Erik Zillén har för Vetenskapssocieteten i Lund skrivit en essä i årsboken 2003 om
Frödingbildens förändringar.104 Han urskiljer fyra distinkta receptionsfaser, där han valt att lyfta fram olika sidor av författarskapet. Hans upplägg ger oss följande bilder av Fröding: den folklige, den olycklige, den modernistiske och den lekande Fröding. Zillén menar att
Frödingreceptionen förändrats över tid; en tid som den också speglat. Om vi ser på det litterära fältet, som Broady beskrivit det, verkar inom detta fält författare, litteraturkritiker, litteraturvetare och institutioner för att bara nämna några.105 Det kan vara praktiskt att behålla Zilléns fyra grundbilder och studera hur dessa kan kopplas samman med de olika aktörer som uppträder i det litterära fältet. Samtidigt ser vi också hur olika aktörer hävdat sin uppfattning. Striden om författarskapet blev synliggjort redan efter Frödings död. Dag Nordmark har beskrivit hur olika uppfattningar kommit till uttryck inte bara i tidningspress utan ända in i Sveriges riksdag.106 Nordmarks slutsats är att författarskapet bedömdes angeläget och alltså värt att strida om.107
Bilden av den folklige Fröding knyter Zillén främst samman med Guitarr och
Dragharmonika (1891). Det är framför allt receptionen inom kritikerkåren vi främst har
kännedom om. Denna innefattar både dagstidningars litteraturkritiker som litteraturvetare och författare. Vi finner här namn som Carl David af Wirsén, Karl Warburg och Hjalmar
104 Zillén, Reception och revision : kring Frödingbildens förändringar
105 Broady, Sociologi och epistemologi : om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin , s. 270.
106 Nordmark, Striden om ett författarskap. En fältstudie med utgångspunkt i Frödings död 1911 107 ibid., s. 200.
28 Söderberg. Deras anmälningar finner vi sammanställda av Gustaf Frödingsällskapet.108 Det är när han spelar på ”Dragharmonika” som det folkkära kommer fram och som dominerar i uppskattningen. Allmänheten är kanske då den grupp, som något orättvist förknippats med en nostalgisk, romantiserad bild av Fröding. Till denna stora grupp hör en poesiälskande
allmänhet i och utanför Värmland. I denna grupp finner vi det Kant kallar det ’intresselösa’ läsandet av Frödings poesi.109 Den breda skara, som läser och sjunger många av hans dikter utan att tänka på att därbakom finns en sorgsen och tragisk själ. Inom det litterära fältet har den en låg status och får klä skott för det som kallats det provinsiella och turistiska. Den kliché övriga aktörer vill distansera sig från. Jag tror detta är en underskattning av vanliga människors smak och intresse. I en typisk turistskrift, som Svenska Turistföreningens Årsskrift 1985, presenteras Fröding som utslocknande och oppositionell mot stadens bigotta och uppblåsta småborgare, benägen att med alkoholens hjälp drömma fram andra länder. Utdrag ur dikten ”Atlantis” är det exempel som där får representera Fröding:110
En gång, ja en gång för oss ock slocknandets kommande timme är satt En gång, ja en gång på oss ock
faller väl slummer och natt
Då kan faktiskt Gustaf Fröding-sällskapets årsbok från 1972 ge en mer romantiserad bild.111 Kanske beror detta på att man mer velat belysa Frödings Värmland och har då valt en ljusare dikt:
Det är skimmer i molnen och glitter i sjön, det är ljus över stränder och näs
och omkring står den härliga skogen grön bakom ängarnas gungande gräs.
Det romantiska, mytiska hos Fröding förstärks i årsboken av ett citat från Selma Lagerlöf: ”Var han verkligen en vanlig människa? Var han inte snarare ett slags naturväsen, kanske en strömkarl från en av våra många forsar, som gått in i människolivet och förgäves sökte
108 Ingvald Rosenblad, red., Samtida Kritik i Svensk Press Av Gustaf Frödings Diktsamlingar 1891-1898, Vol. 23 (Borås: Norma, 1991).
109 Kant menar givetvis inte att det är ett ointresserat läsande utan en upplevelse av diktens skönhet utan biintressen.
110 Bengt Hallgren, "Diktarnas Värmland" i Värmland. Svenska turistföreningens årsskrift, red. Margareta Elg (Stockholm: Svenska Turistföreningen, 1985), s. 156.
