_____________________________________________________
Socionomprogrammet 210 p
_____________________________________________________
Undersköterskans tysta revolution
– en kvalitativ undersökning av hur två generationer undersköterskor
upplever sitt arbete
Linda Persson
Johanna Svensson
Examensarbete 15 poäng Handledare: Bo Isenberg
University of Kalmar
Title: The silent revolution of the enrolled nurses, a qualitative study how two generations enrolled nurses experienced their own occupational role
Author: Linda Persson and Johanna Svensson Supervisor: Bo Isenberg
Assessor: Agneta Hedblom
Abstract
The Swedish old-age care will in the near future face an extensive need to recruit enrolled nurses by virtues of the demographical development. The generation born in the 1940s will soon retire, and at the same time the rest of the population is growing older. One thing that becomes more important in how to draw more people to the old-age care, is to understand how the ones who allready work there experience their own worksituation.
The purpose of this study was to find out how enrolled nurses from two different generations experienced their own occupational role and make similarities and differences between the two generations experiences visible. The topics of interest in our study are the respondents own thoughts about their education, their worksituation today, what they think of the future and how they believe others regard their work. To fulfill the purpose of our study we used qualitative interviews. We have performed interviews with three enrolled nurses between 50 and 57 years of age and four enrolled nurses between 20 and 25 years of age.
The result was then analyzed with the help of Ingleharts theory “The silent revolution” and the concept of generations. The results showed that there were differences between the two generations. We can´t either on the basis of the small selection of respondents in our study draw any general conclusions. But some differences that show is that the older generation in a larger extent identify with their own occupational role. We also experience that the older are more satisfied with their work situation. They see possibilities to develop in their profession, which the younger don´t. The younger make demands on more possibilities and are more restless then the older generation. From the result we can also see that eatch generation is relative homogeneous. When their is differences between the generations their is often similarites within the own generation. One thing that both generations have in common and that shows clear in the interviews are the importens of empathy and good treatment.
Keywords: Enrolled nurse, old-age care, the silent revolution, generations born in the 1980s, generations born in the 1950s.
Innehållsförteckning
1. Inledning...4
1.1. Äldreomsorgen i Sverige ... 4 1.2. Tidigare forskning ... 6 1.3. Syfte... 7 1.4. Frågeställningar ... 7 1.5. Förförståelse ... 7 1.6. Disposition... 72. Metod...8
2.1. Val av metod... 8 2.2. Hermeneutik ... 9 2.3. Urval ... 9 2.4. Avgränsningar ... 10 2.5. Genomförandet av intervjuerna ... 10 2.5.1 Bortfall... 11 2.6. Generalisering... 112.7. Validitet och reliabilitet... 11
2.8. Etiska överväganden... 12
3. Teori ...13
3.1. Värderingar... 13
3.2. Den tysta revolutionen... 14
3.3. Generationsbegreppet ... 16
3.3.1 80-talisterna ... 17
3.3.2 50-talisterna ... 19
4. Resultat och analys...20
4.1. Presentation av arbetsplats och intervjupersoner... 20
4.1.1 Arbetsplatsen ... 20
4.2.1 Den äldre generationen... 21
4.2.2 Den yngre generationen... 23
4.2.3 Analys... 24
4.3. Undersköterskornas upplevelser av arbetet ... 26
4.3.1 Den äldre generationen... 26
4.3.2 Den yngre generationen... 27
4.3.3 Analys... 27
4.4. Hur undersköterskorna ser på framtiden inom sitt yrke ... 28
4.4.1 Den äldre generationen... 28
4.4.2 Den yngre generationen... 29
4.4.3 Analys... 31
4.5. Hur undersköterskorna upplever att andra betraktar deras arbete ... 32
4.5.1 Den äldre generationen... 32
4.5.2 Den yngre generationen... 33
4.5.3 Analys... 34 4.6. Övergripande analys ... 34 4.7. Sammanfattning av analysen... 35
5. Slutdiskussion...35
Referenser...37
Bilaga 1...39
1.
Inledning
1.1.
Äldreomsorgen i Sverige
I den nationella handlingsplanen för äldrepolitiken har riksdagen fastställt de mål som ska ge de äldre en god vård och omsorg. Den tar även upp personalen kompetens och den äldres möjlighet att bo kvar hemma eller flytta till ett särskilt boende om vårdbehoven är stora (Kommunal, 2003).
Genom Ädelreformen 1992 fick kommunerna det samlade ansvaret för vården och omsorgen av de äldre, vilket tidigare delades med landstinget. Syftet var att skapa bättre organisatoriska förutsättningar för att utveckla äldreomsorgen efter de målsättningar som riksdagen fört fram. Det gav också en ökad förutsättning till att ta tillvara och effektivare utnyttja alla resurser (Kommunal, 2003).
Det finns två huvudgrupper inom äldreomsorgen, hemtjänst i det egna boendet och insatser i särskilda boendeformer. År 2002 var det cirka 125 000 personer över 65 år som fick hemtjänst (8,2 procent av alla i åldersgruppen) och cirka 115 000 som bodde i särskilt boende (7,5 procent). Det finns även andra insatser som utförs som inte är lika omfattande som de två tidigare nämnda till exempel korttidsvård och dagverksamheter (Kommunal, 2003: 74).
Det har sedan 80-talet skett en minskning av äldreomsorgen till dem som är i åldersgruppen 65-79 år, samtidigt som det har för personer som är 80 år eller äldre antalsmässigt ökat (Kommunal, 2003: 74). Den offentliga äldreomsorgen innefattar nu cirka tre procent av Sveriges befolkning eller omkring sexton procent av ålderspensionärerna. De flesta äldre klarar sig själva allt längre men den sista tiden i livet behöver trots allt de flesta vård och omsorg. Antalet äldre i befolkningen kommer att fortsätta stiga under de kommande decennierna, framför allt när 40-talisterna går i pension. Under de kommande tio åren kommer de som är 65 år eller äldre att öka med cirka 327 000 personer det vill säga 27 procent. Man kan också förvänta sig att de kommande äldre sätter andra krav på hur deras livsstil och boende ska se ut på äldre dar (SKL, 2005: 5-7).
Den största yrkesgruppen inom äldreomsorgen är omvårdnadspersonalen som innefattar undersköterskor och vårdbiträden (Kommunal, 2003). I november år 2004 så var det 254 300 personer anställda (månadsavlönade) inom vård och omsorg i kommunerna. Cirka 60 procent av de som arbetade hade en undersköterskeutbildning,
Dagens vårdtagare är generellt sett mer vårdkrävande och har behov av mer omfattande och kvalificerade medicinska insatser. Mycket gamla och sjuka skrivs ut från landstingsvården till kommunerna som medicinskt färdigbehandlade. Fler människor avlider idag också i sina hem. Det har lett till att den andel av kommunernas vård och omsorg som utförs med stöd av hälso- och sjukvårdslagen ökat påtagligt, idag utgör den ca 40-50 procent av all verksamhet riktad till äldre (Svenska kommunförbundet, 1999: 57-58). För att den kommunala äldreomsorgen ska kunna möta framtidens krav där fler äldre behöver avancerad omsorg är det viktigt att få insikt om vårdpersonalens erfarenheter (Häggström, 2005).
Redan idag har över hälften av kommunerna brist på undersköterskor och situationen lär förvärras över de närmsta åren. De ungdomar som utbildas vid omvårdnadsprogrammet kan långt ifrån täcka de kommande personalbehoven. Man räknar med att det kommer att behövas ungefär 130 000 baspersonal i kommun och landsting fram till år 2010, det är framför allt vårdbiträden och undersköterskor som behövs. Under samma period förväntas 31 000 ungdomar fullfölja utbildningen men alla dessa kommer inte den offentliga sektorn att ta del av, de som inte studerar vidare söker sig kanske till den privata vårdsektorn. Det finns alltså ett glapp mellan behov och efterfrågan på minst 100 000 personer. Redan år 1996 räknade kommunförbundet med att 30 procent av de nyrekryterade förväntades sluta innan år 2005. Anledningarna kan delvis vara densamma som varför inte ungdomar väljer vårdyrken, lågt löneläge, få karriärs möjligheter och effekter av nedskärningar som leder till att arbetssituationen blir mer ansträngd och utsatt (Lodenius, 2005: 6).
