Att arbeta i den mångkulturella förskolan

! Barn-unga-samhälle

!

!

!

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng

!

!

!

Att arbeta i den mångkulturella

förskolan

!

Working in a multicultural preschool

!

!

!

Matilda Reingardt

Elisabeth Wallander Hallgren

!

!

!

!

!

!

!

Examinator: Magnus Wikdahl Handledare: Åse Piltz

Förord

Först av allt vill vi tacka alla som har deltagit i vår studie, det har varit otroligt spännande att få ta del av er tankar!

!

Gällande uppdelning av arbetet så har vi formulerat syfte, frågeställningar och intervjufrågor samt utfört alla intervjuerna tillsammans. Det är sedan Elisabeth som transkriberat intervjuerna.

När det gäller texten så är Inledning, och Litteraturgenomgång främst skrivna av Matilda, medan Metod och genomförande främst är skrivet av Elisabeth. Allt är dock skrivet utifrån gemensamma diskussioner. Resterande delar av texten skrev vi

gemensamt.

!

!

Malmö 2014-28-08

Sammanfattning

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagoger upplever och tänker kring sitt arbete med värdegrund, integration och kulturella möten i förskolan. Vi har som studenter på lärarutbildningen uppfattat att det talas mycket om likabehandling och den mångkulturella förskolan men anser fortfarande att det finns mycket att lära då det är ett viktigt ämne och har därför valt att fördjupa oss i det. Studien behövs enligt oss efter som vi lever i ett allt mer internationaliserat samhälle och vi är nyfikna på hur detta kan tas till vara på i förskolans verksamhet. För att sätta oss in i ämnet har vi fördjupat oss i litteratur och forskning om interkulturell pedagogik och den mångkulturella skolan. Vi har gjort en kvalitativ undersökning och genomfört intervjuer med totalt åtta pedagoger från två olika förskolor. I genomförandet av vår studie upplevde vi ett stort engagemang från våra informanter och kände att det var ett viktigt ämne för många. Ur ett

socialkonstruktivistiskt perspektiv har vi sammanställt våra informanters åsikter och tankar. Resultatet visar att förskolan och dess pedagoger kan spela en viktig roll för att främja integrationen i samhället och att de genom att bemöta alla likvärdigt kan skapa en trygg kulturell mötesplats för både barn och vuxna.

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

Innehåll

1. Inledning 9

1.1 Syfte och frågeställningar 10

2. Litteraturgenomgång 12

2.1 Värdegrund och värdegemenskap 12

2.2 Kultur 12

2.3 Mångfald, mångkultur och mångetnicitet 13

2.4 Etnocentrism 14

2.5 Främlingsfientlighet 14

2.6 Socialkonstruktivism 14

2.6.1 Den sociala konstruktionen av kategorier 15

2.7 Interkulturell pedagogik 16

2.8 Den mångkulturella skolan 17

2.9 Sammanfattning 19

3. Metod och genomförande 20

3.1 Metodval 20 3.1.1 Kvalitativ metod 20 3.1.2 Kvalitativa intervjuer 21 3.1.3 Semistrukturerade intervjuer 21 3.2 Urval 22 3.3 Genomförande 22 3.4 Etiska aspekter 23 3.5. Bearbetning 24

3.6. Validitet och reliabilitet 25

4. Empiriskt resultat: Pedagogernas tankar 26

4.1 Den mångkulturella förskolan 26

4.2 Förskolan som kulturell mötesplats 27

4.3 Integration i förskolan 29

4.3.1 Vikten att arbeta med integration 29

4.3.3 En inkluderande miljö 31

4.4 Att möta kulturer 33

4.4.1 Ett mångkulturellt arbetslag 33 4.4.2 En mångkulturell barngrupp 35 4.4.3 Interkulturella möten med föräldrar 36 5. Resultat, diskussion och slutsats 38 5.1 Förskolan som kulturell mötesplats 39 5.2 Integration i förskolan 40

5.3 Att möta kulturer 41

5.4 Studiens begränsningar och utgångspunkt för vidare forskning 42

5.5 Sammanfattande slutsats 43

6. Referenslista 44

7. Bilagor 48

7.1 Statistik från Statistiska centralbyrån 48

1. Inledning

!

Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet (Lpfö 98, 2010, s.6).

!

Enligt läroplanen för förskolan ska alla som är verksamma i förskolan ”hävda de grundläggande värden som anges i Skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden” (Lpfö 98, 2010, s.5). Samtidigt uttrycker läroplanen också att ”alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte bli ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen” (Lpfö 98, 2010, s.5). Här menar vi att dilemmat ligger i att förskolans värdegrund kan anses vara en åskådning, så hur förhåller man sig då som pedagog till dessa båda uttalandena? Förskolan ska även samarbeta med föräldrarna och få deras förtroende (Lpfö 98, 2010, s.5). Hur möter vi på bästa sätt värderingar som motsätter sig förskolans värdegrund utan att förlora föräldrarnas förtroende och hur hanterar vi situationer när föräldrars önskemål inte är i linje med värdegrunden?

!

Av Sveriges befolkning hade 21 % utländsk bakgrund enligt Statistiska centralbyrån år 2013. Utländsk bakgrund innebär enligt deras definition att personen eller båda hens föräldrar är födda i ett annat land än Sverige (Statistiska centralbyrån, 2013, se diagram i bilaga 1). I den siffran ryms människor från många olika länder och kulturer vilket skapar en mångfald i samhället. Samtidigt har främlingsfientliga politiska partier fått ökat inflytande. I riksdagsvalet 2010 fick Sverigedemokraterna 5,7 procent av rösterna i riksdagsvalet och i Skåne läns regions- och landstingsval så mycket som 9,28 procent (Sverigedemokraternaa_{, odaterat). Nästan en av tio skåningar kan alltså antas hålla med}

om partiets syn på mångfald, invandring och integration.

!

Sverigedemokraternas syn på kulturen och dess betydelse för samhällets och nationens fortlevnad medför naturligtvis att vi blir starka motståndare till mångkulturalismen som politisk idé och samhällssystem (Sverigedemokraternab_{, odaterat).}

!

Detta är ett uttalande och en politik som vi anser strider mot förskolans värdegrund som uttrycker alla människors lika värde. Läroplanen beskriver förskolan som ”en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga [att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald] och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle” (Lpfö 98, 2010, s. 6).

!

Vi har som studenter på lärarutbildningen uppfattat att det diskuteras mycket kring likabehandling och den mångkulturella förskolan men anser fortfarande att vi har mycket att lära då det är ett brett ämne och vi har därför valt att fördjupa oss i det. Vi är intresserade av hur man faktiskt arbetar med likabehandling, värdegrund och kulturella möten i praktiken då våra egna kunskaper främst är teoretiska. Vi är även nyfikna på hur man som pedagog möter människor med andra värderingar än de som förskolan ska vila på enligt lagar och styrdokument. Vi anser att det är viktigt att ta reda på hur dessa möten behandlas inom förskolans verksamhet och hur pedagogerna ser på dem. Vi har därför valt att titta närmare på hur pedagoger i förskolan upplever och arbetar med sådana situationer där olika värderingar och kulturer krockar med eller går mot varandra och hur man i förskolan arbetar för att förmedla allas lika värde.

!

1.1. Syfte och frågeställningar

Vårt syfte med denna undersökning är att få en inblick i hur några pedagoger i förskolan ser på sitt arbete med värdegrund och integration i verksamheten. Vi har undersökt hur pedagogerna möter olika kulturella värderingar i förhållande till förskolans värdegrund. För att tydliggöra vårt syfte har vi utgått från fyra frågeställningar:

!

*Hur arbetar man som pedagog för att skapa den kulturella mötesplats som förskolan beskrivs som i läroplanen (Lpfö 98, 2010, s.6)?

!

*Vilket ansvar anser pedagoger att de och förskolan har för att främja integrationen i samhället och på vilket sätt anser de att man kan göra det?

!

*Hur arbetar pedagogerna i förskolan för att utveckla barnens förståelse för alla människors lika värde oavsett bakgrund, kultur och etnicitet?

!

*Hur tänker pedagogerna om att arbeta i en förskola där barn och pedagoger kommer från olika kulturella bakgrunder?

