Huvudentreprenörsansvar

steg i rätt riktning för att få bukt med problemet. ¹¹³ Systemet liknar det krav på ID-kort som Norge och Finland infört med anledning att möjliggöra identifiering av

arbetsgivare och dess arbetstagare.¹¹⁴ På så vis klargörs anställningsförhållandet genom att det tydligt framgår vem som bär ansvaret för vad i verksamheten, något som

eftersträvas inom byggbranschen.

6.4  Huvudentreprenörsansvar  

Huvudentreprenörsansvar inom byggbranschen kommer införas genom

implementeringen av utstationeringsdirektivets tillämpningsdirektiv. Arbetstagare hos en underleverantör kan genom ansvaret ställa huvudentreprenören istället för

arbetsgivaren ansvarig för innestående lön motsvarande landets minimikrav.¹¹⁵

Genom införandet av huvudentreprenörsansvar i de svenska byggavtalen har även Byggnads vidtagit åtgärder för att öka ansvaret gentemot underleverantörer. Ansvaret sträcker sig utöver direktivets lönekrav till att säkerställa att arbetsvillkor och

kollektivavtal följs av samtliga underleverantörer i entreprenörskedjan.¹¹⁶ Det ålägger huvudentreprenören ett stort ansvar att ständigt hålla sig uppdaterad om

underentreprenörers arbetsförhållande och säkerställa att laglig verksamhet bedrivs. Ett sådant initiativ är svårt att bestrida, då ett ansvar för huvudentreprenören tvingar arbetsgivaren till ett mer noggrant urval och således minskad risk för oseriösa arbetsgivare. Det kommer sannolikt öka standarden för berörda arbetstagare i verksamheterna, då flera parter blir direkt ansvariga för att regleringen kring arbetsförhållanden följs. En liknande åtgärd har vidtagits i Norge där

uppdragsgivaransvaret resulterat i en mindre utsträckning av lönedumpning och fusk.¹¹⁷

Men med ett ökat ansvar kommer även en ökad risk för bortsortering av vissa typer av företag. Små företag kan komma att sorteras bort då det framkommit att mindre

verksamheter upplever en problematik kring att göra sig införstådd med lagstiftningens                                                                                                                

112 Arbetsmiljöverket. Rapport 2012:5. s. 10.

113 Prop. 2014/15:6. Minskat svartarbete i byggbranschen. Finansdepartementet: Stockholm. s. 1.

114 Arbetsmiljöverket Rapport 2012:5. Bilaga 3 s. 4-6 och 10.  

115 Direktiv 2014/67/EU. Tillämpning av direktiv 96/71/EG. Art. 5.

116 http://www.byggnads.se/huvudansvar/ hämtat 10/2-15

117 Arbetsmiljöverket Rapport 2012:5. Bilaga 3 s. 10-11.

krav.¹¹⁸ Utöver mindre arbetsgivare kan även utländska företag gallras då det kan upplevas krävande att finna information om verksamheter som bedrivs i annat land.¹¹⁹ Men det som främst kan bidra till utländska företags sorti är Arbetsmiljöverkets uppfattning om att utländska arbetsgivare och arbetstagare cirkulerade kring dålig säkerhet, villkor och löner. ¹²⁰ Visserligen överväger Arbetsmiljöverket ett fokusbyte, men en sådan uppfattning hos en myndighet som bedriver övervakning av

arbetsmiljöområdet kan få stora konsekvenser. För vad skulle hända om samtliga företag började följa den värderingen? Skulle svenska företag välja att inte beblanda sig med utländsk arbetskraft? Om så blir fallet och den utländska arbetskraften väljs bort, vad händer då med den Europeiska Unionens fria rörlighet?

118 Arbetsmiljöverket. Redovisning av regeringsuppdraget Arbetsmiljöansvar i entreprenad – och inhyrningssituationer. s. 9.

119Jorens, Yvens, Peters Saskia, Houwerzijl Mijke. 2012. s. 144.  

120 Arbetsmiljöverket. Rapport 2012:5. s.9.

7.  Slutsats  

Varje arbetsgivare är ansvarig över att verksamheten bedrivs under trygga och säkra arbetsförhållanden. Det är i sin tur Arbetsmiljöverkets uppgift att utöva tillsyn för att kontrollera att samtliga verksamma på den svenska arbetsmarknaden följer de lagar och regler som existerar inom arbetsmiljöområdet. Till grund för sitt tillsynsarbete använder sig myndigheten av statistik angående inrapporterade olycksfall. Men då mindre olycksfall och tillbud gällande utländska arbetstagare inte rapporteras till Arbetsmiljöverket finns därmed begränsat statistiskt underlag att basera tillsynsarbetet på.

Inte heller fackliga organisationers tillsyn uppnår en godtagbar nivå då

organisationsgraden bland utländsk arbetskraft är problematisk att upprätthålla.

Arbetstagarorganisationer upplever en svårighet att nå ut till berörda verksamheter samtidigt som Laval-domen försvårat vidtagandet av stridsåtgärder. Det innebär att utländska arbetstagare själva tvingas agera gentemot arbetsgivarens regelbrott. Något som försvagar skyddet ytterligare då utländska arbetstagare visat sig oförmögna eller ovilliga att vidta åtgärder för att stå upp för sina rättigheter.

Sämre övervakning och utvecklingen av långa entreprenadkedjor inom byggbranschen har ökat förekomsten av falska egenföretagare. Utländska arbetstagare hamnar utanför lagstiftningen skydd genom att rekryteras som egenföretagare istället för arbetstagare.

Det öppnar för arbetsgivare att låta arbetstagarna ställas till svars för

arbetsförhållandets brister. Det som är tänkt att motverka förekomsten av falska egenföretagare och förbättra situationen vid entreprenörskedjor inom byggbranschen, är huvudentreprenörsansvaret. Att ställa flera parter ansvariga för anställdas

arbetssituation ökar chansen till acceptabla anställningsförhållanden. Men vid

noggrannare urval av entreprenörsföretag finns risken att vissa typer av företag sållas bort. Det kan upplevas komplicerat att finna information om utländsk arbetskraft vilket gör att dessa företag avsiktligt utesluts. Om så blir fallet, vad händer då med den Europeiska Unionens fria rörlighet?

Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att övervakningen av utländska arbetstagares arbetssituation är av bristfällig karaktär. Det problematiseras genom ofullständig

statistik och att fackföreningar bakbinds av gällande regelverk. Kontroller av en god arbetsmiljö för utländska arbetstagare kan därför anses ofullständig och skulle behöva regleras ytterligare genom förbättrade tillsyns – och inspektionsmöjligheter. Det öppnar för arbetsgivare att utnyttja utländsk arbetskraft genom exempelvis felaktig anställning som egenföretagare då de ensamma tvingas stå upp för sina rättigheter.

Då huvudentreprenörsansvaret nyligen införts vore det intressant om framtida

forskning innehöll en granskning av dess effekt. Om det leder till tryggare arbetsmiljö på byggarbetsplatserna och om det eventuellt innebär en reducering av rapporterade olycks- och dödsfall. Vidare vore det av intresse att studera om ansvaret lett till någon förändring kring användandet av utländsk arbetskraft, om det sker i lika stor

utsträckning som tidigare eller om det minskat.