Department of Science and Technology Institutionen för teknik och naturvetenskap
Linköping University Linköpings universitet
g n i p ö k r r o N 4 7 1 0 6 n e d e w S , g n i p ö k r r o N 4 7 1 0 6 -E S
LiU-ITN-TEK-G--20/060--SE
Säkerhetskultur i
byggbranschen
-Underentreprenörens
utmaningar med att efterleva
säkerhetskulturen
Peter Bakai
Carolina Nguyen
LiU-ITN-TEK-G--20/060--SE
Säkerhetskultur i
byggbranschen
-Underentreprenörens
utmaningar med att efterleva
säkerhetskulturen
Examensarbete utfört i Byggteknik
vid Tekniska högskolan vid
Linköpings universitet
Peter Bakai
Carolina Nguyen
Handledare Thomas Johansson
Examinator Ahmet Anil Sezer
Upphovsrätt
Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare –
under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga
extra-ordinära omständigheter uppstår.
Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner,
skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för
ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten
vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av
dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten,
säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ
art.
Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i
den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan
beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan
form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära
eller konstnärliga anseende eller egenart.
För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se
förlagets hemsida
http://www.ep.liu.se/Copyright
The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible
replacement - for a considerable time from the date of publication barring
exceptional circumstances.
The online availability of the document implies a permanent permission for
anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to
use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose.
Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses
of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The
publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity,
security and accessibility.
According to intellectual property law the author has the right to be
mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected
against infringement.
For additional information about the Linköping University Electronic Press
and its procedures for publication and for assurance of document integrity,
please refer to its WWW home page:
http://www.ep.liu.se/I
SAMMANFATTNING
Byggbranschen är en av de mest olycksdrabbade och varje år skadas och omkommer människor i en omfattning som fortfarande är hög i jämförelse med många andra branscher. I den statistik som tillhandahålls av Arbetsmiljöverket definierar man inte om den skadade eller förolyckade individen är anställd av huvudentreprenör eller underentreprenör. Utländska entreprenörer som skadas eller förolyckas exkluderas helt och hållet i det statistiska underlaget. I Sverige är byggsektorn starkt reglerad av lagar och regler för hur säkerheten på byggarbetsplatsen ska garanteras. Den psykosociala miljön på arbetsplatser utgörs av övertygelser, uppfattningar, attityder, känslor och värderingar och är också betydelsefulla faktorer för säkerheten. Dessa faktum motiverar en studie om den säkerhetskultur som huvudentreprenören har som ambition att förmedla till sina underentreprenörer.
En tydlig och positiv säkerhetskultur på arbetsplatsen är ett steg i rätt riktning för att uppnå nollvision för olyckor och dödsfall. Säkerhetskulturella grundstenar utgörs bland annat av gemensam inställning, högt engagemang och en enhetlig syn på säkerheten och arbetsmiljön inom hela företaget eller organisationen.
Syftet med studien är att undersöka och redogöra för hur de stora byggföretagen Skanska, NCC och Peab bedriver sitt arbete kring säkerhetskultur på ett individuellt plan och hur de samverkar för att skapa en enhetlig kultur med fokus på underentreprenörer. Vidare är syftet att undersöka anledningen till varför underentreprenörer inte följer säkerhetskulturen och därmed kan orsaka olyckor i arbetet. Studiens metodologiska tillvägagångsätt grundas i litteraturstudier, semistrukturerade interjuver samt dokumentstudier.
Generellt ansåg respondenterna att säkerhetskulturen inom byggbranschen handlar om att ändra inställningen från ”jag ska bara”-kultur till ”jag ska bry mig om”-kultur. De tyckte att en bra säkerhetskultur definieras av att man lyckas få med alla att arbeta enligt de processer som finns. En god säkerhetskultur innebar också enligt samtliga respondenter att man som chef ska föregå med gott exempel. De flesta ansåg att det fanns en kulturell skillnad mellan svenska och utländska underentreprenörer samt att säkerhetskulturen i andra länder skiljer sig från den kultur vi har i Sverige. Samtliga respondenter var enade om att orsaken till att underentreprenörer löper större risk att råka ut för olyckor än anställda hos huvudentreprenörer berodde på att de har inställningen ”vi är här nu, vi ska göra ett snabbt och bra jobb” och ”jag
ska bara”. De flesta ansåg att utmaningen med säkerhetskulturen var att skapa engagemang och
förståelse samt att få underentreprenörer att följa säkerhetskulturen.
Slutsatsen blir således att Skanska, NCC och Peab har väl genomarbetade och nedskrivna policys, riktlinjer och förhållningssätt för hur säkerhetsarbetet är tänkt att fungera. Det som främst skiljer sig åt mellan företagen i praktiken är hur man kopplar ihop begreppet säkerhet och kultur. För ett företag är begreppet säkerhetskultur en blandning av säkerhetsarbete och kultur medan det för ett annat endast innefattar säkerhetsarbete eller kultur. Om målet är att förbättra säkerhetskulturen inom en hel bransch måste alla som är delaktiga på något sätt vara medvetna om vad säkerhetskultur egentligen betyder. Hur företagen ser på problematiken kring säkerhetskultur skiljer sig också åt. Uppfattningen om vem som har ansvaret för egna anställda och underentreprenörer är olika beroende på företag.
II
ABSTRACT
The construction industry is severely affected by accidents and every year people are injured and killed to an extent that is still high compared to many other industries. The statistics provided by the Work Environment Agency do not define whether an injured or deceased individual is or were employed by the main contractor or the sub-contractor. Foreign contractors who are injured or deceased are completely excluded from the statistical data. In Sweden, the construction industry is heavily regulated by laws that state how the safety of the construction site is guaranteed. The psychosocial environment in workplaces consists of beliefs, perceptions, attitudes, feelings, and values are also important factors for safety. These facts justifies a study about the safety culture that the main contractor aims to convey to his or her sub-contractors.
A clear and positive safety culture in the workplace is one step in the right direction to achieve zero tolerance for injuries and deaths. Safety-cultural keystones consists of, among other things, a common attitude, a high level of commitment and a uniform view of the safety and the working environment within the entire company or organization.
The purpose of this study is to investigate and present how the large construction companies Skanska, NCC and Peab conduct their work with safety culture on an individual level and how they work together to create a uniform culture with focus on sub-contractors. Furthermore, the purpose is to investigate the reason why subcontractors do not follow the safety culture and thus are injured. The methodological approach of the study is based on literature studies, semi-structured interviews, and document studies.
In general, the responders believe that the safety culture in the construction industry is about changing the attitude to be caring instead of stressful. Most responders think a good safety culture is defined by being able to get everyone to work according to the processes that exists. According to all respondents, a good safety culture also means that as a manager you must set a good example. Most people believed that there were a cultural difference between Swedish and foreign sub-contractors and that the safety culture in other countries differs from the culture we have in Sweden. All respondents agreed that the reason why sub-contractors are exposed to higher risk of accidents than employees of main contractors are because they have the attitude
“we are here now, we will do a fast and good job” and “just one last thing”. Most people
believed that the challenges with the safety culture were to create commitment and understanding and to have sub-contractors follow the safety culture.
The conclusion is that Skanska, NCC and Peab have well thought out and written down policies, guidelines, and approaches to how safety culture is supposed to work. What mainly differs between the companies in practice is how they link the concept of security and culture together. For one company, the concept of safety culture is a mixture of security work and culture, while for another it only includes security work or culture. If the goal is to improve the safety culture within an entire industry, everyone involved must be aware of what safety culture really means. How companies view the safety culture issues also differs. The perception of who is responsible for their own employees and subcontractors differs depending on the company.