111 Nu menar jag inte att detta är en typisk inställning för Gustaf Fröding-sällskapet. Deras årsböcker ger sammantaget en bred och imponerande bild av Frödingforskningen och utgör en rik källa att ösa ur.
29 anpassa sig efter dess fordringar?”112 Frödings äkta folklighet fri från varje spår av poetiskt högmod betonas också av Harry Martinson i en festskrift i samband med 100-årsjubiliet av Frödings födelse.113 Även han säger att ”[d]et finns stunder då man tycker att Fröding är ett naturväsen”.114
Att han skapat stor och vacker poesi tror jag de flesta kan vara ense om. Men sedan går åsikterna isär. Måste man älska konstnären bara för det att man älskar hans poesi? Kring Frödinggestalten har det uppstått en rik samling berättelser, som inte bara förklarar hans diktning utan också hans personlighet. Samtidigt som vi beundrar hans diktning framstår många av hans gärningar som dubiösa. Många av hans mindre smickrande egenskaper har förklarats ha medicinska eller moraliska orsaker. Man anar att medicinska orsaker skulle befria Fröding från ett personligt ansvar. Så löd professor Retzius dom över en
”Morgondröm”, att vore diktaren tillräknelig då skulle han straffas, om inte då borde han omhändertas.115 Vi skall nu se på företrädare för några av dessa synpunkter.
Det är den olycklige Fröding som då kommer i fokus. Återgår vi till aktörerna är det
akademikerna, som har hegemonin i det litterära fältet. Länge obestridd var John Landquist, professor i pedagogik och psykologi. Han publicerade 1916 en monografi Gustaf Fröding. En
psykologisk och litteraturhistorisk undersökning, som därefter har kommit ut i flera upplagor.
Professorn och litteraturhistorikern Henry Olsson tillika akademiledamot kom 1950 med sin biografi Fröding, ett diktarporträtt. Germund Michanek har alltsedan sin doktorsavhandling,
En morgondröm: studier kring Frödings ariska dikt (1962), varit tongivande inom
Frödingforskningen. Staffan Bergsten kom 1999 ut med en uppskattad monografi Gustaf
Fröding. Bilden ’Den olycklige Fröding’ tillskriver Zillén just Landquist men torde gälla alla
dessa fyra. Att Fröding led av alkoholism, depressioner och sinnessjukdom torde alla vara eniga om. Vad man strider om är orsaken till dessa symptom. I sin relativt sena monografi tar Staffan Bergsten upp denna fråga. Även om han finner frågan om arv eller miljö svår att bedöma, menar han att tidigare forskning överbetonat arvets betydelse.116 Nils von Hofsten, som tidigt intresserade sig för Ärftlighetsproblemet i Frödings diktnig, betonar dock, att det
112 Ur Stellan Ahlström och Göran Algård, Om Frödings Värmland, Vol. 4 (Karlstad: Gustaf Fröding-sällsk., 1972). s. 2 och 58. citatet från Ida Bäckmann och Selma Lagerlöf, Gralsökaren (Stockholm: Medéns förl., 1940). s. XI.
113 Harry Martinson, "Till Gustaf Frödings minne" i Värmland förr och nu 1960, red. Manne Ståhl, Nathan Johnson och Gösta von Schoultz, Vol. 58 (Karlstad: Värmlands museum, 1960), s. 9-11.
114 ibid., s. 9.
