Hur planerar Linköpings kommun för bostadsnära natur?

Linköping kommun har i sitt strategiska dokument utgått från Boverkets tre komponenter om bostadsnära natur. Däremot har kommunen även lagt till perspektivet tillhörighet. Under dessa perspektiv har kommunen utvecklat strategier för fortsatt arbete i syfte om att uppnå samtliga perspektiv. Vidare har även kommunen i samma dokument kartlagt samtliga gröna ytor och utvecklat en strategi för varje plats. I de fall kommunen inte kan tillgodose bostads- nära natur enligt de kvantitativa måtten, nåbarhet och tillgång, rekommenderar kommunen en kompensation i form av fickparker. Utifrån det perspektivet tolkar vi det som att kommunen endast kan tillgodose bostadsnära natur i några få stadsdelar då kommunen själva inte räknar in fickparker till begreppet bostadsnära natur. Däremot om detta jämförs med tidigare forsk- ning och vad myndigheterna säger skulle även dessa fickparker räknas och bostadsnära natur skulle tillgodoses.Om fickparker inte skulle räknas till begreppet bostadsnära natur skulle det bli en stor utmaning för kommunen att tillgodose bostadsnära natur. Även realiseringen av fickparkerna skulle kunna vara en stor utmaning för kommunen då Boverket (2016) menar att strategier ofta går förlorat vidare i planprocessen. Det kommunala plandokumentet är endast en strategi om framtida visioner, där fickparkerna idag saknas vilket betyder att flera stadsde- lar saknar bostadsnära natur vare sig fickparker räknas in i begreppet eller inte.

7.3 Hur upplever boende i Linköpings kommun sin bostadsnära natur, och att

kommunens målsättning uppfylls?

Medborgarna beskriver begreppet bostadsnära natur öppet i stora skalor, deras definition sträcker sig från stora parker och skog till små gröna ytor. Medborgarnas definition ligger närmre myndigheternas öppna syn för den bostadsnära naturen än kommunens snäva definit- ion.

Vidare upplever merparten av medborgarna, utifrån sin egen definition, att de har bostads- nära natur men utifrån kommunens kriterier för en närpark (alltså kommunens definition av bostadsnära natur) menar bara hälften av respondenterna att det tillgodoses. Utifrån detta när- parksperspektivet är det boende i nästan varje stadsdel som anser sig sakna bostadsnära natur. Endast respondenter från Ekkällan och Åbylund anser sig ha tillgång till närparker. Dessa områden är detsamma som resultatet för kommunen visar, i undantag där även Östra Valla och Ramshäll presenteras. Vilket även här tyder på att medborgarna har en bredare syn på vad bostadsnära natur är än vad kommunen anser.

Av de få medborgare som däremot upplever att de inte har bostadsnära natur (utifrån egen definition) har avståndet till en park inte visat sig spela någon större roll. Detta tolkar vi som

37

att begreppet bedöms subjektivt, där park möjligtvis inte ingår i dessa personers definition av bostadsnära natur. Att avståndet skulle spela mindre roll säger emot den tidigare forskningen, myndigheterna och kommunen där alla anser avståndet som en viktig del.

Utifrån kommunens andra definition, där samtliga perspektiv ska uppnås, upplever med- borgarna dessa kriterier övervägande positivt i sin bostadsnära natur. Resultatet för perspekti- vet tillgång är väldigt spritt vilket tyder på att det finns delade meningar. Detta bevisar än en gång på att ämnet är subjektivt och att det finns olika preferenser kring vad som är bostads- nära natur. Vidare fick nåbarhet ett gott resultat där merparten anser sig ha fem minuters promenadavstånd till sin närmsta park. Perspektivet kvalitet upplevs övervägande positivt men med brist vad gäller inslaget av kultur- och naturvärden. Däremot framgår det inte om dessa värden eftersträvas av medborgarna. Däremot efterfrågar medborgarna bättre belysning, vilket kan kopplas samman med perspektivet tillhörighet. Flera önskade även fler mångfunkt- ionella parker med fler sittbänkar, träningsmöjligheter och fler kiosker, detta kan kopplas till kriterier under kvalitet och som kommunen skulle kunna förbättra genom en dialog med med- borgarna.

