Huvudentreprenörernas syn på underentreprenörer

4.7.1 Utbildning

På frågan om det erbjuds någon specifik utbildning riktad till just underentreprenörer svarade samtliga företag nej. Samtliga företag hänvisade till byggbranschens säkerhetsutbildning som alla måste ha gått för sitt ID06. Peab, Skanska och NCC har alltid arbetsplatsintroduktioner när någon ny kommer till arbetsplatsen. Problemet på större byggen är att vissa underentreprenörer inte väljer att gå på arbetsplatsintroduktionen men får tillgång till arbetsplatsen ändå, berättade NCC C. Skanska B menade att man inte kan skicka folk på utbildningar hur som helst eftersom det även måste vara vinstdrivande rent ekonomiskt.

”Gör de ett jobb på Skanska i en timme, så kan de inte sitta på utbildning i

fem timmar. Det måste finnas ekonomi i det.” (Skanska B)

4.7.2 Efterlevnaden av säkerhetskultur

Samtliga svarar att efterlevnadsgraden är olika beroende på storlek på projekten. En del är väldigt lätta att ha att göra med, de tänker och jobbar aktivt och hjälper till medan andra inte bryr sig som kulturen, menade NCC C. Även Skanska C menade att det finns underentreprenörer som känner sig väl hemma i den kultur som Skanska försöker skapa och ha på sina arbetsplatser. Sedan finns det underentreprenörer som tycker att det är fel och vill ha det på ett annat sätt.

Skanska B menade att underentreprenörer inte efterlever säkerhetskulturen i samma omfattning på hussidan som på anläggningssidan. Skanska B berättade att anledningen till att säkerhetskulturen inte följs på hussidan skulle kunna vara att det är tio personer på en arbetsplats som tillhör Skanska, medan hela arbetsplatsen sysselsätter 200 personer. Då ska de tio hålla koll på 200 personer. På anläggningssidan är det oftast två underentreprenörer och tio personer från Skanska och då är det lättare att hålla koll på dem, menade Skanska B.

EMPIRI

24 Problemet med att underentreprenörer inte efterlever säkerhetskulturen trodde NCC A låg i uppföljningen, eftersom underentreprenörerna oftast inte har någon egen arbetsledning på plats. NCC A menade att underentreprenörer skickar ett arbetslag till arbetsplatsen och sen är det huvudentreprenören som sköter arbetsledningen. NCC A tyckte att underentreprenörernas arbetsledning hamnar för långt ifrån sitt ansvar. Vidare påpekade NCC A att underentreprenadens arbetsledning aldrig kommer ut och utför skyddsronder för sina egna arbeten, utan de helt litar på att huvudentreprenörer gör deras skyddsarbete.

4.7.3 Utländska underentreprenörer

Att säkerhetskulturen skiljer sig mellan svenska och utländska underentreprenörer var samtliga respondenter eniga om. I vissa länder är det en helt annan maktstruktur vilket gör att många underentreprenörer säger att de har förstått men egentligen inte gör det. Enligt Skanska C är kulturen i vissa länder att man aldrig säger emot auktoriteter medan en svensk medarbetare kan ifrågasätta Vd:n. Skanska C tillägger att de utländska underentreprenörer som har varit på Skanskas projekt under flera år har bättrat sig och börjat förstå Skanskas värderingar. Att det är okej att ifrågasätta, stanna upp och tänka innan man utför ett riskfyllt arbete.

Vidare tyckte många intervjudeltagare att språket spelar en stor roll för att kunna förmedla den svenska säkerhetskulturen. Enligt Skanska C kan man inte garantera att den som pratar engelska förmedlar det som egentligen har sagts om ett arbetslag består av tio personer som kommer från en utländsk underentreprenör och endast en av dem pratar engelska.

Även Peab C trodde att bristande kommunikation resulterar i att utländska underentreprenörer löper större risk att råka ut för olyckor än svenska underentreprenörer. Vidare menade Peab C att när de utländska underentreprenörerna väl får rätt input och förstår den svenska kulturen, blir resultatet ett väldigt gott samarbete.

NCC A tyckte att utländska underentreprenörer efterlever säkerhetskulturen i samma utsträckning som svenska underentreprenörer. Detta tror NCC A beror på att NCC har ett eget bemanningsföretag i Polen där NCC lär ut företagets säkerhetskultur så att alla arbetare från Polen får samma utbildningar som de svenska arbetarna. Ett krav som NCC har på bemanningsföretaget är att det alltid måste närvara en utbildad lagbas som kan både svenska och polska för att minska brister i kommunikationen.

4.7.4 Skyddsronder

På frågan om underentreprenörerna deltar på skyddsronder liknar svaren från respondenter varandra. Grundtanken är att underentreprenörer ska vara med på skyddsronder menade alla. Många respondenter tyckte att risken för att bli hemmablind och därför mer riskbenägen ökar när man inte är delaktig på skyddsronder. Därför var respondenterna eniga om att underentreprenörens syn på arbetet kan upptäcka risker som annars förbises av de som alltid utför liknande arbetsmoment. Det är en fördel att vara fler personer på skyddsronderna och helst individer som vågar säga till, menade samtliga.

