I detta avsnitt diskuteras elevsvaren från enkäten.
I min undersökning använder jag också en elevenkät för att ta reda på vad ele-verna tänker om de olika skrivverktygen. Elevenkäten visar tydligt eleele-vernas inställning till att skriva på iPad jämfört med att skriva för hand och de allra flesta föredrar att skriva med hjälp av iPad.
Angående vilka situationer de skriver för hand i skolan så är det flest belägg på att de skriver för hand när de tar anteckningar på lektionerna. Vilket kan ses positivt med tanke på att tidigare forskare dragit slutsatser om att elever kommer ihåg bättre när de skriver för hand (Muller & Oppenheimer, 2014).
Det är även många som angett att de skriver för hand vid korta skrivövningar, var på frågor till läroböcker eller stenciler och vid skriftliga prov. De fyra ele-ver som svarat att de aldrig skriele-ver för hand är eleele-ver med skriv- och lässvårig-heter som har andra verktyg för att till exempel ta anteckningar.
Eleverna har en någorlunda samsyn vad gäller uppfattningen om hur iPad på-verkar skrivandet. De flesta skriver att de hellre skriver på iPad på grund av att det är lättare att gå tillbaka och ändra texten utan att behöva sudda, samt att de är mer vana att skriva på iPad. Andra menar att det är skönt med rätt-stavningsprogrammet och att de inte behöver visa sin fula handstil. Detta går att jämföra med Dahlströms (2020) studie där lågstadieelever menade att de själva och andra kunde läsa vad de skrev när de skrev på dator, vilket inte all-tid var fallet när de skrev för hand. Denna studie visar att även högstadieelever tycker att det är skönt att ingen behöver försöka tyda deras handstil.
Något intressant är att de elever som förespråkar att skriva för hand menar att iPad medför tekniskt strul och att de då behöver lägga mycket tid och energi
33
på det istället för att skriva. Jag tänker att detta är något skolor behöver se till att utbilda eleverna i, om de ska skriva på iPad, just för att de inte ska behöva känna sig hämmade av tekniken. Detta understryker även Skolverket i rappor-ten IT-användning och IT-komperappor-tens i skolan (2016), att lärare och elever behöver få den utbildning som krävs för att behärska de resurser som ska användas.
På frågan om vilka områden som iPaden påverkar skrivandet svarar eleverna att det främst påverkar textens längd, struktur och stavning. De flesta menar att de är enklare att skriva på iPad men att de inte tror att resultatet blir an-norlunda förutom att texten blir längre och att de går snabbare. Eftersom inga tydliga skillnader syns vad gäller språkliga variabler, förutom textlängd och genomsnittlig meningslängd, så har det rätt. Liknande Wengelins (2016) studie är de handskrivna och iPadskrivna texterna likvärdiga men det visar att ele-verna skriver effektivare på iPad.
8 Sammanfattande slutsatser
I detta kapitel sammanfattas resultatet utifrån diskussionen med anknytning till syftet och frågeställningarna för undersökningen.
Syftet med detta arbete har varit att ta reda på om elevers texter skiljer sig åt utifrån vissa språkliga aspekter beroende på om de skriver på iPad eller för hand. Resultatet visar att det finns skillnader mellan de iPadskrivna och hand-skrivna texterna, men bara på vissa områden. För att besvara undersökningens syfte har jag utgått ifrån följande frågeställningar:
Vilka språkliga skillnader finns mellan elevers iPadskrivna och hand-skrivna texter vad gäller disposition, syntax och ortografi?
Hur kan de språkliga skillnaderna förklaras?
Hur upplever elever sitt skrivande när de skriver analogt kontra med digitala hjälpmedel?
De tydligaste språkliga skillnaderna som undersökningen visat är gällande textlängd och genomsnittlig meningslängd. Det framgår att eleverna både skri-ver längre texter och meningar på iPad, vilket de även svarar i enkäten. Detta kan ha sin förklaring i att elevers skrivande underlättas av datorn på grund av att de är vana att skriva med hjälp av digitalt verktyg. I övrigt finns inga mar-kanta skillnader i jämförelsen mellan de handskrivna och iPadskrivna texterna.
När det gäller antal stavfel skulle man innan kunnat gissa på att de
iPadskrivna texterna skulle ha färre antal stavfel på grund av grammet. Så diskussionen om digitala verktygs tillgång till rättstavningspro-gram och möjligheten att möblera fritt i texten antas underlätta elevernas skri-vande. Dock har det visat sig att det inte nödvändigtvis inneburit att texterna blivit bättre. Det är intressant att se att eleverna när de skriver på iPad inte lyckats bättre med att disponera sina texter än när de skriver för hand. De lyckas bättre med styckemarkeringen i de handskrivna texterna. Flera elever
34
påpekar i enkäten fördelen av att skriva på iPad när det gäller redigering av texten men verkar inte nyttja denna möjlighet. Detta överensstämmer med Nordmarks (2014) undersökning där hon konstaterar att de datorskrivna ele-verna inte ägnar mycket tid åt disposition. Hon menar att de datorskrivande eleverna ägnar mindre tid åt planering än de som skriver för hand och att skrivprocessen på så sätt förändrats. Dock bygger Nordmarks undersökning endast på elever som skrev på dator, vilket gör det svårt att jämföra. Självklart kan det också bero på att skrivsituationen var tidsbegränsad och gjorde att ele-verna inte hann redigera och planera. Intressant för vidare studier vore att un-dersöka vad som skulle hända med texterna om de fick längre tid på sig att be-arbeta dem.
