Utstationering av arbetstagare

(1)

- en studie om utstationerade arbetstagares arbetsmiljösituation inom byggbranschen

Författare: Linus Eklund Handledare: Linnea Olsson Examinator: Eva Schömer Termin: VT15

Ämne: Rättsvetenskap, examensarbete.

(2)

Abstract

Swedens membership in the European Union have resulted in an international characterized labour market. The construction sector is the area who employs most posted workers among the 7400 employees who monthly enters the market. It’s also the sector where a big part of the work-related deaths occurs. The purpose of this study is therefore to contribute to a greater understanding of the regulation regarding posted workers, their work environment and the consequences of it. I have been using the right dogmatic method and a social science perspective as complement in order to answer the purpose of the study.

The application of the posted workers directive has been criticized for opening

opportunities for false self-employment and limiting the trade unions rights. Combined with the Laval-case the trade unions have restricted possibilities to enforce the

collective agreements and protect the posted workers rights. Subcontracting processes complicates the investigation regarding which employer who has the overall

responsibility for safety regulations and work environment. Foreign workers tend to be a big part in these subcontractor chains with major linguistic difficulties and lack of legislation knowledge which increases the risk of accidents.

Arbetsmiljöverket is the authority who has the general responsibility for monitoring that the health and safety legislation are respected by all employers. Their

investigations are partially based on the statistics of work-related accidents. But when it comes to foreign workers only more serious accidents are reported to the authority.

Which means that minor incidents regarding foreign workers never reaches the statistics.

In summary, conclusion is drawn that the inspection of posted workers working environment are unsatisfied. The hands of the trade unions are tied by the legislation while the inspections by the monitoring authority are based on inadequate statistics.

All that combine with the fact that posted workers tend to be unwilling or lack the knowledge to take action for their rights, leads to openings for employers to take advantage of foreign workers.

Keywords: posted workers, work enviroment, construction sector

(3)

Förkortningslista

AML Arbetsmiljölag (1977:1169)

EU Europeiska Unionen

LAS lagen (1982:80) om anställningsskydd

MBL lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Prop. Proposition

Utstationeringsdirektivet Utstationeringsdirektivet 96/71/EG

(4)

Källförteckning

1. INLEDNING 5

1.1 INTRODUKTION TILL ÄMNET 5

1.2 SYFTE 6

1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR 6

1.4 METOD OCH MATERIAL 6

1.5 AVGRÄNSNINGAR 8

2. UTSTATIONERING 10

2.1 UTSTATIONERINGSDIREKTIVET 10

2.1.1 SVERIGES IMPLEMENTERING AV UTSTATIONERINGSDIREKTIVET 11

2.2 DIREKTIV 2014/67/EU OM TILLÄMPNING AV UTSTATIONERINGSDIREKTIVET 13

3. ARBETSMILJÖ 15

3.1 ALLMÄNT OM ARBETSMILJÖLAGSTIFTNINGEN 15

3.2 SAMORDNINGSANSVAR 16

3.3 ARBETSMILJÖANSVAR VID ENTREPRENADUPPDRAG 17

3.4 MÖJLIGHETEN TILL BESTÄLLARANSVAR 19

3.5 BYGGNADS HUVUDENTREPRENÖRSANSVAR 20

4. UNDERLEVERANTÖRERS ANSTÄLLNINGSSKYDD INOM EU 22

5. ARBETSMILJÖVERKETS ARBETE MED UTLÄNDSK ARBETSKRAFT 24

5.1 NORDISKA ÅTGÄRDSEXEMPEL 26

5.1.1 NORGE 26

5.1.2 FINLAND 26

6. ANALYS 28

6.1 ANMÄLNINGSSKYLDIGHET VID SKADOR OCH OLYCKSFALL 28

6.2 FACKLIGA ORGANISATIONERS TILLSYNSARBETE 29

6.3 FALSKA EGENFÖRETAGARE 31

6.4 HUVUDENTREPRENÖRSANSVAR 32

7. SLUTSATS 34

KÄLLFÖRTECKNING 36

(5)

1. Inledning

1.1 Introduktion till ämnet

Sveriges medlemskap i den Europeiska Unionen har resulterat i en öppenhet på arbetsmarknaden och att konkurrensen inom landet förskjuts till att omfatta samtliga medlemsstaters arbetskraft. Globaliseringen bidrar till en internationellt präglad svensk arbetsmarknad med ökat antal utländska arbetstagare och arbetsgivare. Varje månad utstationeras i genomsnitt 7400 arbetstagare i Sverige, där 40 procent sysselsätts inom byggsektorn med Baltikum, Polen och Slovakien som mest frekventa hemland.

¹

Utstationering har fått stor medial uppmärksamhet senaste åren med anledning av rapporterande missförhållande gällande arbetsvillkor för utländska arbetstagare. Dock är det endast dödsfall som uppmärksammats i media och hos myndigheter, då

olycksfall och tillbud inte har något lagstadgat krav vad gäller anmälning till

Arbetsmiljöverket och registrering hos myndigheten. 2014 redovisades 40 olycksfall med dödlig utgång inom den svenska arbetsmarknaden, men även här existerar det ett mörkertal då sju dödsfall rörande utländska arbetstagare rapporterades i kategorin

”utanför arbetskraften”.

²

Byggbranschen är ett område där somliga uppdrag tenderar att vara riskabla och där ett flertal utstationerade företag med arbetstagare cirkulera. Under femårsperioden 2007- 2011 förekom 340 arbetsrelaterade dödsfall, varav 72 inträffade inom byggsektorn.

Anledningen anses vara långa entreprenadkedjor som kompliceras genom diskutabel kunskap och dokumentation angående anställningsförhållande. Det försvårar

övervakande myndighets tillsynsarbete och arbetsmiljöansvaret blir problematiskt att utreda.

³

1 Arbetsmiljöverket. Rapport 2014:7. Halvårsrapport - register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige – 1 januari - 30 juni 2014. s. 4.

2 Arbetsmiljöverket. Kort beskrivning av händelserna som lett till dödsolyckorna 2008-2014. s. 1-2.

3 Arbetsmiljöverket. Rapport 2014:7. s. 13.

(6)

1.2 Syfte

Syftet med uppsatsen är att utreda gällande reglering kring utstationering och arbetsmiljö i internationell och nationell lagstiftning. Utifrån utredningen kommer regleringen ställas i relation till vilken påverkan den får på utländska arbetstagares arbetsmiljösituation i synnerhet inom den svenska byggsektorn.

1.3 Frågeställningar

- Hur kontrolleras en god arbetsmiljö för utstationerade arbetstagare i nuvarande svensk reglering?

- Vilka konsekvenser får regleringen kring utstationering gällande arbetsmiljö och säkerhet för utländska arbetstagare inom byggsektorn?

1.4 Metod och material

Den rättsdogmatiska metoden ligger till grund för denna studie och har sin

utgångspunkt i att fastställa de lege lata (befintliga rättsregler) samt de lege ferenda (de rättsregler som bör finnas). Med hjälp av metoden kan den rättsliga

frågeställningen angående hur en god arbetsmiljö kontrolleras, besvaras genom att rättskällor som exempelvis lagtext, förarbeten och doktrin studeras.