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

2. Litteraturgenomgång

Här tar vi upp de begrepp och teoretiska utgångspunkter som vi anser vara mest

relevanta för vår studie. Vi lägger även fram en kartläggning av tidigare forskning inom området för vår studie. Eftersom att det är ett stort område har vi valt att fokusera på den forskning som gjorts kring den mångkulturella skolan och interkulturell pedagogik, de ämnen vi anser är mest relevanta för denna studie.

!

2.1 Värdegrund och värdegemenskap

I Värdegemenskap i ett mångkulturellt samhälle, en rapport från ett symposium i Lund 1996 med temat värdegrund, menar Bo Petersson, professor i statsvetenskap, att

värderingar innebär specifika föreställningar som en person har. Petersson beskriver hur värdegemenskap innebär att två eller fler personer delar samma eller liknande

värderingar (Petersson, 1998, s. 7-9). Hans Ingvar Roth, professor i pedagogik, förklarar att han använder begreppet värdegemenskap då han inte anser att det låter som något statiskt och hierarkiskt vilket han menar att begreppet värdegrund kan göra (Roth, 1998, s.187). Vi kommer att använda oss av begreppet värdegrund i texten eftersom det är det begrepp som vanligen används inom förskolan. Vi använder det dock på samma sätt som Petersson beskriver värdegemenskap, som en bas av värderingar som flera personer delar och utgår från. När vi använder oss av begreppet värdegrund i denna studie syftar vi således främst på den värdegrund som förskolan enligt skollagen och styrdokument ska vila på. Den svenska förskolans värdegrund består av de värden som alla pedagoger i förskolan ska stå för såsom alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen, individens frihet och integritet, människolivets okränkbarhet samt solidaritet mellan människor (Skolverket, senast uppdaterad 2014).

!

2.2 Kultur

Språk- och kulturarvsutvecklingen (SKU) skriver att de i sina diskussioner har

som de återskapar och förändrar i socialt handlande” (SKU, 1983, s.263). De menar att kulturen är något som ligger som en underton i det vardagliga livet och ofta inte blir tydlig förrän den möter ett annat sätt att leva och tänka. I det mötet blir man, menar SKU, både medveten om sina egna kulturella värderingar och får inblick i andras (SKU, 1983 s.263). Ann-Sofie Roald, professor i religionsvetenskap, pratar om hur en kulturs värderingar kan få vika sig för en annans i mötet mellan kulturer (Roald, 1998, s 107). Att den ena kulturen ofta kan bli dominant och sätter upp ramarna för hur andra kulturer får uttrycka sig i ett samhälle. Hon skriver framförallt om hur värderingar som

förknippas med islamsk tro i europeiska samhällen fått vika sig för lagar och principer som i dessa samhällen ansetts vara mer grundläggande. Vi anser dock att samma sak kan ske även i mötet mellan andra kulturer, alltså att det inte är specifikt för mötet mellan islamsk tro och europeiska samhällen. Begreppet kultur kan i dagens samhälle uppfattas problematiskt, någonting som Hans Lorentz, F.D. i pedagogik, menar beror på den gamla definitionen av begreppet som inneburit homogena och enhetliga

benämningar och förklaringar (Lorentz, 2013, s.131). Som Lorentz även påpekar så måste man vara medveten om att de framträdande drag man talar om när man talar om en viss kultur aldrig beskriver alla i en hel befolkning (Lorentz, 2013, s.124).

!

2.3 Mångfald, mångkultur och mångetnicitet

Betydelsen av begreppet mångfald är inte statiskt utan påverkas av det sammanhang det används i menar Pirjo Lahdenperä, professor i pedagogik (Lahdenperä, 2010, s.19). Johannes Lunneblad, lektor på Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet, berättar i sin avhandling om hur begreppet mångkultur under 1990-talet började ersättas mer och mer av begreppet mångfald av regeringen då

mångkultur fått många olika innebörder. Mångfald är ett bredare uttryck som kan syfta på flera områden, till exempel kultur, etnicitet, religion och språk (Lunneblad, 2006, s. 11) medan mångkultur är ett mer begränsat uttryck som endast innebär kulturell mångfald. Mångfald innebär att ett samhälle eller exempelvis en verksamhet som förskolan består av människor som representerar ett flertal olika kulturer, etniciteter, trosuppfattningar och språk. Båda begreppen dyker upp i vår text men vi har främst

använt begreppet mångkultur som vi menar beskriver en representation av olika kulturer, beteenden och traditioner. Våra informanter har dock använt sig av båda begreppen och därför kommer båda dyka upp i den empiriska delen av studien. Även i detta kapitel kommer begreppet mångfald dyka upp när forskare använder det för att beskriva en bredare representation av olika kulturer, etniciteter, trosuppfattningar och språk. Vid ett par tillfällen nämner vi även begreppet mångetnisk, vilket då innebär en mångfald när det gäller etniciteter.

!

2.4 Etnocentrism

Mujo Halilovic och Minka Huskic, båda Fil. Mag. inom Internationell Migration och Etniska Relationer, beskriver etnocentrism som att man ser den kultur man själv anser sig tillhöra som normen eller som överlägsen andra kulturer. Man utgår alltså från att den egna kulturens värderingar är de mest grundläggande (Halilivic & Huskic, 2010, s. 45).

!

2.5 Främlingsfientlighet

Främlingsfientlighet uttrycker enligt en statlig undersökning en generell intolerans som kan innebära både rasism i biologisk eller kulturell mening samt religiös intolerans. Alla negativa värderingar av något som uppfattas som främmande kulturer behöver dock inte innebära främlingsfientlighet. Det som är avgörande är vilken motivation som ligger bakom. Som måttstock menar SOU att man kan använda sig av FN:s mänskliga rättigheter och att fördöma det som strider mot dessa betraktas inte som

främlingsfientlighet (SOU, 2012:74, s.12).

!

2.6 Socialkonstruktivism

Inom socialkonstruktivismen betraktas kunskap och forskning som en konstruerad process (Lahdenperä, 1997, s.21). Målet med den sortens forskning är inte att få fram en sanning eller korrekt spegling av verkligheten utan snarare att ta fram sätt att beskriva

och se på verkligheten (Lahdenperä, 1997, s.21). Søren Barlebo Wennerberg, forskare vid Institut for Ledelse, Politik och Filosofi i Köpenhamn, har skrivit boken

Socialkonstruktivism - positioner, problem och perspektiv för att beskriva

socialkonstruktivismen (Wenneberg, 2010). Han tar upp fyra olika sätt som termen “socialkonstruktivism” ofta används på. Gemensamt för alla fyra är tanken om att inget ska tas för givet bara för att det uppfattas som naturligt utan måste utforskas

(Wenneberg, 2010, s.13). Det användningssätt som bäst beskriver den syn på

socialkonstruktivism som vi utgått ifrån kallar Wenneberg för “socialkonstruktivism som ett kritiskt perspektiv” och innebär att begrepp som anses naturliga används på olika sätt och får olika betydelser. Han ger ett exempel och pratar om hur man uttrycker sorg. Även om det kan tyckas att tårar är en naturlig reaktion när man är ledsen så menar han att det är en social konstruktion. Inom vissa kulturer är det nämligen skrik och kroppsrörelser, inte tårar, som uttrycker sorg. Hade tårarna varit ett naturligt uttryck för sorg så hade det varit universellt, menar han, och man ska därför akta sig för att betrakta sociala handlingar som naturliga (Wennerberg, 2010, s.11f).

!

2.6.1 Den sociala konstruktionen av kategorier

James A. Banks, professor och expert på mångkulturell pedagogik, menar att en persons beteende påverkas av variablerna religion, social klass, etnicitet, könsroller och

utmärkande egenskaper, både för sig själva och kombinerade med varandra. Övriga variabler som region och ålder har också betydelse för en persons beteende. Detta kallas för sociala kategorier då det är människor som bestämmer kriterierna för vem som passar in i respektive kategori, vilket innebär att de är socialt konstruerade (Banks, 2013, s.12-13). Dessa kategorier kan vara relevanta att ha med då man talar om integration mellan olika grupper eftersom de ger en ingång till förståelse för vad som har betydelse för en persons identitet och därför även hur olika sociala grupper bildas. En förståelse för hur olika social grupper bildas är i sin tur väsentligt när man diskuterar exempelvis hur man kan närma sig andra kulturer eller hur olika sociala grupper kan mötas på lika villkor i ett samhälle.

