Länsstyrelsen i Södermanlands län
Länsstyrelsen konstaterar att regeringens mål för bostadsmarknaden och vissa andra nationella mål är medtagna i programmet. När det gäller det regionala perspektivet tas Sörmlandsstrategin upp. Länsstyrelsens sammanfattande redogörelse, Underlag för översiktsplaner för Södermanlands län, kan också vara lämpligt att ha med. Även relevanta kommunala mål har medtagits.
Analysdel 1 i föreslagna riktlinjer för bostadsförsörjningen innehåller mycket och väl bearbetad statistik.
Riktlinjerna måste, för att få någon effekt, omsättas i ett konkret åtgärdsprogram. Ni har i denna plan redovisat insatser för samverkan,
effektiva processer och dialog som behöver vidtas för att kommunens mål ska nås. Respektive nämnd och bolagsstyrelse föreslås besluta om åtgärder för att nå kommunens mål. Ansvarsfördelning avseende åtgärder och insatser kan med fördel redovisas i riktlinjerna, även tidsintervall kan vara lämpligt. För att sedan kunna utvärdera vidtagna åtgärder kan det vara lämpligt att komplettera med till exempel uppföljningsbara mål, effektmål och principer för uppföljning.
Svar:
Materialet kompletteras med länsstyrelsens sammanfattande redogörelse, Underlag för översiktsplaner för Södermanlands län.
Kommunen vill söka få in ansvar och åtgärder i styrmodellen, för få ökat genomförandeansvar. Uppföljningsbara effektmål kan tas fram i samband med det. En särskild årlig uppföljning kan ha som fördel att ge punktbelysning på bostadsmarknaden och hushållens behovs- och efterfrågeutveckling.
Kommunen jobbar i nuläget med mera generella uppföljningar i
delårsredovisning, helårsredovisning samt i kommunens flerårsplan bl a, också det i linje med styrmodellen.
Samhällsbyggnadskontoret Strategienheten
Region Sörmland
Regionen anser att planen förhåller sig till relevanta nationella och regionala mål och program. Regionen anser att det är positivt att riktlinjerna utgår och
genomsyras av de tre hållbarhetsdimensionerna samt att det lyfter betydelsen av en blandning av bostadstyper och upplåtelseformer för bostadsmarknadens utveckling.
Att merparten av bebyggelsen planeras i närheten av kollektivtrafik är positivt, anser regionen. Viktigt är att fortsatt planering av bostäder och infrastruktur sker i nära samverkan med kollektivtrafiken, så att en bra kollektivtrafikförsörjning kan åstadkommas. I det fördjupade arbetet är det viktigt att det framgår för de framtida bostadsområdena hur de ska kollektivtrafiksförsörjas.
Svar:
Kommunen håller med om vikten av god bostads- och kollektivtrafikförsörjning samtidigt kan inte riktlinjerna göras för breda. I översiktsplan kan nya
bostadsområden och förutsättningar för kollektivtrafiken åskådliggöras. I fördjupningar samt detaljplaner kan förutsättningar för
kollektivtrafikförsörjningen åskådliggöras än tydligare. Viktigt för att finna de bästa lösningarna, är att god dialog mellan kommun och region fortsätter att utvecklas. Årsvis dialog- och planeringsträff hos kommunen kan vara ett bra sätt att dela kunskap för ökad samplanering.
Region Uppsala
Region Uppsala välkomnar att Strängnäs kommuns inriktning är att följa den övergripande utvecklingsstrategin i översiktsplanen genom att bland annat fortsätta att stärka utvecklingen runt kommunens järnvägsstationer i Strängnäs stad och Läggesta med Mariefred och Åkers styckebruk. Det storregionala samarbetet kring infrastruktursatsningar och tågtrafikens utveckling ger mycket goda förutsättningar för bostadsbyggande i kollektivtrafiknära lägen inom kommunen, inte minst i anslutning till tågstationer och resecentra.
Kollektivtrafikens knutpunkter i kombination med en tätare bebyggelse i
tätortsmiljön bidrar ofta förutsättningar för kommersiell utveckling, service och handel.
Den fortsatta planeringen av bostadsförsörjningen behöver inkludera mobilitetsåtgärder, både inom tätorterna och för de inomkommunala resbehoven.
Region Uppsala menar att det är bra att riktlinjerna tar stöd i kommunens gällande styrdokument. I kommande riktlinjer bör styrdokumenten aktualiseras
Samhällsbyggnadskontoret Strategienheten
och till exempel beakta och fånga in mål som nya lagar och relevanta riktlinjer såsom miljö- och klimatmål ställer inom bland annat hållbarhet.
Övriga synpunkter
Kartmaterialet kan med fördel kompletteras med stationsområden, knutpunkter för busstrafik, avstånd till kollektivtrafikknutpunkter, skala med mera som
tydliggör sambanden mellan kollektivtrafiken och bebyggelseplaneringen. För det fortsatta planeringsarbetet är funktioner, avstånd och tid värdefulla parametrar för att synliggöra förhållandet mellan tid, geografi och funktion samt nytta.