⁴

Utöver den rättsdogmatiska metoden kommer studien till viss del vara samhällsvetenskaplig och ha ett rättssociologiskt perspektiv. Rättssociologin kompletterar rättsdogmatiken genom att ändra perspektiv på frågorna för att kunna besvara vad rätten får för funktioner eller konsekvenser för berörda personer.

⁵

På så vis kan andra frågeställningen besvaras genom att regleringens konsekvenser för utländska arbetstagare studeras.

I studien kommer beskrivningarna utländska arbetstagare, utländsk arbetskraft och utstationerade användas för utstationerade arbetstagare i syfte att få variation i språket.

4 Lehrberg, Bert. 2010. Praktisk juridisk metod. 6:1 uppl. Uppsala: Institutet för bank – och affärsjuridik AB, s. 167-170

5 Hydén, Håkan. 2002. Rättssociologi som rättsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. s. 15-18

(7)

Studien kommer inte beröra arbetsmiljön för arbetskraftsinvandrare, det vill säga personer som tar anställning i annat land hos en inhemsk arbetsgivare.

Studien tar avstamp i gällande reglering rörande utstationering och arbetsmiljö.

Utstationering kommer att belysas genom att utstationeringsdirektivet och dess tillämpningsdirektiv granskas tämligen ytligt. Som sökmotor användes www.eur- lex.europa.eu där sökorden var utstationering och med direktiv som dokumenttyp.

Direktivet ställs i relation till hur det påverkat svensk lagstiftning och förhållningssätt gentemot utländsk arbetskraft. Utstationeringslagen kommer att studeras för att få en inblick i hur Sverige förhåller sig till direktiven och hur utstationerade skyddas.

Vidare kommer arbetsmiljöföreskrifter att beröras övergripande med inriktning mot hur en trygg arbetsmiljö säkerställs inom Byggbranschen. Vikt kommer läggas vid föreskrifter kring ansvarsfördelningen vid entreprenörsuppdrag då detta anses som en bidragande orsak till det höga antalet olyckor och dödsfall inom området.

Då svensk lagstiftning är av komprimerat slag kommer förarbeten i form av,

utredningar, betänkanden och propositioner att användas genomgående i arbetet för att förstå lagens innebörd.

⁶

Utöver det utgör Arbetsmiljöverkets rapporter en betydande del vid utredningen av arbetsmiljösituationen för utländska arbetstagare.

Arbetsmiljöverkets hemsida (www.av.se) har använts, där sökorden bland myndighetens rapporter var utländska + arbetstagare, utstationering,

arbetsmiljöansvar + entreprenad och samordningsansvar. Vidare nyttjades hemsidan som sökmotor för relevant statistik där sökorden var dödsfall och dödsolyckor.

För att få konkreta exempel på hur arbetsmiljösituationen kan se ut för utstationerade arbetstagare används LO:s undersökning när arbetskraftskostnaderna pressar priset, under återhållsamma former. Då intresseorganisationer ser till medlemmars intressen finns det en risk att fackförbund kan ha en partisk ställning, vilket kan påverka rapportens objektiva karaktär.

Vid studerandet av Byggnads kollektivavtalsreglerade huvudentreprenörsansvar användes en sammanfattning tagen från fackföreningens hemsida (www.byggnads.se),

6 Lehrberg, Bert. 2010. s. 121.

(8)

där sökordet var huvudentreprenörsansvar. En sammanfattning är inte optimalt underlag och försök till att införskaffa ett fullständigt kollektivavtal gjordes. Kontakt togs med lokalt Byggnadskontor där den efterfrågade informationen inte kunde uppfyllas. Därför fick sammanfattningen anses tillräcklig för denna studie.

För att få ytterligare djup kring förekomsten av långa entreprenadkedjor inom byggsektorn belys detta ur ett EU-perspektiv. En studie gjord på uppdrag av kommissionen användes för att ytligt få en bild över regleringen och situationen i övriga medlemsländer. Ingen djupdykning görs i vardera land, utan endast liknande tendenser kommer att beröras. Utöver det kommer viss reglering från Norge och Finland att beröras för att få en bild av hur länderna arbetar med frågor kring utländska arbetstagare. Det används under analyserande del för att ställa ländernas reglering i relation och som åtgärdsexempel till svensk lagstiftning. Informationen är endast hämtad från Arbetsmiljöverket, således har ingen egen undersökning gjorts av berört lands lagstiftning. Detta valdes bort då kapitlet kommer utgöra en mindre del av arbetet och att en undersökning av var lands lagstiftning hade varit för omfattande och

tidskrävande.

Sökning av rättsfall har gjorts via www.infotorg.se och www.zeteo.se med sökorden utstationering och utstationering + arbetsmiljö. De rättsfall som hittades berörde inte det ämnesområde som efterfrågades, utan endast rättsfall rörande utstationering och lön. Då lönefrågor inte är relevant för studien valdes användandet av rättsfall bort.

Empirin i studien redovisas genom tidigare forskning samt statistik på området för att tydliggöra hur arbetsmiljön kan se ut inom byggbranschen. Alternativet att genomföra egen empirisk studie avfärdades då det ansågs problematiskt att finna något med hög reliabilitet.

1.5 Avgränsningar

Studien kommer endast beröra arbetsmiljöregleringar kring byggnadsarbete ur ett ytligt och övergripande perspektiv. Särskilda detaljregleringar rörande ergonomiska

arbetspositioner, buller m.m. har således valts bort under arbetets gång då det ansetts

irrelevanta för syftet.

(9)

Till viss del kommer upphandlingar av byggnadsuppdrag redogöras vid

entreprenadssituationer, beställaransvar och huvudentreprenörsansvar. Dock kommer inte lagen om offentlig upphandling att beröras, då studerande av regleringen ansågs för komplex för det aktuella sidantalet och studiens tidsperiod.

(10)

2. Utstationering

2.1 Utstationeringsdirektivet

Den Europeiska Unionens inre marknad skapar en aktiv miljö där aktörer lockas att tillfälligt bedriva verksamhet inom en annan medlemsstat än där de vanligtvis fullgör sitt arbete. Motivet till utstationeringsdirektivet var att anställningsförfarande som sker över landsgränser skapar en problematik kring vilken nationell reglering som ska tillämpas. Därav är det av vikt att direktivet säkerställer en lojal konkurrens mellan arbetsmarknadens parter samt att arbetstagarnas rättigheter värdesätts.

⁷

Utstationeringsdirektivet tillämpas på företag som är etablerade i en medlemsstat och i samband med tillhandahållande av tjänster tillfälligt utstationerar arbetstagare inom en annan medlemsstat.

⁸

Företag är skyldiga att garantera utstationerade arbetstagare de arbets – och anställningsvillkor som fastställs i direktivets ”hårda kärna”. Kärnan innehåller reglering kring längsta arbetstid och kortaste vilotid, minsta antalet betalda semesterdagar, minimilön, säkerhet, hälsa och hygien på arbetsplatsen, skyddsåtgärder för gravida, kvinnor som precis fött barn, barn och unga.

⁹

Medlemsstaterna är skyldiga att garantera att dessa punkter återfinns i författningar och/eller kollektivavtal eller skiljedomar som har förklarats allmän giltighet och att villkoren ska vara tillgänglig för allmänheten.

