Hur tillämpar pedagoger den individuella inlärningen utifrån

I läroplanen, Lpo 94 (Lärarförbundet, 2005) står det bland annat att pedagogen skall utgå från elevens behov. Utifrån mina resultat tolkar jag det som att varje pedagog försöker på bästa möjliga sätt att tillgodose varje elevs behov men inte i den utsträckning som läroplanen förespråkar. Anledningen till detta tycks vara tidsbrist och personalbrist som de två övergripande orsakerna. Samtidigt arbetar pedagogerna emot strävansmålen, det vill säga att varje elev ska

35

utveckla sitt eget sätt att lära. Eleverna införskaffar sig ny kunskap men inte alltid med hjälp av individuell inlärning.

Vidare står det i läroplanen, att pedagogen skall tillsammans med eleven utveckla regler för arbetet. I min studie framgår att en del av pedagogerna arbetar tillsammans med eleverna för att utveckla ett arbetsschema som ger struktur i arbetet. Ett arbetssätt som kan vara både positivt och negativt. Positivt i den meningen att eleven får lära sig ta eget ansvar och planlägga sina studier. Negativt blir det om eleven blir stressad när han/hon ser hur mycket arbete som måste göras klart innan veckan är slut.

Det står också i läroplanen att undervisningen aldrig kan utformas lika för alla eftersom behovet är olika. Hur skall pedagogen gå tillväga? Med en pedagog och 25-32 elever i klassrummet och eventuellt 15 - 20 olika inlärningssätt är frågan hur våra politiker har tänkt att kunskapen skall läras ut till klassen, då de upprättade läroplanen, Lpo 94. Förvirring kan uppstå för de eleverna som måste ha struktur på lektionen om pedagogen exempelvis först håller förmedlingsundervisning och sedan spelar upp en kort teatersekvens med samma innehåll av dagens lektion.

Lokalbristen ett problem när undervisningen skall utformas efter de olika behoven, oftast finns ett litet trångt grupprum i anslutning till klassrummet för att bedriva alternativ undervisning i men med många elever blir utrymmet otillräckligt.

Pedagogerna i min studie kan konsten att utbilda elever, de finns tillhands för att eleven skall göra framsteg och för att övervinna svårigheter. Avsaknad av ett större engagemang för den individuella inlärningsstilen saknas bland de intervjuade pedagogerna, kanske beror det på okunskap eller rädsla från deras sida att vilja prova på något nytt.

5.5 Sammanfattning och slutsatser

Sammanfattning av min studie om hur pedagogerna arbetar med den individuella inlärningen hos eleverna blir, att de pedagoger som jag intervjuat använde sig ganska lite av arbetet med individuell inlärningsstil. Några av pedagogerna ansåg till och med att det inte var deras jobb

36

utan ansåg det låg på speciallärarnas arbete. I den ena skolans utbildningsplan står det att personalen skall arbeta aktivt med att hjälpa eleverna finna sin egen inlärningsstil. Det här kan jag inte se att den verksamma personalen skulle uppnå, inte i de intervjuerna jag har gjort.

Enligt läroplanen, Lpo 94 (Lärarförbundet, 2005) står det att man som lärare skall utgå från elevens behov, vilket den individuella inlärningen bidra till. Enligt vad både Boström (2004), Dunn (2001) och Prashnig (1999) har kommit fram till i sina forskningar, har den egna lärstilen en stor betydelse för att få ett gott resultat på elevens nyanskaffade kunskap. Arbetet med individuella inlärningsstilar kan bli väldigt omfattande för pedagoger, eftersom det finns så många olika sätt att lära sig på. Det är kanske mångfalden som gör att pedagoger inte ”orkar” ta sig tid att sätta sig in i de olika stilarna eller så vill de arbeta med olika lärstilar men problemet ligger i att utrymme för detta saknas i den lokala arbetsplanen.