III
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING... I ABSTRACT ... II INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... III FÖRORD ... VI 1. INLEDNING... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Problembeskrivning ... 2 1.3 Syfte och mål ... 3 1.4 Frågeställningar ... 3 1.5 Avgränsningar ... 3 2. METOD ... 4 2.1 Metodval... 4 2.1.1 Metodval frågeställning 1 ... 4 2.1.2 Metodval frågeställning 2 ... 4 2.1.3 Metodval frågeställning 3 ... 4 2.2 Interjuver ... 5 2.2.1 Urval av intervjudeltagare ... 5 2.3 Litteraturstudie ... 5 2.3.1 Omfattning av datainsamling ... 5 2.4 Dokumentstudie ... 5 2.5 Metodkritik ... 6 2.5.1 Validitet... 6 2.5.2 Reliabilitet ... 6 2.5.3 Generaliserbarhet ... 6 3. TEORETISK REFERENSRAM ... 73.1 Generell definition av säkerhetskultur ... 7
3.2 Kartläggning av säkerhetskulturen på ett företag ... 7
3.2.1 Nivå 1 (efterlevnad av regler) ... 8
3.2.2 Nivå 2 (målstyrning) ... 8
3.2.3 Nivå 3 (deltagande) ... 8
3.2.4 Nivå 4 (samarbete) ... 9
3.2.5 Nivå 5 (ständiga förbättringar)... 9
3.3 Säkerhetskultur i Sverige och världen ... 9
IV
3.5 Varför säkerhetskulturen inte följs ... 11
4. EMPIRI ... 14 4.1 Intervjuer ... 14 4.2 Vad är säkerhetskultur ... 14 4.2.1 Skanskas säkerhetskultur ... 14 4.2.2 Peabs säkerhetskultur ... 15 4.2.3 NCC:s säkerhetskultur ... 15 4.3 En god säkerhetskultur ... 16 4.3.1 Organisatoriska förändringar ... 17 4.3.2 Ekonomiska resurser ... 17
4.4 Utmaningar med en säker arbetsplats... 17
4.4.1 Skanskas utmaningar ... 17
4.4.2 Peabs utmaningar ... 18
4.4.3 NCC:s utmaningar ... 18
4.5 Planering och genomförande ... 18
4.5.1 Identifiering av risker och brister ... 18
4.6 Ledningens ansvar ... 19
4.6.1 Utbildning i säkerhetskultur för de anställda ... 20
4.6.2 ”Vi mot dem” på arbetsplatsen ... 21
4.6.3 Medarbetarnas involvering i säkerhetskulturen ... 22
4.6.4 De viktigaste aspekterna för en bra säkerhetskultur ur ett ledarperspektiv ... 22
4.7 Huvudentreprenörernas syn på underentreprenörer ... 23
4.7.1 Utbildning ... 23
4.7.2 Efterlevnaden av säkerhetskultur ... 23
4.7.3 Utländska underentreprenörer ... 24
4.7.4 Skyddsronder ... 24
4.7.5 Orsakerna till att underentreprenörer råkar ut för olyckor och dödsfall ... 25
4.7.6 Utmaningen att få underentreprenörer att följa säkerhetskulturen ... 25
5. ANALYS OCH DISKUSSION ... 27
5.1 Säkerhetskultur ... 27 5.1.1 Skanskas säkerhetskultur ... 28 5.1.2 Peabs säkerhetskultur ... 29 5.1.3 NCC:s säkerhetskultur ... 30 5.2 Underentreprenörer ... 32 6. SLUTSATS ... 34
V
6.1 Säkerhetskulturen idag ... 34
6.2 Hur säkerhetskulturen förmedlas till underentreprenörer ... 34
6.3 Orsaken till att underentreprenörer inte lyckas följa säkerhetskulturen ... 35
6.4 Kritik av arbetet ... 36
6.5 Förslag till fortsatta studier ... 37
LITTERATURFÖRTECKNING ... 38
VI
FÖRORD
Detta examensarbete omfattar 16 högskolepoäng vid programmet Högskoleingenjör i byggnadsteknik vid Linköpings universitetet. Studien har genomförts i samarbete med Skanska Väg och Anläggning i Jönköping.
Vi vill tacka Skanska, NCC och Peab att ni tagit er tid att ställa upp och genomföra intervjuer, tagit fram relevant material på begäran och delgett oss värdefulla åsikter genom arbetets gång. Vi vill även tacka vår handledare Thomas Johansson, examinator Ahmet Anil Sezer och studierektor Dag Haugum.
Norrköping, Maj 2020
___________________ ___________________
INLEDNING
1
1.
INLEDNING
I detta kapitel beskrivs bakgrund och problembeskrivning. Även syfte, mål och frågeställningar samt avgränsningar kommer det att redogöras för.
1.1 Bakgrund
Inom byggbranschen är risken att råka ut för en olycka som leder till sjukskrivning eller dödsfall högre än inom många andra branscher i Sverige. 2018 omkom 12 personer inom byggrelaterad verksamhet. Det är det högsta antalet omkomna sedan nio år inom byggbranschen (Arbetsmiljöverket, 2019a). Den statistik och data som samlas in och presenteras av Arbetsmiljöverket gällande tillbud och olyckor visar inte hur stor andel av de som förolyckas som arbetar för ett stort byggföretag (Skanska, NCC eller Peab) eller för ett mindre företag (underentreprenör). De underentreprenörer som är utländska och arbetar i Sverige är inte med i statistiken över huvud taget.
I Sverige ökar den inhyrda arbetskraften överlag och därför kan man med största sannolikhet förutsätta att många av de arbetare som råkar ut för en olycka arbetar på ett mindre företag eller som anställd hos en underentreprenör på ett större projekt. Därför finns det en stark motivering till att utföra en studie över hur säkerhetsarbetet och främst säkerhetskulturen som huvudentreprenörer förmedlar når ut till underentreprenörer.
Genom att bygga upp en tydlig och positiv säkerhetskultur på arbetsplatsen är det ett steg i rätt riktning för att uppnå nollvision för olyckor och dödsfall. Grundstenar för en bra säkerhetskultur byggs på en gemensam inställning och ett gemensamt engagemang och synsätt på säkerheten och arbetsmiljön inom hela företaget eller organisationen. Det är viktigt att säkerhetsfrågor prioriteras av ledningen och chefer på alla nivåer och att dessa visar att de är en tydlig del av säkerhetskulturen (Arbetsmiljöverket, 2019b).
Kecklund, et al. (2014) menar att säkerhetskulturen skapas genom gemensamma attityder och värderingar hos alla individer och grupper i och utanför organisationen. Vidare menar de att inverkan av konkurrens eller ekonomisk press inte ska få påverka säkerheten eller kulturen. Det handlar om att arbeta på ett förebyggande och aktivt sätt med att hantera säkerhetsarbetet menar Kecklund, et al. (2014).
När säkerhetskulturarbete introduceras inom en organisation eller ett företag resulterar det i att individer inom olika grupper tar egna initiativ och ser fler möjligheter i säkerhetsarbetet skriver Nævestad (2010) i sin studie. Vidare menar han att gruppen ser faror som de tidigare inte var medvetna om och säkerhetskulturarbetet är ett sätt att motivera gruppen att motverka farorna. Rätt attityd och insatser är en förutsättning för att gruppen ska utveckla en god säkerhetskultur enligt Nævestad (2010).
Varje år sammanställer branschorganisationen Byggföretagen en lista över Sveriges största byggbolag sett till omsättning i Sverige. De tre största byggbolagen i Sverige utgörs enligt listan av företagen Peab, Skanska och NCC (Byggföretagen, 2019).
Peabs historia börjar år 1959 med två bröder, Mats och Erik Paulsson. Peab är numera Sveriges största bygg- och anläggningsföretag med 12 300 anställda i Sverige (2018). En av Peabs tre strategiska målsättningar är att ha den bästa arbetsplatsen. Peab menar att människan är den viktigaste resursen och därför ska alla på Peab mötas av säkra och inkluderande arbetsförhållanden (Peab, 2020b).
INLEDNING
2 1887 bildades aktiebolaget Skånska Cementgjuteriet som startade Skanskas historia. 2018 hade Skanska 9 300 medarbetare i Sverige. En av Skanskas övergripande värderingar är att värna om livet i första hand. Värderingen bygger på att arbeta säkert eller inte alls. Att alla medarbetare bryr sig om varandra och aldrig går förbi om någon agerar riskfyllt är av största vikt (Skanska, 2020a).
1989 slogs Nordstjernan AB ihop med Armerad Betong Vägförbättringar (ABV) som idag är NCC. 2018 hade NCC 9 900 anställda i Sverige. Tillit är en av NCC:s värderingar och det betyder att medarbetarna ska lita på varandra och ha mod att vara ärliga och tydliga i förhållande till varandra (NCC, 2020a).