¹⁰

Kollektivavtal eller skiljedomar som förklarats allmän giltighet innebär att samtliga företag inom berörd sektor eller arbete ska följa de bestämmelser som fastslås. Om system saknas för allmän giltighet godtas kollektivavtal och skiljedomar som gäller för samtliga företag av likartad verksamhet och/eller kollektivavtal som ingåtts av de mest representativa

arbetsmarknadsorganisationerna på nationell nivå.

¹¹

Då direktivet är ett minimidirektiv får förmånligare villkor tillämpas och det åligger medlemsstaterna att vidta åtgärder vid överträdelser av dess reglering.

¹²

7 Direktiv 96/71/EG. Om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster. p 3-5.

8 Direktiv 96/71/EG. Art. 1:1

11 Direktiv 96/71/EG: Art. 4.3

12 Direktiv 96/71/EG. Art. 3:7 och art 5.

(11)

2.1.1 Sveriges implementering av utstationeringsdirektivet

Utifrån utstationeringsdirektivet stiftade Sverige lag (1999:678) om utstationering av arbetstagare. Lagen är tillämplig på arbetsgivare som är etablerade i annat land men i samband med tillhandahållande av tjänster tillfälligt utstationerar arbetstagare inom Sveriges gränser.

¹³

För att Sverige ska kunna uppfylla sin skyldighet att åtgärda

överträdelser av direktivet, är det av vikt att arbetstagarorganisationer och myndigheter får kännedom om att utländska arbetstagare utstationeras i landet.

¹⁴

Arbetsgivare är således sedan 1 juli 2013 skyldiga att till Arbetsmiljöverket anmäla utstationering som tänkta att fortgå längre än fem dagar senast den dag arbetstagaren påbörjar sin tjänst i Sverige.

¹⁵

Arbetsgivaren ska även utse en kontaktperson som är behörig att mottaga formella underrättelser och som kan uppvisa handlingar om att laglig verksamhet bedrivs.

¹⁶

De arbets – och anställningsvillkor som ska följas utgår från direktivets hårda kärna och skyddas genom existerande lagstiftning gällande bland annat arbetsmiljö, arbetstid, semester och föräldraledighet.

¹⁷

Detta till följd av att Sverige saknar system för

allmängiltiga kollektivavtal och valde bort möjligheten att tillämpa de mest

representativa på marknaden. Anledningen var att svenska kollektivavtal konstaterades ha hög täckningsgrad vad gäller utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige och arbetstagarorganisationerna uppgav sig ha god uppsikt över att avtalen följs. Om problem uppstod fanns möjligheten att vidta stridsåtgärder i form av strejk eller blockad för att säkerställa att systemet upprätthölls.

¹⁸

Dock krävdes det förändringar i den svenska lagstiftningen efter den så kallade Laval- domen som avgjordes i EU-domstolen. Laval var ett lettiskt företag som utstationerade arbetstagare till Sverige för ett skolbygge i Vaxholm. Byggnads påbörjade förhandling angående kollektivavtal, men misslyckades med överenskommelsen och istället tecknade Laval ett lettiskt kollektivavtal.

¹⁹

Byggnads vidtog stridsåtgärder som

13 1§ Lag (1999:678) om utstationering av arbetstagare

14 Prop. 2012/13:71. Anmälningsskyldighet vid utstationering. Arbetsmarknadsdepartementet:

Stockholm.

15 10 § Lag (1999:678) om utstationering av arbetstagare

16 11 § Lag (1999:678) om utstationering av arbetstagare

17 5§ Lag (1999:678) om utstationering av arbetstagare

18 Prop. 1998/99:90. Utstationering av arbetstagare. Stockholm: Regeringen. s. 26

19 Mål c-341/05

(12)

konstaterades oskäliga utifrån direktivets bestämmelser

²⁰

. Mot bakgrund av Laval- målet infördes en lagändring gällande fackliga organisationers möjligheter att vidta stridsåtgärder mot utstationerade arbetsgivare, det så kallade Lex Laval. Rättsregeln innebär att en stridsåtgärd för att teckna kollektivavtal får endast vidtas då kraven motsvarar ett centralt kollektivavtal, minimivillkor eller förmånligare avtal än de lagstadgade. Dock är rättigheten begränsad på så sätt att stridsåtgärder inte får vidtas om arbetsgivaren kan påvisa att arbetsvillkoren är minst lika förmånliga som

minimivillkoren i ett sådant kollektivavtal som nämns ovan.

²¹

Lagändringen har debatterats på åtskilliga fronter då den ansetts ha ett flertal brister som öppnar möjligheten för konkurrens genom dumpning av löner och andra villkor.

²²

Regeringen har uttryckt i sin budgetproposition för 2015 att kollektivavtalens ställning bör värnas och att lagstiftningen ska tillämpas så att villkor som arbetsmarkandes parter accepterat genom kollektivavtal främjas. För att svenska villkor och löner ska gälla för alla verksamma inom landet krävs det därför att utstationeringslagen skärps.

²³

Forskning påvisar en allt större utbredning av ”falska” kollektivavtal med dubbla överenskommelser. Det innebär att utländska företag som tillfälligt stationerar i Sverige frivilligt tecknar kollektivavtal utan följd. Det används för att framstå som en representativ verksamhet och för att hålla fackförbunden på avstånd. När väl fackliga representanter besöker företaget visas perfekta förhållanden gällande arbetstid, arbetsmiljö och lön, medan det i själva verket existerar en annan överenskommelse med arbetstagarna. Då dessa verksamheter tillfälligt bedrivs i Sverige betalas ingen skatt eller sociala avgifter, vilket ytterligare försvårar arbetet att undersöka

uppgifterna.

²⁴

En utstationeringskommitté har till följd av detta tillsatts för att utreda vilka lagändringar och åtgärder som krävs för att stärka utstationerade arbetstagares ställning.

²⁵

Utredningen beräknas att vara redovisad 31 maj 2015.

20 Direktiv 96/71/EG

21 5a§ Lag (1999:678) om utstationering av arbetstagare

22 Bet. 2013/14:UU10. Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen 2013. Utrikesutskottet:

Stockholm s.103

23 Prop. 2014/15:1 Utgiftsområde 14. Arbetsmarknad och arbetsliv. Finansdepartementet: Stockholm. s.

81. 24 Thörnquist, Anette. 2013. False (Bogus) Self-Employment in East-West Labour Migration. Recent trends in the Swedish construction and road haulage industries. Linköping universitet. s. 9-10.

25 Kommittédirektiv 2014:149. Tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03).

Arbetsmarknadsdepartementet: Stockholm.

(13)

2.2 Direktiv 2014/67/EU om tillämpning av utstationeringsdirektivet

Tillämpningen av utstationeringsdirektivet har påvisat flertalet brister vid bland annat förekomsten av falska egenföretagare

²⁶

och inskränkningar i de fackliga

rättigheterna.

²⁷

Kritik har riktats från fackligt håll under en längre period och det ansågs nödvändigt att anta ett nytt direktiv. Syftet med direktivet är att fastställa en gemensam uppsättning bestämmelser om insatser för att hindra regelmissbruk och säkerställa rättigheterna för utstationerad arbetskraft.