Pedagogerna arbetsätt skiljer sig ganska mycket från varandra, någon arbetar inte alls med individuell inlärning medan andra försöker att variera undervisningen så att den skall passa de flesta eleverna. Pedagogerna vill främja lärandet för alla elever men arbetssättet som de erbjuder är oftast förmedlingspedagogiken. Enligt Maltén (2003 s, 115) är förmedlingspedagogiken inte förkastlig om det är så att pedagogen använder sig av intressant och välstrukturerad berättarkonst, men det får inte dominera undervisningen för då är det lätt att eleverna tappar fokus.

”Om pedagoger fortsätter att inte bry sig om att elever är olika och inte är beredda på att undervisa i individuella stilar, kommer allt för många elever att slås ut och ännu fler kommer att tro att de inte kan lära sig någonting” (Prashnig, 1999 s, 95).

Flera av pedagogerna anser att det är tidsbristen som gör att de inte kan tillämpa den individuella inlärningen. Lärare idag har betydligt fler uppgifter än tidigare lärargenerationer. De skall planera tillsammans med kollegor, delta i nätverk, utföra mer administrativt arbete med mera. Denna utveckling leder till att eleverna får mindre uppmärksamhet (Lärarförbundet, 2004 s, 21). Kroksmark (2006, s, 40-45) undrar hur vi skall förhålla oss till att använda olika lärstilar i ett klassrum med 25-30 elever, då varje elev skall ha sin egen inlärningsstil. Om alla lär på skilda sätt skulle konsekvenserna av en lärstilsanalys av eleverna i skolan bli en helt individualiserad skola. Där varje elev arbetar i förhållande till sin egen läranderesurs, vilket kan framkalla ett

37

organisatoriskt problem som leder till att hela den nuvarande utformningen av 1-9-skola kan ifrågasättas. Kroksmark, (2006) menar att individuell lärstil kan bli en frestelse av att förenkla lärandet. Han menar att pedagogen tar till och ”skyller” på elevens eget ansvar inför lärande ifall inte målen för skolåret uppnås. Detta kan kännas som en dålig ursäkt, det är dock pedagogen som har ansvar för att eleven uppnår målen. Frågan är då också hur ska den egna elevens kunskap mätas vid en individualiserad? Vad händer med de nationella proven? Här måste det också ske en förändring så proven kan anpassas till samtliga lärstilar. Vem ska få ansvaret att strukturera upp de nationella proven så de passar just mina elever i min klass, blir det pedagogens nya jobb? Kroksmark (2006) menar att lärstilsteorin som den ser ut idag är ett modernt modelltänkande. Det krävs nog både mer pedagoger och bättre utbildning av dessa för att skolan skall kunna erbjuda alla elever en individuell inlärningsstil.

Vare sig lärare tycker om det eller inte så är det ett faktum påstår Prashnig (1999 s, 185) följande:

”Sättet som du som pedagog lär dig på är sättet som du undervisar. Det kan vara bra för dig men för eleverna kan det vara rent förkastligt. Det är lätt att falla in i mönstret att alla lär som du. Tyvärr är det inte så och då kan det sitta elever som inte förstår någonting. Fastän det kan finnas elever som har samma lärstil/arbetsstil som läraren är det betydligt fler elever som har en totalt annan lärstil.”

I skolverkets undersökning framkom det liknade uppfattning om tillämpning av olika lärstilar. Det som skolan lyckas sämst med är att tillgodose varje elevs behov, vare sig om man är den ”duktiga eleven” eller eleven som har det lite svårt med inlärning. (Skolverket, 2010, s, 13-14). Vidare kom skolverket (2010) fram till att eleverna inte var så nöjda med lärarnas engagemang för att fånga elevens intresse för ämnet. Skolan har lyckats med att förändra till det bättre för de elever som har särskilda behov. Nu får vi bara hoppas att skolan lyckas förändra även för de elever som är särskilt duktiga och behöver egen utmaning.