1.2 Problembeskrivning
Eftersom det inte finns att tillgå någon utförlig eller detaljerad statistik över underentreprenörer som drabbas av olyckor som resulterar i sjukdagar eller dödsfall kan det finnas anledning att misstänka att underentreprenörer i högre utsträckning drabbas av dessa missöden. Ett företags säkerhetskultur är ofta väl etablerat inom det egna företaget, där riktlinjer och strategier är en självklar del av det dagliga arbetet. Säkerhetskulturen kan skilja sig åt mellan olika företag och en underentreprenör kan i många fall behöva samarbeta med många olika företag med olika riktlinjer och förväntningar för varje arbetsplats. Utmaningen för en underentreprenör blir således att förhålla sig till olika säkerhetskulturer i jämförelse med företagets egna anställda som bara har sina egna riktlinjer att följa.
Underentreprenörer som anlitas i Sverige är i allt större utsträckning utländska eftersom den utländska arbetskraften är mer konkurrenskraftig än den svenska i kombination med att det råder en generell brist av yrkesarbetare och att antalet unga som intresserar sig för dessa typer av yrken minskar. Mellan svenska och utländska entreprenörer kan det uppstå kommunikationssvårigheter och skillnader i arbetssätt som bidrar till att säkerheten på arbetsplatsen påverkas i olika grad.
Ovannämnda faktorer påverkar säkerhetskulturen på en arbetsplats i varierande grad och statistikens osäkerhet resulterar i ett mörkertal när det gäller olyckor och dödsfall som drabbar underentreprenörer. Därför blir ingången till att studera hur underentreprenörer påverkas given. Genom att studera dessa problem är ambitionen att kunna få en större förståelse för hur säkerhetskulturen påverkar underentreprenörer och eventuellt belysa områden eller handlingssätt som kan vara viktiga att rikta mer fokus mot. Mellan företagen kan detta innebära att kunskap kan behöva delas i större utsträckning och att strategier kan behöva genomföras i samråd snarare än i egen regi. För utomstående parter kan informationen som framkommer i studien användas för att belysa problemet i sin helhet för att som samhälle arbeta mot säkrare byggarbetsplatser och byggbransch.
Målgruppen för studien blir således små som stora byggföretag som båda kan anta rollen som entreprenör och underentreprenör. För entreprenörer som anlitar underentreprenörer kan helhetsperspektivet bidra till att identifiera brister och eventuellt lyfta fram fördelarna med samarbete i högre grad. För underentreprenörer blir förståelsen för problematiken ett första steg att närma sig problemet. Nästa steg blir att agera mer som entreprenörer och vara aktiva i sitt säkerhetsarbete. För intressegrupper och allmänheten belyser studien säkerhetskulturens svårigheter och utmaningar på ett förhoppningsvis nytt sätt, för att ge samhället möjligheter och förutsättningar att arbeta vidare med byggbranschens problematik.
INLEDNING
3 Tidigare studier med liknande angreppssätt har inte utförts, varför denna studie kan vara av intresse. De studier som liknar denna är bland annat den utförd av Nilsson & Tellin (2008) som utgår från att endast ett enstaka arbetssätt eller arbetsmoment kan förbättra säkerhetskulturen. Mihhailov & Nordström (2014) har likt många andra endast fokuserat på hur företag följer de lagar och förhållningsregler som påverkar säkerhetskulturen medan Lostin och Svensson (2017) har ett liknande angreppssätt på problemet, men utgår endast ifrån hur enskilda berörda personers agerande påverkar säkerhetskulturen. De skriver att samverkan mellan olika personer på arbetsplatsen är avgörande för att uppnå en trygg och säker arbetsmiljö, vilket motiverar den aktuella studien.
1.3 Syfte och mål
Syftet med studien är att undersöka och redogöra för hur de stora byggföretagen, Skanska, NCC och Peab bedriver sitt arbete kring säkerhetskultur på ett individuellt plan och hur de samverkar för att skapa en enhetlighet riktat mot främst underentreprenörer. Vidare är syftet att undersöka varför underentreprenörer inte följer säkerhetskulturen och därför utsätts för högre risk. Målet är att belysa problemområden inom arbetet med säkerhetskultur och eventuella vägar och strategier, för att ge förutsättning att kunna förbättra det rådande läget i byggbranschen.
1.4 Frågeställningar
• Hur ser säkerhetskulturen ut på Skanska, NCC och Peab ut idag?
• Hur når Skanska, NCC och Peab ut med sin säkerhetskultur till underentreprenörer?
• Vad är orsaken till att underentreprenörer inte lyckas följa säkerhetskulturen på respektive företag?
1.5 Avgränsningar
Studien kommer inte att behandla små till mellanstora byggföretag (entreprenörer). Intervjudeltagarna kommer avgränsas till att vara två representanter från ledningen och en representant som jobbar i produktionen från varje företag. En person som arbetar i produktionen motsvarar en produktionschef eller arbetsledare. Totalt kommer nio personer att intervjuas, tre på respektive företag. Representanterna från ledningen kommer att företräda både husbyggnad- och anläggningssidan. Resterande personal på projekten och på arbetsplatserna kommer inte att tas hänsyn till. Studiens förutsättning är att alla följer de allmänna lagar och regler som Arbetsmiljöverket har utfärdat. Slutligen avgränsas intervjufrågorna med hänsyn till dödsolyckor.
Eftersom säkerhetskultur är ett begrepp som omfattar många olika områden, avgränsas studien till att endast omfatta säkerhetskulturens mjuka värden (psykosociala faktorer). Det handlar till exempel om hur attityder, värderingar och förhållningssätt påverkar säkerheten och inte huruvida de anställda följer regler och policys. Detta avgränsas och utgångspunkten är att alla typer av dessa regler efterföljs i grunden.
METOD
4
2.
METOD
I detta kapitel presenteras metodval för respektive frågeställning och studiens tillvägagångsätt.
2.1 Metodval
Denna studie genomförs med en kvalitativ metod. Dels för att ge en djupare förståelse kring ämnet som behandlas, dels för att det är problematiskt att förstå människors känslor, beteenden och attityder med hjälp av en kvantitativ studiemetod. Bryman och Bell (2017) hävdar att kvalitativ forskning är en mer öppen forskningsstrategi än en kvantitativ. Dessutom menar Bryman och Bell (2017) att kvalitativa forskare gärna vill se miljöer eller situationer från deltagarnas ögon, vilket passar den aktuella studien. En vanlig metod inom kvalitativ forskning är interjuver, enligt Bryman och Bell (2017) vilket även blir metodvalet för den aktuella studien. Studiens arbetsprocess har en teoretisk karaktär när det handlar om att få förståelse om hur ämnet har studerats av tidigare forskare och även för att inhämta en mer omfattande förståelse om det empiriska materialet. Frågeställningarna har empirisk och delvis teoretisk natur vilket medför att intervjusvaren blir avgörande i denna studie. Forskningsansatsen har därmed en abduktiv synvinkel.
2.1.1 Metodval frågeställning 1
”Hur ser säkerhetskulturen ut på Skanska, NCC och Peab ut idag?”
Frågan innebär informationssökning för att skapa sig en bred och tydlig uppfattning av hur det rådande läget är inom de aktuella företagen inom det aktuella ämnet. Frågan är av både teoretisk och empirisk natur. För att förstå hur byggföretag fungerar, arbetar och verkar behöver man ett visst mått av teori för att bilda sig en allmän uppfattning. Genom att bilda sig en uppfattning kan man ana att problemet är flerdimensionellt och att det finns olika
angreppssätt för att lösa det. Genom att använda empiri (undersökningar av verkligheten) får man en tydligare och mer detaljerad bild av hur verkligheten ser ut och beroende på vilken angreppsvinkel man har på problemet kan den vara vinklad. En litteraturstudie utgör grunden till teorin och intervjuerna där empiri stärker teorin.
2.1.2 Metodval frågeställning 2
”Hur är säkerhetskulturen riktad mot underentreprenörer på respektive företag?”
Frågan behandlar hur säkerhetskulturen är riktad mot underentreprenörer på respektive företag. Denna fråga är främst av empiriskt fenomen. Frågan kommer dels att besvaras genom extern informationsinhämtning från Skanska, NCC och Peab på hur de arbetar mot underentreprenörer samt genom interjuver.
2.1.3 Metodval frågeställning 3
”Vad är orsaken till att underentreprenörer inte lyckas följa säkerhetskulturen på respektive företag?”