2.7 Interkulturell pedagogik

Pirjo Lahdenperä är professor i pedagogik med inriktning mot styrning och ledning vid Mälardalens högskola och blev 2005 utnämnd till Sveriges första professor i

interkulturell pedagogik. Hon har publicerat flera artiklar och böcker inom interkulturell pedagogik. Lahdenperä beskriver hur interkulturalitet i Sverige är något som växt fram sedan 1980-talet och då framförallt handlat om interkulturell undervisning och

kommunikation (2004, 1983, s.11). Den mer officiella lanseringen av begreppet interkulturalitet skedde 1983 genom Språk- och kulturarvsutvecklingens (SKU:s) huvudbetänkande Olika ursprung – gemenskap i Sverige (SKU, 1983). Där skrivs det även om hur vi alla måste ”lära oss att umgås över gränserna” då ingen kommer kunna undvika att möta andra kulturer och språk i framtiden, även om man bott i samma land i hela sitt liv (SKU, 1983, s.59). Utredningen är uppbyggd genom studiebesök i och kontakt med andra länder för att ta del och lära sig av deras erfarenheter när det kommer till undervisning för barn som fötts i ett annat land (SKU, 1983, s.60). Viktigt är dock att vi inte bara fokuserar på de som kommer från andra länder, menar SKU, det krävs dessutom en omställning hos majoritetsbefolkningen så att invandrare blir helt accepterade som likvärdiga medlemmar i samhället, på så sätt kan vi skapa en interkulturell gemenskap (SKU, 1983, s.63).

!

I Interkulturell pedagogik i teori och praktik förklarar Lahdenperä begreppet interkulturell pedagogik som ett uttryck där interkulturellt lärande, mångkulturell

skolutveckling samt interkulturell kommunikation, pedagogik och pedagogisk forskning ingår (Lahdenperä, 2004, s.13). Hon beskriver det som ett sätt att ”integrera olika kulturer, länder och minoriteter i det gemensamma Europa och skapa europeisk samhörighet” (Lahdenperä, 2004, s.12). Vidare menar hon att termen interkulturellt ”antyder en process, ett gränsöverskridande, interaktion och ömsesidighet och samtidigt sätter kvalitativa och värdemässiga aspekter på kulturmöten” (Lahdenperä, 2004, s.15). Kort sagt kan man säga att en interkulturell process är vad som utspelar sig i mötet mellan olika kulturer.

För lärare gäller det främst att träna på medvetenhet om både sina egna och andras kulturer, att känna igen och övervinna stereotyper och etnocentricitet i både skola och samhälle samt att förstå sin egen delaktighet i en kulturell växelverkansprocess genom att respektera och förstå andra kulturer (SKU, 1983, s.277). Även Lahdenperä beskriver vilka kompetenser hon anser att lärare behöver för att arbeta med interkulturell

pedagogik. Förutom att vara medveten om och förstå den komplexitet som en

mångkulturell klass och skola innebär anser hon precis som SKU att läraren måste vara medveten om sin egen etnocentricitet och bearbeta den för att kunna arbeta med ett interkulturellt förhållningssätt (Lahdenperä, 2010, s.17-18). I den empiriska delen av vår studie kommer vi redovisa vad de pedagoger vi talat med tänker kring vilka förkunskaper och kompetenser man behöver i mötet med olika kulturer.

!

I boken Möten i mångfaldens skola berättar Lahdenperä om den forskning som hon under 30 år har bedrivit inom ämnet interkulturell pedagogik. Hon menar att den forskning som bedrivits i Sverige inom ämnet sällan visar på konkreta teorier eller metoder för att hantera problem som kan uppstå i det pedagogiska arbetet i

mångkulturella skolor (Lahdenperä, 2010, s.17). Forskningens fokus har legat på tvåspråkighetsfrågor samt majoritetssamhällets inställning gentemot invandrare och minoritetsgrupper (Lahdenperä, 2004, s.57).

!

2.8 Den mångkulturella skolan

Johannes Lunneblad studerade den mångkulturella förskolan för sin avhandling

Förskolan och mångfalden: en etnografisk studie på en förskola i ett multietniskt område (Lunneblad, 2006). Lunneblad studerade under 18 månader en förskola i vad

han kallar ett multietniskt område för att ta reda på hur pedagogerna pratar om att arbeta mångkulturellt och hur de förhåller sig till den mångkulturella barngrupp de arbetar i. Han undersökte även vilka möjligheter barnen får genom förskolan att förstå sig själva och sin omvärld, det mångkulturella samhälle vi lever i.

Boken Den mångkulturella skolan tar upp ämnet från en mängd olika perspektiv (Hultinger & Wallentin, 1996). I boken har redaktörerna Eva-Stina Hultinger och Christer Wallentin samlat texter från sju lärare och sju forskare som alla skrivit om den mångkulturella skolan utifrån sina egna perspektiv. I kapitlet ”Barn från olika kulturer berikar varandra” ger exempelvis Inger Nordheden, grundskollärare, sin syn på hur man som lärare stöttar barn i möten och krockar med kulturer som skiljer sig från deras egna och hur man kan ta tillvara på de möjligheter som det medför att ha en mångkulturell grupp av elever (Nordheden, 1996, s.54f). Max Strandberg, grundskollärare, beskriver i kapitlet ”Mångfalden en guldgruva” hur han arbetar med integration i skolan och hur tanken om att alla ska behandlas lika kan göra att alla behandlas utifrån vad som anses vara normen. Han menar att det är viktigt att värdera allas kulturer och inte försöka gömma eller skyla över elevernas olika bakgrunder (Strandberg, 1996, s.106f). Den

mångkulturella skolan innehåller även diskussioner där de deltagande lärarna och

forskarna fått kommentera och ge svar på varandras texter.

!

Pirjo Lahdenperä och Hans Lorentz har i boken Möten i mångfaldens skola –

interkulturella arbetsformer och nya pedagogiska utmaningar samlat texter kring hur

mångfald kan användas som grund till att utveckla både undervisning och skola (Lahdenperä & Lorentz, 2010). I det inledande kapitlet, ”Mångfald som interkulturell utmaning”, beskriver Lahdenperä de utmaningar man som lärare kan möta i vad hon kallar mångfaldens skola. Hon presenterar monokulturella och interkulturella

antaganden som hon menar kan ligga till grund när man vill förstå och analysera skolgången för flerspråkiga barn och arbeta med deras interkulturella identitetsbildning (Lahdenperä, 2010, s.15f). I bokens tredje kapitel, ”Interkulturella föräldramöten”, skriver Nabila Alfakir, mångfaldspedagog samt Pirjo Lahdenperä och Max Strandberg om hur man som lärare kan möta och skapa interkulturella dialoger med föräldrar. De beskriver hur ett samarbete mellan praktiker och forskare resulterade i ett

forskningsprojekt i Södertälje under åren 2006-2008. Tanken med projektet var att utveckla och förbättra samarbetet och dialogen mellan lärare och pedagoger (Alfakir, Lahdenperä & Strandberg, 2010, s.61f). Hans Lorentz skriver i det avslutande kapitlet, ”Mot framtidens mångkulturella skola”, om hur han menar att arbetet med den

mångkulturella skolan kan fortsätta, vilka frågor han tror kommer ha betydelse i framtiden och vilka utmaningar han anser att detta innebär (Lorentz, 2010, s.173f).

!

Nabila Alfakir har även skrivit boken Skapa dialog med föräldrarna - integration i

praktiken om hur man kan utveckla en givande dialog mellan hem och skola. Där tar

hon upp praktiska exempel som kan underlätta samarbetet mellan skolan och föräldrarna, framförallt då föräldrarna inte är födda i Sverige utan kommer från en annan kulturell bakgrund. I boken diskuteras ansvarsfördelningen mellan hem och skola, både när det handlar om fostran ochnär det handlar om integration (Alfakir, 2004).

!

2.9 Sammanfattning

Vi har nu presenterat en överblick av hur olika deltagare i forskningsdebatten definierar begrepp som värdegrund, kultur, mångfald, etnocentrism och främlingsfientlighet och visat hur vi själva kommer att använda dessa begrepp. I denna genomgång har vi också presenterat den socialkonstruktivistiska teori vi använt som utgångspunkt där

föreställningar om kultur, värdegrund och grupptillhörighet ses som föränderliga konstruktioner i motsats till något naturligt. Slutligen har vi gett en överblick över den forskning som bedrivits kring interkulturell kommunikation och hur man praktiskt kan arbeta i den mångkulturella förskolan, främst genom reflektion och öppna dialoger. Tillsammans med de frågeställningar vår studie utgår ifrån ger detta oss ett underlag för våra intervjuer med pedagogerna.

