Fitspiration upplevs motivera till fysisk
aktivitet, men korrelerar inte med
kroppsuppfattning & utseendeångest
- Hos unga kvinnor som studerar eller har
studerat idrott- och folkhälsovetenskap
Frida Söderström & Botilda Guthenberg
GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Självständigt arbete grundnivå 16:2021 Hälsopedagogprogrammet: 2018-2021 Handledare: Kerstin Hamrin Examinator: Maria Ekblom
Sammanfattning
Syfte och frågeställningar
Fitspiration är en ny sociala medie trend som består av bilder, citat, text och råd som syftar till att uppmuntra följarna till fysisk aktivitet och hälsosamma levnadsvanor. I den här studien undersöks eventuella samband mellan konsumering av fitspiration och kroppsuppfattning/utseendeångest hos kvinnor som studerar eller har (inom de senaste två åren) studerat idrott- och folkhälsovetenskap. I samma population undersöks om motivation till fysisk aktivitet skiljer sig mellan de som följer och inte följer fitspiration, samt skillnader beroende på hur ofta innehållet konsumeras. Även den subjektiva påverkan på motivation till fysisk aktivitet hos följare till fitspiration undersöks.
Metod
Deltagarna kontaktades via inlägg i elva facebookgrupper med totalt N=1822 medlemmar som studerar eller har studerat på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). I inlägget bifogades en webbaserad enkät. Enkäten är en sammanställning av frågor från enkäterna; AAI (Veale et al., 2014), EDE-Q (Fairburn & Beglin, 1994), MPAM-R (Frederick & Ryan, 1993; Ryan et al., 1997) samt några egenkonstruerade frågor. Enkäten samlades in efter en tvåveckorsperiod och datan behandlades i programmet SPSS.
Resultat
N=85 kvinnor deltog i studien. Inget signifikant samband mellan konsumeringen av fitspiration och utseendeångest/kroppsuppfattning hittades. Vidare hittades inga signifikanta skillnader i motiv till fysisk aktivitet vid jämförelse mellan de som följer och inte följer fitspiration, samt hur ofta fitspiration konsumeras. En majoritet av de som följer fitspiration uppgav att innehållet motiverar dem till fysisk aktivitet.
Slutsats
De icke signifikanta sambanden mellan fitspiration och utseendeångest/kroppsuppfattning går emot slutsatser från tidigare forskning på området. Mer forskning behövs för att kunna klargöra om fitspiration motiverar till fysisk aktivitet samt om det finns skillnader i motiv bakom fysisk aktivitet hos dem som följer jämfört med dem som inte följer fitspiration.
Abstract
Aim
Fitspiration is a new social media trend that consists of pictures, quotes, text and advice that aims to encourage followers to physical activity and healthy lifestyles. This study examines the possible correlations between consumption of fitspiration and body perception/ appearance anxiety in women who study or have studied sports and public health science. In the same population, we investigate whether motivation for physical activity differs between those who follow and do not follow fitspiration, as well as differences depending on how often you consume the content. The subjective influence on motivation for physical activity in followers of fitspiration is also examined.
Method
The participants were contacted via posts in 11 Facebook groups with a total of N=1822 members who study or have studied at GIH. A web-based survey was attached to the post. The survey is a compilation of questions from the surveys; AAI (Veale et al., 2014), EDE-Q (Fairburn & Beglin, 1994), MPAM-R (Frederick & Ryan, 1993; Ryan et al., 1997) and some self-constructed questions. The questionnaire was collected after a two-week period and the data was processed in the program SPSS.
Results
N=85 women participated in the study. No significant associations between the consumption of fitspiration and appearance anxiety/ body perception was found. Furthermore, no significant differences were found in motives for physical activity when comparing those who follow and do not follow fitspiration, and how often fitspiration is consumed. A majority of those who follow fitspiration stated that the content motivates them to physical activity.