Frågan söker orsaken till varför underentreprenörer inte lyckas följa säkerhetskulturen på respektive företag. Denna fråga är av empirisk natur eftersom det är högst angeläget att få information från de berördas perspektiv. Således är en kvalitativ undersökning genom interjuver med personer som besitter mångårig erfarenhet av att arbeta med underentreprenörer att föredra. Frågan besvaras alltså genom en sammanställning av svaren från respondenterna.
METOD
5 2.2 Interjuver
Enligt Bryman och Bell (2017) finns det många olika typer av interjuver inom kvalitativ forskning. Författarna menar att två av de mest vanliga formerna av intervjuer är ostrukturerade interjuver och semistrukturerade interjuver. Syftet med en ostrukturerad intervju är att inhämta generell information inom ett ämnesområde. Medan syftet med en semistrukturerad intervju är att det finns en tanke bakom intervjun och en upprättad intervjuguide finns att tillgå (Blomkvist & Hallin, 2015).
Eftersom generell informationsinhämtning kommer att ske genom informationssökning, kommer studien således baseras på semistrukturerade interjuver där en intervjuguide har upprättats för målgruppen huvudentreprenörer. Målet är att intervjua nio personer, varav tre personer vardera är från Skanska, NCC och Peab. Finns det tid och möjlighet kommer fler interjuver att genomföras. Varje intervju är planerad att ta en timme och genomförs på respondentens arbetsplats. Alla interjuver kommer att spelas in och dokumenteras för att sedan transkriberas och godkännas av respondenten.
2.2.1 Urval av intervjudeltagare
Personer som intervjuas måste ha någon form av erfarenhet inom byggbranschen. Detta eftersom antalet intervjudeltagare är relativt få. För att få en djupare och mer sanningsenlig förståelse kring problemet som studien har för ambition att belysa, strävas det efter att personer som intervjuas har flerårig erfarenhet. Det som i första hand kommer att samlas in i form av intervjusvar är åsikter och erfarenheter från huvudentreprenörer. Målet är att få en tydlig och utförlig bild av problemet som möjligt ur deras synvinkel så att vidare arbete inom området kan bedrivas på ett effektivt sätt. Intervjudeltagarna kommer att representera olika delar av organisationens ledning, samt delar av organisationens produktion.
2.3 Litteraturstudie
Litteraturstudien som utförs i den aktuella studien har i största mån granskats i antingen
Ulrich’s register eller i Norskt register över vetenskapliga publiceringskanaler (NSD). Detta
har gjorts för att säkerställa tillförligheten och kvaliteten i artiklarna. Sekundära källor undviks i största möjliga mån. Ifall sekundära källor ändå måste användas ska de inte stärka vaga påståenden eller långsökta samband utan endast snarare bekräfta en allmänt rådande uppfattning. Alla vetenskapliga artiklar ska vara granskade enligt rådande riktlinjer. Alla källor som används som på något sätt kan tolkas som icke trovärdig ska diskuteras var för sig, för att få läsaren att förstå att författaren varit medveten om problemet under arbetet med studien.
2.3.1 Omfattning av datainsamling
Studiens utgångspunkt vilar i att säkerhetskulturen bidrar till att regler och policys efterföljs i högre grad. För att ytterligare göra studien möjlig, riktas fokus endast mot underentreprenörer eftersom det är dessa som råkar ut för olyckor och dödfall i högre utsträckning.
2.4 Dokumentstudie
För att komplettera intervjuerna kommer även en dokumentstudie att göras. Detta för att säkerställa förståelsen kring hur respektive bolag arbetar med säkerhetskultur. Eftersom studien behandlar de tre största byggbolagen i Sverige är omfattningen av information från dessa tre representanter liten i förhållande till antalet anställda. Därför är det nödvändig att komplettera det empiriska materialet från intervjuerna med det som står beskrivet på respektive företags hemsida.
METOD
6 2.5 Metodkritik
I detta kapitel kommer begreppen validitet, reliabilitet och generaliserbarhet att redovisas. Vidare kommer begreppen kopplas till denna studie.
2.5.1 Validitet
Enligt Bryman och Bell (2017) är validitet en granskning om huruvida slutsatsen från en studie hänger ihop eller inte. Vidare skriver författarna att det finns fyra typer av validitet. Begreppsvaliditet förekommer främst i kvantitativ forskning och handlar om mätbarheten i ett begrepp som anses föreställa det begreppet egentligen undersöker. Som exempel kan man ifrågasätta om ett kunskapstest egentligen mäter den kunskap man är ute efter. Intern validitet handlar om frågor som berör giltigheten i samband med orsaksförhållande (kausalitet). Extern validitet betyder att resultatet kan generaliseras utöver den specifika undersökningskontexten. Därför blir innebörden av urvalet kring specifika individer eller organisationer viktigt vid extern validitet. Ekologisk validitet innefattar hur väl samhällsvetenskapliga resultat kan praktiseras i människors vardag och dess gemensamma omgivning (Bryman & Bell, 2017). För att åstadkomma en så hög validitet som möjligt är det därför viktigt att intervjuerna utformas på ett så bra sätt som möjligt. Frågor som formuleras måste vara relevanta och möjlighet till diskussion måste ges ifall frågorna är otydliga. För att säkerställa att intervjuerna håller en kvalitativ standard och att undersökningen blir representativ, transkriberas intervjuerna för att sedan godkännas av respektive intervjudeltagare.
2.5.2 Reliabilitet
Reliabilitet innebär hur slumpmässiga förutsättningar kan påverka det studerade resultatet eller om resultatet som studeras blir likadant om det skulle genomföras en liknande studie på nytt. Reliabilitet är alltså ett mått på hur tillförlitlig en fråga eller en studie är (Bryman & Bell, 2017). I den aktuella studien berör reliabiliteten främst tillförlitligheten för teorin som inhämtas från olika källor samt tillförlitligheten på intervjuerna. För att tillförlitligheten ska vara så hög som möjligt på teoridelen ska källor som används vara trovärdiga och styrka eller ifrågasätta varandra. Reliabilitet för intervjuerna styrks genom att samma typ av resultat ska kunna uppnås om man skulle utföra en undersökning till. Detta går att använda till studiens fördel genom att anpassa intervjufrågorna med liknande frågor från tidigare studier och sedan analysera svaren och resultatet. Om det blir liknande svar och resultat, kan man anta att undersökningen har hög reliabilitet.
2.5.3 Generaliserbarhet
Generaliserbarhet beror på vilket urval man använt, varför man använt det urvalet samt vilken metod man använt för att samla in data. Generaliserbarhet betyder att det man påstår ger en bild som är generell för hela ämnesområdet. Om det är generaliserbart kan man i teorin använda resultatet och slutsatsen för att säga något om hela populationen. I studien begränsar avgränsningen generaliserbarheten eftersom en liten del av säkerhetskulturen studeras. Generaliserbarheten i hur säkerhetskulturen ser ut hos underentreprenörer kan ändå ses som hög, eftersom det är inom detta område kulturen är som sämst. Metoden för datainsamling kan också anses generaliserbar eftersom metoden, om den utförs korrekt, är enkel och effektiv. Deltagarnas intervjukriterier är endast avgränsade till att ha erfarenhet inom byggbranschen, vilket lätt kan uppnås eftersom många inom byggbranschen besitter den erfarenheten. Dock kan definitionen av erfarenhet vara diffus.
TEORETISK REFERENSRAM
7
3.
TEORETISK REFERENSRAM
I detta kapitel redogörs det för hur säkerhetskulturen är en nödvändig resurs samt tidigare studier till varför inte säkerhetskulturen följs.
3.1 Generell definition av säkerhetskultur
Enligt Arbetsmiljöverket (2020d) är kultur det som beskriver hur man gör eller utför olika arbetsuppgifter eller agerar inom en viss grupp. De skriver att en organisations kultur består av organisationens normer, värderingar och föreställningar om verkligheten som utvecklas och upprätthålls när de som arbetar på organisationen samarbetar med varandra och andra individer eller organisationer.
Säkerhetskulturen går att liknas vid ett isberg och som delar in olika mänskliga faktorer beroende på om de är dolda eller synliga, lätta eller svåra att förändra eller om man som individ är självmedveten om dem eller inte. Arbetsmiljöverket menar att beteenden, traditioner och vanor är tydliga kulturella aspekter som enkelt går att observera, identifiera och förändra medan övertygelser, uppfattningar, attityder, känslor, värderingar och normer är svårare att göra något åt. Den enskilda individen är inte alltid själv medveten om dess attityder, övertygelser eller uppfattningar (Arbetsmiljöverket, 2020d).