!

!

!

!

!

!

!

!

!

3. Metod och genomförande

3.1 Metodval

Vi har gjort en kvalitativ studie och tittat närmare på hur några pedagoger i förskolan tänker kring sitt arbete med mångfald, förskolans värdegrund och kulturella möten. Vi har valt att göra en empirisk undersökning där vi genom intervjuer samlat in material som vi sedan bearbetat och analyserat. För att samla in vårt material har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer.

!

Vi bestämde oss för att göra intervjuer med personer som har relevant utbildning för vår studie, det vill säga utbildning till antingen barnskötare eller förskollärare och som var verksamma inom förskolan vid tillfället för intervjuerna. Tanken med studien var att få större inblick i hur pedagogerna ser på sitt arbete på en mångkulturell förskola. Vi valde en kvalitativ inriktning då vi inte var intresserade av att få ett direkt mätbart resultat som kan ses som en representation av den allmänna uppfattningen utan snarare gå djupare in i ett antal pedagogers tankar och få deras syn på ämnet.

!

3.1.1 Kvalitativ metod

Annika Eliasson, F.D. i sociologi, menar att kvalitativ metod är mest lämplig när man ska komma åt olika sammanhang som kräver förståelse och som inte utmärker sig direkt utan blir tydligare under tidens gång i arbetet (Eliasson, 2010, s.27). Enligt Andreas Fejes, docent i pedagogik, och Robert Thornberg, F.D. i pedagogik, används oftast en kvantitativ metod om målet är att förklara något och en kvalitativ metod om man är ute efter att förstå det som analyseras och gå på djupet, vilket de dock uttrycker är

förenklade förklaringar av de två metoderna. När man bedriver kvantitativ forskning försöker man få fram mätbara resultat eller ”sifferdata” som kan analyseras med hjälp av statistiska verktyg. Kvalitativ forskning analyseras annorlunda och man utgår istället från data som består av språkliga utsagor eller nedskrivna observationer (Fejes & Thornberg, 2009, s18f).

3.1.2 Kvalitativa intervjuer

Kvalitativa intervjuer är föränderliga vid intervjutillfället. När vi utför våra intervjuer kan riktningen ändras under intervjutillfället och man behöver inte vara låst till en och samma frågeställning. Fördelen med att utföra en intervju är att personen som leder intervjun kan med sin närhet till informanten höra mer än vad som sägs men också se hur det sägs. Denna närhet kan också innebära en nackdel då en informant möjligtvis svarar efter vad hen tror att intervjuaren är ute efter. På detta vis fås kanske inte

informantens egen bild av verkligheten. En person kanske inte heller är helt ärlig i sina svar då forskaren sitter framför med en ljudupptagare som spelar in samtalet. Dag Ingvar Jacobsen, professor vid institutionen för nationalekonomi och

samhällsvetenskap, beskriver att med öppna kvalitativa intervjuer fångas informanten synpunkter, inställningar och deras egna enskilda åsikter (Jacobsen, 2007, s93).

!

3.1.3 Semistrukturerade intervjuer

I en kvalitativ metod används oftast semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att intervjuerna är öppna och utgår från frågeområden snarare än exakta, detaljerade frågor. I en semistrukturerad intervju kan man interagera med informanten till skillnad från i en strukturerad intervju där man är mer bunden, dock har man ändå frågor som man utgår från i alla samtal till skillnad från en ostrukturerad intervju. Vi kände att det var

fördelaktigt att göra semistrukturerade intervjuer då vi kunde anpassa frågorna och den ordning man ställer dem i efter situationen och informanten på ett helt annat sätt än om man är bunden vid ett frågeformulär som är standardiserat som Göran Ahrne, professor i sociologi, och Ulla Eriksson-Zetterquist, professor i företagsekonomi, beskriver det (Ahrne & Eriksson-Zetterquist, 2011, s.40).

!

Vi valde att göra semistrukturerade intervjuer då vi ansåg att enbart observationer inte skulle ge oss den typ av information som vi ville uppnå och på grund av den korta tid vi hade för undersökningen hade vi inte möjlighet att använda oss av båda metoderna. De frågor vi ställde var för att få en större förståelse för hur verksamheten fungerar och hur

pedagogerna själva tänker kring att arbeta i en förskola där olika kulturer och värderingar möts i vardagen.

!

3.2 Urval

De som ombads delta i studien var utbildade barnskötare och/eller förskollärare och var vid intervjutillfällena verksamma inom förskolan. Vi valde att bara intervjua verksamma pedagoger med minst ett års erfarenhet samt relevant utbildning då vi ansåg att de hade bäst förutsättningar för att besvara våra frågor. Urvalet skedde även genom

snöbollsmetoden där vi frågade en pedagog som sedan rekommenderade och frågade andra pedagoger som blev informanter i studien. Totalt åtta pedagoger från två olika förskolor deltog i studien. Båda förskolorna är, enligt vår benämning, mångkulturella. Både barngrupper och arbetslag består av personer med olika kulturella, etniska och språkliga bakgrunder. Personerna som deltog i vår studie har fått sina namn

anonymiserade och kommer i texten att kallas för Pedagog 1 - 8. Vi har valt att använda oss av det könsneutrala pronomenet hen i texten då vi inte anser att deltagarnas kön är av betydelse för studiens resultat.

!

3.3 Genomförande

Intervjuerna genomfördes med en informant i taget i ett avskilt rum på deras respektive arbetsplats med de frågor vi tidigare skrivit som stöd. Var man genomför en intervju kan påverka hur informanten uttrycker sig, menar Ahrne och Eriksson-Zetterquist, och eftersom våra intervjuer var kopplade till informanternas arbetsplatser så blev det ett naturligt val (Ahrne & Eriksson-Zetterquist, 2011, s.45). Vi informerade alla eventuella deltagare om studien via mejl, en av förskolorna besökte vi sen för att informera vidare och se om det fanns intresse från någon av pedagogerna att delta, den andra förskolan ringde vi till. Därefter bokade vi in intervjuer med de pedagoger som ville delta. Allt deltagande i studien var frivilligt. Vi var båda två med under alla intervjuer eftersom den som inte ställer frågor då kan fånga upp andra detaljer som den som huvudsakligen intervjuar inte märker. Alla intervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon som var

igång under hela intervjun och transkriberades sedan ordagrant för att ligga till grund för vår analys. Vi valde att spela in alla intervjuer för att kunna lyssna på dem igen och återge dem mer exakt än om vi bara skulle antecknat under intervjuerna. Dessutom kunde vi som genomförde intervjuerna då lägga fokus på informanten och vara fullt närvarande under samtalet. Steinar Kvale, professor i pedagogisk psykologi, tar upp att ljudinspelning är en bra metod då orden, tonfallet och pauserna sparas så att

intervjuaren kan återanvända det och lyssna igen (Kvale, 1997, s.147). Nackdelarna med att arbeta på detta sätt, menar Jan Trost professor emer. i sociologi, är dels att det är tidskrävande men även att sådana saker som gester faller bort vilket kan vara en nackdel (Trost, 2005, s.54). Bakgrundsljud som stör inspelningarna kan göra det svårare att höra vad informanterna säger under intervjuerna. Varje intervju vi genomförde varade

ungefär mellan 15 och 20 minuter per informant. De frågor vi utgick från under intervjuerna skickades ut i förväg till informanterna så att de som ville hade möjlighet att läsa dem och förbereda sig inför intervjun. Frågorna ligger som bilaga 1.

!

3.4 Etiska aspekter

När man gör ett forskningsarbete måste man ta hänsyn till de forskningsetiska principer som finns uppsatta av Vetenskapsrådet (2002) och som fungerar som riktlinjer för forskaren. Studiens deltagare skyddas av individskyddskravet vilket innebär att de inte på något sätt får skadas fysiskt eller psykiskt och inte heller förödmjukas eller kränkas genom studien. Detta krav kan delas upp i fyra huvudkrav som vi nedan beskriver och redovisar hur vi förhållit oss till när vi genomfört vår studie (Vetenskapsrådet, 2002 s. 5f)

!