Analysdelen saknar tillgänglighetsmått avseende kollektivtrafik och övrig hållbar mobilitet samt bil för att ge en bra bild över möjligheter och utmaningarna inom kommunen när det gäller mobilitetsfrågorna.
Svar:
Kommunen håller med om vikten av god bostads- och kollektivtrafikförsörjning samtidigt kan inte riktlinjerna göras för breda. Se vidare svar till Region Sörmland.
Region Västmanland
Region Västmanland avstår möjligheten till yttrande.
Eskilstuna kommun
Eskilstuna kommun har inga invändningar mot förslaget.
Flens kommun
Flens kommun har inget att erinra mot förslaget.
Gnesta kommun
Gnesta kommun har inget att erinra mot förslaget och välkomnar ett fortsatt bra planeringssamarbete.
Nykvarns kommun
Nykvarns kommun har inget att erinra.
Västerås kommun
Västerås kommun avstår ifrån att yttra sig.
Nämnder
Barn- och utbildningsnämnden
Nämnden poängterar att utvecklingsnivån om 1,5 procentstillväxt innebär att kommunal service i form av bl a skolor och grundskolor måste anpassas till denna
Samhällsbyggnadskontoret Strategienheten
nivå. Attraktiva skolor och förskolor kan påverka i vilken utsträckning unga stannar kvar eller flyttar till kommunen. Bra kommunikationslägen och goda kommunikationer påverkar även tillväxten positivt.
För att möta detta behov och klara befolkningstillväxten behövs flexibilitet i planeringen och en markstrategi där kommunen är en aktiv markägare med en markreserv som möjliggör nödvändiga och kostnadseffektiva investeringar i samhällsfastigheter.
Samarbete mellan kommunens kontor för en ökad samsyn och bedömning av kommande behov av samhällsfastigheter är nödvändigt för en effektiv
kommunförvaltning.
Svar:
Lämnade synpunkter är i överensstämmelse med förslaget till nya riktlinjer.
Riktlinjerna ger också fokus på interna processer i kommunen. Förhoppningen är att de goda samarbeten som finns mellan kontoren kan utvecklas än mer.
Socialnämnden
Socialnämnden är positiv till förslaget, men vill ha möjlighet att uppdatera uppgifterna i analysdel 2.
Svar:
Uppgifterna har uppdaterats.
Kulturnämnden
Kulturnämnden har inget att invända mot förslaget.
Partier
Yttrande Vänsterpartiet
Vänsterpartiets slutsats är att syftet med riktlinjerna inte har uppnåtts, eftersom flera svaga gruppers behov av bostäder inte tas upp i liggande förslag.
Vänsterpartiet ställer sig bakom många av de resonemang som förs i
analysdelarna, där det framgår att ungdomar och ensamstående kvinnor tillhör de ekonomiskt svagare grupperna i Strängnäs. Partiet anser att det saknas ändamålsenliga åtgärder för att lösa bostadsbehovet hos ungdomar och
ensamstående kvinnor. Partiet anser att förslaget behöver kompletteras därav.
Samhällsbyggnadskontoret Strategienheten
Förslag kopplat till syftet med de nya riktlinjerna
Aktivera det kommunala bostadsbolaget för att bygga de bostäder som behövs.
Låt bolaget bygga små och större lägenheter med låg hyra. Bygg i redan befintliga bostadsområden för att minska risken för utanförskap, i form av bostäder
flerbostadshus och radhus.
Ge bostadsbolaget i uppdrag i ägardirektiv att bygga 150 små och större lägenheter per år under tio år.
Hushåll med begränsad ekonomi och hushåll med ekonomiskt bistånd behöver särskiljas i rubrikerna i dokumentet.
Ungdomar en en grupp som man vet litet om i kommunen. Genomför en bred utredning om ungdomar.
Allmännyttan ska bygga de billiga lägenheterna som efterfrågas, samt att de byggs och sköts utan vinst.
Klara regler behöver finnas med för social och miljömässig hållbarhet för utvecklingen av kommunens processer och regler vid försäljning och överlåtelse av mark, för att åstadkomma varierande upplåtelseformer. Ge kommunstyrelsen i uppdrag att utveckla kommunens processer och regler för att åstadkomma
varierande upplåtelseformer, med fokus på social och miljömässig hållbarhet.
Vänsterpartiet förslår en rubrikändring av riktlinje 1. Boende för alla, i ett
hållbart växande Strängnäs, där människor kan mötas, vara aktiva och trivas. Ny rubrik: Strängnäs ska växa hållbart – med bra tillgång till olika bostäder i olika upplåtelseformer och prislägen, för att främja social och miljömässig hållbarhet med jämställdhet i fokus.
Svar:
Förslaget till riktlinjer är framarbetat med en bred politisk förankring.