Conclusions
The non significant association between fitspiration and appearance anxiety/body perception goes against conclusions from previous research in the field. More research is needed to be able to clarify whether fitspiration motivates physical activity and whether there are differences in motives behind physical activity whether or not you follow fitspiration.
Innehållsförteckning
1.0 Introduktion 5
1.1 Psykisk ohälsa bland unga kvinnor & sociala medieanvändning 5
1.2 Kroppsuppfattning & utseendeångest 5
1.2.1 Utseendeideal 6
1.3 Self-Determination Theory & motivation till träning 6 1.3.1 Motives for Physical Activity Measure (MPAM-R) 7
1.4 Fitspiration 8
1.5 Covid-19 8
1.6 Sammanfattning 8
2.0 Kunskapsöversikt 9
2.1 Existerande forskning 9
2.1.1 Tidigare forskning om sociala medieanvändning & psykisk ohälsa 9 2.1.2 Tidigare forskning om fitspiration & kroppsuppfattning 9 2.1.3 Tidigare forskning om motivation till fysisk aktivitet 10
2.2 Kunskapsluckor 11 2.3 Sammanfattning 12 3.0 Syfte 12 3.1 Frågeställningar 12 3.2 Hypotes 13 4.0 Metod 14 4.1 Studiedesign 14 4.2 Urval 14 4.3 Mätmetod 14
4.3.1 Sociala medieanvändning & fitspiration 15
4.3.2 Kroppsuppfattning & utseendeångest 15
4.3.3 Motivation till fysisk aktivitet 15
4.3.4 Störfaktorer 16
4.3.5 Validitet och reliabilitet 16
4.4 Etiska överväganden 17
4.5 Databearbetning & analys 18
4.5.1 Fitspiration & kroppsuppfattning/utseendeångest 18
4.5.2 Fitspiration & motivation 18
5.0 Resultat 19
5.1 Studiegrupp 19
5.2 Fitspiration 19
5.3 Kroppsuppfattning & utseendeångest 20
5.3.1 Korrelationer mellan fitspiration & kroppsuppfattning/utseendeångest 21 5.3.2 Skillnad i AAI mellan de som följer & inte följer fitspiration 24
5.4 Motivation 24
5.4.1 Motivation till fysisk aktivitet 24
5.4.2 Övergripande resultat från MPAM-R 25
5.4.3 MPAM-R & konsumtion av fitspiration 29
5.5 Covid-19 30
6.0 Diskussion 31
6.1 Syfte & frågeställningar 31
6.2 Huvudsakliga Fynd 31
6.2.1 Fitspiration och kroppsuppfattning 31
6.2.2 Motivation & fitspiration 33
6.2.3 Diskussion om störfaktorer & Covid-19 35
6.3 Styrkor & svagheter 36
6.3.1 Styrkor 36
6.3.2 Svagheter 36
6.4 Framtida forskning 37
6.5 Slutsatser 38
6.6 Avslutande ord 39
7.0 Litteratur- & källhänvisning A-Ö 39
8.0 Bilagor 45
Bilaga 1: Litteratursökning Bilaga 45
Bilaga 2: Webbaserad enkät 47
Bilaga 3: Facebook Inlägg 54
1.0 Introduktion
1.1 Psykisk ohälsa bland unga kvinnor & sociala medieanvändning
Psykisk ohälsa växer i Sverige och bland kvinnor är psykiska besvär såsom ångest, oro och ängslan högst rapporterad. Hela 66% av kvinnor mellan 16-29 årsåldern och 51% av kvinnor mellan 30-44 årsåldern rapporterar besvär som dessa säger en rapport från folkhälsomyndigheten, 2020. Rapporteringen av ångest, oro och ängslan i gruppen kvinnor, 16-29 år, har ökat från 46% till 66% från 2010 till 2020 (Folkhälsomyndigheten, 2020). Sociala medier är idag en stor plattform för interaktion och social kontakt. 95 % av sveriges befolkning använder internet varav 83% av dessa använder sociala medier. Endast 40% upplever tiden de spenderar på sociala medier som meningsfull. Det är fler kvinnor (86%) som använder sociala medier i form av facebook, instagram och snapchat än män (79%). 98 % av de som studerar använder sociala medier (Internetstiftelsen, 2020). Unga sociala medieanvändare använder plattformen för att dela med sig av sitt liv men även för att lägga upp bilder på sig själv i syfte att få respons från andra (Manago et al., 2008; Hawes et al., 2020).