Bakgrunden till vårt ämnesval är att en utav författarna själv har upplevt att det finns skillnader och likheter mellan yngre och äldre personal i äldreomsorgen. Det visar sig extra tydligt under semesterperioderna på somrarna då det tillkommer många unga vikarier. Andra faktorer som har inverkat på ämnesvalet är personalbristen på undersköterskor och framtidsscenariot att situationen kommer att förvärras. Att få fram kunskap om hur yngre undersköterskor ser på sitt arbete är viktigt för att kunna möta framtidens krav. Genom att jämföra två generationer undersköterskor vill vi få fram likheter och skillnader i hur de äldre respektive de yngre ser på sin egen yrkesroll. Vi hoppas att det ska ge ett intressant perspektiv på hur undersköterskornas syn på sitt arbete har förändrats.
1.2.
Tidigare forskning
När det gäller värderingsforskningen i Sverige finns det en hel del när det gäller ungdomars värderingar och tankar. Ungdomars värderingar är intressanta för att man kan skapa förståelse för hur morgondagens vuxna kommer att tänka. Ungdomarna kan också fungera som en värdemätare på det samtida samhället eftersom samhället påverkar formandet av ungdomarnas värderingar (Fürth et al., 2002). Värderingsforskning kring tidigare generationer upplever vi som mer begränsad. Det finns en del om 40-talisterna men annars är det väldigt tunnsått, i alla fall i Sverige. Internationellt finns det bland annat två stora undersökningar, European Values Study (EVS) och The World Value Survey (WVS). De är två parallella, mycket omfattande internationella forskningsprojekt rörande individuella värdesystem och livsåskådningar. Fyra intervjuomgångar har genomförts i ett 60-tal länder åren 1981, 1990, 1996 och 1999/2000 med representativa befolkningsurval om ca 1000 - 2000 intervjupersoner i varje land. Projekten är inriktat på individuella värdestrukturer beträffande religion, moral, familj, könsroller, samhällsstruktur, politik, ekonomi, arbete, sociala nätverk, sociala rörelser etc. (http://www.teol.uu.se/staff/thorleifpettersson/).
Generationsforskningen inom sociologin har först på senare tid uppmärksammats (Edmunds & Turner, 2002). Den enda litteraturen som behandlar generationsbegreppet som vi har hittat är utländsk, framförallt engelsk och amerikansk.
Äldreomsorgen omfattar ett väldigt stort forskningsområde. Det som är intressant för oss är forskning som rör undersköterskans yrkesroll i Sverige. Många olika organisationer i Sverige, så som Kommunal, Sveriges kommuner och landsting samt regeringen genomför undersökningar och utredningar. Dessa är dock oftast av en övergripande natur när det gäller äldrefrågor. När det gäller undersköterskors upplevelser av sitt arbete har bland annat Elisabeth Häggström skrivit en avhandling,
Municipal care for older people- experiences narrated by caregivers and relatives. Det övergripande syftet med avhandlingen är att redogöra för vårdares upplevelser av att arbeta inom kommunal äldreomsorg och undersöka om utbildning och stöd har betydelse för personalen (Häggström, 2005). Några undersökningar som omfattar både undersköterskor och generationsperspektiv har vi inte hittat, och därmed kommer vi in på syftet med vår uppsats.
1.3.
Syfte
Vårt syfte med uppsatsen är att synliggöra likheter och skillnader i synen på yrkesrollen mellan två olika generationer undersköterskor i äldreomsorgen.
1.4.
Frågeställningar
Våra frågeställningar är:• Hur ser de två generationerna undersköterskor på sin utbildning?
• Hur upplever de två generationerna undersköterskor sin arbetssituation? • Hur ser de två generationerna undersköterskor på framtiden inom sitt yrke? • Hur upplever de två generationerna undersköterskor att andra betraktar deras
arbete?
1.5.
Förförståelse
Vår förförståelse är skapad dels genom att en av oss har varit anställd inom äldreomsorgen och arbetat i hemtjänst samt på särskilt boende, dels genom olika praktikperioder som vi genomfört i äldreomsorgen under vår utbildning till socionom. En av oss gjorde sin praktik hos en biståndshandläggare och den andra var hos en områdeschef inom äldreomsorgen, därefter har båda sommarjobbat inom dessa områden. Vi har också innan vi började skriva på uppsatsen läst in oss på ämnet och tagit del av tidigare forskning.
1.6.
Disposition
Med det inledande kapitlet vill vi ge en beskrivning av vårt ämnesval, vad som gör detta ämnet intressant och viktigt att belysa. Därefter presenterar vi en del av den tidigare forskning som gjorts inom ämnet, vilket följs av med vårt syfte, frågeställningar, avgränsningar och förförståelse.
I det andra kapitlet går vi igenom vårt val av metod och vilket urval vår undersökning bestod av. Vi beskriver hur intervjuerna genomfördes och vilket bortfall som blev samt generalisering, validitet och reliabilitet. Sist i kapitlet tar vi upp de etiska övervägningar
I kapitel tre, teorikapitlet, presenterar vi våra teoretiska utgångspunkter, den tysta revolutionen och generationsbegreppet, som vi valt att använda oss av i vår analys. Vi beskriver också de begrepp vi använder oss av i uppsatsen, begreppen är värderingar, 80-talisterna och 50-talisterna.
I kapitel fyra börjar vi med en kort presentation av arbetsplatsen och av intervjupersonerna som deltog i vår studie. Detta följs av våra resultat som är indelade i olika teman utifrån våra frågeställningar. Därefter analyseras resultaten med hjälp av dem teoretiska utgångspunkterna vi valt.
I kapitel fem tar vi upp våra egna tankar och reflektioner som vi har haft under arbetets gång. Förslag till fortsatt forskning tar vi också upp i detta kapitel.
Båda författarna ansvarar för hela uppsatsen tillsammans.
2.
Metod
2.1.
Val av metod
Vi har i vår uppsats valt att använda oss av ett kvalitativt synsätt då vår fokus i uppsatsen kommer att ligga på individen. Genom att använda kvalitativa intervjuer vill vi få fram undersköterskans egna ord av upplevelser, tankar och känslor om sin egen arbetssituation (Backman, 1998; Patel, 2003).
Genom att använda kvalitativa intervjuer så ger det oss en möjlighet att fånga upp olika svar som kommer fram och utveckla dessa under intervjuns gång. Detta är till hjälp då vi har ett så litet urval av intervjuade, vårt intresse är att få så många väl genomarbetade och detaljrika berättelser som möjligt för att sedan kunna använda i vårat empiriska material (Merriam, 1994).
En motstridig uppfattning som finns om det kvalitativa forsknings synsättet är att man som forskare genom den tidigare kunskap man har inom ämnet kan befästa fördomar och förutfattade meningar i sin studie (Backman, 1998).
2.2.
Hermeneutik
I studien används en hermeneutisk tolkning, vilket passar bra ihop med den kvalitativa forskningsmetoden vi själva använder i uppsatsen eftersom man betonar forskarens egna förförståelse. Synsättet förespråkar att man genom tolkning försöker skapa förförståelse för hur en text kommer i uttryck. Människor har syften och avsikter, som yttrar sig i språk och i handling, vilket inom hermeneutiken går att tolka och förstå innebörden av. För att kunna göra en korrekt tolkning av det material som vi har fått fram förespråkar synsättet att det måste ske en växling mellan delarna och helheten. En del ska alltid förstås utifrån en helhet samtidigt som helheten ska förstås utifrån delarna. Vi har läst var och en av intervjuerna och försökt skapa en helhet i dem, därefter har vi delat in alla intervjuerna i olika delar och läst dessa var för sig för att skaffa en förståelse i dem (Patel, 2003).
2.3.
Urval
Vårt urval består av sju undersköterskor. Det är vanligt att man använder sig av ett litet antal enheter i kvalitativa undersökningar. En motivering till detta är att den kvalitativa forskningsprocessen snarare är en upptäcktsprocess än ett prövande av hypoteser (Denscombe, 2000).