²⁸

Behöriga myndigheter ska utses för att undersöka och kontrollera om berörda verksamheter behandlas av utstationeringslagen. Bedömningsgrunder angående utstationering kommer läggas vid en helhetsbedömning ur ett brett tidsperspektiv av alla omständigheter som berör verksamheten. Faktorer som kommer undersökas vad gäller arbetsgivare är var företaget innehar sin geografiska position, var förvaltningen betalar skatt, vilka avtal som tillämpas gentemot arbetstagare och kunder samt var den väsentliga delen av verksamheten bedrivs. För utstationerade arbetstagare kommer hänsyn tas till om arbetet har en tillfällig karaktär i annat land, var arbetstagaren vanligtvis fullgör sitt arbete samt om arbetstagaren förväntas återvända till det land varifrån utstationeringen sker. Det existerar inget krav på att samtliga punkter ska vara tillfredsställda för att situationen ska betraktas som utstationering, utan

omständigheterna bedöms vid varje enskilt fall.

²⁹

Den hårdare bedömningen angående utstationering grundar sig i att förekomsten av brevlådeföretag har ökat genom åren. Brevlådeföretag innebär att företag registreras i länder utan någon egentlig ekonomisk verksamhet för att kunna kringgå de nationella arbetsvillkoren där arbetstagarna utstationeras.

³⁰

Det leder till att företag bedriver kontinuerlig verksamhet som utländskt företag när de egentligen borde räknas som inhemskt. I Sverige har brevlådeföretag frekvent ökat inom byggsektorn med utstationerad arbetskraft främst från östra Europa.

26 Thörnquist, Anette. 2013. s. 21.

27 http://www.fackligt.eu/2009/05/29/delors-och-wallstrom-vill-andra-utstationeringsdirektivet/ hämtat 18/2-15

28 Direktiv 2014/67/EU. Tillämpning av direktiv 96/71/EG. Art. 1.

30 http://europa.eu/rapid/press-release_IP-14-542_sv.htm 31/1-15

(14)

Utöver brevlådeföretag existerar ytterligare problem inom byggbranschen i Sveriges.

Utländska arbetstagare tror sig rekryteras som anställda medan arbetsgivaren uppger dem som egenföretagare för att kunna kringgå skyldigheten att tillämpa kollektivavtal och betala sociala avgifter.

³¹

En bidragande orsak till falska egenföretagare inom branschen anses vara de långa entreprenadkedjorna med underleverantörer, då huvudentreprenören inte har någon formell skyldighet gällande anställda hos underleverantörer, ökar möjligheten att använda sig av falska egenföretagare.

³²

Det resulterar i otrygga anställningsförhållanden där arbetsmiljöansvaret tenderar att falla mellan stolarna, något som granskas djupare i kapitel 3.3.

Dock kommer en form av huvudentreprenörsansvar inom byggsektorn att införas i och med direktivs implementering. Det innebär att arbetstagare hos en underleverantör kan utöver arbetsgivaren, hålla huvudentreprenören ansvarig för innestående nettolön motsvarande de minimikrav som finns i landet. Det är upp till medlemsstaterna att säkerställa att utstationerade arbetstagare kan hävda sådana rättigheter som

arbetstagaren förvärvat genom avtal mellan entreprenören och dennes underentreprenör.

³³

För att underlätta arbetet med direktivet ska medlemsländerna säkerställa att all information angående arbets – och anställningsvillkor som regleras i

utstationeringsdirektivet ska vara allmänheten tillgänglig på ett öppet och tydligt sätt.

³⁴

Medlemsstaterna ska även arbeta för ett nära samarbetet sinsemellan vid

genomförandet av kontroller, inspektioner och utredningar gällande utstationerade arbetstagare och företag. Delgivning av informationen ska ske utan onödigt dröjsmål för att effektivisera arbetet gentemot utstationering.

³⁵

Detta är något som ansetts nödvändigt då den fria rörligheten för tjänster inte har balanserats med en fri rörlighet för inspektörer och information. Ett bättre samarbete ökar möjligheten för berörda myndigheter att effektivt granska och kontrollera de verksamheter som bedrivs i landet.

³⁶

31 Thörnquist, Anette. 2013. s. 7

36 Jorens, Yvens, Peters Saskia, Houwerzijl Mijke. 2012 Study on the protection of workers' rights in subcontracting processes in the European Union. s. 115.

(15)

3. Arbetsmiljö

3.1 Allmänt om arbetsmiljölagstiftningen

Regleringar i arbetsmiljölagen kring säkerhet och hälsa i arbetet har sin utgångspunkt i rådets direktiv 89/391/EEG.

³⁷

Direktivet fastställer arbetsgivarens skyldighet att trygga arbetstagarens säkerhet och hälsa i alla avseenden som berör verksamheten.

³⁸

Då arbetsgivarens uppgift är att förebygga situationer som kan orsaka ohälsa och olycksfall bland arbetstagare är det en lagstadgad skyldighet att systematiskt kontrollera och planera att verksamheten bedrivs utefter föreskrivna krav på arbetsmiljö.

³⁹

Det åligger arbetsgivaren att arbetstagaren får god kännedom om arbetsförhållanden och eventuella risker som är bundna till arbete. Det är endast arbetstagare som har fått tillräckliga instruktioner, anpassat till individens behov och kunskaper

⁴⁰

, gällande arbete med påtagliga risker för hälsa och olycksfall som ska få tillträde till området.

⁴¹

Enligt rådets direktiv är arbetsgivaren skyldig att föra ett register över de

arbetsolycksfall som resulterat i mer än tre dagars frånvaro och i enlighet med nationell lagstiftning upprätta rapporter om berörd händelse.

⁴²

Alla olycksfall som förekommer i arbetet ska rapporteras till Försäkringskassan där anmälningarna ligger till grund för arbetsskadestatistiken.

⁴³

Vid dödsfall, svårare personskada, skador som drabbat flera arbetstagare eller tillbud som inneburit fara för liv och hälsa ska rapportering även ske till Arbetsmiljöverket.

⁴⁴

Dock är nuvarande statistik över olycksfall och tillbud inom den svenska arbetsmarknaden missvisande, då rådande lagstiftning inte medför något krav på att utländsk arbetskraft ska registreras vad gäller skador och olycksfall. Det anses existera ett mörkertal angående arbetsskador bland utstationerade som tillfälligt arbetar i Sverige. I denna rådande problematik mottog arbetsmarknadsutskottet en motion angående förändring där alla skador som sker i arbetslivet bör registreras hos

37 Direktiv 89/391/EEG. Om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet.

38 Direktiv 89/391/EEG. Art. 5

39 3kap 2-2a §§ AML

40 Prop. 2001/02:145. Ändringar i arbetsmiljölagen. Näringsdepartementet: Stockholm. s. 14

41 3kap 3§ AML

42 Direktiv 89/391/EEG. Art. 9.

43 http://www.forsakringskassan.se/arbetsgivare/sjukfranvaro/skador_i_arbetet hämtat 27/2 - 15

44 3kap 3a§ AML

(16)

Arbetsmiljöverket.

⁴⁵

Riksdagen avslog förslaget

⁴⁶

med motivering att arbetsgivare redan är skyldiga att anmäla allvarligare olycksfall och tillbud oavsett nationalitet.