Avslutningsvis tycker jag att elevernas uppfattning kring skrivverktyg stäm-mer överens med det analysen visar. Nämligen att de flesta elever inte tror att innehållet ändras utan att det endast går snabbare att skriva, så att de hinner skriva längre texter. Detta på grund av att eleverna idag verkar mer vana vid att skriva längre texter med hjälp av något digitalt verktyg.
Slutsatsen blir att för majoriteten av eleverna i denna studie påverkas kvali-teten väldigt lite när de skriver på iPad kontra för hand vid prov av denna typ.
9 Reflektion
Det har varit ett intressant ämne att undersöka och skriva om, speciellt ef-tersom jag träffar och undervisar dessa elever varje dag. Nog trodde jag innan undersökningen att skillnaderna kanske skulle vara flera och större med tanke på Skolverkets storsatsning av digitala hjälpmedel samt de stöd som eleverna faktiskt har tillgång till när de skriver på iPad. Även med tanke på att dagens skolelever har vuxit upp i en digitaliserad värld och överlag är välutbildade inom denna värld. Det kan så klart vara så att eleverna inte tar vara på de möj-ligheter som finns i det digitala verktyg de använder på grund av okunskap om till exempel programmet Word. Precis som Skolverket påpekar i sina rap-porter om IT-användning och IT-kunskap så läggs ett ansvar på lärare att ut-bilda eleverna i detta för att de digitala verktygen ska gynna eleverna. Wenge-lin m.fl. (2016) framhäver vikten av att stödja eleverna i att upptäcka ordbe-handlarens alla möjligheter och explicit undervisa i textredigering och plane-ring. Eftersom detta inte i första hand är en fråga om teknik utan snarare en fråga om skrivstrategier tycker jag utan tvekan att detta faller inom svenskäm-nets ram. Eleverna har olika förutsättningar och varierande erfarenheter av skrivverktygen, vilket gör att skrivundervisningen bör bidra till att eleverna utvecklar både kompetenser att använda dem och kanske framför allt anpassa sitt register av skrivstrategier efter de ramar som sätts av verktygen.
Många vuxna känner oro för att elever inte lär sig skriva med penna, medan forskarna menar att för skolelever är den digitala textvärlden helt naturlig
skri-35
ver Wengelin m.fl. (2016). Denna undersökning kan till viss del lugna de oro-liga föräldrar och vårdnadshavare som känner oro över att de inte kan skriva för han samt bekräfta att skoleleverna är vana vid den digitala textvärlden. Ele-verna kan skriva både för hand och med hjälp av digitalt verktyg och skillna-derna texterna emellan är marginella. Men trots att villkoren för kommunikat-ion har förändrats i och med digitaliseringen i samhället tror jag att det är vik-tigt att underhålla även handskriften. Jag tror inte att det är en framgångsfak-tor att endast låta eleverna skriva digitalt, även om det finns skäl att tro att ele-verna får en fördel när de skriver med digitala resurser. Utifrån resultatet på denna studie går det inte att dra några slutsatser att eleverna gynnas av att skriva på iPad eller inte men man kan utläsa att majoriteten av eleverna före-drar att skriva med hjälp av iPad. Samtidigt verkar inte eleverna redigera sina texter på djupet, eftersom inga större skillnader i analysen av texterna syns.
Hur viktigt jag än tycker det är att bibehålla handskriften i skolan tror jag fort-farande att det krävs att eleverna har tillgång till digitala hjälpmedel för att kunna skriva på liknande villkor. De elever som främst gynnas av detta är de som har läs- och skrivsvårigheter av något slag. Med teknikens framfart finns otroligt många hjälpmedel som underlättar för dessa elever som tidigare fått lägga energi på annat än att bara skriva.
Avslutningsvis tror jag inte att lärare gör eleverna rättvisa genom att tvinga dem att skriva för hand om syftet med uppgiften är att skapa en berättelse eller att skriva en argumenterande text. Utifrån det resonemanget är det inte rele-vant att elever behöver träna att skriva en läslig handstil. Precis som Dahl-ström (2020) påstår i sin studie är det viktigt att ta hänsyn till elevers olika bak-grund och att elevers olika bakbak-grund innefattar olika kunskap om skrivverkty-gen. För de elever som av olika anledningar inte kan skriva en läslig text för hand finns inte anledning att begränsa förutsättningarna att aktivt delta i olika skrivaktiviteter (jfr. Dahlström, 2020). För att upprätthålla elevernas lust till att skriva bör skrivundervisningen bygga på variation och valmöjligheter. Ele-verna värderar skrivandet på olika sätt och eftersom inte handskrift nämns i kunskapskraven i ämnet svenska är det inte ett krav att de måste skriva texter för hand om syftet med uppgiften är att skriva i en viss genre.