Vi har använt oss utav ett icke-sannolikhetsurval i vår undersökning. Under denna kategori finns en rad olika urvalsmodeller. Vi har använt oss av vad Denscombe (2000) benämner subjektivt urval. Denna urvalsmodell används när forskaren redan har en viss kännedom om dem människor eller företeelser som ska undersökas. Forskaren väljer medvetet ut dem som han/hon tror kan leverera den mest värdefulla datan. Deltagarna väljs alltså ut på grund av ett speciellt syfte. Syftet reflekterar dem utvalda människornas eller företeelsernas speciella kvaliteter och deras relevans för undersökningen (Denscombe, 2000). Andra benämningar på den här typen av urval är ändamålsinriktat eller kriterierelaterat urval (Merriam, 1994). Kriterier vi har haft i vårt urval är att deltagarna ska vara utbildade undersköterskor, arbeta på samma arbetsplats och ska vara antingen i åldrarna 20−25 eller 50−57.
Deltagarna i undersökningen förvärvades genom att vi tog kontakt med ett serviceboende. Vi började med att informera enhetschefen för boendet om vår undersökning. Enhetschefen gav sitt medgivande till att vi intervjuade personalen och gav oss telefonnummer till dem olika avdelningarna så att vi själva kunde kontakta
personalen. Vi ringde runt till avdelningarna och beskrev kortfattat vår undersökning och vilka kriterier vi hade på deltagarna. På så vis kom vi i kontakt med dem som har deltagit i studien. Uppfyllde de vi hade kontakt med inte våra kriterier frågade vi om de kände till någon som passade in på våra kriterier. Vår urvalsmodell har därmed även haft inslag av snöbollsurval, vilket innebär att en kontakt leder vidare till en annan (May, 2001). Merparten av deltagarna förvärvades på detta sätt.
2.4.
Avgränsningar
Genom vår valda metod och urvalsmodell följer automatiskt en del avgränsningar. Vår kvalitativa metod begränsas till att gälla undersköterskans upplevelser av yrkesrollen. De största avgränsningarna i arbetet har skett i samband med urvalet då vi använt oss av ett kriterierelaterat urval, se urvalsdiskussionen nedan.
2.5.
Genomförandet av intervjuerna
Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer tillsammans med en intervjuguide som var tematiskt uppbyggd för att få fram information. De olika temana handlade om utbildning, upplevelser av arbetet, framtidsutsikter och yttre faktorers påverkan. Varje intervju börjades med inledande frågor. Utformningen på intervjuguidens teman är kopplade till våra frågeställningar. Denna strukturering skapade även en lättöversiktlighet över informationen som vi fick, vilket underlättar arbetet med analysen. I det inledande temat bakgrund använde vi oss av standardiserade frågor för att få viss information om personfakta från alla intervjuade. (May, 2001; Merriam, 1994).
Vid intervjuerna användes öppna och lättförståeliga frågor. Vi ville få de intervjuade att uttrycka sig i sina egna ord och inte hindras av några redan bestämda svarsalternativ. I utformningen av frågorna använde vi oss av ett tydligt språk och tanken var att de intervjuade skulle besitta den information vi ville få fram (May, 2001).
Vår egna förförståelse och kunskap om ämnet gjorde att intervjuerna kunde styras på ett bra sätt. Det gjorde det lätt att leda tillbaka intervjupersonen till det relevanta ämnet när de började sväva ut och prata om annat. Även relevanta och spontana följdfrågor kunde ställas under intervjutillfällena på grund av förförståelsen och kunskapen.
Återkopplande frågor har använts när vi känt behov av att kontrollera om vi uppfattat den intervjuade korrekt (May, 2001).
Själva intervjuerna varade ca 30 minuter vardera. Vid intervjusituationen var vi båda närvarande tillsammans med den intervjuade. Det var bara en av oss som höll i själva intervjun, den andra gjorde anteckningar och observerade. Vi utförde intervjuerna på en avskild plats på undersköterskornas arbetsplats. Alla intervjuer spelades in med den intervjuades godkännande.
2.3.1 Bortfall
Sammanlagt har tre intervjuer fallit bort från slutresultatet. En av intervjuerna föll bort på grund av att den blev alldeles för kort. Vi upplevde den intervjuade som stressad av intervjusituationen och vi bestämde oss därför för att inte använda oss utav intervjun. Den andra intervjun gick bort på grund av det vid intervjutillfället visade sig att intervjupersonen inte var utbildad undersköterska. Tredje intervjun försvann genom ett tekniskt missöde från vår sida.
2.6.
Generalisering
Generaliserbarhet innebär att man genom resultat kan generalisera till målpopulationen d.v.s. en hel population av personer eller grupper. (Backman, 1998)
Urvalet på sju stycken undersköterskor är för litet för att vi ska kunna göra några generaliseringar om undersköterskor inom äldreomsorgen. Å andra sidan är generalisering i statistisk bemärkelse inte ett mål i kvalitativ forskning. Icke- sannolikhetsurval är logiska så länge forskaren förväntar sig att kunna använda resultaten. Meningen är att lösa kvalitativa problem som att upptäcka vad som sker, vad detta leder till och de relationer som kopplar samman olika händelser (Merriam, 1994).
2.7.
Validitet och reliabilitet
Validitet och reliabilitet skiljs sällan åt i kvalitativ forskning, därmed får begreppet validitet en vidare innebörd (Patel & Davidsson, 2003).
Validitet är ett mått på om en viss fråga mäter eller beskriver det man vill att den ska mäta eller beskriva (Bell, 2000). För att uppnå validitet i vår studie har vi under hela
processen fram till den färdiga uppsatsen använt oss av ett professionellt förhållningssätt till vårt arbete. Vi har ständigt under processen bearbetat och kontrollerat vårt syfte och frågeställningar så att vi faktiskt undersöker det vi tänkt oss undersöka (Merriam, 1994).
Att uppnå hög reliabilitet innebär att mina mätinstrument är tillförlitliga och inte visar några tillfälliga mätfel (Bell, 2000). För att inte missa någon information har vi spelat in våra intervjuer med en Mp3-spelare. Intervjuerna har blivit transkriberade ordagrant. Intervjuguiden har gjort att alla intervjupersonerna har fått svara på samma frågor, vilket har gjort resultatet jämförbart.
2.8.
Etiska överväganden
I det här avsnittet kommer vi att gå igenom dem etiska överväganden vi gjort i samband med studiens genomförande.
De intervjuade blev innan de tackade ja till intervjun informerade om syftet med vår studie. Vid själva intervjutillfället berättade vi återigen syftet med undersökningen och att tystnadsplikt och konfidentialitet råder (Trost, 1997). Konfidentialitet innebär att forskaren har eller kan få full kännedom men behåller all information för sig själv (Forsman, 1997). Vi informerade även enhetschefen för boendet om undersökningen, och denne gav sitt samtycke till att vi intervjuade personalen (Trost, 1997). Enhetschefen hade ingen del i vår urvalsprocess och är inte heller informerad om vilka som har deltagit i studien.
Alla intervjupersonerna gav sitt godkännande till att vi spelade in intervjun. Vi använde oss utav en Mp3-spelare, vilket gjorde att vi kunde undvika en del av dem problem som kan uppstå när man använder en bandspelare. Ljudet från bandet som surrar (vilket påminner intervjupersonen om att den spelas in), att bandet eller batterierna tar slut eller att du måste vända sida mitt i intervjun är problem som kan uppstå med en bandspelare (Trost, 1997). En Mp3-spelare är dessutom betydligt mindre och gör sig kanske därför inte lika påmind under intervjun, vilket i så fall borde inverka på intervjupersonerna mindre. Vi upplevde inte att de intervjupersonerna som är med i slutresultatet var märkbart besvärade av att vi spelade in. På grund av att vi spelade in gjordes anteckningar i väldigt begränsad utsträckning. Att föra anteckningar kan även inverka hämmande på den som intervjuas (Ejvegård, 1996).
Vi har valt att fingera intervjupersonernas namn genom att ge dem namn som börjar på a och fram till g. Vi är medvetna om att fingering kan leda till problem, en person som inte har deltagit i studien kan bli ”falskt” utpekad (Trost, 1997). Risken att detta ska inträffa bedömer vi dock som obefintlig eftersom vi inte nämner boendets namn eller vilken kommun det ligger i. Dessutom är frågorna relaterade till undersköterskornas arbete, vilket innebär att vi inte har någon personlig information om undersköterskorna som kan vara utpekande.