Arbetsmiljöverket (2020d) skriver vidare att kulturen går att dela in i olika nivåer. Det som syns och märks av i verkligheten kan vara ledningens agerande, rutiner och policy samt om skyddsutrustning finns att tillgå. En annan aspekt är hur ledningen prioriterar säkerheten och pratar om denna som i sin tur sätter grunderna för klimatet. De attityder och värderingar som ledningen förmedlar har stor betydelse till hur de övriga anställda agerar.
Det finns enligt Arbetsmiljöverket (2020d) minst åtta grundläggande förutsättningar för en bra säkerhetskultur:
1. Ledningens engagemang
2. Säkerhet är en viktig och erkänd värdering
3. Säkerhet prioriteras högt av såväl chefer som anställda 4. Tydligt ansvar för säkerhet
5. Alla är involverade och engagerade i, och känner ett gemensamt ansvar för säkerheten 6. Öppen kommunikation som gör att man vågar rapportera och lära av misstag
7. Man söker orsaker till tillbud och olyckor brett i organisationen och inte bara i individens beteende
8. Adekvat säkerhetsstyrning (rutiner, instruktioner etc.) 3.2 Kartläggning av säkerhetskulturen på ett företag
Enligt Arbetsmiljöverket (2020d) kan man få en bild av säkerhetskulturen på ett företag på många olika sätt. Genom att utvärdera ett företag med hjälp av en oberoende enhet kan man få en rättvis bild av hur kulturen är. Företag kan också utvärdera sig själva.
Vidare skriver Arbetsmiljöverket (2020d) att enkäter, intervjuer, observationer, dokumentgranskning och statistik är olika faktorer man kan använda för att kartlägga kulturen på företaget. Genom att följa ett företags systematiska arbete kan man också få en bild av hur säkerhetsaspekten hanteras vid till exempel uppföljning.
TEORETISK REFERENSRAM
8 Arbetsmiljöverket (2020d) har definierat en modell som anger vilken mognadsgrad säkerhetskulturen har inom ett företag enligt figur 1 nedan. Den detaljerade informationen som beskrivs under varje nivå är hämtad från samma källa som anges i början av stycket.
Figur 1. Safety Culture Maturity Model (SCMM). Arbetsmiljöverket. 2020. 3.2.1 Nivå 1 (efterlevnad av regler)
Synen på säkerhet inom ett företag eller en organisation är att säkerhet är ett krav som ska följas eftersom det existerar och inte för att det är något som kan förbättra verksamheten. Chefer och yrkesarbetare förstår i liten utsträckning hur attityder och beteenden påverkar säkerheten. Det är personen eller personerna med arbetsmiljöansvar som ska se till att säkerheten är bra. Olyckor kommer alltid existera och så länge man följer de regler som finns gör man det som krävs för säkerheten.
3.2.2 Nivå 2 (målstyrning)
Säkerhet kopplas ihop med arbetet som utförs och perspektivet ändras nu till att olyckor har en negativ påverkan på arbetet. Personer med ledande befattning utöver personer med arbetsmiljöansvar arbetar aktivt med säkerheten. Företaget sätter upp säkerhetsmål som ska uppnås och ledningen agerar när något händer. Olyckor beror främst på att man utför arbete vårdslöst och de kan därför förhindras. Resurser börjar tillsättas för att förbättra säkerheten.
3.2.3 Nivå 3 (deltagande)
Det är inte bara viktigt att personer i ledande roller arbetar med säkerheten utan även att de som utför det praktiska arbetet får vara delaktiga. Allas engagemang i frågan är viktigt. Personer med ledande befattning inser att orsaken till olyckor är flerdimensionella och att beslut som fattas påverkar säkerheten i hög grad. Hur vi beter oss mot varandra får en större betydelse och alla strävar efter att arbeta med säkerheten för att den ska bli bättre. Företaget mäter olika faktorer som påverkar säkerheten för att få en bättre uppfattning.
TEORETISK REFERENSRAM
9 3.2.4 Nivå 4 (samarbete)
Alla som arbetar på företaget förstår att säkerheten är viktig utifrån både ett moraliskt- och lönsamhetsperspektiv. Allas uppfattning är att olyckor som uppstår har många olika orsaker. Säkerheten är allas gemensamma ansvar och det är högt i tak när säkerhet diskuteras. Ytterligare resurser läggs nu på säkerheten och arbetet för att förhindra olyckor.
3.2.5 Nivå 5 (ständiga förbättringar)
Det uppstår inga olyckor under långa perioder men säkerheten kan alltid förbättras. Arbetet med säkerheten fortsätter proaktivt och prioriteras alltid högst. Företaget strävar efter att säkerheten hela tiden ska förbättras och man samlar in och analyserar information för att hela tiden utvecklas.
3.3 Säkerhetskultur i Sverige och världen
Arbetsmiljöverket gör med jämna mellanrum kunskapssammanställningar där de beskriver det rådande läget när det kommer till risker och säkerhet i byggbranschen. I den senaste sammanställningen från 2017 sammanfattar de hur det faktiskt ser ut i byggbranschen i Sverige och i världen med hjälp av cirka 400 vetenskapliga artiklar. Arbetsmiljöverket (2017e) skriver att det råder brist på forskning om säkerhet och olyckor ur ett sociologiskt perspektiv.
Arbetsmiljöverket (2017e) skriver vidare att många studier baseras på kopplingen mellan olyckor och individ och att det är många olika faktorer som spelar in på att olyckor sker. I en studie vid Luleå tekniska universitet utförd av Stenberg (2016) beskrivs en del av dessa olika faktorer:
1. Personfaktorer innebär att det alltid finns individuella variationer som i olika hög grad spelar roll för en individs riskbenägenhet. Det är viktigt att dessa faktorer som exempelvis kan vara attityder mellan personer eller grupper, ålder och kroppsfysik beaktas individuellt vid planering och beredning av enskilda arbeten eller för projekt i sin helhet. Enligt Arbetsmiljöverket (2017e) ökar risken för att råka ut för en olycka ju äldre man är eftersom arbete på en byggplats har stark fysisk karaktär.
2. Säkerhetskulturen har betydelse för olycksantalet. Förebyggande säkerhetsarbete måste vara systematiskt och planeras in i projekt redan från början och anpassas till yrkesarbetarna som ska arbeta inom projektet. Likväl måste arbetsledning visa att säkerheten prioriteras högst.
3. Stress är en vanlig företeelse inom byggbranschen eftersom byggprojekt ofta är tidspressade. Personer som råkar ut för olyckor upplever att stress är ett problem och sambandet mellan stress och olyckor är tydligt. I studien uppgav hälften av de intervjuade att stress var en faktor till att de råkat ut för en olycka. För att minska stress på arbetet är planering och förebyggande arbete viktigt. Ackordslön (prestationslön) ger upphov till stress i högre omfattning än vanlig timlön.
4. Säkerhetsdesign innebär att man arbetar med säkerhetsaspekter redan i ett tidigt skede i projektet och implementerar åtgärder redan vid anbudsskedet så att inte bara byggnaden kan betraktas som säker när den är klar utan att även byggarbetsplatsen kan vara säker under hela byggtiden.
Chau, et al. (2002) menar att majoriteten av olyckor som sker beror på risker som den enskilda individen utsätts för. I en studie utförd av Kines och Mikkelsen (2003) undersöktes sambandet mellan olycksrapportering, risken för olyckor och storleken på företag varpå slutsatsen visade att anställda på mindre företag utsätts för en högre risk att råka ut för olyckor jämfört med
TEORETISK REFERENSRAM
10 anställda på ett stort företag. De hävdar att det främst beror på att större företag lägger mer resurser på hälsa och säkerhet i kombination med att de anställer underentreprenörer för att utföra farliga arbetsmoment. De större företagen arbetar i högre utsträckning systematiskt med hälso- och arbetsmiljöfrågor samt rapportering menar dem.
I en studie av Hasle, et al. (2009) diskuteras de mindre företagens problem, vilket ofta är underentreprenörer. De skriver att det ofta är ägaren eller en person som är ansvarig som sköter det mesta inom företaget (inklusive arbetsmiljön) och att arbetsmiljön därför bortprioriteras till fördel för vad ägaren anser som viktigare frågor. I kombination med bristande tid, erfarenheter och kunskap och en personlig relation mellan ägare och anställd gör problemet svårare att hantera.