Förslaget tar fasta på att en generell satsning på bostadsbyggande, som gynnar alla och därmed även ungdomar, är angelägen. För dessa är även en
nyproduktion av små bostäder med överkomliga hyror viktig. Att det sker en nyproduktion där bostadsutbudet ständigt fylls på och breddas, är ett viktigt sätt att uppnå bra bostäder för så många som möjligt. Stora utmaningar för bostadsförsörjningen, kanske i synnerhet för svaga grupper, kan inträffa om det motsatta råder. Om inte bostadsutbudet fylls på, stiger priserna. Om inte bostadsutbudet breddas, blir det svårare att finna en ändamålsenlig bostad och undvika bl a trångboddhet och höga kostnader för boendet. Fler bostäder av olika typer ökar möjligheten till omflyttning i beståndet och möjliggör för en positiv boendekarriär. Fler bostäder, också vid sidan av billiga lägenheter är, således viktiga för gruppen.
Samhällsbyggnadskontoret Strategienheten
Samtidigt ser vi också en utveckling där Strängnäs är starkt attraktiv även för unga hushåll. Åldersfördelningen på inflyttarna visar att unga i tidig 20-årsålder är de som flyttar in till kommunen i högst utsträckning.
Riktade åtgärder, där ungdomar bor i särskilda hus eller områden, kan försvåra för en socialt hållbar utveckling.
Kommunen kan vara positiva till standardhus och samtidigt ha krav på hållbart byggande och en god bebyggd miljö. Viktigt är att framhålla allmännyttans utjämnande roll. Med överenskommelser vid framförallt
tomrättsupplåtelser och markanvisningar kan påverkan på prisbilden för vissa lägenheter förmodligen möjliggöras.
I de övergripande insatser som föreslås i dokumentet uttrycks inga antalsnivåer för allmännyttan. Ägardirektiven för bolaget får ge en mer detaljerad bild kring vilka volymer som bolaget ska bygga. Vissa mindre justeringar i riktlinjerna kring texten om bolagets roll genomförs även.
Dokumentet torde vinna på att rubrikerna för hushåll med begränsad ekonomi och hushåll med ekonomiskt bistånd särskiljs. Insatserna för hushåll med begränsad ekonomi är dock utspridda över flera insatsområden, varför det blir svårt att genomföra en särskild rubricering. Ett förtydligande kring rubriken kan göras. Här menas framförallt hushåll med påtagliga ekonomiska
svårigheter, på väg att få, alternativt, har försörjningsstöd.
Samtliga grupper i dokumentet är belysta på ungefär samma nivå. Ytterligare utredningar av enskild grupp har inte aktualiserats.
I nuvarande upplägg byggs många billiga hyresrätter i Strängnäs genom det statliga investeringsbidraget.
Utvecklingen av kommunens processer och regler vid försäljning och överlåtelse av mark får bli en frågeställning i samband med en markstrategi och/eller översyn av markanvisningspolicy.
Förslaget tillsammans med nuvarande rubriker har tagits fram under en lång process i bred samverkan med politiken.
Intresseorganisationer
Pensionärsföreningarna SPF i Strängnäs, Mariefred och Stallarholmen samt PRO i Strängnäs
Samhällsbyggnadskontoret Strategienheten
Föreningarna är eniga att förslaget i huvudsak är bra och innehåller en bra plan för bostadsförsörjningen när det gäller äldreboende. De anser att det är mycket glädjande att kommunen har tagit fram ett bra statistiskt underlag som ligger till grund för förslaget. Föreningarna vill lyfta fram några punkter som bör
förtydligas.
Föreningarna vill se mer direktiv under punkten samverkan som förtydligar de viktiga roller som pensionärsorganisationer har när det gäller bostäder för äldre, med kunskaper om hur kvalitativt boende för äldre ska utformas. Arbetsgrupper ska bildas som samverkar inte bara vid utformning och detaljplanering.
Utformningen av boende, både särskilt och trygghetsboende, ska definieras av behoven hos invånarna. Trygghetsboenden ska anpassas till brukarnas behov och funktion, tillsammans med brukarna. Trygghetsboenden ska innehålla flera bostadsstorkekar för singel eller parboende. Standarden bör vara så att den hålls inom brukarens ekonomiska förutsättningar. Gemensamma lokaler ska finnas och gemensam matsal, med möjlighet att köpa mat. Övernattningslägenhet behövs för gäster. Parkeringsplatser med laddstationer, bastu och grillplats, miljöstation. Trygghetsboendet ska även ligga centralt så att närhet till service och möten finns. För att möta målet om en levande landsbygd på ett hållbart sätt, bör kommunen också skapa förutsättningar för ett minitrygghetsboende där. Det kan röra sig om att ändra en detaljplan för att göra en nedlagd skola till mini-trygghetsboende. Detta kan mycket väl göras av privata aktörer.
Svar:
Kommunen har ett utvecklingsprogram för äldreomsorgen som uppdateras varje år. Nästa tillfälle är våren 2021. Viktigt är att fånga äldregruppens behov och söka kanalisera synpunkterna på boendet i detta arbete.
En aktiv dialog kring boende som styrs av behovet är viktigt. Seniorrådet bör bli huvudsakligt forum för dialogen där också ovan lagda förslag kan
behandlas.
FÖRSLAG TILL
STRÄNGNÄS KOMMUNS RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING 2020-2025
– MED UTBLICK MOT 2029 Datum: 2020-06-08