4. Resultat och analys
4.5. Hur undersköterskorna upplever att andra betraktar deras arbete
4.5.1 Den äldre generationen
Anita upplever inte att beslutsfattare (områdeschefer, förvaltningschef, politiker) ser ner på undersköterskorna. Hon känner även stöttning ifrån områdeschefen. Anita tycker att det ända sättet man kommer i kontakt med vad politikerna säger är genom media. Birgitta tror inte att beslutsfattarna tycker att undersköterskorna är så speciella, hon skulle gärna se att man fick mer beröm och en klapp på axeln emellanåt, vilket hon tror är extra viktigt för dem yngre anställda. Sen hade det ju inte varit fel med lite bättre betalt. Carina tycker att deras områdeschef alltid ställer upp om de behöver hjälp. Däremot har hon ingen uppfattning om vad andra beslutsfattare anser, eftersom man inte har någon kontakt med dem. Varken Anita, Birgitta eller Carina anser att deras uppfattning av hur beslutsfattare har påverkat deras yrkesroll har påverkats deras egen yrkes syn.
Samhället syn på undersköterskan har inte Anita tänkt så mycket på och det har därför inte heller påverkat henne. Birgitta tycker att den allmänna uppfattningen i samhället är att man bara går och tömmer pottor, att jobba i äldreomsorgen är ett låg- status jobb. Men hon upplever också bland omsorgstagarna att det väger det lite högre att vara undersköterska istället för vårdbiträde. Birgitta uppger att andra människors syn inte påverkar henne i sin yrkesroll då hon uppfattar sitt arbete som viktigt. Carina upplever även hon att undersköterskor yrket har låg status i samhället, detta är dock
4.5.2 Den yngre generationen
Diana berättar att hon inte tänkt så mycket på hur beslutsfattare ser på undersköterske- yrket. Något som hon upplever konstigt är dock:
Hon tror inte att lönen påverkar hennes arbete, man arbetar med människor och det är deras behov som styr vad man gör i arbetet, inte vilken lön man får. Men Diana tror att man kanske hade man varit engagerad i andra saker om man fick bättre betalt. Diana berättar också att hon har fått negativ respons från sin omgivning. Det finns de som sagt att det verkar vara ett jättejobbigt arbete och att det inte är ett så fint yrke. Diana tror inte själv att hon påverkas av sådan kritik. Emma upplever att beslutsfattarna inte prioritera människan, hon tycker de gör konstiga beslut med besparingar och personalneddragningar. Hon säger:
Emma tror att andras uppfattningar till viss del påverkat henne i hennes val att plugga vidare. Fia tycker att deras enhetschef är jättebra och ser till deras bästa hela tiden, däremot är det för mycket neddragningar och besparingar, man ska hinna med lika mycket arbete fast med färre personal. Detta påverkar kvalitén på det arbete man utför, vilket enligt Fia inte riktigt går ihop med dem målen man sätter upp, det sparas helt enkelt på fel saker. Fia tror att samhället har en felaktig bild av vad det innebär att arbeta som undersköterska och vad man gör på ett äldreboende. Hon har själv många gånger fått höra negativa saker ifrån andra om sitt arbete. Fia däremot trivs och är glad för sitt jobb och anser att folk får tycka vad de vill. Det känns inte som om beslutsfattarna lyssnar på oss, berättar Gunilla. Men kanske är vi själva för tysta och accepterar för mycket. Hon anser också att samhället har en negativ syn på undersköterskans yrkesroll, det är ofta hon hört andra säga:
Gunilla tycker inte att hon har påverkats av andra syn på sitt arbete, hon tycker att sitt jobb är både roligt och trevlig och dem gamla är så ”goa”.
Vi tjänar inte så jättebra, kanske måste dem se lite annorlunda på oss. Dem kan ju inte tycka att vi gör så jättemycket i och med att vi inte får så mycket i lön, tycker inte att vi förtjänar så mycket.
Det som du jobbar med skulle jag aldrig kunna, det är så äckligt. Jag tycker vården är lite nedtryckt, det är inte så bra att vara undersköterska i dagens samhälle eller så är det inte så högt i status, det är väl därför många pluggar vidare tror jag.
4.5.3 Analys
De äldre undersköterskorna har ingen enhetlig syn när det gäller hur de upplever att beslutsfattare ser på deras yrkesroll. Ingen upplever beslutsfattarna som direkt negativa. Två av de äldre känner stöttning från områdeschefen. Alla de yngre upplever att beslutsfattarna har en negativ syn på äldreomsorgen och undersköterskans yrkesroll. En av de yngre tar upp att hon känner stöttning från områdeschefen. Det finns alltså en något mer negativ upplevelse av beslutsfattarna hos dem yngre. En förklaring kan vara att de yngre är självständiga, antiauktoritära och ifrågasättande. De vill ha en chef som bryr sig om dem anställda som människor och som kan ge stöd och uppmuntran. Den ideala chefen är ärlig, rättvis, kunnig, erfaren och insatt i medarbetarnas arbetsuppgifter. Det är viktigt att chefen och de anställda har en gemensam förståelse av verksamheten och verkligheten (Fürth et al., 2002).