Informationskravet innebär att alla som deltar i studien har rätt att få all relevant information om vad studien innebär. De har rätt att veta hur insamlat material ska användas och hur det ska publiceras. Deltagarna ska även informeras om att deras deltagande är helt frivilligt och när som helst kan avbrytas om de så önskar (Vetenskapsrådet, 2002 s.7f).

Samtyckeskravet innebär att allt deltagande i studien måste vara frivilligt. Ingen får tvingas eller pressas att vara med i studien och man har när som helst rätt att avsluta sitt deltagande utan att behöva motivera sitt beslut och utan några negativa följder

(Vetenskapsrådet, 2002 s.9f).

!

För att nå upp till informationskravet och samtyckeskravet har vi skriftligt förklarat för alla deltagare vad vår studie innebär, vad den ska användas till och hur den kommer publiceras. Detta gjorde vi för att säkerställa att alla som deltar var medvetna om vad som kommer att ske och vad deras medverkande i studien innebär för dem. Vidare klargjorde vi för alla att deltagandet var helt frivilligt och kunde avbrytas när som helst.

!

Konfidentialitetskravet innebär att all information om deltagare i studien hanteras så att inga obehöriga har tillgång till deltagares personuppgifter eller kunna tyda vem som varit med i studien utifrån resultatet (Vetenskapsrådet, 2002 s.12f).

!

Inga personliga uppgifter om de som deltar i vår studie kommer att sparas efter studiens slut. Vi har skrivit vår text på ett sätt som ska försvåra att deltagare i studien kan

identifieras eller kännas igen av utomstående.

!

Nyttjandekravet innebär att det material som samlas in i samband med studien endast får användas för forskning och till det syfte som deltagarna informerats om

(Vetenskapsrådet, 2002 s.14).

!

Informationen från våra intervjuer kommer endast att användas i forskningssyfte och kommer inte att användas till något annat än till det som deltagarna informerats om, alltså vårt examensarbete.

!

!

3.5 Bearbetning

Vi valde att titta på våra frågeställningar och efter det skriva ner våra intervjufrågor. Alla intervjuer spelades in och transkriberades sedan noggrant. Vi tycker att

transkribering är en bra metod då man får en tydligare bild av det material som samlats in. När alla intervjuer var transkriberade så kortade vi ner dem genom att fokusera på svaren från frågorna vi hade och det som var relevant för studien. Vi gjorde sedan en jämförelse av alla intervjuerna för att få en överblick av materialet. Sedan delade vi upp materialet i teman som blev rubriker i kapitel 4. Staffan Stukát, Universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, beskriver att en nackdel med transkribering och bearbetning av resultatet kan vara att det är påfrestande och

tidskrävande då man behöver läsa transkriberingen ett antal gånger (Stukát, 2011, s.71).

!

3.6 Validitet och reliabilitet

Johan Alvehus, lektor vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap, förklarar att om studien har reliabilitet så menas det med att studien är upprepningsbar och validitet om man i sin studie har undersökt det man ville få fram i sin studie (Alvehus, 2013, s.122). Validitet och reliabilitet i studier med kvalitativ inriktning handlar om att kunna beskriva det man har samlat in och att man har bearbetat sitt material på ett tillförlitligt sätt. Validitet avser att man mäter det som är relevant i sammanhanget medan reliabilitet avser att man mäter på ett tillförlitligt sätt. För att stärka tillförlitligheten i vår studie genomfördes alla åtta intervjuerna på ett likvärdigt sätt. Alla intervjupersoner utgick från samma intervjuguide och i så liknande miljöer som möjligt vid alla åtta intervjuerna. Vad som kan påverka validiteten i vår studie är om de som deltar i intervjun inte svarar sanningsenligt då de svarar efter vad hen tror att intervjuaren är ute efter. Vi anser att det material vi fick in gav oss ett bra underlag för att besvara de frågor vi utgick ifrån då vi försökte att ställa så öppna frågor som möjligt för att inte påverka eller leda informanten.

!

!

!

!

4. Empiriskt resultat: Pedagogernas tankar

I detta kapitel presenterar vi de tankar och åsikter som uttryckts av pedagogerna under våra intervjuer. Vi har delat upp materialet utifrån fyra underrubriker: Den första

presenterar allmänna tankar kring att arbeta i en mångkulturell förskola och de andra tre utgår ifrån de fyra frågeställningar vi hade som underlag till vår undersökning.

4.1 Den mångkulturella förskolan

Utgångspunkten för samtliga av våra intervjuer var en diskussion kring innebörden av den mångkulturella förskolan. Innan vi kunde prata om arbetet i den mångkulturella förskolan ville vi ta reda på vad det betydde för pedagogerna att en förskola var mångkulturell.

!

För Pedagog 1 innebär det att där finns barn som talar olika språk hemma och som har olika kulturer och traditioner (Pedagog 1, 2014-04-16). Pedagog 2 menar att det innebär att alla har lika rättigheter. Att det inte spelar någon roll var man kommer ifrån och att alla barn har rätt att få det förskolan har att erbjuda. Hen anser att den förskola där hen arbetar är mångkulturell eftersom många kulturer och bakgrunder representeras i både barngrupperna och arbetslagen (Pedagog 2, 2014-04-25). En mångkulturell förskola behöver dock inte bara innebära att man kommer från olika länder. Även om familjer kommer från samma land har de olika kulturer och värderingar, de är olika och lägger vikt vid olika saker, så är det i alla fall för Pedagog 3. Men det kan vara att ännu fler faktorer som spelar in om man är från olika länder (Pedagog 3, 2014-04-24). Även Pedagog 4 uttrycker att mångkultur inte handlar om vad som står i passet. Det kan vara människor från olika länder, med olika tro eller olika uppväxtvillkor. I det samhälle vi har nu är gränserna utsuddade och hen ger exempel på sina barn vars föräldrar båda är födda i ett annat land och menar att de kanske inte har vad man kallar svensk kultur utan mer blandad (Pedagog 4, 2014-04-16).

!

Kultur, menar Pedagog 5, är ett beteende och är inte homogent i någon nation, stad, stadsdel eller förskola. Alla förskolor i hela världen är mångkulturella i hens ögon. Hen

beskriver det som att det i två olika lägenheter finns olika beteendemönster även om de ligger i samma hus, i samma stad och räknas till samma kultur. ”Det är onödigt att knyta beteende till nationer och platser eftersom beteende ändå yttrar sig helt olika” (Pedagog 5, 2014-04-16).

!

”Det har varit en lång process under alla mina år och även om det finns mycket kvar att göra så är jag glad att vi kommit dit vi är nu” säger Pedagog 6. Exempelvis när hens barn gick på förskolan skulle man inte prata sitt hemspråk eftersom det ansågs göra det svårare att lära sig svenska, något om man nu ser annorlunda på. ”Allting handlar om bemötande, hur man möter olika kulturer, föräldrar och framförallt barn på

förskolan” (Pedagog 6, 2014-04-25).

!

En mångkulturell förskola innebär för våra informanter att man uppmärksammar alla barn och deras individualitet. Man tar hänsyn till allas kulturer och uppmärksammar deras språk. Oavsett var man kommer ifrån så skapar man sina egna traditioner och sin egen personlighet. Med tanke på det mångkulturella samhälle vi lever i gäller det att inte bara ta hänsyn till olika personligheter utan även kulturella skillnader. Respekt,

förståelse och förmågan att anpassa sig är viktiga egenskaper.

!

4.2 Förskolan som kulturell mötesplats

Utifrån frågeställningen ”Hur arbetar man som pedagog för att skapa den kulturella mötesplats som förskolan beskrivs som i läroplanen (Lpfö 98, 2010, s.6)?” frågade vi pedagogerna vad en kulturell mötesplats innebar för dem.

!

Tre av pedagogerna på den ena förskolan beskrev under samtalet att de haft något de kallar Internationell kväll, eller Internationell matfest, då barn och föräldrar bjudits in till förskolan för att dela med sig av mat från olika kulturer, länder och traditioner. På så vis menar de att man skapar en mötesplats där alla har möjlighet att dela med sig av och uppleva olika kulturer och traditioner. Pedagogerna beskriver detta som mycket lyckat och uppskattat. ”Det gäller att väcka intresse eller ta vara på de här sakerna som alla har

med från sitt land eller vad det nu kan vara. Man ska våga bjuda in och alla ska få vara med”, menar Pedagog 7 (2014-04-24).