När det gäller citaten är dessa till viss del omvandlade från talspråk till skriftspråk. Vi ser ingen mening i att skriva ut utfyllnadsuttryck som ”liksom” och ”typ” eller avbrutna meningar. Anledningen till det är att ingen av dem intervjuade ska känna sig sårad (Trost, 1997).
3.
Teori
Vi kommer att analysera studiens resultat utifrån Ronald Ingleharts värderingsteori Den tysta revolutionen (the silent revolution) och generationsbegreppet. På grund av omfattningen på Ingleharts teori kommer vi att begränsa oss till dem delar vi finner relevanta utifrån vår studie. När det gäller generationsbegreppet och tillämpningen av detta kommer vi framförallt att utgå från Fürth et al. (2002), Lindgren et al. (2005) och Bryan S. Turner & June Edmunds (2002).
3.1.
Värderingar
Värderingar är djupt liggande övertygelser, tolkningsmönster och förhållningssätt som är relativt bestående över tiden. Ibland skiljer man på grundläggande och ytliga värderingar. De grundläggande värderingarna har man ofta med sig genom livet och de ändras bara under extrema förhållanden som t ex krig och personliga tragedier. Trender, attityder och åsikter tillhör dem mer ytliga värderingarna och de förändras betydligt lättare än dem grundläggande värderingarna (Fürth et al., 2002). Det som ovan definieras som grundläggande värderingar benämner Inglehart som värde eller värderingar. De ytliga värderingarna benämns som attityder (Pettersson, 1988).
3.2.
Den tysta revolutionen
Nedanstående framställning är framförallt baserad på Thorleif Petterssons (1988) tolkning av Ingleharts ”The silent revolution” (1977), men vi har till viss del också använt oss av originalet, dvs. ”The silent revolution” (1977).
Den tysta revolutionen innebär att det västerländska samhället tyst och sakta ändrar sina grundläggande värderingar. Utvecklingen som går från materialism till postmaterialism är en långsam och successiv process. Processen börjar med förändringar på samhällsnivå. Dessa förändringar leder till att människor, speciellt de yngre generationerna, börjar skapa ett nytt värderingssystem. Förändringarna på individnivå leder i sin tur till förändringar på samhällsnivå. Processen ser kortfattat ut på följande sätt:
• Förändringar på samhällsnivå leder till
• Förändringar på individnivå, vilket i sin tur leder till • Förändringar på samhällsnivå
Det finns alltså ett ömsesidigt beroende mellan dem kulturella och sociala systemen (Pettersson, 1988).
Inglehart utgår från att det västerländska samhället har förändrats på framförallt fyra punkter:
• Det materiella välståndet har ökat • Andra Världskriget är över
• Den allmänna utbildningsnivån har höjts • Massmedia spelar en allt större roll
Dessa förändringar leder till att framförallt de yngre generationernas värderingar och politiska kompetens påverkas (Pettersson, 1988). Vi tänker inte här gå in på vilka samhällsförändringar som skett i Sverige sedan Andra Världskrigets slut. Utan vi nöjer oss med att konstatera att ovannämnda förändringar har ägt rum även i Sverige
(Pettersson, 1988).
Varför leder samhällsförändringar till värderingsförändringar? För att bevara den frågan kombinerar Inglehart två olika teorier, psykologisk behovsteori och socialpsykologisk socialisationsteori. Själv talar Inglehart om knapphetshypotes och socialisationshypotes (Pettersson, 1988).
När det gäller knapphetshypotesen utgår Inglehart från att det är bristvaror som blir värdefulla. Även när det gäller mänskliga värderingar avgör tillgången vad det är som blir värdefullt. I ett samhälle där den materiella välfärden är bristfällig kommer
Exempel på materiella värden är ekonomisk tillväxt, stark försvarsmakt och brottsbekämpning. Välfärdsutvecklingen har dock gjort att andra värden eller behov än dem materiella prioriteras. Detta anknyter Inglehart till Abraham Maslows motivationsteori. Inglehart menar alltså att samhällsutvecklingen leder till att allt fler får sina grundläggande behov tillfredställda. Därefter, när de grundläggande behoven är tillfredställda, gör sig andra behov och värderingar påminda. Men detta innebär inte att materiella levnadsförhållanden ensidigt bestämmer människors värderingsstrukturer. En tillfredställande välfärdsnivå gör det bara mer troligt att människor ska omfatta postmateriella värden. Postmateriella värden kan vara yttrandefrihet, politiskt inflytande och vacker natur. De materiella värdena tenderar att gälla samhällsförhållanden medan de postmateriella tycks gälla privata förhållanden i något större utsträckning (Pettersson, 1988).
Socialisationshypotesen innebär att människors värderingar etableras tidigt i livet. När man är vuxen är ens värderingsprofil mer eller mindre fastställd. Det är dem förhållanden som råder under barn- och ungdomstiden som kommer att bestämma den vuxnes värderingar. Det betyder att det inte behöver finnas någon direkt koppling mellan dem förhållanden man lever i nu och det värdesystem man besitter (Pettersson, 1988).
Detta ska inte tolkas bokstavligen. Socialisationshypotesen innebär endast att de flesta värderingarna, och framförallt kärnan i ens värderingssystem, formas under barn- och ungdomstiden, samt att sannolikheten för att man ska ändra sina grundläggande värderingar när man är vuxen blir betydligt mindre (Pettersson, 1988).
Den successiva förändringen av västvärldens värderingssystem beror på att de postmaterialistiska generationerna med tiden ersätter de materialistiska och att de hela tiden håller fast vid sina postmaterialistiska värderingar. Frågan om stabilitet eller förändring i dem individuella värderingssystemen är därför helt avgörande för Ingleharts teori (Pettersson, 1988).
I artikeln ” Modernization´s challenge to traditional values: who´s afraid of Ronald McDonald?” (2001) undersöker Ronald Inglehart och Wayne E Baker förhållandet mellan kulturella värderingar och ekonomisk globalisering och modernitet. Deras
It would be ridiculous to argue that no change in basic values occurs during adult life, of course. Our point is simple that the probability of such changes diminishes substantially after one reaches adulthood (Inglehart, 1977; 23).
resonemang utgår från The World Value Survey, en undersökning som sträcker sig över två decennier och som omfattar 65 länder. En av slutsatserna de drar är att den ekonomiska utvecklingen har stort inflytande på kulturella förändringar, men avgörande betydelse har ändå ett lands historiska arv.
Med anledning av detta tvivlar Inglehart och Baker på att modernitetens krafter kommer att leda till en homogen ”världskultur” inom en överskådlig framtid.
Vi kommer att utgå Ingleharts antagande att olika åldersklasser håller fast vid sina grundläggande värderingssystem (Pettersson, 1988). De delarna av Ingleharts teori vi använder oss av i analysen är antagandet att samhällsförändringar leder till förändringar på individnivå och socialisationshypotesen. Det är de delarna som är mest relevanta utifrån studiens syfte. Vi har också avgränsat teorin för att vi vill ha en mer koncentrerad analys och för att vi har en tidsbegränsning.
3.3.
Generationsbegreppet
Enligt Edmunds och Turner (2002) råder det i den sociologiska litteraturen en utbredd förvirring om generationsbegreppet. De tar upp fyra olika sätt som sociologer använder generationsbegreppet på:
• som ett kontinuum av nedstigande släktskap • som en synonym för födelsekohorter
• som en synonym för ”livsstadier”, t ex studentgenerationen, eller för att utmärka en
• historisk period, en kulturell generation
Despite globalization, the nation remains a key unit of shared experience, and its educational and cultural institutions shape the values of almost everyone in that society (Inglehart & Baker, 2001: 20).
Certainly it is misleading to view cultural change as
”Americanization”. Industrializing societies in general are not becoming like the United States. In fact, the United States seems to be a deviant case: Its people hold much more traditional values and beliefs than do those in any other equally prosperous society. If any societies exemplify the cutting edge of cultural change, it would be the Nordic countries (Inglehart & Baker, 2001: 20).