Arbetsmiljöverkets princip gällande den officiella statistiken är att alla arbetsolyckor och olycksfall ska rapporteras till den skadades hemland, därav anses det överflödigt att anmälan av mindre olycksfall även sker i arbetslandet. Riskdagen anser att en lagstadgad skyldighet där Arbetsmiljöverket tvingas registrera och sammanställa statistik över samtliga arbetsskador och arbetssjukdomar skulle kräva ett omfattande system för att upprätthålla kvalitén på statistiken. Då anmälningarna ligger till grund för Arbetsmiljöverkets planering kring tillsynsverksamheten krävs det att kvalitén i systemet upprätthålls.

⁴⁷

3.2 Samordningsansvar

När två eller fler företag samtidigt utför arbete på ett arbetsställe ska de samordna arbetet för säkra arbetsförhållanden. Arbetsgivare är var för sig skyldig att förebygga olyckor och olycksfall för att undvika att deras verksamhet eller anordningar orsakar risker i arbetet. Ansvaret sträcker sig till att även omfatta anställda hos en annan arbetsgivare.

⁴⁸

Vid byggnads – och anläggningsarbetet gäller särskilda bestämmelser för

samordningsansvaret där lagstiftningen utgår från EU:s byggplatsdirektiv.

⁴⁹

Den arbetsgivare som låter sig utföra ett byggnads – eller anläggningsarbete ska beakta arbetsmiljösynpunkter under varje skede av arbetet. En byggarbetsmiljösamordnare ska utses som ansvarar för att samordna relevanta arbetsmiljöregler så att arbetsstället systematiskt tillämpar dessa bestämmelser och följer en arbetsmiljöplan. Det åligger samordnaren att arbetet tidsplaneras för att förebygga risker för ohälsa och olycksfall samt att allmänna och speciella skyddsanordningar införskaffas och underhålls. Vidare krävs det av byggarbetsmiljösamordnaren att vidta åtgärder för att endast behörig personal får tillträda arbetsstället och ges personalutrymmen och sanitära anordningar vid behov.

⁵⁰

45 Motion 2013/14:A202. Arbetstid och arbetsmiljö.

46 Protokoll 2013/14:90

47 Betänkande: 2013/14:AU5 s. 47-48.

48 Arbetsmiljöverket. Samordningsansvaret för arbetsmiljön. s. 2.

49 92/57/EEG. Om införande av minimikrav för säkerhet och hälsa på tillfälliga eller rörliga arbetsplatser.

50 3kap 6-7e §§ AML

(17)

När byggnads – och anläggningsarbete utgör gemensamt arbetsställe med annan verksamhet ska den som ansvarar för det fasta driftstället där arbetet utförs samråda med den utvalda byggarbetsmiljösamordnaren, som kan vara en person eller ett företag, i syfte att nå en god arbetsmiljö.

⁵¹

Byggherren har möjlighet att överlämna arbetsmiljöansvaret till en självständig uppdragstagare i de fall entreprenören utför arbetet eller vid de tillfällen uppdragstagaren övertar hela arbetet och därmed ansvarar för samtliga delar i planering, projektering och utförandet.

⁵²

3.3 Arbetsmiljöansvar vid entreprenaduppdrag

Ursprungligen har det huvudsakliga arbetsmiljöansvaret legat på arbetsgivaren men p.g.a. utvecklingen med ökat antal entreprenader och inhyrd arbetskraft på

arbetsmarknaden har lagen anpassats för att kunna ställa krav på den person eller det företag som har det faktiska inflytandet över arbetsmiljön. Detta då arbetsgivaren vid överlåtande av uppdrag saknar reella möjligheter att påverka faktorer rörande

arbetsmiljön.

⁵³

Byggbranschen är ett verksamhetsområde där andelen egenföretagare stadigt växer och där större aktörer tenderar att anlita mindre entreprenörer för olika projekt istället för att anställa egen personal.

⁵⁴

Men innan en kollektivavtalsbunden arbetsgivare beslutar om att överlämna byggnadsansvaret till annan entreprenör föreligger

förhandlingsskyldighet med berörd arbetstagarorganisation. Arbetsgivaren är vid förhandlingen skyldig att lämna den information om arbetet som

arbetstagarorganisationen behöver för att ta ställning.

⁵⁵

Informationsskyldigheten innehåller hur arbetet ska bedrivas, lön, utbildningssituation och arbetsförhållanden för den tilltänkta entreprenörens anställda. En sådan rättighet för arbetstagarorganisationen anses öka möjligheten till att ge en objektiv bedömning och säkerställa att laglig

verksamhet bedrivs.

⁵⁶

Om förhandling ägt rum och den fackliga organisationen anser

51 7 d § AML

52 Arbetsmiljöverket. Samordningsansvaret för arbetsmiljön. s. 3.

53 Arbetsmiljöverket. Redovisning av regeringsuppdraget Arbetsmiljöansvar i entreprenad – och inhyrningssituationer. s. 7.

55 38§ MBL

56 Proposition 1990/91:124. Om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft, m.m.

Arbetsmarknadsdempartementet: Stockholm.

(18)

att den tilltänkta åtgärden strider mot lag, kollektivavtal eller god sed har facket vetorätt att förbjuda beslut eller genomförande av åtgärden.

⁵⁷

Då mindre aktörer blivet allt mer aktuella på marknaden har studier om dess agerande ökat i relevans. Småföretags agerande varierar kraftigt när det kommer till värdegrund, branschkultur, kundkrav och konkurrenssituation, vilket har stor betydelse för

arbetsmiljöarbetet. De minsta företagen uppger en problematik kring att hålla sig underrättad om gällande regelverk samt svårigheter att göra sig införstådd med lagstiftningens krav. De kännetecknas av kortsiktig planering och improvisation där fokus riktas mot aktuella problem istället för långsiktiga.

⁵⁸

Företag med få anställda tvingas vara flexibla i sitt arbete och med sina uppgifter, vilket kan medföra viss kunskapsbrist i olika områden, som i sin tur kan leda till en förhöjd risk för olycksfall. Arbetsmiljöverket anser att det finns en stor

förbättringspotential i regelverket rörande entreprenadkedjor där småföretag utgör en betydande del. Det nuvarande skyddet anses vara otillräckligt och försvåras ytterligare genom det komplexa samordningsansvaret med flera led av underentreprenörer med bristande arbetsmiljökunskaper. Avsaknaden av arbetsmiljöarbete ligger främst vid att mindre företag med outvecklat arbete anlitas, riskbedömningen försummas och att det finns en viss acceptans av att säkerhetsreglerna förbises.

⁵⁹

Utländska företag tenderar att befinna sig längst ner i leverantörskedjorna med bristande språk – och arbetsmiljökunskaper som försvårar efterlevnaden av

arbetsmiljöregleringarna ytterligare.

⁶⁰

De utländska företagen konkurrerar med lägre arbetskraftskostnader och får därigenom uppdrag i Sverige genom offentliga

upphandlingar. Exempel finns i LO:s undersökning av tre infrastrukturprojekt (Citytunneln i Malmö, Norra länken och Citybanan i Stockholm) beställda av

Banverket och Vägverket som idag slagits samman till Trafikverket.