!

För att en kulturell mötesplats ska vara bra tycker Pedagog 5 att det ska vara

människorna på platsen som är med och skapar det som händer. Att det inte är någon som sitter 2000 meter bort som bestämmer vad som ska hända eller att det bestämts för 15 år sedan utan att de närvarande människorna i stunden bestämmer vilken kultur som skapas. ”Alla mötesplatser där människor träffas och interagerar är egentligen kulturella mötesplatser”, menar hen (Pedagog 5, 2014-04-16). För Pedagog 4 handlar det om att vara öppen för att lära sig mer om olika kulturer och att lära barnen att vara mottaglig för nya perspektiv (Pedagog 4, 2014-04-16). Pedagog 8 beskriver det som en plats där man får möjlighet att möta människor från andra kulturella bakgrunder (Pedagog 8, 2014-04-25).

!

Tre av pedagogerna uttrycker vikten av att alla ska känna sig välkomna och våga vara sig själva på förskolan. Pedagogerna på förskolan ska se till så att barnen får vara sig själva oavsett vilket språk de talar hemma eller om de firar jul eller inte, menar Pedagog 1, och alla ska ha möjlighet att dela med sig av sina traditioner och sin kultur (Pedagog 1, 2014-04-16). Pedagog 2 uttrycker att känslan av trygghet är viktig för både hen och barnen, ingen ska heller känna sig kränkt. ”Varken jag eller barnen ska behöva känna att de inte är tillräckligt som alla andra här”, säger hen (Pedagog 2, 2014-04-25).

!

Två av pedagogerna tar även upp vikten av att möta och välkomna alla likvärdigt och på samma villkor men ändå individuellt. ”Alla ska inte behandlas lika!”, skriver Max Strandberg (1996, s.110). Precis som dessa informanter så menar han att en likvärdig behandling inte innebär att alla behandlas lika. Om vi bemöter alla på samma sätt så är det som att säga att deras individualitet och kultur är betydelselös eftersom man då bara bemöter alla utifrån sig själv och sitt perspektiv. En likvärdig behandling innebär att man behandlar alla utifrån deras egna förutsättningar och visar hänsyn och respekt för människors olikheter (Strandberg, 1996, s.110).

Efter samtalen med våra informanter skulle vi kunna beskriva den samlade uppfattningen av en kulturell mötesplats som en plats där alla är och känner sig

välkomna oavsett kulturell bakgrund. Att bjuda in föräldrar och barn att dela med sig av sina kulturella traditioner och ge dem möjlighet att uppleva andras är både lärorikt och roligt. Nabila Alfakir menar att detta sätt att arbeta på kan skapa ett ökat förtroende och göra det lättare att samtala med föräldrarna om deras barn (Alfakir, 2004, s.15). Precis som de tre pedagogerna som talade om den internationella kvällen menar att det resulterat i något positivt för alla inblandade och för utvecklingen av förskolan.

!

4.3 Integration i förskolan

4.3.1 Vikten av att arbeta med integration

I detta avsnitt försöker vi besvara frågeställningen ”Vilket ansvar anser pedagoger att de och förskolan har för att främja integrationen i samhället och på vilket sätt anser de att man kan göra det?”.

!

Allas lika värde, vilken förebild man är för barnen och vilken roll man spelar för dem är en viktig del av arbetet i förskolan. Även läroplanen lägger vikt vid att man främjar integrationen och att alla känner sig välkomna. ”Det är självklart att vi som pedagoger har ett ansvar när det gäller att främja integrationen”, menar Pedagog 1 (2014-04-16).

!

Pedagog 7 tycker att det är pedagogernas ansvar att visa vägen för barnen och bana väg för allas lika värde (Pedagog 7, 2014-04-24). De “förprogrammerade fördomar” som finns inom oss måste skalas av och lämnas hemma, tycker Pedagog 5. För hen handlar det mycket om bemötande. ”När man bemöter någon så skapar man även deras sätt att bemöta andra och sättet de ser på sig själva. Barnen kan plocka med sig från våra relationer med varandra och använda det i sina egna”, säger hen vidare (Pedagog 5, 2014-04-16).

Det är viktigt att lägga grunden redan när barnen börjar på förskolan och inte vänta tills de blir äldre, menar Pedagog 6. ”Vi är ju ändå fler vuxna här än vad det är i skolan och har kanske större möjlighet att arbeta med dessa frågor” (Pedagog 6, 2014-04-25).

!

4.3.2 Hur man arbetar med integration i förskolan

I detta avsnitt tar vi upp hur man kan arbeta med integrationen i förskolan enligt de pedagoger vi talat med och om de anser att man bör fokusera på likheter eller skillnader när man pratar med barnen om olika kulturer. Här försöker vi främst behandla

frågeställningen ”Hur arbetar pedagogerna i förskolan för att utveckla barnens förståelse för alla människors lika värde oavsett bakgrund, kultur och etnicitet, vilket är ett mål i förskolans läroplan (Lpfö 98, 2010, s.4)?”.

!

Man kan prata med barnen om olika kulturella traditioner som bajram eller jul, föreslår Pedagog 1. Hen tänker att det kan kännas bra för barnen att prata om saker från sitt hem eller om vad de gör med sina familjer. Dessutom kanske vissa barn inte känner till exempelvis bajram så då blir det lärorikt och nyttigt för alla, tycker hen. Pedagog 1 tycker att det blir naturligt att man tar upp både skillnaderna och likheter. Man kan till exempel likna julen, då man får presenter, vid bajram, då man får pengar, men på julen har man en julgran och på bajram kanske något annat och så kan man diskutera det med barnen, menar hen vidare (Pedagog 1, 2014-04-16).

!

Pedagog 4 berättar om den Internationella kvällen de haft på förskolan då alla föräldrar blev inbjudna att komma med till exempel kläder, musik och mat från sina länder eller kulturer och som blev en stor succé. ”Det handlar mycket om hur man erbjuder saker för barnen”, menar hen. Det handlar inte om mitt och ditt utan man gör alla olikheter normala och accepterade. Hen jämför med måltidssituationer där barnen på förskolor ofta får olika mat, exempelvis äter vissa barn vegetarisk mat. Hen tänker då att man inte behöver göra en så tydlig markering mellan ditt och mitt i olika koster utan ”om någon vill smaka den vegetariska så kan de göra det och på så sätt blir det normalt” (Pedagog 4, 2014-04-16). Även Pedagog 5 anser att det är mer intressant att se vad vi har

gemensamt än vad som skiljer oss åt. Men skillnader och likheter samspelar med varandra och att visa på olikheter behöver inte vara något negativt, ”det beror på vad man gör av det”, tycker hen (Pedagog 5, 2014-04-16). Pedagog 6 anser dock att man

stolta över sitt ursprung. Det menar hen att man kan göra genom att visa att alla barn på förskolan är lika viktiga, oavsett hur de pratar och vad de firar hemma. Hen försöker uppmärksamma barnens språk i vardagliga situationer, ibland under samlingarna räknar de på olika språk eller pratar om vad saker heter på olika språk. ”Alla ska känna sig stolta över sitt ursprung, det ska vara naturligt i vardagen och på barnens nivå så att de inte uppfattar det som tråkigt eller något negativt”. Dessutom föreslår hen att man tar hjälp av föräldrarna, exempelvis för att skriva upp små ord eller räkneord som man sedan kan använda i verksamheten (Pedagog 6, 2014-04-25).

!

Man kan utnyttja allas olika kunskaper och jobba med kultur på olika sätt genom

exempelvis musik, drama, bakning eller matlagning, föreslår Pedagog 7. ”Ibland kan det kanske underlätta att vara påläst om vad som händer i världen men det är inget krav”, fortsätter hen när vi undrar om det krävs några speciella kompetenser för att möta olika kulturer (Pedagog 7, 2014-04-24).

!

Att pedagogerna anser att de och förskolan har ett stort ansvar för att främja

integrationen i samhället har varit tydligt i vår studie. Det har kommit upp olika tankar om hur man arbetar med det men viktigast verkar det vara hur man bemöter människor och att man är öppen för andras perspektiv. Eftersom barngrupperna består av många barn från olika kulturer använder sig pedagogerna av föräldrarna för att till exempel besöka förskolan, dela med sig av mat, berätta om sina länder. Pedagogerna stöttar barnen och berikar allas sätt att se på sig själva. De har möjlighet att introducera olika levnadssätt och få det till att bli “normalt”.