7.4 Slutsats

Myndigheterna och kommunen är överens om varför det är viktigt att planera för den bo- stadsnära naturen då det gynnar en hållbar utveckling. De definierar dock den bostadsnära naturen olika, detta kan sannolikt bero på de lokala förutsättningarna, men även på decentrali- seringen med avseende på den snäva bild myndigheterna förmedlar när de presenterar sina konkreta strategier.

Vidare arbetar kommunen med utveckling av stadens gröna miljöer och kompensation med fickparker i de fall kommunen inte kan tillgodose bostadsnära natur enligt definitionen när-

park. Det innebär att kommunen inte kan tillgodose bostadsnära natur för samtliga stadsdelar

enligt deras egen definition för bostadsnära natur vilket visar på utmaningen med att planera för både förtätning och grönytor. Skulle däremot fickparker räknas in som bostadsnära natur skulle utmaningen ligga vidare i realiseringen av dessa fickparker.

Utifrån denna studie kan vi se att det råder skillnader i vad kommunen menar att bostads- nära natur är och vad medborgarna upplever den bostadsnära naturen som. Utifrån kommu- nens definition tillgodoses inte medborgarna med bostadsnära natur i samma utsträckning som medborgarna upplever utifrån deras egen definition. Att kommunen och medborgarna använ- der olika definition för den bostadsnära naturen skapar utmaningar för kommunen. Detta blir ett argument för att kommunen kan anses vara i behov av att ta in medborgarnas perspektiv

38

för att definiera begreppet. Genom att involvera medborgarna skulle kommunen få möjlighet att fokusera på komponenter som höjer värdet för användarna.

För fortsatta studier skulle en bredare undersökning av medborgarperspektivet vara intres- sant samt en vidare studie där flera kommuners planprocess studeras i syfte om att undersöka om visioner blir till verklighet, vilket Boverket (2016) menar ofta går förlorat.

39

8. Referenslista

Artiklar

Anguluri, R., & Narayanan, P. (2017). Role of green space in urban planning: Outlook to- wards smart cities. Urban Forestry & Urban Greening, 25, 58-65. doi:

10.1016/j.ufug.2017.04.007

Campagnaro, T., Sitzia, T., Cambria, V. E. & Semenxato, P. (2019). Indicators for the planning and management of urban green spaces: a focus on public areas in Padua, Italy. Sus-

tainability, 11(24), 1-18. doi: 10.3390/su11240000

Francis, J., Wood, L., Knuiman, M., Giles-corti, B. (2012). Quality or quantity? Exploring the relationship between public open space attributes and mental health in Perth, Western Australia. Social Science & Medicine, 74(10), 1570-1577. doi:

10.1016/j.socscimed.2012.01.032

Micheletti, M. (2017). Samhällsplaneringens demokratiska utmaning: samspelet mellan medborgare och staden i förnyelseprojekt som ombyggnaden av Slussområdet. Statsveten-

skaplig Tidskrift, 119(3), 465-498.

Nisbet, E. K. & Zelenski, J. M. (2011). Underestimating nearby nature: affective forecast- ing errors obscure the happy path to sustainability. Psychological Science 22(9), 1101-1106. doi: 10.1177/0956797611418527

Repke, M.A., Berry, M.S., Conway, L.G. III., Metcalf, A., Hensen, R.M., & Phelan, C. (2018). How does nature exposure make people healthier?: Evidence for the role of impul- siveity and expanded space perception. PLoS ONE, 13(8), 1-20. doi:

10.1371/journal.pone.0202246

Rudolf, S. C., Kienast, F., & Hersperger, A. M. (2018). Planning for compact urban forms: local growth-management approaches and their evolution over time. Journal of Environmen-

tal Planning and Management, 61(3), 474-492. doi:10.1080/09640568.2017.1318749

Sugiyama, T., Francis, J., Middleton, N., J., Owen, N., Giles-Corti, B. (2010). Associations between recreational walking and attractiveness, size, and proximity of neighbourhood open spaces. American journal of public health, 100(9). 1752-1757. doi:

40

Svanström, S. (2011). 85 procent har promenadavstånd till grönområde. Mapping and

image science (1), 28-29.

Syssner, J., & Olausson, A. (2016). Översiktsplanering i kommuner som krymper. Statsve-

tenskaplig Tidskrift, 118(2), 221-245.