⁶¹

Dessa uppdrag präglas av långa entreprenadskedjor där ansvaret för avtal och lagar kontinuerligt

57 39-40 §§ MBL

58 Arbetsmiljöverket. 2008. Analys av utvecklingen av dödsfall till följd av olyckor på arbetsplatser. s.

12. 59 Arbetsmiljöverket. 2014. Redovisning av regeringsuppdraget Arbetsmiljöansvar i entreprenad – och

inhyrningssituationer. s. 9.

61 Landsorganisationen i Sverige. 2010. När arbetskraftskostnaderna pressar priset. s. 12.

(19)

flyttas längre ned i kedjan. Ansvaret att undersöka efterlevnaden ligger därefter på fackliga organisationer och statliga myndigheter att granska de 10 till 40

underentreprenörer som förekommer vid respektive entreprenad.

⁶²

Under arbetet med upphandlingen har Banverket och Vägverket aktivt arbetat med att anlita entreprenörer som använder sig av utländsk arbetskraft för att pressa priserna.

Dessa tjänar generellt sett mindre än svenska arbetstagare och arbetar stor mängd övertid. För att få en bild av hur många utländska arbetstagare som sysselsätts i dessa projekt har en sammanställning gjorts av samtliga verksamma, där siffran nådde drygt 2900, varav 1300 var utländsk arbetskraft.

⁶³

Vad gäller olycksredovisningen inträffade 20,5 arbetsolyckor per 1000 anställda och år vid citytunneln, 17,9 vid Norra länken och 31,4 vid citybanan i Stockholm. Normalt anses vara 11-18 olyckor,

⁶⁴

vilket indikerar på tydliga brister i arbetsmiljöarbetet vid citytunneln och citybanan.

Den bristande kunskapen och möjligheten att genomföra arbetsmiljöåtgärder bland företag inom byggsektorn speglar av sig vid tidigare nämnd sammanställningen av dödsfall 2007-2012, där 340 arbetsrelaterade dödsfall rapporterades varav 72 stycken inträffande inom byggsektorn.

⁶⁵

3.4 Möjligheten till beställaransvar

Sverige har historiskt sett åtskilliga gånger försökt komma till rätta med

arbetsmiljöproblemen vid entreprenaduppdrag. Arbetsmiljökommissionen lade redan 1990 fram förslag på hur ansvarsförhållandet ska fördelas vid skador och olyckor mellan uppdrags - och arbetsgivaren. Där klargjordes det att den arbetsgivare som åtar sig ett entreprenaduppdrag tenderar att ha svårt att påverka arbetsmiljöarbetet inom den befintliga verksamheten. Därav skulle det vara fördelaktigt att likställa

arbetsmiljöansvaret mellan uppdrags – och arbetsgivaren så att båda verksamheterna kan ställas till svars vid inspektionens föreskrifter och förbud.

⁶⁶

62 Landsorganisationen i Sverige. 2010. s. 18.

63 Landsorganisationen i Sverige. 2010. Bilaga 3.

64 Landsorganisationen i Sverige. 2010. s. 27.

66 SOU 1990:49. Arbete och hälsa. Arbetsmiljökommissionen: Stockholm. s. 101-102.

(20)

Frågan berördes ytterligare 1993 med en proposition från

arbetsmarknadsdepartementet. Där särskiljs anlitad entreprenör och inhyrd arbetskraft i den form att en entreprenör inte anses inordnad i verksamheten på liknade sätt som en inhyrd. En entreprenör betraktas arbeta utanför verksamheten där arbetet vanligtvis berör något som uppdragsgivaren själv inte är kapabel att utföra. Således anses det olämpligt att ge uppdragsgivaren ansvar över miljön i ett arbete som denne inte har möjlighet att utföra.

⁶⁷

Det anses finnas svårigheter att införa ett generellt beställaransvar, då skilda branscher kräver olika bedömningar. Då arbetsmiljöansvaret bör ligga på den som har

kompetens, resurser och möjligheter att lösa problemen är beställaren inte alltid rätt person/verksamhet. Situationer bör således betraktas utefter sin särart för att

arbetsmiljöarbetet inte ska tunnas ut genom att ansvarige inte har möjlighet att utföra arbetet. Därav är det komplicerat att stifta en generell lag angående beställaransvar som endast berör de fall då ansvaret anses motiverat. Dock är grundtanken att arbetsmiljöansvaret bör placeras hos den som råder över arbetsstället och innehar faktiska möjligheter att vidta åtgärder.

⁶⁸

När det gäller anställda finns inget

arbetsmiljöansvar för beställaren gentemot personal på entreprenadföretaget. Det är arbetsgivaren i entreprenadföretaget som har fullständigt arbetsmiljöansvar för sina anställda.

⁶⁹

Inom byggsektorn går det till viss del att likna beställaransvaret med det ansvar som byggherren och dennes utvalda arbetsmiljösamordnare innehar (dess reglering i kapitel 3.2) gällande planering och utförande.

3.5 Byggnads huvudentreprenörsansvar

Ytterligare försök att minska missbrukandet av entreprenörsföretag skedde i mars 2014 genom att ett huvudentreprenörsansvar skrevs in i de svenska byggavtalen mellan byggindustrier och arbetstagarorganisationen Byggnads. Ansvaret innebär att företag högst upp i entreprenadskedjorna tillskrivs det yttersta ansvaret för att arbetsvillkor, lön och kollektivavtal följs av samtliga underentreprenörer. Då det som tidigare nämnts

67 prop. 1993/94:186. Ändringar i arbetsmiljölagen. Arbetsmarknadsdepartementet: Stockholm. s. 35- 36. 68 SOU 2007:43. Bättre arbetsmiljöregler II. Stockholm. s. 126-128

69 SOU 2007:43. s. 128.

(21)

är vanligt att etablerade företag anlitar underentreprenörer istället för anställning av egen personal kan det uppstå problematik kring säkerheten på arbetsplatsen. Byggnads anser att kunskapen kring arbetsmiljö tenderar att minska ju längre ned

entreprenörskedjorna undersöks. Det utsätter inte bara byggnadsarbetarna för osäkerhet i arbetet, utan medför även att företag tvingas konkurrera på skilda villkor.

⁷⁰

Den arbetsgivare som anlitar en underentreprenör ska garantera att den som i sin tur anlitar en underleverantör följer samtliga regler om huvudentreprenörsansvar. Det är huvudentreprenörens uppgift att sammanställa och upprätta ett register över alla rapporterade underleverantörer och om Byggnads region begär uppgifter ur registret ska det redovisas senast fyra dagar efter begäran. Skulle det visa sig problematiskt att få fram underlag angående lön till anställda, förhandla eller att en arbetsgivare inte har kollektivavtal kan Byggnads begära en överläggning eller utredning med

huvudleverantören.

⁷¹

70 http://www.byggnads.se/huvudansvar/ hämtat 10/2-15

71http://www.byggnads.se/Documents/Kort%20sammanfattning%20av%20huvudentrepren%C3%B6rsa nsvaret.pdf hämtat 11/02-15

(22)

4. Underleverantörers anställningsskydd inom EU

Som ett resultat av den inre marknaden har förekomsten av kedjor med utländska underleverantörer ökat inom den Europeiska Unionen. Fenomenet är vanligt

förekommande inom byggsektorn där flexibiliteten i arbetet skapar jobbmöjligheter och gynnar den ekonomiska verksamheten. Baksidan med långa entreprenörskedjor inom arbetsintensiva områden är att det kan utarma arbetstagares rättigheter genom att beställaren inte har något generellt ansvar för entreprenörsanställda gällande lön, arbetsmiljö eller andra anställningsförhållanden.