Två av de äldre upplever att undersköterskeyrket inte har någon hög status, en har inte reflekterat över frågan. Alla de yngre upplever att samhället har en negativ bild av undersköterskeyrket. Av alla är det bara en som upplever att det har påverkat hennes egen syn. Deras uppfattning av hur samhället ser på undersköterskeyrket är alltså något som inte har socialiserats in i undersköterskornas egen uppfattning om sin yrkesroll. Alla undersköterskorna upplever att deras jobb är viktigt.
4.6. Övergripande analys
I rollen som undersköterska i äldreomsorgen är det inte bara arbetslivsvärderingar som är viktiga, utan även etiska värderingar. Det framgår tydligt i intervjuerna där undersköterskorna lyfter fram vikten av att känna empati och att ha ett bra bemötande. Dessa mer grundläggande mänskliga värderingar som är gemensamma hos undersköterskorna tror vi till stor del kan förklaras utifrån Ingleharts socialisationshypotes. En människas värderingar etableras under barn och ungdomstiden, både familj, vänner och samhälle är faktorer som formar en individs värderingar. 50-talisterna är föräldrar till 80-talisterna och de överförde sina värderingssystem till sina barn under deras uppväxt (Pettersson, 1988).
Av resultatet kan vi utläsa att varje generation är relativt homogen. Där det finns skillnader mellan generationerna finns det ofta likheter inom den egna generationen. Det tycker vi bekräftar Ingleharts antagande om att förändringar på samhällsnivå leder till förändringar på individnivå, vilket i sin tur leder till förändringar på samhällsnivå
(Pettersson, 1988). 50-talisterna socialiserades av kärnfamiljen och deras ungdomstid var under ett rött 60-tal med miljonprogram och rekordår (Fürth et al., 2002). De var den första moderna generationen som växte upp i ett materiellt överflöd, vilket har påverkat dem till att fokusera på ”upplevelser” istället för ”ägande”. De kom därmed att prioritera postmaterialistiska värden. 80-talisterna socialiserades i sin tur av det samhälle som 50-talisterna var med och skapade. Samhället under 80-talisternas uppväxt präglades bland annat av östblockets sönderfall, globaliseringen, välfärdsstatens kris under 90-talet och kärnfamiljens sönderfall. Detta har gjort 80- talisterna till en individualiserad generation med globala perspektiv. Hur 80-talisternas värderingar kommer att påverka samhället är dock för tidigt att säga (Fürth et al., 2002). I den här processen kan man också se att ett lands historiska arv har avgörande betydelse för kulturella förändringar (Inglehart & Baker, 2001).
4.7. Sammanfattning av analysen
De största skillnaderna mellan de två generationerna är att den äldre generationen i större utsträckning än den yngre identifierar sig med sin yrkesroll. De äldre upplever vi också som mer trygghetssökande och mer nöjda med sin arbetssituation. De ser även möjligheter att utvecklas inom yrket. Det går också att se en skillnad i varför man har valt att utbilda sig till undersköterska. För de äldre fanns det ett mer uttalat syfte i utbildningsvalet, medan utbildningen hos de yngre verkar fungera mer som ett steg på vägen. Den yngre generationen ser inga möjligheter att utvecklas inom yrket och de har alla planer på att studera vidare. De yngre ställer hårdare krav på fler möjligheter och är mer rastlösa. De yngre har också en uppfattning om att både beslutsfattare och samhälle är negativt inställda till undersköterskeyrket. Inom den äldre generationen råder det inte samma enighet (Fürth et al., 2002).
Att skillnaderna mellan generationerna dock inte är större kan förklaras genom att värderingsförändringar är en långsam process som tyst revolutionerar samhället (Pettersson, 1988).
5. Slutdiskussion
En reflektion vi gjorde i samband med arbetet av analysen är att de yngres framåtsträvan inte behöver vara något som är generationsbundet, utan det kan bero på
det livsstadie de befinner sig i. De yngre har precis påbörjat sitt arbetsliv medan de äldre håller på att lämna sitt.
Det som vi upplevt problematiskt med skrivandet av vår uppsats, har varit att hitta forskning om generationer i Sverige. Vi har också upplevt det lite svårt att tillämpa våra teoretiska utgångspunkter på resultatet eftersom det är svårt att dra några slutsatser på ett sånt litet material, då det bygger på så få intervjuer. Vi tycker att det hade varit intressant att göra en liknande undersökning men med ett mycket större urval och då alternativt göra en kvantitativ undersökning. Det hade då varit lättare att dra generella slutsatser. Det positiva för vår egen skull är att vi har fått ny kunskap både inom det sociologiska område och inom äldreomsorgen.
En fråga som vi har diskuterat med varandra efter det att vi har genomfört intervjuerna är vilken utbildning man egentligen borde ha när man arbetar inom äldreomsorgen. Då det var många av de intervjuade undersköterskorna som kände att de inte fick använda all den kunskap som dem hade fått till sig under sin omvårdnadsutbildning.
