Intervjuerna med eleverna visar vidare att ingen av dem ställer grammatikundervisningen mot den kommunikativa delen. Alla tre har förstått att grammatik är en del av språket som inte kan bortses från. De har inte någon negativ inställning till grammatik. Däremot önskar flera av dem mer muntliga övningar och rollspel för att lära sig bättre behärska grammatiken. Detta tyder på att de är medvetna om att grammatiken är en del av den muntliga kommunikationen. Hade jag ställt samma frågor till högstadieelever hade de säkerligen varit mer ifrågasättande. Som Hedström påpekar i Språkboken har elevernas ålder stor betydelse. Lärarna rekommenderas att ta det väldigt försiktigt med formell grammatik under de fösta åren i modern språk. På gymnasiet är situationen annorlunda. ”Eleverna har fått större språklig repertoar och deras språkliga medvetenhet har ökat” (Hedström 2004, 75).
En återkommande kommentar från eleverna är att grammatikundervisningen går för snabbt. De har känslan att inte hinna befästa sina kunskaper. De önskar att lärarna kunde komma tillbaka till vissa grammatiska moment.
En intressant aspekt i intervjuerna är också viljan ”att prata ett fint språk” som nämns av alla tre elever. Alla tre informanter är medvetna om att grammatik i första hand ska hjälpa dem att bli förstådda men de också tillför grammatik ett estetiskt värde. Det är något som läraren borde ta hänsyn till för att utforma motiverande uppgifter.
Två av de intervjuade eleverna säger sig också ha en dålig erfarenhet av webbaserade övningar i grammatik. Det finns olika sätt att integrera informations och kommunikationsverktygen i språkundervisningen. Det verkar som att IKT används framförallt som automat (för att repetera glosor, grammatik och uttal) och ej som arena, (man tränar språk genom att kommunicera, delta i olika diskussionsforum, chat-program eller internet communities) om jag refererar till Patrik Svenssons kategorisering av IKT- användning i skolan (Svensson, 2008). Digital teknik kan onekligen bidra till
30
grammatikinlärningen men den måste integreras i undervisningen med ordentlig planering och tydlig struktur.
De intervjuade eleverna upplever som positivt att arbeta i grupper med grammatik. Även om de verkar göra ”grovarbetet” med att memorera och rabbla strukturer enskilt tycker de att det är bra att i klassrummet kunna interagera och få hjälp av varandra. Eleverna ska stimulera varandras inlärning och ge varandra feedback, detta är viktigt för att nå målen. Deras kunskaper är på olika nivåer, särskilt på gymnasiet eftersom de kommer från olika grundskolor och har olika erfarenheter av språket. Detta ligger i linje med Vygotskijs teori om den närmaste utvecklingszonen (Säljö, 2011, 122).
Alla tre intervjuade elever önskar att kunna träna mer på grammatik i muntliga övningar. De tycker att de har svårt att använda sina grammatiska kunskaper i muntlig kommunikation. Det är kopplingen mellan deklarativ kunskap (det som hen vet om språket) och procedurkunskap (det som hen kan göra med språket) som är svårast att uppnå. Enligt Tornberg finns det inget klart samband mellan lärarens förklaringar om språket och språkets utveckling hos eleven (Tornberg 2015, 83). Sannolikheten att eleven fullt ut förstår en grammatisk genomgång är dessutom ganska liten, även om hen fått öva med hjälp av lucktexter. Dessutom understryker Tornberg att ”ny information alltid genomgår en tolkningsprocess hos den som tar emot informationen och att det är den tolkade informationen som sedan bearbetas” (Tornberg 2015, 150). I Malmbergs rapport om STRIMS-projektet kan vi se flera exempel där gymnasielever, även på avancerad nivå, litar mer på hur språket låter än på grammatiska regler som de fick genomgångar av (Malmberg & Bergström 2000, 74-75). Denna intuition om språket kan vara ett bevis på att det sker en implicit inlärning. Enligt Krashens hypotes skiljer sig ”acquisition” från ”learning” och kunskapen om språket påverkar inte elevernas språkliga utveckling (Krashen 1981).