⁷²

Praktiskt taget har inget medlemsland infört ett generellt solidariskt ansvar för underleverantörers anställda som ska gälla för kund eller huvudentreprenör, utan den vanligaste kontraktsformen är att arbetsgivaren ensam ansvarar för sina anställda.

⁷³

Argument har förts om att huvudentreprenörsansvar bör införas på EU-nivå då det tvingar huvudentreprenören att mer omsorgsfullt granska och välja underentreprenörer.

Genom att bli mer noggrann i bedömningen undviks orättvis konkurrens genom dumpning av löner och arbetsvillkor av oseriösa arbetsgivare. Det som

arbetsgivarorganisationer anser tala emot ett huvudentreprenörsansvar är att arbetsgivare ges ett ansvar som statens inspektionsmyndighet själva anser sig ha problem med att utföra. Det anses bli en allt för stor byråkratisk och administrativ börda att genomföra granskningar av varje företag, främst utländska.

⁷⁴

Dock kommer, som redan nämnts (i kapitel 2.2), en form av huvudentreprenörsansvar att införas inom byggsektorn gällande rätten att kunna kräva huvudentreprenören på utebliven

ersättning.

⁷⁵

Utöver det finns ett fåtal exempel av sociala klausuler och kollektivavtal med ett visst skyddsansvar för hälsa och säkerhet för underentreprenörers anställda men det sträcker sig oftast inte lägre än en eller två nivåer ned i kedjan av

entreprenörer.

⁷⁶

En likhet mellan medlemsländerna gällande tillvägagångssätt för att undersöka tillförlitligheten av underentreprenörer i synnerhet inom byggsektorn. Vanliga system

72Jorens, Yvens, Peters Saskia, Houwerzijl Mijke. 2012 Study on the protection of workers' rights in subcontracting processes in the European Union. s. 5

73 Jorens, Yvens, Peters Saskia, Houwerzijl Mijke. 2012. s. 144.

(23)

för granskning är offentliga och privata insatser, övervakning av kollektivavtal eller regler uppsatta av individuella företag. Reglerna introducerades främst med bakgrund av tolkningssvårigheter kring arbetsgivarens skyldigheter och missbrukandet av utländska arbetstagares rättigheter.

⁷⁷

Majoriteten av medlemsländerna har implementerat ett gemensamt ansvar mellan arbetsgivare och arbetstagare gällande säkerhet och hälsa på arbetsplatsen. Dessa bestämmelser är vanligtvis direkt överförbara på situationer med bemanningsföretags anställda eller tredjepartsanställda.

⁷⁸

Dock har det visat sig problematiskt att

arbetstagares rättigheter endast gäller anställda, då reglerna kan undvikas genom anlitande av egenföretagare. Det leder till att en ökad mängd människor som inte skyddas av lag och som tidigare nämnts en ökad andel falska egenföretagare.

⁷⁹

Det problemet förstärks ytterligare av att ansvaret vanligtvis ligger på arbetstagaren att vidta åtgärder mot orättvisa förhållanden. Detta försvagar skyddet, då utländska arbetstagare tenderar att vara oförmögna eller ovilliga att stå upp för sina rättigheter.

Därför anses stort ansvar ligga på fackföreningarna att inte bara stödja arbetstagarna utan även informera berörda myndigheter om regelöverträdelser.

⁸⁰

De åtgärdsförslag som bör övervägas av samtliga medlemsländer är att införa system för registrering av utländska arbetstagare i landet, effektivisera

inspektionsmöjligheterna och rikta en särskild uppmärksamhet gentemot efterlevnaden av arbetsmiljöföreskrifterna. Detta för att enklare kunna avgöra vem som arbetar vart och under vilka förutsättningar arbetet bedrivs. Genom registrering av arbetstagare kan inspektionsmyndigheterna effektivare undersöka berörda verksamheter och därmed minska risken för brevlådeföretag.

⁸¹

Utöver det anses det vitalt att

arbetsmiljöföreskrifterna ges stor uppmärksamhet då säkerhet och hälsa bör komma först.

⁸²

79 Jorens, Yvens, Peters Saskia, Houwerzijl Mijke. 2012. s. 105-106.

(24)

5. Arbetsmiljöverkets arbete med utländsk arbetskraft

Sett till historien har Sverige haft en gynnsam utveckling på arbetsmiljöområdet med successivt lägre antal dödsfall och arbetsskador. Men då omgivningen och

utvecklingen förändras krävs det att övervakningen av arbetsmiljön agerar utifrån dessa förändringar. Arbetsmiljöverket betonar att rörligheten med ett ökat antal

utländska företag och arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden inte ska ge upphov till dubbla standarder för arbetsmiljön eller effekter som social dumpning.

⁸³

Tidigare var den allmänna uppfattningen inom Arbetsmiljöverket att utländska företag och arbetstagare cirkulerade kring dålig säkerhet, villkor och löner. Dock anser

myndigheten nu att det verkliga problemet ligger i företag, såväl svenska som

utländska, som arbetar inom den ”grå sektorn”. Sektorn innebär att företag vare sig vill eller har möjligheten till att skapa en acceptabel arbetsmiljö.

⁸⁴

Det kompliceras

ytterligare av de redan nämnda, långa entreprenörskedjorna innehållande utländska arbetstagare som tror eller felaktigt utger sig för att vara egenföretagare, vilket försvårar utredningen om vem som ansvarar för arbetsmiljön.

⁸⁵

De fackliga organisationerna upplever en svårighet att påverka utländska företag och arbetstagare då de vistats i landet under en begränsad tid. Att organisationsgraden minskar innebär att den svenska modellen som utgör en vital del i arbetsmiljöarbetet kring skyddsombud och skyddskommitté riskerar att tappa i legitimitet. Uppfattningen i vissa arbetstagarorganisationer är att medlemskapen i första hand är konstruerade för ett permanent boende och arbete i Sverige, vilket gör att utstationerade arbetstagare som tillfälligt befinner sig i landet förbises.

⁸⁶

Detta trots att utstationeringslagen kräver att arbetstagarorganisationerna ska överlämna en sammanställning av de villkor som kan komma att krävas vid en stridsåtgärd till Arbetsmiljöverket.

⁸⁷

En sådan

sammanfattning kallas vanligtvis för ”utstationeringsavtal” och ska innehålla information om löner och villkor för att skapa en förutsägbarhet och transparens i systemet. Dock finns ingen sanktion kopplad till kravet, vilket har resulterat i att endast

83 Arbetsmiljöverket. Rapport 2012:5. Förstudie om det fortsatta arbetet med utländska företag och arbetstagare. s.4.

84 Arbetsmiljöverket. Rapport 2012:5. s.9.

85 Arbetsmiljöverket. Rapport 2012:5. s. 14-15.

87 9a§ Lag (1999:678) om utstationering av arbetstagare

(25)

ett fåtal organisationer lämnat in utstationeringsavtal och Byggnads är inte en av dem.

⁸⁸

Arbetsmiljöverkets målsättning är att säkerställa arbetsmiljön genom att regler, kommunikation och tillsyn anpassas till samtliga arbetsplatser på arbetsmarknaden.