Äldreomsorgen är ett spännande område att undersöka eftersom det alltid kommer vara en sektor där ständiga förändringar äger rum och kraven på den vård och omsorg som ges alltid kommer att skifta med de olika generationerna omsorgstagare. Vi tycker därför det blir viktigt att man inte nöjer sig med den omsorg som man ger utan i stället alltid försöker utveckla och förbättra det arbete som utförs. Det medför mer ansvar till dem som arbetar i äldreomsorgen, flexibilitet och möjlighet till utveckling och förändring av den kunskap som redan finns.
Något som skulle vara intressant och viktigt för framtiden inom fortsatt forskning är att undersöka vad ungdomarna tycker behövs göras för att höja statusen på yrket och därmed locka fler till att utbilda sig. Det är också intressant att se vilka förändringar inom äldreomsorgen som behövs göras för att få fler ungdomar att stanna kvar i arbete.
Referenser
Backman, Jarl (1998) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur
Bell, J. (2000) Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur
Denscombe, Martyn (2000) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Edmunds, June & Turner, Bryan S. (2002) Generations, culture and society. Buckingham & Philadelphia: Open University Press
Ejvegård, Rolf (1996) Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur
Forsman, Birgitta (1997) Forskningsetik- en introduktion. Lund: Studentlitteratur
Fürth, Thomas, Holmberg, Ingvar, Larsson, Ola & Raaterova, Mikael (2002) 80-
talisterna kommer – om kollektiva egoister, självuppoffrande livsnjutare och andra ungdomar. Uppsala: Konsultförlaget Uppsala Publishing house AB
Glans, Kay (2003) Generationen som uppfinner sin gemenskap. Tidsskriften Axess, 2, 3
Häggström, Elisabeth (2005) Municipal care for older people- experiences narrated by
caregivers and relatives. http://www.xkl.se/FoU/Dokument/older.pdf 2007-09-18
Kommunal (2003) Äldreomsorgen- en lägesbeskrivning.
http://www.kommunal.se/files/051026145845294/Aldreomsorgen_rapport.pdf 2007-09-10
Inglehart, Ronald (1977) The silent revolution- changing values and political styles
among western publics. Princeton: Princeton University Press
Inglehart, Ronald & Baker, Wayne E. (2001) Modernization´s challenge to traditional values: Who´s afraid of Ronald McDonald? The Futurist, Mar/Apr, 35, 2, 16- 21
Lindgren, Mats, Fürth, Thomas, Kempe, Magnus & Krafft, Göran (2005)
Rekordgenerationen-vad de vill och hur de tänker. Stockholm: Bookhouse Publishing
Lodenius, Anna-Lena. (2005). Vårdkris i sikte – men kommunerna sitter med armarna i
kors. http://www.kommunal.se/files/050812151742294/kris_isikte.pdf 2007- 09- 22
May, Tim (2001) Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur
Merriam, Sharan B. (1994) Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder - att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Pettersson, Thorleif (1988) Bakom dubbla lås. Stockholm: Institutet för framtidsstudier
SKL, Sveriges Kommuner och Landsting (2005) Aktuellt om äldreomsorgen.
http://uno.svekom.se/brsbibl/kata_documents/doc36890_1.pdf 2007-12-05
Svenska kommunförbundet (1999) Personal och kompetens i förändring.
http://uno.svekom.se:8080/brsbibl/kata_documents/doc22191_1.pdf 2007-12-05
Trost, Jan (1997) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Bilaga 1
Intervjuguide
Inledande frågor
- Hur gammal är du?
- Vad har du för anställningsform?
- Hur länge har du arbetat inom äldreomsorgen?
- Hur länge har du arbetat på din nuvarande arbetsplats? - Arbetar du dag/kväll/natt?
Utbildning
- Vilken utbildning har du?
- Hur länge har du arbetat som undersköterska?
- Vad var det som fick dig att utbilda dig till undersköterska?
- Upplever du någon skillnad mellan de äldres kunskap och de yngres? - Vilka kunskaper upplever du är viktiga att ha i undersköterskeyrket? - Motsvarar dina arbetsuppgifter den kunskap du fick genom din utbildning?
Upplevelser av arbetet
- Hur skulle du beskriva en arbetsdag?
- Hur upplever du arbetssituationen i dagsläget? - Vad skulle du vilja förändra?
Framtidsutsikter
- Har du en fast tjänst?
- Hur viktigt är det för dig med att ha en fast tjänst? - Hur ser du på din framtid som undersköterska?
- Är det dina ambitioner att arbeta som undersköterska fram till pension? - Anser du att det finns möjligheter för dig att utvecklas inom yrket?
Yttre faktorer
- Hur upplever du att beslutsfattare ser på undersköterskeyrket? - Hur tror du det inverkar på din egen yrkessyn?
- Hur upplever du att samhället ser på undersköterskans yrkesroll? - Hur tror du det har påverkat din egen syn på yrkesrollen?
- Vad tror du att man skulle behöva göra för att locka fler till arbeta inom äldre- omsorgen?