Själva definierar de generationsbegreppet som en ålderskohort som på grund av en större händelse (t ex krig, farsoter och/eller naturkatastrofer) utvecklar en kollektiv medvetenhet som tillåter den generationen att i betydande utsträckning ingripa i den sociala förändringen. En ålderskohort definierar de som en samling människor som är födda vid samma tid och som delar samma möjligheter som är tillgängliga vid en given tidpunkt i historien. Dessa möjligheter kallas ”livsmöjligheter” (life chances). Ett exempel: New York-attackerna kommer att skapa en september-generation som kommer att bli medveten om terrorismens negativa effekter på deras ”livsmöjligheter”, det kan röra sig om möjligheter när det gäller resande, globala anställningar, civila rättigheter, förhållande till olika religiösa riktningar etc. Därmed skiljer de sig från ”the baby boomers” som upplevde den globala världen, speciellt efter kalla kriget, som en öppen plats (Edmunds & Turner, 2002).
En amerikans studie har undersökt hur uppväxten har format arbetslivs-värderingarna. Man fann då fyra olika värderingsgenerationer: Veteraner födda 1920-1943; Baby boomers födda 1944-1960; generation X födda 1960-1980 och Nexters födda 1980 och framåt (Fürth et al., 2002).
Lindgren et al. (2005) gör en liknande definition av generationsbegreppet, dock med mer betoning på nedstigande släktskap och socialisation.
Även Lindgren et al. (2005) utgår, precis som Inglehart (1977) och Edmunds & Turner (2002), från att det finns en växelverkan mellan individ och samhälle. Människor som växer upp under liknande uppväxtvillkor kommer att färgas av erfarenheter som gör deras värderingar mer eller mindre likartade, de blir kulturellt färgade. Generationer hålls alltså samman av likhet i uppväxtvillkor (Lindgren et al., 2005).
3.2.1 80-talisterna
Vad kännetecknar då 80- talisternas värderingar i Sverige? De som föddes runt 1970 och senare var de första årskullarna som var i formbar ålder när det industriella samhället ersattes av det postindustriella. Några samhällsfaktorer som påverkat
80-Varje generation har fostrat och format sina barn. De har vuxit upp i och präglats av ett samhälle som byggts av dem som föddes ett halvsekel tidigare och de kommer själva att sätta prägel på barnbarnens samhälle. Det finns något evigt och återkommande i hur generationer växer fram och avlöser varandra (Lindgren et al., 2005: 15).
talisterna under deras uppväxt är östblockets sönderfall, det mångkulturella Sverige, Internet, spelkultur, globala medier och livsstilar, resande och utlandsstudier, välfärdsstatens kris och politikens krympande räckvidd att påverka dagens unga (Fürth et al., 2002).
70- och 80-talister är i jämförelse med äldre generationer klart mindre materialistiska. De drivs inte av materiellt välstånd utan det är relationer och upplevelser som är individuellt tillfredställande som är viktiga. Detta syns även i samhällsutvecklingen, ekonomin kretsar inte längre kring att sälja varor utan att sälja upplevelseberikande tjänster. 70- och 80-talister är också starkt anti-auktoritära och självständiga. De ställer hårdare krav på fler nya möjligheter, ökad flexibilitet och individuellt bemötande. De unga är rastlösa, rörliga och har en stark tilltro till sin egen förmåga (Fürth et al., 2002).
80-talisterna kombinerar en stark individualism med en form av grupptänkande eller teamanda. De sluter sig samman i starka grupper och agerar utifrån gruppens värderingar. De saknar också i betydande utsträckning vuxna i sin närhet och de vänder sig allt oftare till kompisar och medier för att få råd och stöd (Glans, 2003).
Det är en genomgående trend bland dem unga att det stadgade vuxenlivet skjuts upp allt längre i åldrarna. De unga verkar benägna att behålla ett ungdomligt förhållningssätt till livet längre. Ur ungdomarnas synvinkel verkar det stadgade vuxenlivet vara inrutat, begränsat och tråkigt. Detta kommer antagligen att föra med sig att även framtidens vuxenliv blir allt mindre homogent (Fürth et al., 2002).
En generell ungdomstrend är att det blir allt mindre ”livsviktigt” att ha ett intressant arbete, det är de sociala relationerna som blir allt viktigare. Utbildning har också blivit viktigare, vilket kan ses som en paradox när arbetet nedprioriteras. En tolkning kan vara att utbildningsidealet rör sig från att utbilda sig till något till att utbildningen är något som är en del av livet, utbildningen ses som en vara. De unga verkar ovilliga att lägga ner sin själ i arbetet, samtidigt som de vill att arbetet ska vara intressant. De är också mer belöningssökande än tidigare generationer (Fürth et al., 2002).
De unga är en generation som litar mer på sig själva än på fasta värden, strukturer och institutioner. Samtidigt har de ett mer globalt perspektiv och ett engagemang för frågor som snarare rör världen än nationen, de är alltså en individualiserad generation med globala perspektiv (Fürth et al., 2002).
3.2.2 50-talisterna
Det var under 1950- och 60-talen som 50-talisterna växte upp och formades. Det var generationen som vågade bryta sig loss och ta för sig inte minst när det gällde utbildning. Man startade upp en egen konsumtionsinriktad tonårs- och ungdomskultur med nya värderingar och med ett starkt engagemang förändrade man den politiska agendan. Det är rekordgenerationen (de födda mellan 1945-1954) som anses vara den första riktiga moderna generationen. De frigjorde sig från tidigare generationer och satte siktet mot något nytt (Lindgren et al., 2005).
Att rekordgenerationen är så många till antalet har gjort att deras värderingar och erfarenheter har kunnat påverka det svenska samhället. Man började bygga miljonprogramshusen när det var tid för 50-talisterna att skaffa sina första bostäder. Sedan var det i full igång med radhusbygge och utökning av daghem när det var tid för generationen att bilda familj. Det skedde även en expansion av arbeten inom den offentliga sektorn när kvinnorna skulle ut i arbetslivet. När 50-talisterna kom ut i arbetslivet tvingades dem in i ett redan etablerat system. Deras möjligheter att forma arbetet efter deras värderingar var delvis begränsade. Men nu har dem inträtt i en livsfas där hänsynstagande är allt mindre betydelsefullt. De har nu möjlighet att leva ut sina ungdomsideal om de så önskar (Lindgren et al., 2005).
50-talisterna kan anses vara gynnade på många sätt tack vara att samhället har anpassat sig efter generationens behov. Men om man ser det ifrån samhällets syn så har det varit i dess intresse att skapa bostäder och hålla denna stora generation sysselsatt (Lindgren et al., 2005).
Baby boomers uppväxt skedde under trygga förhållanden, man var skonad från krig och fattigdom, vilket formade dem till en trygghetssträvande generation. Kärnfamiljen stod i centrum och man värdesatte hårt arbete, framtidstron var nu starkare än någonsin. Generationen har en stark känsla för grupporientering, personlig utveckling och jämlikhet. De var den första generationen som växte upp i ett materiellt överflöd vilket har påverkat dem till att fokusera på ”upplevelser” istället för ”ägande”. Man unnar sig vardagslyx och spenderar gärna pengar på resor, nöjen och upplevelser. Baby boomers tycker att de viktigaste faktorer som skapar en bra arbetsplats är anställningstrygghet, trevliga arbetskamrater och eget engagemang (Lindgren et al., 2005).
4.
Resultat och analys
4.1.
Presentation av arbetsplats och intervjupersoner
4.1.1 Arbetsplatsen
Arbetsplatsen är ett servicehus, vilket innebär att de boende har egna lägenheter. Huset består av fem enheter som är knutna till vars ett arbetslag, sammanlagt är det cirka 70 lägenheter. Storleken på lägenheterna varierar, det finns 1: or, 2: or och 3: or. Man har även ett stort utbud på aktiviteter såsom läsecirkel, gymnastik, underhållning. Man anordnar fester och har flera intresseföreningar knutna till sig. Det finns även en dagcentral som först och främst inriktar sig på rehabiliteringsträning (skriftig information från områdeschefen).
4.1.2 Intervjupersoner
Den äldre generationen består av följande personer:
• Anita är 56 år och hon har arbetat inom äldreomsorgen sedan 1989. Dessförinnan arbetade hon som undersköterska inom sjukvården. Anita har arbetat på sin nuvarande arbetsplats i fem år och hon har en fast tjänst och en sysselsättningsgrad på 100 procent. Hon läste en ettårig undersköterske-utbildning 1974.
