Hur påverkar stadens fysiska form kvinnors vardagsliv?

Det mest uppenbara som togs upp vid denna fråga var att kvinnor upplever en rädsla när de vistas i det offentliga rummet. En tidsbunden rädsla som innefattar att de upplever en begränsning i sin rörelse efter mörkrets inbrott presenterades vid samtliga intervjuer som genomfördes med kvinnor. Rädslan ökade också när kvinnorna var tvungna att röra sig utanför hemmet själva och på platser som var öde. Kvinnorna i min studie upplevde dock att de annars kunde röra sig obegränsat och upplevda inga andra begränsningar i stadens

offentliga rum. Stadens fysiska form påverkar kvinnors vardagsliv eftersom den ger

förutsättning för deras rörelse och på så sätt berättar kvinnorna om en delad uppfattning om staden som tillgänglig.

Med hjälp av ett genusperspektiv på stadens fysiska form kan vi idag se att flera delar av staden är feminiserade. Många kvinnor letar sig in till staden för att söka en självständighet och många arbetar dessutom i centrum. Fler kvinnor än män använder andra färdmedel än bilen och rör sig mer frekvent i staden för att ta sig till olika platser. Det beror inte endast på deras val av färdmedel utan också på grund av de har flera olika ansvarsområden som innefattar hushållet, barnomsorgen och förvärvsarbetet. Kvinnor bosätter sig även i förorter och skapar sin identitet utifrån val av bostadsområde. Vem de vill vara i framtiden och tror sig är nu påverkar valet av var de vill bo. Även moderskapet kan förknippas till detta

identitetsskapande där nyblivna eller kommande mödrar väljer bostadsområde efter var de tror sitt barn har bäst förutsättningar till ett bra liv. Det påverkar i sin tur staden eftersom kvinnors val av bostadsområde bidrar till segregeringen och även könskodar rum i staden.

53

7. Sammanfattning

Denna studie handlar om hur jämställdhet påverkar och implementeras i samhällsplaneringen samt hur kvinnors upplevelse av staden ser ut. Genom att ställa frågor om kvinnliga

medborgares tankar och önskemål om stadens utformning samt hur stadens fysiska form påverkar dessa kvinnliga medborgares vardagsliv har en kvalitativ ansats valts. Mina

frågeställningar har behandlat på vilket sätt samhällsplaneringen präglas av jämställdhet och på vilket sätt samhällsplaneringen kan bidra till ett jämställt samhälle.

För att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer genomförts med en politiker, tre samhällsplanerare och tre kvinnliga medborgare. De kvinnliga medborgarna har selektivts valts ut med anledning för deras förkunskap inom området genus och jämställdhet. Samhällsplanerarna och politikern är också utvalda i studien på grund av deras expertis i ämnet och genom att de är verksamma inom samhällsplaneringen. Intervjuerna kompletteras av tidigare forskning där ämnet jämställdhet i samhällsplaneringen, i ett samhälleligt,

historiskt perspektiv samt kvinnors upplevelser av staden studeras. Det geografiska urvalet för intervjuerna sträcker sig till Örebro och Kumla kommun.

Bakgrunden till studien framställer jämställdhet som ett ämne som oftast implementeras i samhällsplaneringen utan en specifik tolkningsram, en företeelse som innebär att jämställdhet blir ett diffust begrepp. I förlängningen innebär det att olika projekt med jämställdhet som mål tenderar att handla om traditionella trygghetsinsatser för samtliga medborgare istället för specifikt kvinnor. Problematiken betyder också att jämställdhet blir svårt att implementera i planeringen eftersom ingen exakt vet innebörden av jämställdhet. En utmaning för

samhällsplaneringen är även att öka kvinnors deltagande vid samråd eftersom majoriteten vid samråd oftast är manliga medborgare. Vissa forskare menar att en samhällsplanering med ett genusperspektiv inte bara kan bidra till att kvinnors erfarenheter tas tillvara på men också bidrar till deras ökade deltagande i samhällsplaneringens planprocesser.

Resultatet i studien visar att även om kvinnor upplever staden som tillgänglig och funktionell sett till deras vardagliga rörelse så finns det en inneboende rädsla som är tidsbunden. Den tidsbundna rädslan begränsar dem att röra sig i det offentliga rummet kväll-och nattetid och förstärks när de är ensamma. Hotet om det sexuella våldet var en företeelse som bidrog till att de kvinnliga medborgarna undvek vissa platser och även utvecklade strategier för att undfly att bli utsatt för sexuellt våld. För de kvinnliga medborgarna som deltog i studien ansågs närhet mellan platser och hög närvaro som viktiga delar i en framtida stadsplanering. Segregationen i samhället upplevdes i sin tur som ett problem för att uppnå en sådan stadsplanering. Att undersöka manlighet och dess sociala mekanismer förefaller sig även viktigt i strävan efter ett jämställt samhälle.

Resultatet visar också att samhällsplaneringen inkluderar jämställdhet i

konsekvensbedömningar och checklistor, vilket ska säkerställa att det inte glöms bort. Dock finns det inga specifika strategier för att inkludera fler kvinnliga medborgare vid samråd eller för att nå ut till specifikt kvinnliga medborgare i planprocessen. En planering för alla

medborgare var snarare en strategi som samhällsplaneringen tillämpar där inga grupper identifieras. Jag diskuterar fördelen med att införa ett genusperspektiv inom

samhällsplaneringen för att synliggöra rådande normer i samhället och identifiera kvinnor och andra grupper i samhället. För att skapa en samhällsplanering som är verkar för alla kan ett alternativt tillvägagångssätt innebära att delarna i helheten först utforskas.

54