Samtidigt säger sig eleverna ha stor nytta av genomgångar och rabblande övningar. Det ger dem en viss trygghet i sitt språk, de bygger sig ett facit i huvudet som de kan bära med sig och ha tillgång till i kommunikativa situationer. Tornberg påpekar också att ”deklarativ kunskap underlättar förståelsen av det språkliga inflödet som man utsätts för” (Tornberg 2015, 85).
31
När jag frågade eleverna om vad som funkade bäst för att memorera grammatik förklarar de att de oftast övar hemma själva, skriver av, repeterar, försöker att lära sig exempel utantill och hitta mönster. Detta konstaterar också Malmberg som påpekar att inlärningen av grammatik är ”mer en fråga om att finna begripliga förklaringsmodeller än om att hitta knep” (Malmberg & Bergström 2000, 27).
Det finns en klar vilja hos eleverna att tydligare kunna koppla grammatik till muntlig kommunikation och autentiska situationer där språket används. Det är en fråga om att koppla learning till acquisition (Tornberg 2009, 145).
32
Förslag till vidare forskning
Idag utgör kollegialt lärande den nya starka trenden inom kompetensutvecklingen för lärare. ”När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till bättre resultat hos eleverna” (Skolverket 2012). Att diskutera om sitt arbete, lära av varandra och lösa uppgifter tillsammans är en självklarhet inom många organisationer. I skolan diskuterar lärarna alltför sällan om sin undervisning och om vad som händer i klassrummet. Nä det gäller språk- och i synnerhet grammatikundervisning har vi kunnat konstatera att det saknas didaktiska modeller att följa. Lärarna behandlar grammatik på sitt sätt och med inspiration av olika metoder. Det finns innovativa idéer hos en del lärare, hos andra finns det stor erfarenhet och kunskaper om just grammatik. Ett större utbyte mellan kollegor inom ämnet moderna språk skulle säkert berika grammatikundervisningen och göra den mer effektiv. Att undersöka hur kollegialt lärande kan gynna grammatikundervisningen vore ett intressant område för vidare forskning. En annan aspekt som är av intresse är hur acquisition interagerar med learning i grammatikinlärningsprocessen. De intervjuade eleverna nämnde ofta att även om de inte kunde regeln kunde de gissa sig fram till rätt form eller rätt pronomen. Det finns en punkt där procedurkunskapen möter den deklarativa kunskapen, dvs där kunskapen om språken kommer till användning, men hur når eleverna dit? Detta är ett annat forskningsområde kring grammatik som är av intresse.
33
Litteraturlista
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber.
Ellis, Rod, Elder, C., Erlam, R., Philp, J., Reinders H. (2009). Implicit and Explicit
Knowledge in Second Language Learning, Testing and Teaching. Bristol:
Multilingual Matters.
Ellis, Rod (1997). Second Language Acquisition. Oxford: Oxford Univ. Press
Ellis, Rod (2012). Language teaching research and language pedagogy. Oxford: Wiley- Blackwell.
Ferm, Rolf & Malmberg, Per (red.) (2004). Språkboken: en antologi om språkundervisning och språkinlärning. Stockholm: Statens skolverk. Forssell, Anna (2011). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber.
Hedström, Karl-Erik (2004). Grammatikinlärning. I Språkboken: en antologi om språkundervisning och språkinlärning. Stockholm: Statens skolverk.
Krashen, Stephen D (1981). Second language acquisition and second language learning. 1. ed. Oxford: Pergamon.
http://www.sdkrashen.com/content/books/sl_acquisition_and_learning.pdf (Hämtad 2015-11-20).
Larsen-Freeman, Diane (2009). Teaching and Testing Grammar. i Doughty, C.J. M-H. (2009). The Handbook of Language Teaching. Chichester: Wiley-Blackwell.