Vid studier på kommunikation och språk är resultatet från vetenskapliga undersökningar motsägelsefulla. Trajkovski och Loosemore (2006) skriver i sin studie att man behöver kunna erbjuda material och information om risker och säkerhet på flera språk för att alla ska kunna ta del av informationen i så hög utsträckning som möjligt. Det som talar mot Trajkovskis resultat är en studie av McConnell, et al. (2006) som visade att olycksrisken ökade med yrkesarbetare som kunde det främmande språket bättre.
Enligt en studie av Lorente, et al. (2014) påverkas individens prestationer av psykosociala faktorer. Powell & Copping (2010) styrker Lorentes resultat genom att undersöka hur sömnlöshet påverkar byggnadsarbetare. De kom fram till att sömnlösheten påverkar inte bara individens prestation utan även välmående och säkerheten.
En studie utförd av Hung, et al. (2011) studerade olika rollers attityder och beteenden på byggarbetsplatsen. De kunde visa att det fanns tydliga skillnader på hur olika yrkesroller såg och hanterade risker. Ytterst ansvariga chefer värderade säkerheten högre än arbetsledarna som i sin tur värderade säkerheten högre än yrkesarbetarna. De kom fram till att faktorer som förbättrar säkerheten inkluderar utbildningar, policys och regelbundna möten om säkerhet.
3.4 Säkerhetskulturen som en nödvändig resurs
Enligt en studie av Arbetsmiljöverket (2010c) kunde man identifiera att en minskning av olyckor gick att koppla samman med att man angriper problem på nya sätt. Enligt Arbetsmiljöverket (2010c) handlade det ursprungligen om att hitta nya säkrare tekniker och bättre skyddsutrustning för människor. Det var senare man började inse att det även handlade om psykosociala faktorer (motivation, utbildning och attityd). Lösningen på problemet med olyckor kräver således en kombination av ny teknik och medveten syn på mänskliga faktorer (Arbetsmiljöverket, 2010c). Även Kecklund, et al. (2014) fastställer att misslyckandet av att inte följa säkerhetsrutiner beror på bristande samspel mellan mänskliga-, tekniska- och organisatoriska faktorer. Vidare menar Kecklund, et al. (2014) att det inte endast är inom företagets ramar som samspelet måste fungera, utan sambandet mellan myndigheter och andra intressenter likaså.
Jitwasinkul och Hadikusumo (2011) identifierade sju faktorer i deras studie, som har en positiv påverkan på att minska beteenden som är riskfyllda:
1. Kommunikation ska vara öppen och vertikal i organisationen 2. Kulturen ska förkasta risktagande
3. Ledningens engagemang smittar av sig på medarbetare 4. Ledande roller ska agera stöttande
TEORETISK REFERENSRAM
11 5. Problem ska lösas med hjälp av att lära av varandra inom organisationen
6. Medarbetare ska kunna styra över sina arbetsuppgifter 7. System för belöning
För att upprätta ett systematiskt säkerhetstänk ska man införa kontrollsystem där man ständigt utvecklar problematiken, samspelet och återkopplingen enligt Kecklund, et al. (2014). Vidare hävdar Kecklund, et al. (2014) att det är sådana kontrollsystem som lägger grunden till organisationens värderingar, attityd och beteenden, vilket i sin tur leder till en god säkerhetskultur. Vidare i studien påpekas vikten av att arbeta med säkerhetskulturen kontinuerligt eftersom det sätter riktlinjer gällande individens beteende och företagets beslutfattande som i slutändan leder till en säkrare arbetsplats.
DeJoy (2005) hävdar i sin studie att säkerhetskultur i första hand handlar om att förstå och förändra organisationens grundläggande värderingar och övertygelser, där fokuset ligger i företagets ledning. För att sedan sprida säkerhetskulturen vidare i organisationen genom olika policy, säkerhetsprogram, utbildningar och så vidare. Dessutom menar han att kulturen är något unikt för varje organisation och är något som måste ses ur sin kontext. Även Malm (2019) kom fram till likande resultat i sin studie som DeJoy (2005). Malm (2019) fann att säkerhetsklimatet lägger grunden till kulturen. Han belyser att man inte bara måste arbeta med regler, rutiner och policys utan även hur man som ledare förmedlar dessa till de anställda. Studien visade att många tjänstemän i ledarposition uttryckte en uppgivenhet, eftersom de upplevde att strukturändringar inte tycks göra säkerhetskulturen märkbart bättre. Slutsatsen i studien beskrev att auktoritet och kommunikation är lika viktigt, för att driva genom en attitydförändring. Likaså feedback och involvering av yrkesarbetare.
Neal och Griffin (2006) poängterar i sin studie att organisationer som vill förändra säkerhetskulturen ska fokusera på att ändra dess egna arbetsmiljö för att öka motivationen hos dess anställda, istället för att beskylla och bestraffa individer som inte följer säkerhetskulturen. Samtidigt påstår författarna att förändring av individens beteende kommer att ta tid, men att det resulterar i minskade olyckor. Vidare konstaterar även Neal och Griffin (2006) att det är mindre tidskrävande att bestraffa individen, men att det på lång sikt kommer att missgynna organisationen.
Liksom tidigare beskrivna studier påvisar Törner (2011) att en ledarstil som främjar samarbete, uppmuntran och engagerar arbetstagarna leder till en god och uppriktig kommunikation. Vilket i sin tur enligt Törner (2011) leder till en stark och utvecklad interaktion mellan chef och anställda. Resultatet av god kommunikation och stark interaktion främjar utvecklingen av ömsesidigt förtroende. Vidare menar Törner (2011) att ovanstående faktorer i slutändan kommer att gynna medarbetarnas motivation och intention att vilja medverka för att uppnå säkerhetsmålen. Chefer som är konsekventa i sitt säkerhetstänk och prioriterar säkerheten kommer bidra till att få ökat förtroende från sina anställda, men också öka deras motivation att bete sig säkert.
3.5 Varför säkerhetskulturen inte följs
Många har studerat varför säkerhetskulturen inte följs när det blivit en självklarhet att det är en nödvändig resurs. I Björklund och Silfverhjelm (2015) studie ansåg alla respondenter att säkerhetsrutiner är något som är viktigt, bra och kan bli bättre. De konstaterade sedan i slutsatsen att lathet är den mest bidragande orsaken till att regler inte efterföljs. Vidare i studien nämner de att underentreprenörer inte följer reglerna i samma utsträckning som de som är
TEORETISK REFERENSRAM
12 anställda på företaget, men att det främst beror på personen i ledande roll. Björklund och Silfverhjelm (2015) ser också att det finns en tydlig polarisering mellan unga och gamla, där de äldre tycks ha en nonchalant inställning till säkerhet i högre utsträckning än de unga. Vidare framkommer det i studien att även de unga har svårare att säga ifrån, när de upplever att arbete utförs på ett osäkert sätt.
Även Lostin och Svensson (2017) konstaterar att slarv, hindrat utförande av arbetet eller tidsbrist är orsaken till att regler inte följs på arbetsplatsen. På frågan om varför inte reglerna följs när en olycka inträffat svarar underentreprenörer att det främst beror på oordning på arbetsplatsen, slarv eller tidsbrist. Studiens resultat visar att 94% av underentreprenörerna är medvetna om de allmänna ordnings- och skyddsregler som gäller på deras arbetsplats. Vidare visar studien att 90% av underentreprenörerna själva anses ha fått tillräckligt med information om de allmänna ordnings- och skyddsregler från deras chef innan projektstart.
Danielsson och Haggärde (2012) påpekar att det finns ett visst förändringsmotstånd inom byggbranschen. Många har inställningen att alltid göra som man har gjort tidigare och tycker att nya rutiner, regler och arbetssätt inte är nödvändiga. Det kan leda till osäkra arbetsförhållanden. En faktor som påverkar säkerheten är att den enskilda individen har fel attityd till säkerhet från början av ett projekt eller en anställning. Det kan även vara något som byggs upp med tidens gång när personen har turen att vara olycksfri. Konsekvenserna av detta är att riskbedömningar utförs i mindre omfattning, vilket i sin tur leder till att användandet av skyddsutrustning kan försämras. Dessutom menar de att orsaken till detta beteende är lathet och bristande kompetens. Vidare påpekar även författarna vikten av hur positiv attityd kan leda till en god säkerhetskultur, då man lättare når ut till den enskilde individen. Samtidigt belyser författarna att det är viktigt att varje medarbetare är sitt eget skyddsombud och förstår betydelsen av att arbeta säkert eftersom det i många fall är de själva som är ansvariga för att inte en olycka sker (Danielsson & Haggärde, 2012).