1.2 Kroppsuppfattning & utseendeångest
Kroppsuppfattning definieras som individens egen uppfattning kring utseendet av sin kropp. Begreppet innefattar också tankar och känslor som blir en effekt av denna uppfattning (Robinson et al., 2017). Att ha en negativ kroppsuppfattning och att vara fixerad vid den egna kroppens utseende kan vara ett förstadium till olika ätstörningar samt ingår i sjukdomsbilden för anorexia nervosa och bulimi nervosa (Wallin et al., 2015). Fixering av och negativ uppfattning av det egna utseendet ingår även i diagnoskriterierna för dysmorfofobi (Body Dysmorphic Disorder, BDD). Dysmorfofobi är ett tillstånd som leder till ångest, oro och missnöje över sin egen kropp. Typiska kännetecken är bland annat överdriven upptagenhet vid upplevda fel i utseendet och undvikande av vissa situationer eller aktiviteter på grund av utseendet. Försök att dölja de upplevda felen och/eller upprepade kontroller av utseendet är också tecken på BDD. Prevalensen av BDD är ca 1,5 procent av den vuxna befolkningen (Region Stockholm, 2020). Utseendeångest kan vara en subklinisk indikator för BDD och
karaktäriseras av tankar (ex. överdriven oro) och beteenden (ex. kontroll av utseendet) som relaterar till det egna utseendet vilka kan påverka det dagliga livet. Prevalensen av utseendeångest är störst hos unga kvinnor som använder sociala medier (Hawes et al., 2020).
1.2.1 Utseendeideal
Utseendeideal, från de franska idéal innebär något önskvärt, och ofta ouppnåeligt (Nationalencyklopedin, 2021) som skiftar över tid och population (Wiklund et al., 2017). Utseendekultur beskrivs som en kultur som aktivt vidmakthåller och värdesätter skönhet och utseendeideal. Utseendekulturen påverkar i sin tur individers kroppsuppfattning som är en av de viktigaste beståndsdelarna i människans självbild och är avgörande för hur en individ uppfattar sig själv (Frisén et al., 2014).
Historiskt har det varit ett ideal att ha en större kropp då det i en tid med bristande tillgång på mat representerade en högre status (Wiklund et al., 2017). Under de senaste åren har idealet för kvinnor istället representerats av viljan att vara så smal som möjligt vilket enligt ett flertal studier är associerat till en negativ kroppsuppfattning (Ralph-Nearman, C. & Filik, R., 2020). Vidare tyder mycket på att idealet har skiftat till ett ideal som kännetecknas av att både vara smal och muskulös (Ralph-Nearman, C. & Filik, R., 2020; Wiklund et al., 2017; Robinson et al., 2017; Prichard et al., 2020).
1.3 Self-Determination Theory & motivation till träning
“Motion är en naturlig aktivitet hos människor. Det har faktiskt allmänt hävdats att människor är inre motiverade att utöva sina förmågor, både fysiska och mentala. Men i moderna kulturer som är ganska stillasittande och där naturliga möjligheter till fysisk träning inte alltid är lättillgängliga, har träning blivit en alltmer programmerad aktivitet. Istället för att spontana beteenden utförs för skojs och utmaningens skull utförs träning ofta av yttre skäl som förbättrad kondition eller utseende. (Ryan et al., 1997, s. 349)”
Motivation till fysisk aktivitet har, som beskrivs i citatet ovan, förändrats över tid. Motivation (av motiv) definieras enligt Nationalencyklopedin (2020, första stycket) som en “psykologisk term för de faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål”.