• Birgitta är 54 år och hon började arbeta som timanställd inom äldreomsorgen 1994, nu har hon en fast anställning på 100 procent. Tidigare jobbade Birgitta i storkök. Hon utbildade sig som undersköterska på komvux 1995 och har varit på sin nuvarande arbetsplats sedan 2001.
• Carina är 50 år och hon har varit anställd på sin nuvarande arbetsplats i ett och ett halvt år. Hennes sysselsättningsgrad är 100 procent och hon har en fast anställning. Hon har arbetat inom äldreomsorgen under två olika perioder i sitt liv, en femårig period som ung och nu denna period på två år. Hon har också en nästan tjugoårig lång erfarenhet som undersköterska på lasarett. Carina gick en
ettårig utbildning till undersköterska 1991. Hon har också en teknisk inriktad högskoleutbildning sedan några år tillbaka.
Den yngre generationen består av följande personer:
• Diana är 21 år och hon har arbetat inom äldreomsorgen i ungefär tre år. Hon har gått omvårdnadsprogrammet på gymnasiet och under utbildningens gång arbetade hon extra. Hennes sysselsättningsgrad är 85 procent och hon har varit på sin nuvarande arbetsplats i ett och ett halvt år. Diana har en fast tjänst.
• Emma, 22 år, gick ut omvårdnadsprogrammet på gymnasiet 2004 och hon har arbetat inom äldreomsorgen sedan dess, sin nuvarande arbetsplats har hon varit på i tre år. Hon är fast anställd och har en 80 procentig tjänst.
• Fia är 23 år. Hon har arbetat inom äldreomsorgen i 5 år och hon är sedan några veckor tillbaka fast anställd på serviceboendet. Tidigare har hon varit anställd i ett resursteam. Hon arbetar 100 procent. På gymnasiet gick hon ett samhällsvetenskapligt program. Undersköterska blev hon genom en kommunal utbildning som varade ca tio månader. Fia har arbetat som undersköterska i ungefär ett halvår.
• Gunilla, 20 år, började som timvikarie för två och ett halvt år sedan. Hon har varit på serviceboendet i nästan ett år. Gunilla gick omvårdnadsprogrammet på gymnasiet. Hon är fast anställd och har en 100 procentig sysselsättning.
4.2.
Undersköterskornas syn på utbildning
4.2.1 Den äldre generationen
Av dem tre tillfrågade så uppgav alla olika skäl till att de utbildat sig till undersköterskor. Anita berättade att hon fastnade för arbetet i hemtjänsten när hon sommarjobbade i samband med sina studier i ekonomi, vilket gjorde att hon hoppade av sina studier och började arbeta inom äldreomsorgen. Hennes yrkesval grundade sig på att hon trivdes med att arbeta med människor. Birgitta kom i kontakt med
äldreomsorgen när hennes mamma blev sjuk, hon upplevde då att det fanns många saker som hon ville påverka och förbättra. Carina hade redan arbetat flera år inom sjukvården då hon bestämde sig att utbilda sig till undersköterska, hon ville utvecklas och bli bättre på sitt arbete.
Anita tycker själv inte att de kunskaper hon fick under sin undersköterskeutbildning motsvarar dem arbetsuppgifter hon har på sin nuvarande arbetsplats. Det viktigaste i undersköterskeyrket är enligt Anita att känna empati men hon betonar även vikten av erfarenhet:
Den teorietiska kunskapen mellan de yngre och äldre tycker hon är densamma men de äldre har mer erfarenhet. Ibland så kan hon uppleva att de yngre undersköterskorna kan vara rädda att göra fel.
Birgitta upplever att hon inte får användning av sina kunskaper som undersköterska fullt ut. Hon berättar att på serviceboendet så ansvarar sjuksköterskan för den medicinska delen, det ligger på henne att delegera ut arbetet på undersköterskorna. Birgitta berättar att personalen inte få ge sprutor så ofta och det förekommer inte mycket sårvård och provtagningar. Hon försöker ändå använda sin kompetens så mycket som möjligt och att det är upp till en själv att ta initiativ. Det hon ser som viktigt i arbetet är att tycka om människor. Hon kan uppleva ibland att de yngre undersköterskorna bemöter omsorgstagarna mer lättsamt än vad de äldre gör, den yngre generationen tänker inte på hur de äldre har levt tidigare. Eftersom det inte är lika stor ålderskillnad mellan den äldre undersköterskan och omsorgstagarna kan detta medverka till att man lättare kan förstå omsorgstagaren. Birgitta säger:
Carina tycker arbetsuppgifterna stämmer överens med kunskaperna ifrån utbildningen, dock kan hon sakna den medicinska biten och kunskap inom demens. För henne är äldrefrågor och medicinsk kunskap väldigt viktigt att ha som undersköterska. Den äldre generationen undersköterskor har mer erfarenhet än dem yngre, men de yngre kan bidra
Det är svårt, man tänker sig en 20-åring som kanske har jobbat ett år, knappt det ibland, de har ju ingen erfarenhet och det är inte lätt. Det är sånt man får lära sig.
Så det bli väl likadant sen när de tar hand om oss, dem yngre. För då har vi en annan syn på livet, för det ser man ju redan nu.
med ett nytt synsätt inom omsorgen. De tillför också färska kunskaper och glädje. Men i grund och botten så handlar det om hur man är som människa när man arbetar med människor, vilken grundsyn man har. Carina ser det som något positivt att man är både äldre och yngre undersköterskor som arbetar ihop eftersom alla har något att tillföra.
4.2.2 Den yngre generationen
Diana, Emma och Gunilla gick direkt från grundskolan till att läsa det treåriga omvårdnadsprogrammet på gymnasiet. Fia hade redan varit inne i äldreomsorgen och arbetet en längre tid innan hon började sin undersköterskeutbildning. Diana berättar att det var mera en slump att hon gick omvårdnadsprogrammet på gymnasiet, det fanns ingen direkt eftertanke i hennes val. Emma hade praktiserat på ett äldreboende när hon gick i grundskolan och tyckte det var roligt, därför valde hon att utbilda sig till undersköterska. Hon tyckte också att det verkade bra att gå en utbildning där man får en yrkesroll när man är klar med sina studier. Fia arbetade som vårdbiträde inom äldreomsorgen i över fyra år innan hon fick chansen att gå en kommunal undersköterskeutbildning. Det som fick Gunilla att utbilda sig var tankar om att bli sjukgymnast eller sjuksköterska. När hon var färdig med studierna så visste hon fortfarande inte vad hon skulle läsa vidare till, så började hon arbeta som undersköterska inom äldreomsorgen igen.
Diana och Fia tycker inte att de får använda sina kunskaper som undersköterska i arbetet på serviceboendet. Båda saknar att få ta ansvar över olika medicinska delar så som provtagningar. De upplever inte att de som undersköterskor får ta mer ansvar än vårdbiträdena. Fia berättar om vilka skillnader det kan vara i att ta ansvar i olika medicinska bitar mellan äldreboenden:
Emma och Gunilla tycker att deras arbetsuppgifter motsvarar den kunskap de fick i skolan. Men även de saknar den medicinska biten med provtagningar och att ta sprutor, det är sjuksköterskan som håller i dem delarna. Gunilla berättar också att det inte finns
Vi får inte ens ta ett urinprov på någon utan att vi ska ner till sjuksköterskan och sen ska dem göra det, så det är lite tråkigt. Det är inte så att man får göra någonting för att man fått en utbildning. Jag hade mer rättigheter att göra saker innan på min gamla arbetsplats, där fick jag ta blodprov och sätta kateter och då var jag inte ens utbildad.
så mycket av dem rent sjukvårdande uppgifterna på ett serviceboende, men om sjuksköterskan ber en göra något så gör man det.
Emma och Fia pratar också om den omvårdande och mer socialt inriktade delen av arbetet, det handlar om allt från praktiska saker till att ha ett trevligt bemötande. De tycker att det handlar mer om hur man är som person än om det som man fick lära sig i utbildningen. Fia anser att det i grund och botten handlar om sunt förnuft och att man ska vara snäll när man träffar en annan människa och det behöver man ingen utbildning för att förstå.