!

4.3.3 En inkluderande miljö

Vi diskuterade vilken betydelse miljön har när man arbetar med integration i förskolan. Hur tänker pedagogerna kring hur olika kulturer speglas i exempelvis bilder och böcker?

När man beställer exempelvis pussel och dockor så får man tänka på att alla inte ser likadana ut. ”Alla har ju olika sorts utseende och när man beställer material så beställer man naturligtvis så att de flesta är med, det är absolut jätteviktigt” (Pedagog 6,

2014-04-25). Det hade varit konstigt om vi inte tänkte på det, tycker Pedagog 4. ”Vi har ju människor här från alla möjliga länder så varför inte?” För några år sen pratade de mycket om till exempel dockor som har olika färger. Men hen menar att det är upp till barnen eftersom det kan bli konstigt om man påpekar det för mycket (Pedagog 4, 2014-04-16). På Pedagog 1s avdelning har de hängt upp arabiska siffror på väggarna vilket är något hen hoppas ska inspirera andra att börja med liknade saker. Hen berättar att de ofta får frågor om vad det är för tecken från både föräldrar och pedagoger som blir nyfikna (Pedagog 1, 2014-04-16).

!

Pedagog 3 tycker att det finns stora brister i det området. Det finns inte böcker där huvudpersonen inte kan gå eller är döv eller med barn från olika kulturer, menar hen. ”De borde visa mer hur verkligheten ser ut. Vi fokuserar mycket på språk men andra områden blir kanske lite glömda” (Pedagog 3, 2014-04-24). Precis som Pedagog 3 så menar Pedagog 2 att det inte bara handlar om kulturell mångfald utan mångfald överlag. Det är viktigt att det finns bilder på olika barn, exempelvis med olika utseende,

hudfärger och funktionshinder som kan visa på att alla är lika värda, tycker hen (Pedagog 2, 2014-04-25). Pedagog 7 tar också upp att miljön på förskolan bör spegla det samhälle vi lever i. Hen tror att det kan vara lättare att acceptera samhällets mångfald om man möts av olikheter redan på förskolan. Speciellt om man bor någonstans där man inte kommer i kontakt med många olika kulturer tänker hen att förskolan är en bra plats att möta och bli presenterad för olika kulturer (Pedagog 7, 2014-04-24).

!

När det kommer till vilket material som finns på förskolan så menar flera pedagoger att de behöver tänka mer på om det ska finnas material som representerar varje kultur och alla barn. Barnen ska känna sig inkluderade i miljön på förskolan och känna att alla människor har samma värde. Genom att spegla en mångfald i förskolans miljö ges barnen en möjlighet att uppleva kulturer och traditioner som de kanske inte upplever i

sin egen vardag. De får också ökad förståelse för hur olika människor lever och en inblick i andra människors livssituationer.

4.4 Att möta kulturer

Här presenterar vi hur pedagogerna beskrivit att de upplever sitt arbete i mångkulturella arbetslag och barngrupper. Vi tar även upp deras tankar kring att möta olika kulturer och eventuella krockar eller konflikter som kan uppstå i de mötena. I detta avsnitt behandlar vi främst frågeställningen ”Hur tänker pedagogerna om att arbeta i en förskola där barn och pedagoger kommer från olika kulturella bakgrunder?”.

!

4.4.1 Ett mångkulturellt arbetslag

Alla är olika och det måste man bemöta, oavsett om man anses ha samma eller olika kulturer, menar Pedagog 5. För att skapa ett bra samarbete behövs olika

erfarenhetsvärldar och man måste kunna komplettera varandra. Det behöver dock inte vara var man fått erfarenheterna ifrån som är det viktiga utan vad man gör med dem. ”För mig innebär mångfald att man ser människors olikheter och tar dom på allvar, att man inte försöker bunta ihop människor i samma ram av normalitet. Att man tar allas olika normalitet på allvar och bemöter dem var man befinner sig” (Pedagog 5,

2014-04-16).

!

Man ger och tar, tycker Pedagog 2. ”Jag som kommer från ett land kanske har ett annat sätt att tänka än någon från något annat land. Man tar lite från alla för att skapa en bra balans”. Hen menar dock att det också kan bero på vilken inställning de andra har men själv ser hen bara det positivt (Pedagog 2, 2014-04-25). Pedagog 7 menar att hen inte ser några hinder alls i att arbeta med människor från olika kulturella bakgrunder, så länge man kan utföra det arbetet man ska utan att ”sådana saker” stör och att alla arbetar på samma villkor (Pedagog 7, 2014-04-24).

!

För mig är det en jättestor hjälp, speciellt när vi behärskar olika språk. Det är en stor fördel när man till exempel pratar med föräldrar som kanske har svårt med det svenska språket. Sen är det viktigt för vissa barn, exempelvis för flyktingar som kommer från ett

annat land och inte pratar svenska så tror jag att de mår bra av att ha någon vuxen på förskolan som talar samma språk som de gör. (Pedagog 1, 2014-04-16).

!

”Jag som själv är invandrare har inga problem med det”, menar Pedagog 6, ”jag vet hur det kan vara att bli bemött på fel sätt och det är inte roligt”. Hen brukar uppmuntra sina kollegor från olika länder att prata med barnen på deras språk. Det är viktigt att lägga en bra grund språkligt för då kommer också svenskan fortare och det brukar de säga till föräldrarna också, berättar hen. Ibland har hen nämligen upplevt att föräldrarna är lite oroliga att deras barn inte ska lära sig svenska om de tillåts tala sitt hemspråk på förskolan. ”Jag brukar då försöka förklara att man nu vet att det är lättare att lära sig ett nytt språk om man har en bra grund i sitt hemspråk”, berättar hen (Pedagog 6,

2014-04-25).

!

Jag har upplevt konflikter med andra pedagoger när vi sett på saker olika men jag tycker att man ska vara professionell här på förskolan och lämna sina personliga åsikter och tankar hemma. Vi är här för barnens bästa. Om man är oense om vad som är bäst för barnet måste man prata med varandra och förklara hur man tänker. Hur utbildad man än är har man alltid något att lära sig tänker jag (Pedagog 6, 2014-04-25).

!

Pedagog 3 tänker att man kanske själv bara utgår från sin egen bakgrund och sina egna föreställningar om olika saker och tycker är att det är bra att man då kan få hjälp av kollegorna att se saker ur andra synvinklar. Så länge man är öppen och är medveten om att man tänker olika så ser hen inget negativt med att arbeta i ett mångkulturellt

arbetslag (Pedagog 3, 2014-04-24). Pedagog 8 tycker att det visar på att ingen behöver känna sig utanför och att alla är lika värda. Hen menar att det är bra att barnen får se hur andra har det (Pedagog 8, 2014-04-25).

!

Pedagogerna i studien vill använda sig av varandra och utnyttja de kunskaper som de andra besitter. Så länge man arbetar mot samma mål och hjälps åt så ska det inte finnas något negativt med ett mångkulturellt arbetslag. Genom att kombinera olika sätt att tänka så kan man uppnå en balans när man utvecklar förskolan vidare. Mångfald i ett arbetslag innebär att det är lättare att möta barn och föräldrar utifrån deras behov

möjlighet att vara en positiv förebild för barnen, inte minst när det gäller respekt och samarbete.

!

4.4.2 En mångkulturell barngrupp

Det kan vara meningsfullt för barn från olika kulturer att umgås med varandra, menar Inger Nordheden, men samtidigt skriver hon att det är en stor utmaning att vara lärare i ett mångkulturellt område (Nordheden, 1996, s.54). Vi frågade våra informanter om de kunde se några för- eller nackdelar med att arbeta i en barngrupp där många olika kulturer finns representerade. Även om det nämndes att det kunde vara utmanande så var det framförallt positiva aspekter som togs upp av informanterna.

!