Vilken anledning som ligger bakom motivationen baseras i den här studien på Self-determination theory (SDT) (Ryan & Deci, 2000; Markland et al., 2005). Teorin utgår från att beteenden antingen kan vara motiverade av yttre kontroll eller vara självbestämmande. Inom kategorin kontrollerad motivation ingår yttre motivation driven av negativa konsekvenser, skyldigheter och tvång. Självbestämmande motivation innefattar både yttre och inre motivation dvs. att beteendet drivs av nöje, intresse eller för att beteendet hänger ihop med personliga värderingar (Patrick & Williams, 2012; Ryan & Deci, 2000). Frederick och Ryan (1993) intresserade sig utav anledningen till utförd fysisk aktivitet (anledningar som kan vara både självbestämt- och kontrollerat motiverade) och hur olika typer av motivation skiljer sig mellan olika idrottsutövare. De menar att olika motiv kan ligga bakom ägnad fysisk aktivitet. Beteenden relaterade till hälsopromotion (ex. ökad fysisk aktivitet eller förändrade matvanor) sker ofta på grund av önskade yttre konsekvenser. Dessa konsekvenser kan vara bland annat social acceptans, “hälsa” eller annan belöning (Patrick & Williams, 2012). Fysisk aktivitet motiveras generellt i högre grad hos kvinnor av kroppsrelaterade konsekvenser (ex. viktnedgång, ökad kondition och förbättrat utseende) (Fredrick & Ryan, 1993).
1.3.1 Motives for Physical Activity Measure (MPAM-R)
Motives for Physical Activity Measure (MPAM-R) är en mätmetod framställd av Frederick och Ryan (1993) och vidareutvecklad av Ryan et al. (1997). Metoden grundar sig i SDT och syftar till att mäta grunden till motivationen bakom fysisk aktivitet. Innan vidare läsning bör de 5 motiven bakom ägnad fysisk aktivitet som metoden mäter definieras. De fem motiven är: 1) Fitness, vilket syftar till att vara fysiskt aktiv för att bli fysiskt hälsosam, stark och energisk; 2) Utseende, vilket syftar till att vara fysiskt aktiv för att bli mer fysiskt attraktiv, få mer synliga muskler, se bättre ut eller för att gå ner i vikt eller behålla sin nuvarande vikt; 3) Kompetens/utmaning, vilket syftar till att vara fysiskt aktiv för att bli bättre på en aktivitet, för utmaningens skull och för att få nya färdigheter; 4) Social, vilket syftar till att vara fysiskt aktiv för att vara med vänner och träffa nya personer; samt 5) Tillfredsställelse, vilket syftar till att vara fysiskt aktiv för att det är roligt, för att det gör dig glad och för att det är intressant, stimulerande och trevligt (Ryan et al., 1997).
1.4 Fitspiration
Fitspiration-eller “fitspo” är en relativt ny sociala medietrend. Trenden består både av bilder, citat, text och råd. Fitspiration-innehållet karaktäriseras av vältränade kroppar med låg andel kroppsfett och synliga muskler. Innehållet syftar till att uppmuntra konsumenterna av innehållet till en mer hälsosam livsstil (Boepple & Thompson, 2016; Holland & Tiggemann, 2017; Simpson & Mazzeo, 2016; Talbot et al., 2017; Tiggemann & Zaccardo, 2015; Tiggemann et al., 2018; Griffiths et al., 2018; Alberga, S., Withnell, S. & Von Ranson, K., 2018;Raggatt et al., 2018;Carotte et al., 2015; Robinson et al., 2017).