Alla de yngre tycker att de äldre undersköterskorna har mer erfarenhet på grund av att de jobbat i äldreomsorgen längre. Emma och Fia tycker det visar sig tydligt när det kommer nya omsorgstagare, den äldre personalen kan verkar säkrare i sitt bemötande både gentemot den som flyttar in och mot dennes anhöriga, Emma tror att detta kan bero på att dem är mer i samma ålder som dem flesta anhöriga. Gunilla, Fia och Emma berättar att de tycker att det känns lite lättare att jobba ihop med dem som är yngre.
Alla de yngre tycker att det är viktigt att man sätter omsorgstagarens behov i fokus. Diana tycker att det är viktigt med ett bra bemötande och att man kan känna sympati och medkänsla för andra. Fia betonar vikten av ödmjukhet, öppenhet, vänlighet och att man kan hålla en professionell distans till omsorgstagaren. Gunilla och Emma tog också upp hur viktigt det är att ha den medicinska kunskapen.
4.2.3 Analys
Dagens omsorgstagare är mer vårdkrävande, vilket bland annat är en följd av att de blir
Dem äldre går väl mer på sina vanliga rutiner medan vi unga kanske bryter lite mot rutinerna. Dem har det mer strukturerat hur det ska vara. Men det behöver inte alltid vara bättre, utan det är bra med lite variation (Emma).
De äldre är ju lite mer fasta i sina rutiner. De är inte såna som kan förändra och förnya. Men självklart kan de ju mer, de har ju jobbat längre och sett mer saker (Fia).
Det känns enklare att jobba med dem yngre för man tänker lite mer på samma sätt, och tar lite enklare på att (Gunilla).
kommunförbundet, 1999). Trots detta upplever två av dem äldre och alla dem yngre att de saknar den medicinska delen i sitt arbete, därmed får de inte använda sin kompetens fullt ut. Någon generationsskillnad finner vi därmed inte. Av intervjuerna framgick det att ansvaret när det gäller vårdinsatserna kan variera beroende på vilken arbetsplats man arbetar på.
Alla dem intervjuade undersköterskorna upplever att det finns skillnader mellan dem äldre och yngres kunskaper. Det som tas upp är sättet att arbeta och erfarenhet. Ingen av undersköterskorna upplever att det finns några skillnader i den teoretiska kunskapen. Om vi utgår från Lindgren et al. (2005) påståenden att de äldre nu har möjlighet att leva ut sina ungdomsideal kan skillnaderna mellan dem äldre och dem yngre förklaras utifrån värderingslikheter, vilket i så fall leder till intressekonflikter. Några tecken på att det skulle finnas några sådana intressekonflikter mellan dem intervjuade undersköterskorna finner vi dock inte. De äldre ser de yngres kunskap som ett komplement och en tillgång, de tillför nya perspektiv till arbetet. De yngre upplever också de äldre som en tillgång, men då rör det sig framförallt om dem äldres erfarenhet. Tre av de yngre tar också upp att de äldre är mer strukturerade och rutinbundna, vilket merparten upplever som negativt. Enligt Fürth et al. (2002) ställer de unga mer krav på ökad flexibilitet och individuellt bemötande. De litar också mer på sig själva än på fasta värden, strukturer och institutioner. Detta kan förklara varför de unga undersköterskorna upplever de äldres rutiner och strukturerade arbete som något negativt. En annan förklaring kan vara att de yngre fortfarande håller kvar vi ett ungdomligt förhållningssätt. Vuxenlivet betraktas som inrutat och tråkigt (Fürth et al., 2002).
Vi kan se skillnader mellan dem äldre och yngre när det gäller varför man valde att utbilda sig till undersköterska. De äldre verkar ha gjort ett mer medvetet och aktivt val, undersköterskeyrket är ett mål i sig. När kvinnorna gavs sig ut på arbetsmarknaden var arbetet antagligen en stor källa till självförverkligande och självständighet (Fürth et al., 2002). De äldre undersköterskorna är nöjda med sitt val att utbilda sig till undersköterska. Bland de yngre fungerar utbildningen och undersköterskeyrket mer som ett medel för att ta sig vidare till andra yrken. En förklaring kan vara att utbildningsidealet rör sig från att utbilda sig till något till att utbildningen är något som är en del av livet, utbildningen ses mer som en vara. De unga är rastlösa, rörliga och har en stark tilltro till sin egen förmåga (Fürth et al., 2002).
4.3.
Undersköterskornas upplevelser av arbetet
4.3.1 Den äldre generationen
När vi ber intervjupersonerna beskriva en arbetsdag får vi tre olika berättelser. Anita ger en väl ingående beskrivning över de olika sysslorna som sker under dagen. Medan Birgitta säger att den ena dagen aldrig är den andra lik, vilket hon upplever som positivt. Carina berätta att det finns jättemycket att göra om dagarna, att dem bara flyger iväg.
De tre äldre undersköterskorna trivs för närvarande med sin arbetssituation. Anita upplever att det både är stressigt och lugnt. Hon känner också att hon är delaktig i många olika arbetsuppgifter vilket ger variation i arbetet. Carina tycker det för tillfället är ganska lugnt på grund av att det finns en lägenhet som är ledig. Under vanliga förhållanden är det jättemycket att göra och hon upplever det som om tiden inte räcker till, vilket i sin tur kan få henne att känna sig otillräcklig. Carina anser att de har en bra arbetsgrupp på avdelningen, vilket har stor betydelse. Alla jobbar bra ihop och alla tar sitt ansvar. Birgitta trivs bra i sin arbetsgrupp. Hon säger att alla trivs med varandra, både personal och omsorgstagarna.
När vi frågade om det fanns något som de skulle vilja förändra tog alla upp förändringar som rör omsorgstagarna, hur de skulle kunna få det bättre. Anita pratar om ett boende där det finns mindre omsorgstagare, det ska finnas möjlighet att kunna gå ut i trädgården och vara nära naturen. Birgitta önskar att det ska finnas fler möjligheter till aktiviteter och utevistelse för omsorgstagarna. Det som hon efterlyste för egen del och inte minst för de yngre anställda är uppmuntran och en klapp på axeln, lite mer i lönekuvertet vore också önskvärt. Carina efterlyser mer kvalité i omsorgen, hon berättar:
Carina tycker att det framför allt behövs mer tid och till viss del mer kunskap för att höja kvalitén i äldreomsorgen. Hon tycker att det borde finnas större möjligheter till att uppdatera sina medicinska kunskaper.
Det är inte bara den här vanliga omvårdnaden som behövs, jag menar dem lever här, ska vara här till dem dör. Det pratas mycket om det här med värdegrund men när det är som jobbigast här och mest att göra så finns det inte tid till dem där småsakerna som är viktiga.
4.3.2 Den yngre generationen
När de yngre undersköterskorna berättar om en arbetsdag så ger alla en rätt så ingående beskrivning över de olika arbetsuppgifterna under dagen. Alla beskriver arbetet rätt så rutinbundet då de börjar med att beskriva morgonsysslor, därefter lunchen och eftermiddagsarbetet. Diana beskriver arbetssituationen idag som lagom. På kvällarna är det nästan för lugnt eftersom omsorgstagarna klarar mycket själva. I Fias grupp har man efter en tid med ofullständig bemanning blivit full styrka igen. Tiden med personalbrist upplevde Fia som ganska stressig, men hon tycker att det börjar ordna upp sig nu. Gunilla började arbeta i sin nuvarande arbetsgrupp i våras, då var det mycket vikarier i gruppen och man visste inte i förväg vem som skulle jobba. Nu är tjänsterna tillsatta och man har organiserat sig som grupp vilket Gunilla tycker har underlättat arbetet. Emma trivs bra i sin grupp, men även hon tycker att det ibland kan vara lite kaos på grund av att det är många olika vikarier.
På frågan om det fanns något dem skulle vilja förändra så svarade Emma, Gunilla och Fia att det finns saker som de vill förändra för omsorgstagaren. Emma vill att det ska finnas mer personal så att man får mer tid över till omsorgstagaren, då kan man sitta och prata eller fika ihop. Gunilla skulle gärna vilja att det fanns gemensamma trivselutrymmen i närheten så att omsorgstagarna lättare kunde utnyttja dessa. Där skulle omsorgstagare och personal kunna fika tillsammans, umgås och spela spel. Hon önskar också att hon fick bättre betalt. Fia vill ge omsorgstagaren mer frihet att välja själva till exempel när det gäller mat. Hon vill kunna ta mer ansvar och få bättre betalt, annars så trivs hon jättebra med både personal och omsorgstagare. Diana önskar högre lön.