Bylund och Vikström (2012) studerar småföretagarens synsätt på arbetsmiljö- och hälsoarbete som gemensamt benämns säkerhetskultur. Studien visade att småföretag har svagheter, där arbetsmiljön i högre utsträcknings påverkas av personliga aspekter. Resultatet som Bylund och Vikström (2012) presenterar är främst att småföretagare, som oftast agerar underentreprenörer, visar en positiv inställning till en bra säkerhetskultur. Samtidigt framgår av statistiken att det just är småföretagare som råkar ut för dödsolyckor. Anledningen till detta är enligt Bylund och Vikström (2012) främst brist på tid, ekonomi och kunskap. De saknar helt enkelt samma förutsättningar som de större företagen lyckas skapa.
Hallström (2016) studerar svårigheterna med att engagera entreprenörer i säkerhetskulturen. Enligt Hallström (2016) beror det främst på faktorer som brist på kommunikation, olikheter i säkerhetskulturer och språkskillnader. Hallström (2016) påpekar även att entreprenörens uppdragslängd påverkar utmaningen med att skapa engagemang. Resultatet av studien visar att företagen investerar i arbetet med säkerhetskulturen, men att förändringen inte når ledningen. Samtliga deltagare i Hallströms studie betonar betydelsen för att engagemang och rättfärdighet måste komma från ledningen, som i sin tur för över det till sina chefer i verksamheten. Om ledningen är synlig, engagerad och prioriterar säkerheten kommer det att leda till en god säkerhetskultur. Flertalet deltagare i studien beskriver en strävan efter en gemensam säkerhetskultur som något positivt, samtidigt som de belyser att kulturen mellan företag och länder kan skiljas åt väsentligt, vilket försvårar en gemensam utveckling. Vidare nämner
TEORETISK REFERENSRAM
13 Hallström (2016) vikten av att engagera underentreprenörerna i säkerhetskulturen genom utbildningar, möten och skyddsronder. Slutligen visar resultatet från studien att tid och ekonomi är två orsaker till att det är svårt att engagera entreprenörer i frågan om säkerhetskultur. Ledningens stöd är av yttersta vikt när det gäller säkerhet, så att säkerhet faktiskt praktiseras i verkligheten genom att välja entreprenörer som vill satsa på säkerheten i första hand och inte entreprenörer som levererar snabba resultat.
EMPIRI
14
4.
EMPIRI
I detta kapitel behandlas all insamlad data som har skett via interjuver och dokumentstudier. Detta lägger grunden till att besvara studiens frågeställningar.
4.1 Intervjuer
I studien intervjuades totalt nio personer som arbetar på Skanska, NCC och Peab. Varje företag representeras av två personer i ledande position och en person som jobbar i produktionen. Totalt gjordes tre interjuver per företag. Yrkesrollerna som intervjuades är följande: projektchef, produktionschef, hälsa- och säkerhetschef, platschef, arbetsledare, ledande teknisk specialist inom kostnadsstyrning, KMA (kvalitet, miljö och arbetsmiljöansvarig), och arbetsmiljöingenjör. I studien benämns intervjudeltagarna efter företaget, exempelvis Skanska A, Peab B, NCC C och så vidare. Detta för att säkerställa intervjudeltagarnas anonymitet. Erfarenheten hos de som intervjuades är mellan nio månader och 34 år. De respondenter som endast har nio månaders erfarenhet på deras befintliga tjänst har tidigare jobbat inom branschen men på andra bolag eller organisationer.
4.2 Vad är säkerhetskultur
På frågan om vad säkerhetskultur betyder för intervjudeltagarna svarade samtliga med liknande svar. Säkerhetskultur var enligt intervjupersonerna den kultur gällande säkerhet som råder på ett bolag eller hos en individ. Vidare menar de att en bra säkerhetskultur i byggbranschen är att bry sig om varandra och att våga påpeka om någon beter sig eller arbetar på ett riskabelt sätt. Likväl att man kan acceptera ett tillsägande påstående eller ifrågasättande och tacka för hjälpen istället för att bli upprörd och snäsa av personen som säger till. Säkerhetskultur handlar enligt intervjudeltagarna om att ändra inställningen från en ”jag ska bara”-kultur till en ”jag ska bry
mig om”-kultur.
4.2.1 Skanskas säkerhetskultur
När frågan om vad säkerhetskultur innebar för företaget svarade samtliga respondenter från Skanska att man försöker ha en öppen kultur kring säkerhet i olika sammanhang. Bolaget försöker forma en säkerhetskultur som de vill ha med gränser som är lika för alla. Samtliga respondenter från Skanska menade att det är svårt att i praktiken upprätta den säkerhetskultur som företaget vill uppnå. Skanska C menade att kulturen är en viktig aspekt för en linjechef och berättade:
”Om linjecheferna tydliggör vilken säkerhetskultur som skall äga rum på bolaget eller projektet, så blir det så. Men om cheferna vacklar lite och
menar att någonting annat är viktigare så blir individen inte lika påverkad.” (Skanska C)
Vidare menade Skanska C att det är viktigt att ha samma tankesätt kring säkerhet och kultur från arbetsledare till VD och individ som även måste vara mottaglig.
Enligt Skanska (2020b) ligger deras fokus på att undersöka, riskbedöma, genomföra och följa upp aktiviteter inom hela deras verksamhet. Syftet med dessa arbetsmetoder är att förebygga olycksfall och ohälsa. Eftersom Skanska är ett internationellt företag med byggverksamhet i flera olika länder strävar de efter att utnyttja erfarenheter från olika projekt och arbetsplatser i olika delar av världen, för att arbeta så säkert som möjligt. Den enskilde arbetarens ansvar sätts i fokus och säkerheten kommer alltid först (Skanska, 2020b).
EMPIRI
15 Grundstenen i säkerhetskulturen är att alla medarbetare ska förstå hur Skanskas policys, processer och arbetet i praktiken förhåller sig till säkerhet (Werner, 2008). Alla medarbetare ska förstå att Skanska värdesätter människan högst och att allt arbete ska utföras säkert eller inte alls. Medarbetare som utför arbete på ett osäkert sätt ska få förutsättningar att ändra sina arbetssätt och chefen på arbetsplatsen ska vara en förebild (Werner, 2008).
Genom att bryta ner problematiken med olyckor och dödsfall i mindre beståndsdelar har Skanska identifierat olika attityder, synsätt och faktorer som har en negativ påverkan på kulturen. Skanska (Werner, 2008) benämner dessa faktorer med ”hinder för förändring”. Ett axplock av dessa är:
”Brist på resurser”, ”kostar pengar här och nu”, ”känner inte behovet av förändring”, ”vad händer med mig om vi ändrar”, ”det är de andra som
ska förändra sig”, ”det var bättre förr”, ”det där har vi redan prövat”, ”för många saker på en gång”, ”vi bygger, punkt”, ”vet redan hur det
fungerar, varför ändra” och ”det är ju bra som det är”. 4.2.2 Peabs säkerhetskultur
Peab strävar efter att vara branschens bästa arbetsplats gällande trygghet och säkerhet. Peab arbetar systematiskt med förebyggande, främjande och rehabiliterande hälsoarbete. Vidare skriver företaget att det är viktigt att medarbetarna är glada och mår bra för att arbetsplatsen ska vara så säker som möjligt (Peab, 2020a).
Peab fokuserar på ett tydligt ledarskap, ett systematiskt säkerhetsarbete och den egna individens ansvar över säkerheten. De menar att alla ska ha rätt förutsättning för att kunna tänka och arbeta säkert samt att bry sig om varandra (Peab, 2020c).
