6.2.1 Fitspiration och kroppsuppfattning
Inga samband mellan följandet av fitspiration på sociala medier och kroppsuppfattning/utseendeångest (tabell 2., figur 2.) hittades. Vidare hittades heller inga samband mellan frekvenskonsumtionen av fitspiration och kroppsuppfattning/utseendeångest (tabell 3., figur 3.). Detta förkastar vår hypotes “Det finns ett positivt samband mellan konsumering av fitspiration på sociala medier och kroppsuppfattning/utseendeångest hos kvinnor som studerar eller har studerat idrott- och folkhälsovetenskap”. Det motstrider även den gemensamma slutsatsen från ett flertal studier där konsumering av fitspiration på sociala medier är korrelerat med en negativ kroppsuppfattning hos unga kvinnor (Ralph-Nearman, C.
& Filik, R., 2020; Wiklund et al., 2017; Robinson et al., 2017; Prichard et al., 2020). Att det inte hittades några samband kan bero på skillnader i studiepopulationen. Wiklund et al., (2017) Robinson et al., (2017) och Pritchard et al. (2020) undersöker sambandet hos unga kvinnor som studerar, dock inte i en grupp som enbart studerar folkhälsa/ idrottsvetenskap. Gemensamt för deltagarna i denna studie är utbildningen inom folkhälsa/idrottsvetenskap, vilket väcker frågor kring utbildningens betydelse på kroppsuppfattning och konsumering av fitspiration. Studiepopulationen är också utmärkande då 95% uppger sig vara regelbundet fysiskt aktiva på minst måttlig intensitet vilket är högre än statistik från folkhälsoenkäten där andelen kvinnor 16-29 år som ägnar sig åt regelbunden fysisk aktivitet uppges vara 72% (SCB, 2018). Självrapporterad data är inte ett tillförlitligt sätt att mäta fysisk aktivitet på. Det kan lätt ske en överskattning (CES, 2019) vilket kan innebära att de verkliga siffrorna för andelen fysiskt aktiva både i den studerade populationen och i statistik från SCB är lägre. Vidare uppger 21,1% i studiepopulationen att de har någon form av ångestdiagnos vilket är lägre än de 66% som en rapport från folkhälsomyndigheten anger för gruppen kvinnor 16-29 år (Folkhälsomyndigheten, 2020). Dessa är parametrar som indikerar att studiepopulationen verkar vara en frisk grupp vilket möjligtvis kan förklara att de som grupp hade en övervägande positiv kroppsuppfattning.
100% uppgav att det använder sociala medier, varav 94% av dem uppgav att de använder sociala medier flera gånger/dag. Hawes et al. (2020) gör konklusionen att sociala medieanvändningen i helhet hos unga kan utgöra en risk för depressiva symtom, social ångest och utseende ångest. Hawes et al. (2020) presenterar ett resultat från AAI enkäten på M=26.76 hos unga (12-25 år) kvinnor som studerar. Ett resultat från denna studie presenteras genom ett medelvärde av totalpoängen från AAI enkäten uppdelat i två grupper, de som följer (M=11.09) och de som inte följer fitspiration (M=10.39) (figur 4.). I båda grupperna är medelvärdet >50% lägre än medelvärdet Hawes et al. (2020) presenterar. Richards et al. (2015) drar en parallell mellan social mediaanvändandet och negativa effekter på välbefinnande, självkänsla och kroppsuppfattning. Trots den höga användningen av sociala medier i studiepopulationen uppgav 72,5% att det tycker om sin kropp, 69,7% uppgav att deras figur lite grann eller inte alls har påverkat hur dem tänker om sig själva som person under de senaste 14 dagarna och 74% att de inte har någon form av ångest eller depressionsdiagnoser. Detta väcker vidare frågeställningar kring huruvida populationen unga kvinnor som studerar eller har studerat folkhälsa/idrottsvetenskap (inom de senaste 2 åren) påverkas av sociala medieanvändningen i helhet.