1.5 Covid-19
Den 11 Mars 2020 deklarerade WHO, Covid-19 som en pandemi (Folkhälsomyndigheten, 2020). Folkhälsomyndigheten har utfört en snabb systematisk litteraturöversikt (”rapid review”) där peer reviewed-artiklar från databaserna (PubMed, PsycINFO, Web of Science och Coronavirus Research Database) granskats. Sammanställningen visar att det psykiska välbefinnandet minskat sedan Covid-19 brutit ut samt att psykiska besvär har ökat. Sammanställningen är dock bristfällig då det ännu finns väldigt lite forskning gjord på pandemin och dess konsekvenser (Folkhälsomyndigheten, 2020). På grund av den bristande kunskapen kring hur Covid-19 påverkat befolkningens psykiska hälsa undersöks den subjektiva påverkan av Covid-19 på kroppsuppfattning och motivation till träning. Detta för att kunna diskutera kring möjlig påverkan på funna resultat.
1.6 Sammanfattning
Kvinnor är den gruppen som använder sociala medier mest (Internetstiftelsen, 2020) och är även den grupp som upplever mest ångest, oro och ängslan (Folkhälsomyndigheten, 2020). Kunskapsläget om påverkan av Covid-19 pandemin är bristfällig men har föreslagit att psykiska besvär har ökat sedan utbrottet av Covid-19 (Folkhälsomyndigheten, 2020). Om den psykiska hälsan kan påverkas positivt via sociala medier skulle många nås på grund av den höga prevalensen av användandet. Därmed skulle psykisk ohälsa kunna förebyggas hos en stor andel människor. Fitspiration är en del av sociala medievärlden som syftar till att motivera till en hälsosam livsstil och fysisk aktivitet (Boepple & Thompson, 2016; Holland & Tiggemann, 2017; Simpson & Mazzeo, 2016; Talbot et al., 2017; Tiggemann & Zaccardo,
2015; Tiggemann et al., 2018;Griffiths et al., 2018;Alberga, S., Withnell, S. & Von Ranson, K., 2018; Raggatt et al., 2018; Carotte et al., 2015; Robinson et al., 2017). Eftersom fysisk aktivitet kan förebygga olika typer av psykisk ohälsa och fungerar som behandling (Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA), 2016) skulle en ökning av fysisk aktivitet i gruppen unga kvinnor göra en stor skillnad för prevalensen av psykisk ohälsa. Huruvida fitspiration-innehåll på sociala medier kan motverka psykisk ohälsa och motivera till hälsosamma beteenden är fortfarande oklart. Forskning inom området är dock eniga om att innehållet kan vara problematiskt.
2.0 Kunskapsöversikt
2.1 Existerande forskning
2.1.1 Tidigare forskning om sociala medieanvändning & psykisk ohälsa
Sociala medieanvändningen hos unga kan utgöra en risk för depressiva symtom, social ångest och utseendeångest (Hawes et al., 2020). Vidare kan användandet även leda till en negativ effekt på välbefinnande, självkänsla och kroppsuppfattning (Richards et al., 2015). Sociala medier är också en källa till felinformation då påståenden och inlägg inte behöver genomgå någon faktakontroll (Wang et al., 2019).
2.1.2 Tidigare forskning om fitspiration & kroppsuppfattning
Både kvalitativ och kvantitativ forskning har undersökt fitness-innehåll på sociala medier, men att forska på innehållets effekter och samband med olika utfall hos kvinnor är relativt nytt. Tidigare forskning har studerat negativa konsekvenser av det smala skönhetsidealet bland kvinnor och har bland annat funnit samband mellan exponering av fitspiration och negativ kroppsuppfattning (Ralph-Nearman, C. & Filik, R., 2020). Fitspiration är mer studerat och associerat med en negativ kroppsuppfattning hos män (Barlett, C., Vowels, C. & Saucier, D., 2008). Resultatet från flera studier visar att kvinnor hellre vill ha en smal och muskulös kropp än en “enbart smal” kropp (Ralph-Nearman, C. & Filik, R., 2020; Wiklund et al., 2017; Robinson et al., 2017; Prichard et al., 2020).