“Vi har en möjlighet att lära oss av barnen om olika kulturer och språk och det är något man bör ta vara på som pedagog”, tycker Pedagog 1. Genom att prata om språk och kultur med barnen så uppmuntrar man en stolthet samtidigt som man själv lär sig och utvidgar sina perspektiv. En av de situationer som kan bli problematiska är om flera barn talar ett språk, ta arabiska som exempel, med varandra så finns det ju de barn som inte förstår och risken finns att de då känner sig utanför eller känner att de andra barnen kanske säger något om hen, fortsätter hen. ”Där måste vi som pedagoger rycka in och prata med barnen och förklara att alla kanske inte förstår och säga att det kanske är bättre då om ni pratar svenska så alla förstår” (Pedagog 1, 2014-04-16). När alla i gruppen kommer från olika kulturer och alla är olika så lägger det en bra grund för att arbeta med empati och värdegrunden vilket är viktigt, tycker Pedagog 3. ”Det är möjligt att man jobbar på ett annat sätt i en mångkulturell barngrupp där man anpassar sig till olika kulturer” (Pedagog 3, 2014-04-24).

!

”För mig är det inga svårigheter att arbeta med barn från olika kulturer, däremot kanske det finns svårigheter för barnen”, tänker Pedagog 2. Hen tänker att det kan vara svårt att komma in om man är från ett annat land men att det alltid är olika från barn till barn. (Pedagog 2, 2014-04-25). Pedagog 4 menar att man konstant måste utmana sig själv när man arbetar med barn från olika kulturer. Man kan inte fastna och bli bekväm i den

pedagogik man har utan måste hela tiden se möjligheterna att lära sig något nytt för att skapa en bättre skola (Pedagog 4, 2014-04-16).

!

Att arbeta som pedagog kan vara ganska slitsamt om många av barnen har svårigheter med språket, menar Pedagog 7. Det uppstår då lätt missförstånd vilket kan vara lite betungande. Bortsett från det är det bara berikande och positivt att arbeta i en mångkulturell barngrupp, menar hen (Pedagog 7, 2014-04-24).

!

Här belyser pedagogerna att barns olika kulturer måste bemötas med respekt och nyfikenhet. Pedagogerna menar att det är viktigt att man utgår från varje barn som en individ och bemöter dem utifrån det. Om och på vilket sätt pedagogerna synliggör barnens kultur i barngruppen skiljer sig mellan de pedagoger vi talat med men

gemensamt verkar vara att alla anser att det är viktigt att utvärdera och reflektera kring hur man arbetar och samtalar med barnen kring kultur.

4.4.3 Interkulturella möten med föräldrar

Då det var fem av pedagogerna som upplevt att det uppstått konflikter på grund av bristande kommunikation verkar språket vara ett hinder man kan stöta på i förskolan. En av de pedagoger som inte hade känt av någon konflikt med föräldrar uttryckte dock att det vid tillfällen hade skapat en inre konflikt där hen upplevt att hen fått rucka på sina egna värderingar för att se till helheten. Resterande två hade inte märkt av några

konflikter alls med föräldrarna som de ansåg hade med olika värderingar eller kulturella skillnader att göra.

!

Visst har man hamnat i konflikter med människor som har kommit till Sverige och inte vet hur svenska samhället fungerar eller hur en förskola är uppbyggd här. Då har jag försökt förklara att så här går det inte till här och räcker inte det så har jag hänvisat till vår chef om man har några andra önskningar och klagomål (Pedagog 7, 2014-04-24)

!

Exempelvis berättar hen om hur det uppstått problem kring regler om hur mycket tid barn får vara i förskolan. Hen hänvisade då till lagar och regler och satte slutligen föräldrarna i kontakt med chefen för att lösa situationen (Pedagog 7, 2014-04-24).

!

Eftersom alla situationer ser annorlunda ut så kan man inte följa en mall, menar

Pedagog 5, vad man kan göra är att hänvisa till läroplanen, skollagen och de mänskliga rättigheterna för att få stöd i jobbiga situationer. Man får dock vara försiktig så man inte trampar någon på tårna. “Det är upp till oss att hjälpa föräldrarna att förstå och vi får försöka förklara hur man tänker som lärare kring olika situationer. Var lugn och sansad och berätta att det finns lagar och regler som alla måste följa” (Pedagog 5, 2014-04-16).

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

!

5. Resultat, diskussion och slutsats

!

Vi har intresserat oss för möten mellan olika kulturer och hur dessa möten påverkar oss. Även om detta är menat som en objektiv studie så tror vi att våra personliga åsikter har kommit att spegla den då det är ett ämne som väcker starka känslor hos oss. Exempelvis är vi båda för ett mångkulturellt samhälle och hade vi varit av en annan åsikt så hade det säkert påverkat vår studie. Vi båda är intresserade av frågor som rör mänskliga

rättigheter. Det blev en av anledningarna till att vi valde att göra denna studie

tillsammans. Vi ville titta på hur det mångkulturella samhälle vi lever i kan påverka oss i vår roll som pedagoger men även hur vi som pedagoger kan påverka det

mångkulturella samhället och barns syn på det. Vi anser att vi som pedagoger ska vara förebilder för barn och måste därför hela tiden uppmärksamma och reflektera kring hur vi bemöter alla människor vi kommer i kontakt med. ”Barn tillägnar sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder” (Lpfö 98, 2010, s.4). Vi upplevde att alla pedagoger vi talade med under studien ansåg att detta var ett viktigt ämne som var värt att uppmärksamma.

Hans Lorentz beskriver att han upplever ett samband mellan främlingsfientlighet i svenska skolor och bristen på interkulturell kompetens. Han menar att statliga

utredningar konstaterar problem i skolan på grund av ökad social, kulturell och språklig mångfald men att det saknas information om hur lärare kan bidra till att lösa problemen genom sin utbildning (Lorentz 2013, s. 89). Lorentz refererar då till den statliga

utredningen Främlingsfienden inom oss från SOU. Där menar man att orsaken till denna fientlighet kan vara att man ser en grupp av främlingar som ett hot mot den grupp man själv känner tillhörighet med eller bero på fördomar och stereotyper.

Främlingsfientlighet, menar SOU, förutsätter att man kategoriserar människor utifrån olika kriterier men eftersom kategorierna ändras med kriterierna så tillhör alla

människor flera olika kategorier samtidigt och har olika sociala identiteter(SOU 2012:74, s.12f). Alltså om vi antar att främlingsfientlighet kräver kategorisering av

människor och att kategoriseringen av människor inom socialkonstruktivismen anses vara en social konstruktion blir då även främlingsfientlighet en social konstruktion, något som skapats av människor och inte bör antas vara naturligt.

!

5.1 Förskolan som kulturell mötesplats

I detta avsnittet diskuterar vi utifrån frågeställningen “Hur arbetar man som pedagog för att skapa den kulturella mötesplats som förskolan beskrivs som i läroplanen (Lpfö 98, 2010, s.6)?”.

!

Lahdenperä menar att kategoriseringen av en elev utifrån hens etniska bakgrund kan innebära antingen ett positivt eller ett negativt förhållningssätt då elevens bakgrund anses vara antingen en tillgång eller ett hinder. Att istället utgå från ett

icke-kategoriserande förhållningssätt innebär att elevens etniska bakgrund inte ses som en anledning att kategorisera eller särbehandla eleven (Lahdenperä, 1997, s. 60). Som nämnt i kapitel 4.2 ovan så menar dock Strandberg att man måste ta hänsyn till människors kultur och bakgrund för att kunna bemöta alla på ett likvärdigt sätt (Strandberg, 1996, s.110). Här menar vi att man får arbeta för att skapa en balans där man uppmuntrar barnens kulturella identiteter utan att hamna i fällor med stereotyper och kategorisering. Även i samtalen med våra informanter har liknande tankar uttryckts, att betydelsen av barnets kulturella bakgrund endast är relevant när man talar om hur man bäst möter barnet. För att kunna behandla alla likvärdigt anser vi att man måste arbeta med sin egen etnocentricitet och reflektera kring hur man använder sin egen kultur som utgångspunkt i mötet med andra kulturer. För att behandla alla utifrån deras egna förutsättningar anser vi att man måste vara medveten om vilket perspektiv man själv utgår ifrån och hur ens egen kultur uttrycker sig i mötet med andra kulturer. ”Kontrasterna är all kunskaps förutsättning”, skriver Max Strandberg. Han anser att desto mer man lär sig om andras kulturer, desto mer lär man också sig om sig själv. Han menar fortsättningsvis att alla föräldrar vill sina barns bästa men att det finns stora skillnader när det kommer till synen på barnuppfostran, kunskap och