Intervjudeltagarna kunde inte se någon generell minskning av olyckor när underentreprenörer deltog på skyddsronder i jämförelse med motsatsen. Samtidigt menade Skanska C att underentreprenörer förstår mer av kulturen om de är delaktiga på skyddsronder. Då blir de mer medvetna om vad de ska fokusera på och att Skanska värnar om säkerheten. Vidare menade Skanska C om underentreprenörer aldrig är med på skyddsronder kommer de inte förstå varför Skanska har ett säkerhetsarbete och endast fokuserar på sitt eget arbete.

EMPIRI

25 Skanska B menade att Skanska värderar skyddsronder högt och sa följande i intervjun angående skyddsronder:

”Jag tycker att man ska strunta i skyddsronden och arbeta säkert ändå, om man nu får uttrycka sig så. Om man ska ta med en underentreprenör på en

skyddsrond ska man göra det där just de arbetar. Har vi en skyddsrond med en elektriker till exempel kan han vara delaktig där han arbetar. Han

ska inte gå med hela skyddsronden och titta på schaktet till exempel. Det bidrar inte i säkerhetsarbetet. Sen tycker jag att de observationer som man

noterar på en skyddsrond ska man notera de övriga 39 timmarna i veckan och rapportera på liknande sätt. Sen är skyddsronden bra att gå, för att man stannar upp och tittar på vissa specifika punkter. Men att ha det som

något kritiskt för säkerhetsarbete på arbetsplatsen, tycker jag är fel. En skyddsrond är ett sätt att stanna upp och gå runt och titta på saker man

inte tittar på normalt sett. Det viktigaste arbetet gör man på plats.”

4.7.5 Orsakerna till att underentreprenörer råkar ut för olyckor och dödsfall

Samtliga respondenter var eniga om att orsaken till att underentreprenörer löper större risk för olyckor än deras egna anställda beror på att många underentreprenörer har inställningen ”vi är här nu, vi ska göra ett snabbt och bra jobb” och ”jag ska bara”. Vidare menade respondenterna att det ofta är just därför olyckan händer. När oplanerade moment och leveranser kommer på tidpunkter som inte är planerade, till exempel när det inte finns personal på arbetsplatsen för att ta emot leveranser, är risken för att något händer större.

Skanska B och NCC C adderade att även de arbetsmoment som företagen anser vara riskfyllda lejas ut på underentreprenörer vilket inte behöver betyda att de utför arbetet säkrare. Skanska B exemplifierade underentreprenörer med dykare. Dykningsarbetet i sig medför jättestora risker, men riskerna är fortfarande stora, även fast dykarna vet vad de håller på med, menade Skanska B.

4.7.6 Utmaningen att få underentreprenörer att följa säkerhetskulturen

Att skapa engagemang och förståelse för säkerhetskultur är en utmaning för att få underentreprenörer att följa säkerhetskulturen, enligt samtliga intervjudeltagare.

NCC C menar att man måste ta sig tiden att hjälpa underentreprenörerna att bli bättre. Vidare menade NCC C att huvudentreprenörer måste känna ett ansvar att hjälpa underentreprenörer. Det hjälper inte att stå med ”piska”. NCC A menade däremot att man måste tillämpa konsekvensrutiner för att få underentreprenörerna att följa säkerhetskulturen.

Peab C menade att storleken på underentreprenören och hur långt de kommit med sitt systematiska arbetsmiljöarbete är utmaningen. Peab B menade att det enda underentreprenörerna förstår är pengar. För att få dem att följa säkerhetskulturen är lösningen böter vid misskötsel enligt Peab B.

Skanska C ansåg att lösningen är att inte ha för många engångsunderentreprenörer utan istället ha ett urval av duktiga underentreprenör som företaget är vana att samarbeta med som förstår hur de vill genomföra arbetet. Vidare menade Skanska C att det är viktigt att alla tänker lika. Om alla gör det ökar sannolikheten att arbetsplatsen blir säkrare, även om det inte är någon garanti. Skanska B trodde att utmaningen är att uppnå samma riskacceptans inom hela branschen. I dagsläget är det stora skillnader mellan de större bolagen och småföretagare,

EMPIRI

26 menade Skanska B. Vidare menade Skanska B att man ska vara beredd att betala för säkerheten i alla led.

”Att jobba säkert, det är inte gratis.” (Skanska B)

På frågan om Skanska är beredda att betala för säkerheten svarade Skanska B att Skanska är beredda att genomföra åtgärder som gör arbetet säkrare om det kostar lite mer. Vidare menade Skanska B att det dock måste vara ekonomiskt försvarbart.

”Uppifrån så säger man att säkerhet får kosta och vi ska jobba som att säkerhet får kosta. Vi är beredda på att ta mycket högre kostnader för

ANALYS OCH DISKUSSION

27