till att lösa problemen genom sin utbildning (Lorentz 2013, s. 89). Lorentz refererar då till den statliga
utredningen Främlingsfienden inom oss från SOU. Där menar man att orsaken till denna fientlighet kan vara att man ser en grupp av främlingar som ett hot mot den grupp man själv känner tillhörighet med eller bero på fördomar och stereotyper.
Främlingsfientlighet, menar SOU, förutsätter att man kategoriserar människor utifrån olika kriterier men eftersom kategorierna ändras med kriterierna så tillhör alla
människor flera olika kategorier samtidigt och har olika sociala identiteter(SOU 2012:74, s.12f). Alltså om vi antar att främlingsfientlighet kräver kategorisering av
människor och att kategoriseringen av människor inom socialkonstruktivismen anses vara en social konstruktion blir då även främlingsfientlighet en social konstruktion, något som skapats av människor och inte bör antas vara naturligt.
!
5.1 Förskolan som kulturell mötesplats
I detta avsnittet diskuterar vi utifrån frågeställningen “Hur arbetar man som pedagog för att skapa den kulturella mötesplats som förskolan beskrivs som i läroplanen (Lpfö 98, 2010, s.6)?”.
!
Lahdenperä menar att kategoriseringen av en elev utifrån hens etniska bakgrund kan innebära antingen ett positivt eller ett negativt förhållningssätt då elevens bakgrund anses vara antingen en tillgång eller ett hinder. Att istället utgå från ett icke-
kategoriserande förhållningssätt innebär att elevens etniska bakgrund inte ses som en anledning att kategorisera eller särbehandla eleven (Lahdenperä, 1997, s. 60). Som nämnt i kapitel 4.2 ovan så menar dock Strandberg att man måste ta hänsyn till människors kultur och bakgrund för att kunna bemöta alla på ett likvärdigt sätt (Strandberg, 1996, s.110). Här menar vi att man får arbeta för att skapa en balans där man uppmuntrar barnens kulturella identiteter utan att hamna i fällor med stereotyper och kategorisering. Även i samtalen med våra informanter har liknande tankar uttryckts, att betydelsen av barnets kulturella bakgrund endast är relevant när man talar om hur man bäst möter barnet. För att kunna behandla alla likvärdigt anser vi att man måste arbeta med sin egen etnocentricitet och reflektera kring hur man använder sin egen kultur som utgångspunkt i mötet med andra kulturer. För att behandla alla utifrån deras egna förutsättningar anser vi att man måste vara medveten om vilket perspektiv man själv utgår ifrån och hur ens egen kultur uttrycker sig i mötet med andra kulturer. ”Kontrasterna är all kunskaps förutsättning”, skriver Max Strandberg. Han anser att desto mer man lär sig om andras kulturer, desto mer lär man också sig om sig själv. Han