I min undersökning framgår det att dagens pedagoger inte lever upp till det som står i läroplan, Lpo94 om individuellt lärande men de har som mål att uppnå detta. Problemet är tiden, stressen, budgeten och personalbristen som gör att de inte hinner eller orkar arbeta mer individuell inlärning. Det framgår även i min studie att vissa pedagoger tillverkar sitt egna pedagogiska material för att tillgodose elevernas behov, vilket är positivt men extra tidskrävande.

38

Utifrån mina intervjuer framgår det inte konkret när de individuella inlärningsstilarna används och hur ofta det blir av. Hörselkåpor, musik, små grupper, eget tillverkat material, halvklass, individuella böcker i engelska och svenska, arbeta med upplevelser och arbeta med individuellt arbetsschema är en del av vad som de intervjuade pedagogerna arbetar med tillsammans med eleverna.

Det spelar ingen roll hur lång yrkeserfarenhet eller på vilken skola pedagogerna arbetar när eleverna erbjuds alternativ undervisning, det är intresset hos pedagogen som styr om individuell inlärning erbjuds eller inte. Arbetssättet som pedagogerna arbetar utifrån innefattar alla de tre teoretikerna som jag har valt att studera. Jag tolkar Gardners (Olsson & Olsson, 2004) teori som att han vill att pedagoger ska ta reda på varje elevs inlärningssätt och utifrån detta möta elevens olika behov. Tolkningen jag gör av Vygotskijs (Evenshaug & Hallen, 2005) teorier blir att eleven måste ha förebilder av äldre personer (pedagoger) för att utveckla sin personliga utveckling. Deweys (Ohlson, 1996) teorier tolkar jag utifrån hans sett att se att kunskapen kommer till nytta om det har verklighetsanknytning. Tre teorier som jag i mitt kommande yrke kommer att arbeta efter.

39

6. Diskussion

Mina frågeställningar gav mig oförväntade svar eftersom jag trodde att alla pedagoger arbetade med individuell inlärning som det förespråkas på flera ställen i läroplanen, Lpo 94.

Det fanns väldigt lite forskning om pedagogers sätt att lära ut olika inlärningsstilar till eleverna. Detta har gjort att mitt arbete inte har blivit tillräckligt inriktat på hur pedagogerna arbetar. Jag ville få fram i min undersökning hur pedagogerna går tillväga med att arbeta med elevernas individuella inlärning. Hur planerar man undervisningen då det finns kanske 20 olika sätt som eleverna lär sig på? Lena Boström (2004) har forskat på området men på gymnasienivå och vuxenutbildning, någon forskning på lärstilar i grundskolans tidigare år har jag inte hittat. Vilket jag tycker är synd om det nu inte finns, för det är i de tidigare åren som grundstenarna byggs. I mina intervjuer använde jag mig av standardiserade frågor med möjlighet till vidare diskussion kring ämnet och pedagogerna hade tidigare fått mina frågor för att de skulle kunna förbereda sig och skriva stödord. Dessa stödord har varit till stor hjälp för mig i mitt skrivande och pedagogerna upplevde det som positivt att de redan innan intervjun visste vad jag skulle ställa för frågor så de kunde göra sina egna noteringar.

Slutligen tycker jag att arbetet har varit spännande och lärorikt. Redan innan jag började skriva hade jag tagit till mig den individuella lärstilen som min drivkraft. Detta är något som jag kommer att verka för och förhoppningsvis förverkliga i mitt kommande yrke som verksam pedagog.

40

7. Referenslista

Boström, Lena & Wallenberg, Hans (1997) Inlärning på elevernas villkor - inlärningsstilar i

klassrummet. Jönköping: Brain Books AB.

Boström, Lena(1998) Från undervisning till lärande. Jönköping: Brain Books AB. Boström, Lena (2004) Lärande och metod. Lärstilsanpassad undervisning jämfört med

traditionell undervisning i svensk grammatik. Jönköping: PRINFO Vårgårda Tryckeri AB

Claesson, Silwa (2007) Spår av teorin i praktiken. Danmark: Studentlitteratur. Dunn, Rita (2001) Nu fattar jag!. Jönköping: Brain Books AB.