115 Germund Michanek, En morgondröm : studier kring Frödings ariska dikt (Stockholm: Bonnier, 1962), s. 222.
30 inte är sjukdomens natur eller ursprung, som är föremål för hans intresse utan Frödings tankar därom.117 Att detta varit en levande fråga för familjen vid denna tid framgår också av Cecilia Frödings beslut att av ärftlighetsskäl inte gifta sig.118 Bergsten finner moderns förmenta sinnessjukdom stå i tvivel. Han framkastar möjligheten av att separationen från modern efter födseln haft bestående inverkan. Senare menar Bergsten att Frödings konstitution och psykosociala förhistoria gjorde honom till offer för en livsstil som lämnade mer ”normala” kamrater oskadda.119
Därmed har auktoriteten gått över till läkare och psykiatriker. Landquist som professor i psykologi kan delvis också ingå i denna grupp. Vid sidan av Landquist och senare Michanek verkar psykologerna tillskansat sig hegemonin inom Frödingforskningen. Frödings läkare i Uppsala Frey Svenson utkom 1916 med Gustaf Frödings diktning. Bidrag till dess psykologi, alltså samma år som Landquists monografi.120 Det kan vara värt att notera att även Frey Svenson kände att han var inne och tassade på andras mark, när han tog sig före att analysera Frödings diktning: ”Och utflykten vågas, fast man vet vad man har att vänta för anskri från den ene eller andre …”121 Jag tror det kan vara klokt att lyssna på dens erfarenheter som stått Fröding så nära både under hans depressioner och däremellan klara perioder. ”Dessutom – bör icke allmänheten uppfostras att bedöma konstverket som det är, oberoende av dess
upprinnelse!”, menar han med viss rätt.122 Men är det inte så, att när någon utanför facket framför en sådan åsikt, betraktas det som enkla truismer. Vi får ingen klar genes av Frey Svenson, men alkoholismen ser han inte som primär orsak utan den uppkommer för att döva andra smärtor. Däremot har hans son Torsten S:son Frey angett alkoholism, som den
grundläggande orsaken till hans mentala tillstånd.123 Det senaste inlägget kommer från Johan Cullberg.124 Denne hävdar sin auktoritet gentemot Landquist, som han kallar för en
”snusförnuftig skolmästare”, och invänder mot hans ”självpåtagna roll också som moralisk överdomare”.125 Den, åtminstone för en lekman, till synes vederhäftiga studien över Frödings
117 Nils von Hofsten, Ärftlighetsproblemet i Frödings diktning (Stockholm: Bonnier, 1921), s. 11. 118 Cecilia Fröding, Och minns du Ali Baba- : Cecilia Fröding berättar om sin bror, Faks-uppl., Vol. 38 (Karlstad: Gustaf Fröding-sällskap., 1960/2007), s. 28.
119 Bergsten, Gustaf Fröding
120 Frey Svenson, Gustaf Frödings diktning: bidrag till dess psykologi (Stockholm: Bonnier, 1916). 121 ibid. s. 8.
122 ibid. s. 9.
123 Torsten Frey, "Om Gustaf Frödings psykiska sjukdom" i Värmland förr och nu 1960, red. Manne Ståhl, Nathan Johnson och Gösta von Schoultz, Vol. 58 (Karlstad: Värmlands museum, 1960). s. 183-237. Torsten S:son Frey, 1907-1984, professor i psykiatri.
124 Cullberg, Gustaf Fröding och kärleken: en psykologisk och psykiatrisk studie 125 ibid., s. 217.
31 mentala hälsa antyder oidipala drag och en depressiv personlighetsstörning.126 Den av
experter under senare år angivna diagnosen på schizofreni tillbakavisar Cullberg liksom att Fröding dövade en smygande psykos med alkohol.127 Cullberg tillskriver också
litteraturvetaren Staffan Bergsten att vara den förste som lyfter fram Frödings tidiga förlust av modern som väsentlig för förståelsen av dennes liv och diktning.128 Cullberg har då underlåtit att nämna att Erland Lindbäck i sin studie över Frödings alkoholism nämner den tidiga
separationen från modern, som orsak till ett incestuöst intresse för såväl modern som systern Cecilia.129 Ruelsen för detta incestuösa intresse försöker Fröding dämpa med alkohol.130 Till bilden av den olycklige Fröding ansluter sig också de tre dramatiseringar av Frödings liv, som satts upp under de trettio senaste åren. Ur aktörsperspektiv representerar de litteratur-producenterna. Deras auktoritet visar sig vara begränsad. Först har vi Gottfried Grafström med sin teaterpjäs om Fröding Sjung vackert om kärlek… Han har velat ta bort schizofreni stämpeln och sökt visa hur samhället genom sin dubbelmoral i sexualfrågor bäddat för Frödings neuroser. Bergsten menar dock att Grafström i polemiken mot skolpsykiatrin kommit att underskatta allvaret i Frödings tillstånd.131 Cullberg ser honom ingå i det
psykodynamiska-socialpolitiska mönster som dominerade under 1970-talets antipsykiatriska revolt. Grafström, som hade känt sin position inom det etablerade fältet bli ifrågasatt genom sin tidigare medverkan i lättare underhållning, gav ursprungligen ut pjäsen under
pseudonym.132 Han tycks ha upplevt samma känslor som Fröding, att har man spelat pajas och clown så tar ingen en på allvar.