En gemensam slutsats från flera studier är att konsumering av fitspiration på sociala medier är korrelerat med en negativ kroppsuppfattning (Ralph-Nearman, C. & Filik, R., 2020; Wiklund et al., 2017; Robinson et al., 2017; Prichard et al., 2020). Ätstörningssymtom och tvångsträning är överrepresenterade hos fitness-innehållsskapare på sociala medier (Holland, G. & Tiggemann, M., 2017). Ätstörningssymtom korrelerar även med följandet av fitspiration på sociala medier (Carotte et al., 2015; Griffiths et al., 2018). Mycket tyder på att det atletiska idealet som visas upp som “fitspiration” är jämförbart med smalhetsidealet (Ralph-Nearman, C. & Filik, R., 2020). Vid analys av innehållet blir konklusionen att innehållet uppmanar till en problematisk attityd mot kroppsuppfattning, ätstörningar, kroppsideal och fitness (Alberga, S., Withnell, S. & Von Ranson, K., 2018). Pilgrim & Bohnet-Joschko (2019) drar en slutsats om att framgång i träning inte mäts i fysisk prestation utan snarare utseende i fitspiration på sociala medier.
2.1.3 Tidigare forskning om motivation till fysisk aktivitet
Frederick och Ryan (1993) visade (med introduktionen av MPAM-R) att kvinnor i högre grad än män ägnar sig åt fysisk aktivitet på grund av kropps-relaterade motiv (ex. för att se bättre ut, gå ner i vikt eller bli vältränad). Personer som ägnar sig åt sport/idrott (ex. tennis, ridning och simning) gör det i större grad på grund av intresse, tillfredsställelse och utvecklande av kompetens jämfört med personer som ägnar sig åt vanlig träning (ex. träning på gym, aerobics och löpning) som istället gör det på grund av kropps-relaterade motiv. I samma studie hittades korrelationer mellan fysisk aktivitet som grundar sig i kropps-relaterad motivation och svårare depression, ångest (båda negativt korrelerade) och låg självkänsla (positivt korrelerat). Att ägna sig åt fysisk aktivitet på grund av tillfredsställelse/intresse och kompetens korrelerade positivt med positiva psykologiska utfall (ex. upplevd tillfredsställelse och kompetens).
Ryan et al. (1997) delade upp MPAM-R-kategorin kropp till utseende och fitness och visade att kvinnor i högre grad än män ägnade sig åt fysisk aktivitet på grund av utseende- och fitness-relaterade motiv. De visade även att längden på träningspassen och hur tillfredsställande träningen var, korrelerade positivt med poäng i kategorierna kompetens/utmaning samt tillfredsställelse. Kategorierna fitness och social korrelerade också med hur tillfredsställande träningspasset var samtidigt som utseende-kategorin inte
korrelerade med något utav dessa utfall. I samma studie visades höga poäng i alla kategorier av motivation relatera till högre tillfredsställelse vid träning oavsett motiv och högre motivation tycktes vara associerat med hög tillfredsställelse. Tillfredsställelse visades vara en prediktor för deltagande i fysisk aktivitet och avhopp, där höga poäng i kategorin tillfredsställelse associerades med högt deltagande och lågt avhopp.
DeVitis et al. (2020) föreslår att sociala medier kan vara ett verktyg för att öka fysisk aktivitet hos användarna genom yttre motivation. Samtidigt är det är oklart om fitspiration-innehåll motiverar konsumenten till ökad träning och hälsosamma beteenden (Raggatt et al., 2018;Easton et al., 2018; Robinson et al., 2017 ; Prichard et al., 2020). Yttre motivation tycktes vara den huvudsakliga motivationen till fysisk aktivitet vid en interventionsstudie, där 61% av deltagare uttryckte ett behov av att känna skyldighet till någon annan för att träna (O’Dougherty et al., 2010). Inre motivation ger dock en större benägenhet till fysisk aktivitet än de som rapporterade en yttre motivation till aktiviteten (DeVitis et al., 2020). O’Dougherty et al. (2010) rapporterade att en stor del av deltagarna fortsatte ägna sig åt fysisk aktivitet för att få en bättre kroppsbild och/eller för att gå ner i vikt. Dessa är faktorer som öppnar upp för fler frågeställningar angående motivation till fysisk aktivitet och fitspiration.