Lundahl, Bo (2009). Engelsk språkdidaktik texter, kommunikation, språkutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Malmberg, Per & Bergström, Inger (red.) (2000). I huvudet på en elev: projektet
STRIMS : strategier vid inlärning av moderna språk. 1. uppl. Stockholm: Bonnier
utbildning.
Nylén, Annika (2014). Grammatisk kompetens och kommunikativ språkundervisning.
Spansklärares värderingar, dilemman och förslag. Lic. avh. Stockholms universitet.
Stockholm: Univ.
http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:807692/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2015- 09-10).
Rabelais, François, Esmangart, Charles, Johanneau Eloi (1823). Œuvres de Rabelais,
34
Skolinspektionen (2010). Moderna Språk, Kvalitetsgranskning Rapport nr 2010:6. Stockholm: Skolinspektionen.
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/moderna- sprak/webb-slutrapport-moderna-sprak.pdf (Hämtad 2015-12-15).
Skolverket (2000) Gy2000. 2000:18, Språk : grundskola och gymnasieskola :
kursplaner, betygskriterier och kommentarer. (2000). Stockholm: Statens skolverk Skolverket (2012). Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling.
Stockholm: Statens Skolverk.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/artikelarkiv/kollegialt-larande- nyckelfaktor-for-framgangsrik-skolutveckling-1.171296 (Hämtad 2015-11-10). Skolverket (2007). Gemensam europeisk referensram för språk; lärande, undervisning
och bedömning. Stockholm: Stockholm: Statens skolverk.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2144 (Hämtad 2015-11-28).
Skolverket (2011). Läroplaner, Ämnen och Kurser, Moderna Språk. Stockholm: Statens skolverk. http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/mod?tos=gy&subjectCode=mod&lang=sv (Hämtad 2014-11-10).
Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i moderna språk. Stockholm: Statens skolverk. http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild- publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fsk olbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2560.pdf%3Fk%3D2560
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, Patrik (2008). Språkutbildning i en digital värld: informationsteknik, kommunikation och lärande. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Säljö, Roger (2011). L.S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär. I Forssell, Anna (red.) (2011). Boken om pedagogerna. 6., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber.
Tornberg, Ulrika (2015). Språkdidaktik. 5., [rev. och uppdaterad] uppl. Malmö: Gleerup.
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur: Lund. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad den 2015-11-28 från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
35
Bilaga 1
Intervjuguide - språklärare
1. Vilket/vilka språk undervisar du? I vilka steg? 2. Hur länge har du jobbat som lärare?
3. Vad har du för utbildning?
4. Hur gör du när du ska introducera ett nytt grammatisk moment? 5. Använder du målspråket när du har grammatiska genomgångar? 6. Använder du dig av grammatisk terminologi i din undervisning? 7. I vilken utsträckning använder du dig av läromedlen för att undervisa
grammatiken?
8. Vilka grammatiska moment är svåra i grammatikundervisningen?
9. Hur gör du för att koppla grammatiken till de kommunikativa kompetenserna? 10. Kan du ge oss ett exempel på en grammatikövning som du tycker eleverna lär
sig mycket av?
a. Vad gjorde du? Hur? Varför?
11. Hur gör du för att veta om eleverna lärt sig de grammatiska punkterna som du tagit upp i din undervisning?
36
Bilaga 1
Intervjuguide - gymnasieelever
1) Vilket program går du på? 2) Vilken årskurs?
3) Förutom engelska vilket/vilka språk studerar du? Vilket steg? 4) Vad är grammatik för dig? Kan du ge ett exempel ?
5) Tycker du att det är viktigt med grammatik, varför?
6) Hur arbetar ni med grammatik i klassrummet? Vilka övningar gör ni? 7) Vilka övningar tycker att du lär dig bäst av?
8) Hur väl förstår du grammatik under lektionerna?
9) Vilken typ av hjälp får du av din lärare under lektionerna? 10) Hur arbetar du hemma med grammatik?