Flickan i ögat är som betonats ett icke dokumentärt drama. Men ändå måste syftet ha varit att
låta rollfiguren tolka men dock icke kopiera den verklige Frödings situation och karaktär. Detta framgår också av att både författaren och kompositören säger sig vilja bryta med en etablerad Frödingkliché. Dramats bild av Fröding avviker på ett positivt sätt från den ensidiga och provinsiella bilden, menar Lars Edlund när han får läsa librettot, och jämför med den han ”plågats” av i ungdomen.133 Detta var också Miklos Kundlers önskan när han fick idén till
126 ibid., s. 33 & 59. 127 ibid., s. 74 & 72. 128 ibid., s. .219.
129 Erland Lindbäck, "Studie över Frödings alkoholism" i Diktarens mekanismer : fem uppsatser om Fröding, red. Knut Warmland, Vol. 21 (Borås: Norma, 1989), s. 71.
130 ibid., s. 77f.
131 Bergsten, Gustaf Fröding, s. 117.
132 Gottfried Grafström, "Gustaf Fröding som evolutionspsykolog" i I sällskap med Fröding, red. Gustaf Fröding-sällskapet, Vol. 35 (Karlstad: Gustaf Fröding-sällsk., 2003), s. 39.
32 operan. En Frödingbild långt från turismens kultobjekt och en romantisk-nostalgisk lokal-patriotism.134 Recensenterna har också genomgående uppfattat rollfiguren som en
karaktärisering av den verklige Fröding. I sin recension framför Eva Redvall att det också finns mycket litet av den glättade ”turist-Fröding” och Per-Anders Hellqvist135 menar att dramatiken Edberg och tonsättaren Edlund inte gett en bild av den folkkäre provinsdiktaren Fröding utan snarast gjort upp med Frödingklichén. Men den Frödingkliché man inte vill förknippas med, hur vanlig var den?
Edberg har i sin dramatisering inte tagit ställning till vilka bakomliggande orsaker, som kan finnas utan det är bilden av den olycklige Fröding, som framställs fångad under en
komprimerad period av hans liv. Till skillnad mot Grafströms pjäs är det inte samhällets utan hans egna demoner, som han utan framgång försöker övervinna. Ytterligare en dramatisering av Frödings liv har presenterats som marionetteater på Stockholms stadsteater med premiär 27 september 2008 under regi av Agneta Elers-Jarleman: Kärleksköparen. Fröding naked. I en intervju för Dagens Nyheter påstår hon att ”Fröding har varit rätt så bortglömd. Nu är det dags för en revival.” Elers-Jarleman anger att det var Johan Cullbergs bok Gustaf Fröding och
kärleken, som inspirerade till verket. I intervjun får hon frågan om inte ”Kärleksköparen
Fröding” är en eufemism för ”Torsken Fröding”.136 Kanske detta är en början på ett
genusperspektiv på Fröding. I intervjun säger Agneta Elers-Jarleman att hon vill undersöka den kamp med sig själv och sin mansroll som Fröding förde livet igenom.
Den modernistiske Fröding blir bilden som den tredje receptionsfasen innebär enlig Zillén.137 Det är framför allt senare tids litteraturvetare som stött denna bild. Det blir också en möjlighet att därmed återta hegemonin från psykiatrikerna. Genom den textkritiska edition som Eva Jonsson sammanställt finns ett bra material att utgå ifrån.138 Cullberg har utifrån sin
utsiktspunkt kommenterat några teman, som belyser Frödings psykologiska tillstånd.139 Det mest utmärkande är att Fröding lämnar det mänskliga för att känna med mineraler, växter och djur.140 Vi kan känna igen ekosofins senare tankegångar. Varken när det gäller detta eller
134 Edberg, Flickan i ögat. Programblad, s. 26.
135 Eva Redvall, "Sensationell Fröding-tolkning," Sydsvenskan 4.10.1981(1981) . och Per-Anders Hellqvist, "Fröding på Södran - ett stycke svensk operahistoria!" Stockholms-Tidningen 6.10 1981(1981) .