4.3.3 Analys
Både de yngre och äldre vill höja omsorgskvalitén för omsorgstagarna. Man önskar att omsorgstagarna fick uppleva en större närhet till naturen och ett rikare socialt liv. Både generationerna omfattar till stor del postmaterialistiska värderingar, till exempel att man söker upplevelser och att man värdesätter naturen (Pettersson, 1988). En förklaring till
Man sitter själv på morgonen ”kommer det någon”?, så får man ringa bokningen för att se om det kommer någon överhuvudtaget. Men jag trivs bra här annars hade jag nog inte stannat här så länge, då hade man nog flyttat på sig… tror jag (Emma).
att man vill förbättra för omsorgstagaren kan vara att man vill tillfredställa mer än de grundläggande behoven för omsorgstagarna.
Att arbeta som undersköterska innebär oftast att man är lågavlönad (Kommunal, 2003). En av dem äldre och tre av dem yngre önskade sig högre löner. Vi vet inte vad deras löner ligger på och kan därför inte bilda någon uppfattning om den är låg i jämförelse till andra kommuner. Det sker kontinuerligt lönehöjningar inom äldreomsorgen och har man varit anställd en längre tid har man också en högre lön. Det kan vara en förklaring till att det bara är en av de äldre undersköterskorna som önskar högre lön. Lönen är inte en av de faktorer som 50-talisterna värdesätter särskilt högt på en arbetsplats utan man värdesätter trevliga arbetskamrater, engagemang och trygghet. Den yngre generationen skiljer sig i denna fråga inte från den äldre. Däremot är den yngre generationen mer belöningssökande, vilket kan förklara att de vill ha högre lön. De yngre verkar uppleva arbetet mer rutinartat. Alla beskriver arbetet man utför under dagen på ungefär samma sätt, vilket stämmer bra in på 80-talisterna arbetslivsvärderingar. De yngre har högre krav på arbetet då de tycker det är viktigt med variation i arbetet och uppfattar rutin som negativt. 80-talisterna är också en rastlös generation, vilket vi tror kan förklaras utifrån socialisationshypotesen. De yngre har format sina värderingar i ett samhälle där utvecklingen har förändrats i en snabbare takt än när 50-talisterna växte upp. Den snabba tekniska utvecklingen och globaliseringen är faktorer som stark har präglat 80-talisterna (Fürth et al., 2002). Bland dem äldre verkar man uppleva arbetet mer varierat, bara en ger en detaljerad beskrivning av arbetsdagen. En förklaring till att de äldre inte verka uppleva rutiner som något negativt tror vi beror på att rutiner kan ses som trygghet vilket är en faktor 50-talisterna värderar högt inom arbetslivet (Lindgren et al., 2005).
4.4.
Hur undersköterskorna ser på framtiden inom sitt yrke
4.4.1 Den äldre generationen
Alla har en fast tjänst och upplever det som viktigt. Anita och Carina tycker att det ger trygghet. Birgitta tycker att en fast tjänst underlättar då man vill söka sig till en annan tjänst. Carina tycker det hjälper till när man ska planera saker utanför jobbet, då man har ett schema att gå efter.
Anita planerar att vara kvar på sin arbetsplats tills pensionen medan Birgitta gärna går lite tidigare om det finns möjlighet. Carina vet inte hur framtiden kommer att se ut, det är inget hon har funderat på.
Alla uppger att det finns möjligheter att utvecklas inom yrket genom de interna utbildningar som ges, vilket alla har tagit del av. Anita berättar att hon tycker att det hela tiden finns möjligheter till att utvecklas:
Birgitta engagera sig även fackligt där hon genom dem går lite småkurser. Carina håller i en läsecirkel för omsorgstagarna på serviceboendet.
För att få fler människor intresserade av äldreomsorgen och att utbilda sig till undersköterska tror Bigitta att det är viktigt att visa ansiktet utåt och sprida information om arbetet. Carina tror att mer spetskompetens och högre löner kan vara betydande då man vill få fler att utbilda sig. Det är också viktigt hur man presenterar arbetet i äldreomsorgen för att fånga människors intresse.
4.4.2 Den yngre generationen
Alla de yngre har en fast tjänst, vilket alla upplever som viktigt. Diana tycker att det känns jätteskönt med en fast tjänst, det är en ekonomisk trygghet eftersom hon har köpt en lägenhet. Emma tycker det är ganska viktigt med en fast tjänst, men det viktigaste är att man har ett arbete och får lön varje månad, sen om man arbetar inom hemtjänsten eller sjukvården spelar inte så stor roll. Andra faktorer som är viktiga för Emma är att trivas med arbetskompisarna och känslan av att man gör något meningsfullt. Fia ser även hon sin fasta tjänst som en trygghet, hon vet var hon ska ta vägen och hon vet vad hon ska göra. Hon tycker också att det ger en möjlighet till fortsatta studier då man har möjlighet att ta tjänstledigt. Finns det inga lediga jobb när man är färdig med sina studier kan man alltid återgå sitt tidigare arbete. Gunilla ser också sitt jobb som en trygghet, hon berättar:
Just nu har vi fått utbildning i psykiatri, så nu har vi blivit instruktörer och vi är ute och pratar om psykiatri inom äldrevården. Vi kan inte hjälpa dem att förändra saker och ting men vi kan upplysa dem hur man kan underlätta, vart man vänder sig om man har någon jobbig psykisk patient eller pensionär.
Alla de yngre har funderingar på att någon gång fortsätta att studera, det finns enligt dem inte så mycket utrymme att utvecklas som undersköterska. Diana tror inte att hon kommer att jobba inom äldreomsorgen i framtiden, hon har börjat fundera på att utbilda sig till något annat. Hon har tröttnat på arbetet och hon känner att varje dag är precis likadan, att hon gör samma sak varje dag. Hon ser heller inte att det finns någon möjlighet för henne att vidareutvecklas som undersköterska. Emma har funderingar på att plugga vidare men vet inte till vad än. Hon vill tjäna lite mer pengar och ha ett arbete som inte sliter lika mycket på kroppen, men vill hon fortsätta att arbeta med människor. Även Emma upplever att hon inte utvecklas i sin arbetsroll på sin nuvarande arbetsplats, hon säger:
Fia tror också att hon kommer att fortsätta att utbilda sig, men vad hon kommer att läsa vet hon inte ännu. Annars trivs hon väldigt bra med arbetet som undersköterska och lönen tycker hon är bra med tanke på att man kommer direkt ifrån gymnasiet. Fia ser möjligheter till att utvecklas som undersköterska, det finns möjligheter inom äldreomsorgen att bli ombud inom olika områden. Men hon tycker att det finns begränsningar i hur mycket man kan utvecklas, vill man göra en märkbar förändring så får man gå tillbaka till skolbänken igen och läsa vidare. Även Gunilla vill läsa vidare, men inte heller hon vet vad hon vill läsa. Hon tycker det känns skönt att ha ett jobb tills hon kommit på vad hon ska göra i framtiden. Hon ser det också som positivt eftersom det ger arbetslivserfarenhet. Gunilla upplever inte att det finns möjligheter att vidareutvecklas som undersköterska utan nästa steg blir att läsa vidare till sjuksköterska. Hon berättar att det finns möjligheter att gå interna kurser, hon har själv medverkat i en kurs som handlar om vård i livets slut. Gunilla säger dock att detta inte leder till någon förändring.
Diana tror att om man får mer ansvar och en möjlighet till att göra karriär inom undersköterskeyrket skulle detta kunna bidra till att fler söker sig till äldreomsorgen. Emma anser inte att det behövs en undersköterskeutbildning för att jobba inom
Det är viktigt, det är skönt och tryggt, och sen att gå på schema är också att veta att så här jobbar jag denna vecka, man kan planera. Och så vet man att man får sina pengar som man ska.
Om man skulle få mer ansvar, alltså om man skulle få mer delegerat ansvar, så hade man kunnat utvecklas, men det får man inte här.