Detta för att öka sannolikheten att såväl svenska som utländska arbetstagare och arbetsgivare ska bidra till skapandet av en god arbetsmiljö.

⁸⁹

Första steget för att göra målsättningen genomförbar är att skapa förutsättningar för att möjliggöra en god arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets uppgift blir att förmedla information och kunskap på flera språk än bara svenska. Regelverkets omfång och utformning har diskuterats då små företag upplever en problematik med att göra sin införstådd med dess reglering.

Att hitta en jämnvikt mellan omfång och utformning är dock svårt då lagen måste omfatta samtliga parametrar gällande arbetsmiljön. Andra åtgärdsområdet berör viljan att skapa en säker miljö för att nå fördelar som kostnadsbesparingar och minska risken för sanktionskrav.

⁹⁰

Det anses nödvändigt att visa på fördelar som besparingar för att öka intresset att följa regelverket och upprätthålla en god arbetsmiljö.

Vidare förslag som Arbetsmiljöverket anser nödvändigt är att införskaffa inspektörer som endast inspekterar arbetsplatser med utländsk arbetskraft. Förslaget har ännu inte verkställts men genom att införskaffa särskilda inspektörer ökar inte arbetsbördan för de redan befintliga.

⁹¹

För att underlätta arbetet inom byggbranschen kommer

personalliggare att införas från 1 januari 2016. Det innebär att byggherren ska anmäla påbörjad byggverksamhet till Skatteverket och tillhandahålla en personalliggare med dokumenterade uppgifter om de verksamma personerna. Skyldigheten kan överlåtas till näringsidkare som självständigt tagit på sig att utföra uppgiften. Skatteverket har möjlighet till oannonserade kontroller på arbetsplatsen där avgift kan utkrävas om skyldigheterna inte följs. Motivet bakom personaliggaren är främst att minska svartarbete och främja sund konkurrens inom byggbranschen.

⁹²

91

Arbetsmiljöverket. Rapport 2012:5. s. 24.

92 Prop. 2014/15:6. Minskat svartarbete i byggbranschen. Finansdepartementet: Stockholm. s. 1.

(26)

5.1 Nordiska åtgärdsexempel

Arbetsmiljöverket genomförde år 2012 en studie om de nordiska grannländerna för att undersöka dess arbete kring närliggande frågor angående utländska företag och

arbetstagare. Studien utfördes (tämligen) övergripande och nedan presenteras de viktigaste punkterna för respektive land.

5.1.1 Norge

Norge har till skillnad från Sverige möjlighet att allmängiltigförklara kollektivavtal i syfte att motverka lönedumpning vid anlitandet av utländsk arbetskraft. Det ska hindra att den norska arbetsmarknaden utsättas för snedvriden konkurrens och garantera utländska arbetstagare en lön som motsvarar standarden. Åtgärder som vidtagits för att säkerställa sund konkurrens är införandet av solidariskt ansvar för uppdragsgivaren.

Det innebär att uppdragsgivaren kan göras solidariskt ansvariga, tillsammans med arbetsgivaren, för utbetalning av löner, skatter och sociala avgifter för

underentreprenörers anställda. Något som enligt facklig bedömning har fått fusk, svartarbete och lönedumpning att minska.

⁹³

Utöver ovanstående åtgärder använder sig Norge av ID-kort för samtliga verksamma inom byggsektorn. Det innebär att alla företag är skyldiga att införskaffa ID-kort för sina anställda för att möjliggöra identifiering av arbetstagarna och vem de arbetar under.

⁹⁴

5.1.2 Finland

Finland har ingen lagreglerad minimilön, men likt Norge har landet möjlighet till att allmängiltigförklara kollektivavtal. Det innebär att alla riksomfattande kollektivavtal som anses representativa blir bindande i berörd bransch. De representativa avtalen fastställs i lag och tvingar samtliga arbetsgivare att iaktta de anställningsvillkor som regleras. För att kontrollera att utländska arbetsgivare och arbetstagare följer de arbets – och anställningsvillkor som regleras finns inspektörer som endast arbetar inom det området.

⁹⁵

93 Arbetsmiljöverket Rapport 2012:5. Bilaga 3 s. 10-11.

94 Arbetsmiljöverket Rapport 2012:5. Bilaga 3 s. 10.

95 Arbetsmiljöverket Rapport 2012:5. Bilaga 3 s. 4.

(27)

Den finska utstationeringslagen påminner om den svenska där det föreligger skyldighet att anmäla och utse en representant vid utstationering. Till skillnad från Sverige har denna skyldighet existerat sedan 2006. Utöver det har landet liknande krav på ID-kort inom byggbranschen som Norge.

⁹⁶

96 Arbetsmiljöverket Rapport 2012:5. Bilaga 3 s. 4-6.

(28)

6. Analys

6.1 Anmälningsskyldighet vid skador och olycksfall

Sveriges lagstiftning innehar en allmän skyldighet för alla arbetsgivare att rapportera skador och olycksfall i arbetet. Rapportering ska främst ske till Försäkringskassan och vid allvarligare tillfällen direkt till Arbetsmiljöverket.

⁹⁷

Anmälningarna ligger till grund för den nationella arbetsskadestatistiken och tillsynsverksamheten som bedrivs och presenteras av myndigheten. Statistikens tillförlitlighet går dock att diskuteras då endast allvarligare olycksfall och dödsfall som drabbar utländska arbetstagare

rapporteras in. Då det anses överflödigt med dubbel registrering av mindre olyckor i hem – och arbetsland.

⁹⁸

, inträffar olycksfall på den svenska arbetsmarknaden men som registreras i arbetstagarens hemland.

En fullständig registrering av skador och olycksfall för samtliga verksamma på arbetsmarknaden bedöms kräva ett omfattande system där kvalitén blir problematisk att upprätthålla.

⁹⁹

Det kan dock ifrågasättas hur väl Arbetsmiljöverkets tillsynsarbete fungerar på arbetsplatser där utländska arbetstagare är verksamma. Tillsynsarbetet har sin utgångspunkt i de rapporterade olycksfallen, men då mindre olyckor och tillbud inte registreras för utländsk arbetskraft kan även tillsynen av densamma utebli. För hur ska Arbetsmiljöverket kunna grunda sitt tillsynsarbete på statistik som inte existerar?

Då Sverige i genomsnitt har 7400 utländska arbetstagare verksamma på

arbetsmarknaden varje månad, kan det vara tveksamt att en arbetsskadestatistik som bortser från dessa anses vara representativ för den verkliga situationen.

¹⁰⁰

Det kan samtidigt öppna för arbetsgivare att låta utländsk arbetskraft att utföra de arbeten som tenderar att ha större risk för olycksfall. Detta för att uppbära en fasad av ett lågt antal olyckor på arbetsplatsen och minska ”risken” för tillsyn från Arbetsmiljöverket. Ett liknande resonemang skulle resultera i större olycksrisk för utländska arbetstagare i arbetet.

97 3kap 3a§ AML

98 Betänkande: 2013/14/AU5 s. 47-48

99Betänkande: 2013/14/AU5 s. 47-48

100 Arbetsmiljöverkets. Rapport 2014:7. s. 4