2.2 Kunskapsluckor
Tidigare forskning har undersökt om fitspiration motiverar till ökad fysisk aktivitet men har inte kvantitativt undersökt motivationens grund, dvs. vilka önskade konsekvenser som motiverar individerna till ökad fysisk aktivitet. Sambandet mellan konsumering av fitspiration och kroppsuppfattning har i viss mån undersökts men forskning som kvantitativt undersöker detta på en svensk population har inte hittats. Studier som undersöker sambandet mellan utseendeångest och exponering för fitspiration fattas. Istället har exponering för sociala medier generellt studerats. De flesta artiklar som publicerats på området uppmanar till ytterligare forskning om hur konsumenterna av innehållet påverkas psykiskt, både negativt och positivt, och om innehållet motiverar till ökad träning eller inte. Samtliga studier på området har använt sig av olika mätmetoder och är därmed svåra att jämföra och dra säkra slutsatser utifrån.
2.3 Sammanfattning
Sociala medieanvändningen i helhet hos unga kan utgöra en risk för ett flertal negativa utfall på den psykiska hälsan (Hawes et al., 2020; Richards et al., 2015). Sociala medie trenden fitspiration som syftar till att inspirera till en mer hälsosam livsstil verkar enligt ett flertal studier korrelera med ohälsa hos konsumenterna (Ralph-Nearman, C. & Filik, R., 2020; Wiklund et al., 2017; Robinson et al., 2017; Prichard et al., 2020; Carotte et al., 2015; Griffiths et al., 2018). Samtliga studier på området klargör att mer forskning behövs för att kunna säkerställa hur sambandet ser ut. Kvantitativ forskning på en svensk population som undersöker sambandet har inte hittats. Att sociala medier skulle kunna vara ett verktyg för motivation till fysisk aktivitet föreslår DeVitis et al. (2020). Huruvida fitspiration innehållet kan vara en motivation till ökad fysisk aktivitet är dock fortfarande oklart (Raggatt et al., 2018; Easton et al., 2018; Robinson et al., 2017 ; Prichard et al., 2020). Studier som undersöker hur motivationen ser ut hos de som följer fitspiration saknas och utgör därmed en stor kunskapslucka.
3.0 Syfte
Den här uppsatsen syftar till att undersöka sambandet mellan fitspiration konsumtion på sociala medier och kroppsuppfattning och utseendeångest hos unga kvinnor som studerar eller har studerat (inom de senaste två åren) idrott- och folkhälsovetenskap. Studien syftar även till att undersöka motivationens grund hos de som följer fitspiration och inte följer fitspiration samt om skillnader i konsumtion hänger ihop med olika motiv bakom fysisk aktivitet.
3.1 Frågeställningar
● Vilket samband finns mellan konsumering av fitspiration på sociala medier och kroppsuppfattning/utseendeångest hos kvinnor som studerar eller har studerat idrott-och folkhälsovetenskap?
● Vad grundar sig motivationen till fysisk aktivitet i hos kvinnor som studerar eller har studerat idrott- och folkhälsovetenskap och följer fitspiration på sociala medier?
- Skiljer sig motiven mellan dem som följer och dem som ej följer fitspiration? - Skiljer sig motiven beroende på hur ofta fitspiration konsumeras?
- Anser följarna till fitspiration att innehållet motiverar till fysisk aktivitet?