Wang et al. (2019) trycker på att uttalanden på sociala medier inte genomgår någon fakta kontroll och därmed är en stor källa till felinformation. Vidare gör Alberga, S., Withnell, S. & Von Ranson, K. (2018) slutsatsen att fitspiration innehåll på sociala medier uppmanar till en problematisk attityd mot kroppsuppfattning. Samtliga i studiepopulationen har en påbörjad eller avslutad utbildning inom folkhälsa/idrottsvetenskap och bör därmed vara bättre på att skilja på fitspiration inlägg som grundar sig i vetenskaplig evidens och inlägg som utgår ifrån valda sanningar. Detta kan vara en faktor till att de fitspiration konton som följs i populationen är selektivt utvalda och inte representerar innehållet för alla fitspiration inlägg. Att kvinnor som inte studerar folkhälsa/idrottsvetenskap inte har samma kunskap inom området skulle kunna vara en anledning till att innehållet blir mer problematiskt.
6.2.2 Motivation & fitspiration
Resultatet i denna studie inhämtades med hjälp av en egen översättning av enkäten MPAM-R (Frederick & Ryan, 1993; Ryan et al., 1997) vilket innebär att motiv till fysisk aktivitet mättes snarare än yttre/inre motivation. Enligt Fredrick och Ryan (1993) kan kategorin tillfredsställelse ses som inre motivation och kategorin “kropp” (vilket innefattar både fitness och utseende) som yttre motivation. Samtliga i studien fick hög medelpoäng i kategorin tillfredsställelse (följer: M=5,902, följer inte: M=5,861), i jämförelse med de andra kategorierna, vilket innebär att personerna ägnar sig åt fysisk aktivitet för att aktiviteten i sig är tillfredsställande och trevlig (tabell 5.). Detta kan ses i positiv bemärkelse då inre motivation ger en större benägenhet till fysisk aktivitet än de som motiveras av yttre motivation (DeVitis et al., 2020). Att den studerade gruppen motiveras till stor del av inre motivation skiljer sig från påståendet att; beteenden relaterade till hälsopromotion ofta sker på grund av önskade yttre konsekvenser (Patrick & Williams, 2012). Medelvärdet i poäng skiljer sig även från resultatet i en tidigare studie av Ryan et al. (1997) där n=89 kvinnor i genomsnitt fick M=4,75 i tillfredsställelse. Ryan et al. (1997) nämner att personer som börjar ägna sig åt fysisk aktivitet av fitness-motiv kan komma att tycka om aktiviteten i sig och därför fortsätta ägna sig åt fysisk aktivitet av den anledningen. En lång erfarenhet/ mycket tid ägnad åt fysisk aktivitet vara en förklarande faktor till varför samtliga fick en hög medelpoäng i kategorin tillfredsställelse. I genomsnitt fick de som följer fitspiration högst poäng i kategorin fitness (följer: M=6,248, följer inte: M=5,988). Höga poäng i
fitness-kategorin innebär att man tränar för att förbättra sin fysik/kondition och är det största skälet till varför kvinnor ägnar sig åt träning (ex. löpning och styrketräning) enligt Ryan et al. (1997). Kvinnorna i deras studie fick ett medelpoäng, M=6,24, i kategorin fitness som inte skiljer sig stort från denna studie.
Samtliga deltagare i denna studie fick ett högt medelpoäng i kategorin kompetens/utmaning (följer: M=5,875, följer inte: M=5,877) i jämförelse med övriga kategorier samt resultatet från Ryan et al. 1997 där medelvärdet i denna kategori var M=4,81. Denna kategori innebär att personen ägnar sig åt fysisk aktivitet för att få nya färdigheter och för utmaningens skull. Att studiegruppen studerar idrottsvetenskap och folkhälsa skulle kunna vara en förklarande faktor till dessa resultat. I Ryan et al. (1997) fick kvinnorna i genomsnitt M=4,26 i kategorin social vilket också var det lägsta bland alla kategorier. Det sociala motivet fick även i den här studiegruppen lägst poäng (följer: M=3,274, följer inte: M=3,542).
