• No results found

Hushållsstruktur

In document OCH INSATSER FÖR (Page 43-48)

En jämförelse mellan olika hushållstyper, visar att sammanboende utan barn är den vanligaste hushållstypen i Strängnäs kommun. Den hushållstypen är också mest utmärkande i jämförelse med riket, där nivån i Strängnäs är utmärkande högre.

Hushållstyper i Strängnäs i jämförelse med riket, år 2018

Ensamstående kvinnor -64 år utan barn Ensamstående kvinnor 65- år utan barn Ensamstående män -64 år utan barn Ensamstående män 65- år utan barn Ensamstående kvinnor med barn 0-24 år Ensamstående män med barn 0-24 år Sammanboende utan barn Sammanboende med barn 0-24 år, 1 barn Sammanboende med barn 0-24 år, 2 barn Sammanboende med barn 0-24 år, 3+ barn Övriga hushåll utan barn 0-24 år Övriga hushåll med barn 0-24 år

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30%

00 Riket 0486 Strängnäs

De sammanboende, oavsett om man har barn eller ej, står för 49 procent av alla hushåll. Av de sammanboende, är den vanligaste formen sammanboende med 2 barn i ålder 0-24 år. De sammanboende med barn står för 22 procent totalt.

43 procent av hushållen är ensamstående och av dessa är ensamstående män yngre än 65 år den vanligaste hushållsformen.

Totalt sett står hushållen med barn, oavsett om det är sammanboende eller ensamstående, för 31 procent, medan hushållen utan barn utgör 69 procent.

En jämförelse bakåt i tiden (år 2012), visar att förhållandena i hushållsstrukturen i Strängnäs är stabila över tid, utan betydande förskjutningar.

Hushållsstorlekar i Strängnäs kommun i jämförelse med riket, år 2018

Den vanligaste hushållstorleken i kommunen är enpersonshushåll, tätt följd av tvåpersonershushåll. Nivåerna är något förskjutna i förhållande till rikets nivåer för dessa hushåll, där Strängnäs har något fler tvåpersonershushåll och något färre enpersonshushåll. I övrigt är förutsättningarna likvärdiga i förhållande till riket, men med en liten övervikt för Strängnäs avseende fyrapersonershushåll.

57 procent (eller 4 780) av hushållen boende i småhus/äganderätter, består av 1-2 personshushåll. Resterande 43 procent består således av hushåll med tre eller fler personer.

1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer 6 personer 7+ personer

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45%

00 Riket 0486 Strängnäs

Hushållsstorlekar fördelade på småhus

Drygt 50 procent av hushållen som bor i flerfamiljshus består av

enpersonshushåll. Därefter är tvåpersonshushåll den vanligaste hushållstorleken, (28 procent). Övriga större hushållstorlekar utgör sammantaget 18 procent.

Hushållsstorlekar fördelade på flerbostadshus

En jämförelse mellan upplåtelseformerna i flerfamiljshus, visar att de minsta hushållen, med 1-2 personer, är vanligare i bostadsrätt samtidigt som de större hushållstorlekarna också är vanligare i hyresrätt, i jämförelse med bostadsrätt.

19%

15% 38%

19%

6% 2%1%

1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer 6 personer 7+ personer

Hushåll i småhus/äganderätter, efter hushållstorlek

54%

28%

9%

6% 2%1%0%

1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer 6 personer 7+ personer

Hushåll i flerfamiljsbostadshus, oavsett upplåtelse, efter hushållstorlek

Hushållsstorlekar fördelade i flerbostadshus, uppdelat på hyresrätt och bostadsrätt

Antal invånare per åldersklass, uppdelat på småhus och flerbostadshus i hyresrätt respektive i bostadsrätt

Artskild från hushållsstatistiken, så är det ändå av intresse att redovisa hur kommuninvånarna, uppdelade på olika åldersklasser, fördelas antalsmässigt på småhus (oavsett upplåtelseform) och på flerbostadshus, uppdelat på hyresrätt och bostadsrätt.

54%

37%

6% 3%0%0%0%

51%

25%

11%

7% 4%1%1%

1 person 2 personer 3 personer 4 personer 5 personer 6 personer 7+ personer Hushåll i flerfamiljsbostadshus fördelade på hyresrätter (yttre cirkel) och

bostadsrätter (inre) efter hushållsstorlek

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 4 500 5 000

-9 år 10-19 år 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-69 år 70-79 år 80+ år Småhus Flerbostadshus, bostadsrätt Flerbostadshus, hyresrätt Uppgift saknas

Majoriteten av invånarna i Strängnäs, drygt 20 210 personer, bor i småhus.

Småhus utgör således stommen i boendet i Strängnäs, på personnivå. Nästan 12 500 invånare bor i flerbostadshus och av dessa fördelas 9 350 personer på hyresrätt och 3 120 personer på bostadsrätt.

Av Sveriges befolkning bor ungefär hälften i ett småhus som ägs av någon i hushållet, var femte person bor i en bostadsrätt och var fjärde bor i en hyresrätt.

Därutöver bor en mindre andel i någon form av specialbostad, oftast en studentbostad eller ett äldreboende.1

Boende i småhus är starkt framträdande hos alla åldersgrupper i Strängnäs befolkning. Av de vuxna, är särskilt framträdande åldersklasser 40-59 åringar, men även 30-39 åringar och 70-79 åringar, vilka ligger i jämvikt med varandra, har många boende i småhus. Barn och ungdomar t o m 19 år, vilka är kopplade till föräldrar i äldre åldersklasser, bor även i stor utsträckning i småhus,

antalsmässigt sett.

Hyresrätten är ganska väl representerad i samtliga åldersklasser, men särskilt framträdande är den i ålder 20-29 år samt 30-59 år. Många barn i åldern 0-19 år bor även i hyresrätt. Hyresrätten har en stark position även hos de äldre.

Bostadsrätten är svag genom samtliga åldersklasser, men de äldsta personerna, i synnerhet 70-79 åringar, har det mest betydande inslaget av bostadsrättsboende.

Slutsatser för bostadsförsörjningen

För fortsatt attraktivitet för Strängnäs som bostadsort för småhusboende, är det viktigt att det både tillkommer en attraktiv nybyggnation och att det omsätts befintliga småhus. För att öka möjligheterna till en generell omsättning på bostadsmarknaden, genom mer omsättning av befintliga småhus, skulle flerbostadshusboendet behöva utökas och göras attraktivare för val av seniorer och äldre.

Hyresrätten är en stor mottagare av yngre hushåll samt också av hushåll med barn. Viktigt är att beståndet, gällande bl a rumsstandard och yta, motsvarar behovet således, för hushåll med barn i synnerhet.

En- till tvåpersonshushållen är de starkt dominerande hushållsstorlekarna i Strängnäs och de tar de allra flesta bostäderna i anspråk. Både i småhusen och i flerbostadshusen är dessa kraftigt övervägande. Även ur denna aspekt är det viktigt att flerbostadsbeståndet görs attraktivt, så att val av annat boende kan göras vid behov.

Strängnäs har en stark dominans av hyresrätter vad gäller flerbostadshus. Det kan värderas om bl a fler attraktiva bostadsrätter och hyresrätter, med en

småhusliknade karaktär, kan ge ökad positiv omsättning. Större hushåll, med tre eller fler personer, är i stort sett obefintliga i bostadsrättsutbudet. Ett varierat och attraktivt bostadsrättsutbud, mer anpassat efter hushållsstrukturen, kan

möjliggöra för fler hushåll med barn, att välja denna boendeform.

In document OCH INSATSER FÖR (Page 43-48)

Related documents