136 Jonna Sima, www.dn.se/kultur-noje-scen/1.604605?rm=print
137 Zillén, Reception och revision : kring Frödingbildens förändringar, s. 11.
138 Jonsson, Hospitaltidens lyrik : textkritisk edition av Gustaf Frödings lyriska produktion dec. 1898 - mars
1905
139 Cullberg, Gustaf Fröding och kärleken : en psykologisk och psykiatrisk studie, s. 173. 140 ibid., s. 173.
33 förelöpandet till modernismen får vi gripas av det Quentin Skinner kallar föregripandets mytologi.141
Den lekande Fröding blir Zilléns sista bild. Han öppnar för en ny läsning av Frödings lyrik och tillfällighetstexter.142 Kampen om det litterära fältet blir synliggjort i essän om
Frödingbildens förändringar.143 Landquist har haft en normgivande ställning under 1900-talet, menar Zillén. Den andre tongivande Frödingforskaren, menar Zillén, är Henry Olsson med sin monografi Fröding. Ett diktarporträtt från 1950.144 För att ytterligare manifestera sin vilja att överta hegemonin i Frödingforskningen, vill Zillén ersätta den etablerade Frödingkanon med ett alternativ, som presenterats i Den lekande Fröding.145 Detta är en intressant process, som Zillén själv beskriver i sin essä ”Reception och revision”.146 Han följer det mönster för vetenskapens utveckling, som Thomas Kuhn beskrivit i De vetenskapliga revolutionernas
struktur.147 Kortfattat kan denna process beskrivas enligt följande. När den etablerade synen stagnerar hamnar forskningen i en kris. Den kommer då enbart att syssla med kompletteringar och justeringar av den etablerade kunskapen. Först med ett nytt synsätt eller paradigm går forskningen vidare. Med avhandlingen Den lekande Fröding sker ett paradigmskifte, där nu författarskapet kan uppfattas på nytt sätt. När Michanek, hedersledamot i Gustaf
Frödingsällskapet, och Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala
Universitet, i sina recensioner är starkt kritiska mot Zilléns avhandling kan det uppfattas som den etablerade forskarens försvar av sitt paradigm.148 Även Värmlands Folkblads och
Svenska Dagbladets recensenter går hårt åt Zilléns avhandling.149 I sin essä går han i polemik mot sina kritiker, som han menar vill förbjuda 1) att vetenskaplig terminologi och begrepps-apparat används när man studerar Fröding, 2) att man inte får lyfta fram det språkliga experimentet och 3) att man inte får studera Fröding på ett sätt som strider mot författarens avsikter.150 Avslutningsvis hävdar Zillén att hans avhandling ingalunda försöker radera ut
141 Quentin Skinner, "Meaning and understanding in the history of ideas" i Meaning and context : Quentin
Skinner and his critics, red. James Tully (Cambridge: Polity, 1988).353.
142 Zillén, Den lekande Fröding : en författarskapsstudie
143 Zillén, Reception och revision : kring Frödingbildens förändringar 144 ibid. s. 11.
145 Zillén, Den lekande Fröding : en författarskapsstudie, s. 398. 146 Zillén, Reception och revision : kring Frödingbildens förändringar
147 Thomas S. Kuhn, De vetenskapliga revolutionernas struktur, översättare Örjan Björkhem and Stellan Welin (Lund: Doxa, 1979).[5].
148 Germund Michanek, "Gustaf Fröding offer för lekforskning", Upsala Nya Tidning, 19.02.2002. och Johan Svedjedal, "Fröding är inte att leka med", Dagens Nyheter, 5.4.2002.
149 Carl Magnus Hedefalk, "Strunt är strunt, om än i vetenskaplig förklädnad", Värmlands Folkblad, 10.01.2002. och Michel Ekman, "Gustaf Fröding och leken", Svenska Dagbladet, 5.4.2002.
34 redan etablerade förståelser av författarskapet utan bär dessa med sig enligt den ”ackumu-leringsprincip som gäller för varje litterär receptionsprocess”.151