Ingen statistisk skillnad i motiv bakom ägnad fysisk aktivitet om fitspiration följs eller inte hittades (tabell 6.). Resultatet från O’Dougherty et al. (2010) rapporterade att en hög andel tränade för att förbättra sin kroppsbild och vid en analys av fitspiration-innehåll drog Pilgrim och Bohnet-Joschko (2019) slutsatsen att prestation i fysisk aktivitet mäts via utseendet mer än fysisk prestation. Dessa två slutsatser tillsammans skulle kunna tyda på att följare av fitspiration motiveras av utseende-relaterade grunder. I denna studie fanns ingen statistisk skillnad mellan grupperna vad gäller utseende som motiv (följer: Mmax=29,47, följer inte: Mmax=28,56, p=0,688) (tabell 6.). Utseende var på fjärde plats i ordningen vid en jämförelse mellan kategorierna (följer: M=4,911 följer inte: M=4,760). Detta innebär att utseende inte är den största motiverande faktorn till fysisk aktivitet i den här studiepopulationen oavsett om fitspiration följs eller inte. Detta motsäger hypotesen: “Motivationen till fysisk aktivitet hos kvinnor examinerade eller studerande inom idrott- och folkhälsa som följer fitspiration grundar sig i hög grad i motivet utseende, jämfört med de som ej följer innehållet”. Trots detta resultat listades fitspiration-profilernas utseende på tredje plats som en anledning till att man följer fitspiration. Ryan et al. (1997) presenterade ett medelvärde på M=5,66 i kategorin utseende. Utseende-motivet hade i den studien näst högst medelpoäng av de fem motiven. Resultatet i denna studie visade inte heller någon statistisk skillnad i motiv bakom ägnad fysisk aktivitet beroende på hur ofta fitspiration konsumerades (tabell 7.). Därför förkastas hypotesen: “Graden av motivation som grundar sig i utseende-relaterade motiv ökar med mer
konsumtion av fitspiration”. Resultatet från Fredrick och Ryan (1993) visar på att typen av fysisk aktivitet (sport eller generell träning) påverkar motivet bakom ägnad fysisk aktivitet. Om denna faktor tagits hänsyn till hade möjligtvis statistiskt signifikanta skillnader funnits. Typ-II fel kan också ligga bakom resultaten och vara anledningen till att signifikanta skillnader inte hittats.
Majoriteten av följarna till fitspiration, N=32 (64%), ansåg att de motiveras av fitspiration till fysisk aktivitet (figur 5.). Vid listade anledningar till varför man följer fitspiration anges “innehållet motiverar mig” som den näst största anledningen efter “för att få tips/råd kring träning/kost”. Dessa resultat styrker vår hypotes att “kvinnor examinerade eller studerande inom idrott- och folkhälsa som följer fitspiration anser att innehållet motiverar till fysisk aktivitet”. De går även i linje med DeVitis et al. (2020) som föreslog att sociala medier kan vara ett verktyg för att öka fysisk aktivitet hos användarna. Resultatet är en subjektiv bedömning av varje deltagare i studien vilket fortfarande lämnar en oklarhet i huruvida fitspiration-innehåll motiverar följarna till fysisk aktivitet vilket var en slutsats i flera studier (Raggatt et al., 2018; Easton et al., 2018; Robinson et al., 2017; Prichard et al., 2020).
6.2.3 Diskussion om störfaktorer & Covid-19
Trots att 33 av 85 (38,8 %) ansåg att de har fått en försämrad motivation till fysisk aktivitet på grund av Covid-19 pandemin uppgav 81 av 85 (95%) att dem är regelbundet fysiskt aktiva. Därför diskuterades inte resultatet justerat efter denna faktor. 73,8% upplever inte att de har fått en försämrad kroppsuppfattning sedan Covid-19 bröt ut. Inga signifikanta skillnader hittades vid multivariata analyser mellan konsumeringen av fitspiration och subjektiv påverkan av Covid-19 på kroppsuppfattning. Detta är indikatorer på att Covid-19 pandemin inte har påverkat de variabler som avsågs att undersökas i studiepopulationen. Vid sammanställning av hur boendesituationen såg ut i studiepopulationen uppvisades en relativt jämn fördelning. Därför diskuteras inte denna faktor.