Peab strävar efter att ha noll olyckor på arbetsplatsen. Detta vill man åstadkomma genom att säkerställa att utrustningen som används är säker, arbetsmetoderna som utförs är systematiserade och säkra samt med hjälp av utbildningar inom säkerhet (Peab, 2020d). På Peab har man identifierat att arbetarnas attityd spelar stor roll för att arbetsmiljön ska vara säker. En öppen daglig dialog om risker och stående möten varje vecka är andra faktorer som är viktiga. Alla berörda medarbetare ska kunna delta i samordningsmöten och skyddsronder ska utföras i den utsträckning som behövs. I detta fall är framförhållningen och planeringen viktig, samt att både de egna arbetarna och underentreprenörerna inkluderas i säkerhetsarbetet (Peab, 2020g).
4.2.3 NCC:s säkerhetskultur
NCC har som målsättning att inga olyckor och dödsfall ska ske på byggarbetsplatsen och detta ska åstadkommas genom ett systematiskt säkerhetsarbete (NCC, 2020b). Det systematiska arbetet består av att främja ett säkert beteende, utbilda personal och bistå med rätt hjälpmedel. NCC anser också att det är viktigt att medarbetare har energi att utnyttja sin fritid för att främja medarbetarnas långsiktiga hälsa (NCC, 2020b).
NCC A berättade att NCC:s säkerhetskultur stöttas av ett stort antal arbetsmiljöingenjörer på olika nivåer. Arbetsmiljöingenjörerna har i sin tur skapat ett startpaket för varje nytt projekt, i vilket det finns alla nödvändiga underlag som kan tänkas behövas för att öka säkerheten på projekten. NCC A berättade i intervjun att NCC har något som kallas för konsekvensmetoden.
EMPIRI
16 Det innebär att yrkesarbetarna, underentreprenörer och leverantörer får konsekvenser när de inte följer säkerheten.
NCC C nämnde att NCC har något som kallas för Timeout, vilket innebär att alla på arbetsplatsen ska kunna avbryta ett farligt arbete. Vidare menade NCC C att det är viktigt att uppmuntra till att ta Timeout så att man inte oavsiktligt döljer saker som händer. NCC C berättade att mycket ligger på att chefer ska implementera tänkta processer i vardagen. Alla som på något sätt arbetar med NCC, underentreprenörer, konsulter eller leverantörer, måste följa NCC:s riktlinjer för säkerheten. NCC betonar att det är chefens och arbetsledarens uppgift att leda och förbättra säkerhetskulturen på arbetsplatsen men att den enskilda individens ansvar att följa riktlinjer och komma med egna initiativ om förbättringar är en grundförutsättning för att säkerheten ska bli bättre (NCC, 2020d). NCC har tagit fram ett antal ledord för hur man som medarbetare ska tänka och agera:
”Jag presenterar med framåtanda idéer för att förbättra min arbetsmiljö”, ”jag deltar i relevanta säkerhetsutbildningar”, ”jag nonchalerar aldrig
säkerhetsanordningar på arbetsplatser eller behovet av personlig skyddsutrustning” och ”jag anmäler omedelbart eventuella olagliga eller
farliga arbetsförhållanden till min chef”
4.3 En god säkerhetskultur
I frågan om vad en god säkerhetskultur innebär svarade samtliga anställda på respektive företag liknande. Respondenterna menade att en bra säkerhetskultur är där man lyckats få med alla att arbeta enligt de processer som finns. En god säkerhetskultur innebär också enligt samtliga respondenter att man som chef ska föregå med gott exempel.
NCC C menade att en god säkerhetskultur handlar om att ta sig tid att göra bra arbetsberedningar, gå igenom arbetet och följa upp vad som har gått bra och dåligt. Det trodde NCC C gynnar både arbetsmiljön, ekonomin och projektet i sin helhet. Skanska C ansåg att en god säkerhetskultur ligger hos chefen:
”Det viktigaste för en chef är oftast ekonomi, men det får inte vara så viktigt att någonting annat som exempelvis säkerheten blir lidande av det. Men om chefen hela tiden frågar efter resultatet på sista balansräkningen så tolkar ju medarbetaren det som att ekonomin är det viktigaste. Men om chefen efterfrågar något mätetal gällande arbetsmiljö eller hur jag mår
eller hur mina medarbetare mår, då tydliggörs att det är viktigt. Det är väsentligt vad olika de olika chefsleden ställer för frågor till sina
medarbetare” (Skanska C)
Utmaningen med att upprätthålla en god säkerhetskultur är enligt samtliga att få med alla underentreprenörer. NCC C menade att en lösning är att bjuda in underentreprenörerna i beredningsarbetet och gå igenom deras arbetsmoment mer detaljerat för att förstå riskerna de utsätts för varje dag. Vidare menade NCC C att det är enkelt att anlita en underentreprenör och förutsätta att de vet vad de ska göra eftersom de är bäst på vad de gör. Men det behöver nödvändigtvis inte betyda att det är så påpekade NCC C. Enligt NCC C är det viktigaste att säkerställa vilka arbetsuppgifter underentreprenörerna ska utföra och vilka risker uppgifterna
EMPIRI
17 har, vem som påverkar dem och vilka moment som ingår. Det är ett förbättringsmoment som NCC C ansåg behövs för att upprätthålla en god säkerhetskultur.
4.3.1 Organisatoriska förändringar
Samtliga företag har gjort organisatoriska förändringar de senaste åren för att fokusera mer på säkerhetskultur och säkerhet. Alla tre företag har tillsatt nya tjänster inom säkerhet eller tydliggjort ansvaret med andra tjänster. Syftet med de nya tjänsterna är att stötta och hjälpa till på ett lokalt plan. Många av tjänsterna som ändrats om har flyttats från centrala delar av företaget till regionala, vilket resulterar i att personerna som jobbar med säkerhet kommer närmre projekten.
4.3.2 Ekonomiska resurser
På frågan om det läggs ekonomiska resurser på säkerhetskulturen svarar samtliga att det gör det i någon form. Det handlade enligt respondenterna om att hitta lösningar som är både säkra och ekonomiska. Vidare menade de att om man arbetar osäkert och det händer något kommer det att kosta mer än vad det skulle kosta om man la mer resurser på säkerheten från början. Många av företagen har lagt ekonomiska resurser på bland annat säkerhetsveckor och utbildningar. Exempelvis berättade Peabs respondenter om att de har reflektionsdagar där man gör ett avbrott i produktionen och använder den frigjorda tiden för att reflektera på vad som kan bli bättre.
På frågan angående specifika resurser på underentreprenörer svarar alla respondenter att det saknas. Peab, Skanska och NCC menade att riktade skyddsronder är en metod för att identifiera risker och åtgärda dem vilket betyder att resurser läggs på underentreprenörer indirekt. Vidare menade Skanska B att bekymret med vissa underentreprenörer är att de har en annan kultur, som resulterar i att de inte följer den säkerhetskultur som är etablerad. Skanska C menade att underentreprenörer med hög kontinuitet som visar förtroende följer med på vissa av utbildningar som Skanska har internt med sina medarbetare. Samtliga företag menade att underentreprenörer blir inbjudna på olika säkerhetsveckor men att de inte alltid deltar.
4.4 Utmaningar med en säker arbetsplats
4.4.1 Skanskas utmaningar
På frågan angående de största utmaningarna på arbetsplatsen svarade Skanska A att det i grund och botten handlar om ledarskap. Skanska A menade att ett ledarskap på arbetsplatsen kan vara en utmaning men att nästa steg i utvecklingen är att personalen på arbetsplatsen tar säkerhetskulturen på allvar. Vidare menade Skanska A att problemet inte ligger hos Skanskas egen personal, eftersom de har jobbat på Skanska i flera år och därför vet vilken kultur som accepteras. Inte heller ligger problemet hos underentreprenörer som regelbundet arbetar tillsammans med Skanska, eftersom de till exempel vet om att det är okej att säga ifrån om man tycker att det är något som är riskabelt eller fel på Skanskas arbetsplatser. Däremot menade Skanska A att problemet främst ligger hos mindre företag som inte har jobbat på Skanska tidigare. De är mer fokuserade på att komma till Skanska och utföra ett snabbt och bra jobb och då tullas det på säkerhetsaspekterna, menade Skanska A.
”Det kan ta en timme längre om du gör det på ett säkert sätt kontra om du inte gör det, det är okej.” (Skanska A)
Skanska B ansåg att platsbristen, snäva tidsplaner och dåliga handlingar är den största utmaningen med en säker arbetsplats. Vidare menade Skanska B att beställaren har dålig