Dyste, Olga (1996) Det flerstämmiga klassrummet. Danmark: Studentlitteratur. Evenshaug, OddbjØrn & Hallen, Dag (2005) Barn- och ungdomspsykologi. Lund:

Studentlitteratur.

Hartman, Sven G & Lundgren, Ulf P (1980) Individ, skola och samhälle. Stockholm:Bokförlaget Natur och Kultur AB.

Honey, Peter & Mumford, Alan (2006) Lärstilar. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, Ann & Skillström-Carlsson, Anna & Ring, Carina (2007) Ett klassrum som lockar. Horred: Serholt Läromedel AB.

Kroksmark, Thomas (2006) Dags att lägga IKEA-pedagogiken på hyllan. Pedagogiska magasinet, nr 3, s 40-45. Stockholm: Lärarförbundet.

Lärarförbundet (2004) Första steget. Lund: Studentlitteratur.

Lärarförbundet (2005) Lärarens handbok – Skollag, läroplaner, yrkesetiska principer, FN:s

barnkonvention. Stockholm: Lärarförbundet.

Löwenborg, Lars & Gislason, Björn (2006) Lärarens arbete. Stockholm: Liber AB. Maltén, Arne (2003) Att undervisa – en mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. Ohlson, Liselotte (1996) Pedagogiskt ledarskap. Stockholm. Liber AB.

41

Olsson, Britt-Inger & Olsson, Kurt (2004) Utveckling, livsvillkor och socialisation. Falköping: Liber AB

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Prashnig, Barbra (1999) Kraften i mångfalden. Danderyd: Andragogerna.

Elektroniska referenser

Skolverket (2010), Attityder till skolan 2009. Rapport 344. Tillgänglig 2010-05-24.

www.skolverket.se

Skolverket (2009-11-24) Lokal pedagogisk planering - ett sätt att kommunicera mål till elever.

Tillgänglig 2010-07-20

http://www.skolverket.se/sb/d/3032/a/18137

Prashnig style solutions (2001-2010), Creativelearningcentre, Tillgänglig 2010-07-27.

42

Information om syftet med mitt examensarbete.

Eva Andersson heter jag och studerar på Malmö Högskola. Där läser jag sista terminen på lärarutbildningen, Barn och ungdomsvetenskap. I under denna sista termin ska jag skriva ett examensarbete. Mitt arbete kommer att handla om, hur tillgodoser pedagoger den individuella inlärningen hos elever.

Mitt syfte med min intervju av dig är att få en inblick i hur det fungerar rent praktiskt med att arbeta med lärstilar. Tillämpar verksamma pedagoger individuella lärstilar till sina elever. Vilka hinder/möjligheter att individualisera undervisningen?

I mitt examensarbete kommer jag att läsa in mig på tidigare forskning och vad som står i läroplanen Lpo 94.

Intervjun är givetvis frivillig och du avgör om du vill delta. Anonymiteten är givetvis en självklarhet.

Bifogar även mina frågor för att du skall kunna förbereda dig inför intervjun. Skriv gärna ner stödord som jag kan ta del av i mitt arbete.

Tackar på förhand om du väljer att vara en del av mitt projekt.

Eva Andersson Dalbyvägen 96 23291 Arlöv 040-463001 070-3083997 eva.h.andersson@telia.com

43

Intervjufrågor till pedagogerna

Frågor:

1. Hur länge har du varit verksam som pedagog och hur ser du på din roll som lärare?

2. Vilka ämnen undervisar du i?

3. Hur tillgodoses den individuella inlärningen inom dina ämnen?

4. Tillämpar du olika individuella inlärningsstilar i din undervisning? Varför/varför inte?

5. Vad upplever du som hinder/möjligheter när det gäller individualisering?