Van Den Berg, A.E., Koole, S.L., Van Der Wulp, N.Y. (2003). Environmental preference and restoration: (how) are they related? Journal of Environmental Psychology, 23(2), 135- 146.

Wood, L., Hooper, P., Foster, S., Bull, F. (2017). Public green spaces and positive mental health - investigating the relationship between access, quantity and types of parks and mental wellbeing. Health & Place, 48, 63-71. doi: 10.1016/j.healthplace.2017.09.002

Böcker

Carmona, M., Tiesdell, S., Heath, T., & Oc, T. (2011). Public Places Urban Spaces: the

dimensions of urban design. 2 ed. Oxford : Architectural Press/Elsevier

David, M. & Sutton, C., D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur Halvarson, A., Lundmark, K., & Staberg, U. (2009). Sveriges statsskick – Fakta och per-

spektiv. Stockholm: Liber

Internet

ESV (2006). Regleringsbrev 2006 Myndighet Boverket. Hämtad 2020-03-26 från https://www.esv.se/statsliggaren/regleringsbrev/?RBID=8275

Naturvårdsverket (2019). Friluftsmålet attraktiv tätortsnära natur. Hämtat 2020-03-16 från https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat- efter-omrade/Friluftsliv/Friluftsmalen/Attraktiv-tatortsnara-natur/

Naturvårdsverket (2020). Kartlägga naturområden för friluftsliv. Hämtat 2020-03-31 från http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Friluftsliv/Kartlagga- naturomraden/

41

Regeringen (2017). Myndigheter. Hämtat 2020-03-30 från https://www.regeringen.se/lattlast-information-om-regeringen-och- regeringskansliet/myndigheter/

Riksantikvarieämbetet (u.å.). Europeiska landskapskonventionen (ELC). Hämtat 2020-03- 30 från https://www.raa.se/samhallsutveckling/internationellt-arbete-och-eu-

samarbete/europaradet/europeiska-landskapskonventionen/

Stevic, V. (2015, 17 december). Äter vi upp stadens grönytor? [Blogginlägg/Artikel]. Hämtad 2020-04-22 från https://www.hallbarstad.se/stadens-utmaningar/ater-vi-upp-stadens- gronytor/

Svenska FN-förbundet (2019). Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Hämtad 2020-03-26 från https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/vad-gor- fn/fns-arbete-for-utveckling-och-fattigdomsbekampning/agenda2030-och-de-globala-malen/

Sveriges miljömål (2018). God bebyggd miljö. Hämtad 2020-03-26 från http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd-miljo/

Sveriges miljömål (2019). Så fungerar arbetet med Sveriges miljömål. Hämtad 2020-03-26 från http://www.sverigesmiljomal.se/sa-fungerar-arbetet-med-sveriges-miljomal/

Sveriges miljömål (u.å). Tillgång till service och grönska. Hämtad 2020-03-26 från http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/god-bebyggd-miljo/tillgang-till-service-och- gronska/

Övriga

Boverket (2007). Bostadsnära natur; inspiration och vägledning. Karlskrona: Boverket. Boverket (2016). Rätt tätt; En idéskrift om förtätning av städer och orter. Karlskrona: Bo- verket.

Haikola, S. (2012). Bortom kontroll - Den svenska kemikalieövervakningens logik (Dok- torsavhandling, Linköping Studies in Arts and Science, 568). Linköping : Institutionen för tema, Linköpings universitet. Tillgänglig: http://liu.diva-

42

Linköping kommun (2010). Översiktsplan för staden Linköping. Linköping: Linköpings kommun, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen

Linköping kommun (2016). Utvecklingsplan för staden Linköping. Linköping: Linköpings kommun, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen

Linköping kommun (2019). Linköpings mötesplatser; innerstadens parker och torg. Lin- köping: Linköpings kommun, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen

Naturvårdsverket (2012). Förslag till mål för friluftslivspolitiken; redovisning av ett rege-

ringsuppdrag. Stockholm: Naturvårdsverket

Regeringens Skrivelse 2012/13:5. Mål för friluftslivspolitiken.

Regeringens Skrivelse 2017/18:230. Strategi för levande städer - politik för en hållbar

stadsutveckling.

Regeringskansliet (u.å.). Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling. Stockholm: Regeringskansliet.

Bilaga 1

9. Bilaga

Bilaga 1 – Enkätfrågor.