3.2 Hypotes
Tidigare forskning på området är eniga om att det verkar finnas ett samband mellan fitspiration på sociala medier och negativ kroppsuppfattning (Ralph-Nearman, C. & Filik, R., 2020; Wiklund et al., 2017; Robinson et al., 2017; Prichard et al., 2020) därav utformades följande hypotes: “Det finns ett positivt samband mellan konsumering av fitspiration på sociala medier och kroppsuppfattning/utseendeångest hos kvinnor som studerar eller har studerat idrott- och folkhälsovetenskap”
Forskning på huruvida fitspiration kan motivera till fysisk aktivitet är inte lika entydig (Raggatt et al., 2018; Easton et al., 2018; Robinson et al., 2017 ; Prichard et al., 2020). Studier av Robinson et al. (2017) och Prichard et al. (2020) med resultat som tyder på att fitspiration inte motiverar till fysisk aktivitet har använt sig av metoder som är diskutabla. En kvalitativ studie har dock visat att följare till fitspiration följer innehållet i syftet att få motivation till fysisk aktivitet (Easton et al., 2018) därav utformades följande hypotes: “Kvinnor examinerade eller studerande inom idrott- och folkhälsa som följer fitspiration anser att innehållet motiverar till fysisk aktivitet”
Hur motiven till fysisk aktivitet ser ut hos dem som följer fitspiration samt om de skiljer sig från de som inte följer innehållet är inte undersökt. Pilgrim & Bohnet-Joschko (2019) drar en slutsats om att framgång i träning inte mäts i fysisk prestation utan snarare utseende i fitspiration på sociala medier. Med denna slutsats samt resultaten från Frederick och Ryan (1993) och Ryan et al. (1997) som tyder på att kvinnor i hög grad motiveras av utseende- och fitness-relaterade motiv utformades hypoteserna: “Motivationen till fysisk aktivitet hos kvinnor examinerade eller studerande inom idrott- och folkhälsa som följer fitspiration grundar sig i hög grad i motivet utseende, jämfört med de som ej följer innehållet” samt “graden av motivation som grundar sig i utseende-relaterade motiv ökar med mer konsumtion av fitspiration”.
4.0 Metod
4.1 Studiedesign
Studiedesignen var en kvantitativ tvärsnittsstudie. Information inhämtades vid ett tillfälle med hjälp av en webbaserad enkät (bilaga 2).
4.2 Urval
Urvalet var kvinnor som studerar eller har studerat (inom de senaste två åren) på Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm. Urvalet var tänkt att representera kvinnor som studerar eller har (inom dem senaste två åren) studerat folkhälsa/idrottsvetenskap i Sverige. Totalt N=1822 medlemmar (både män och kvinnor) kontaktades samtidigt 4 januari 2021 via inlägg i elva facebookgrupper med medlemmar som studerar eller har studerat på GIH. (Medlemsantalet är inte ekvivalent med individantalet eftersom individerna kunde vara medlem i fler än en grupp). Bifogat i inlägget finns enkät (bilaga 2), som även innehåller GIH:s samtyckesblankett och information om studien. I inlägget (bilaga 3) uppmanades kvinnor som studerar eller har studerat (inom de senaste två åren) på GIH till deltagande i studien. Enkäten samlades in den 18 januari. Under den tvåveckorsperiod som enkäten var utlämnad (4 januari-18 januari) gjordes ett påminnelseinlägg den 11 januari 2021.
4.3 Mätmetod
Exponering och utfall mättes med en webbaserad enkät. Enkäten var en sammanställning av frågor från enkäterna; AAI (Veale et al., 2014), EDE-Q (Fairburn & Beglin, 1994), MPAM-R (Frederick & Ryan, 1993; Ryan et al., 1997) samt några egenkonstruerade frågor. Frågorna från AAI och MPAM-R översattes till svenska för att underlätta för läsaren. Enkäten pilottestades 9:e december 2020 på en grupp om tre personer, lik studiegruppen i avseendendet ålder (M=23 år) och kön. Gruppen ombads förutom att svara på enkäten, att ge kritik och informera oss kring möjliga missförstånd och svårigheter med enkäten. Gruppen ombads dessutom att informera oss om tidsåtgången för ifyllandet av enkäten. Utifrån detta genomgick enkäten revidering där vi ändrade grammatiska fel.
4.3.1 Sociala medieanvändning & fitspiration
Sociala medieanvändningen samt exponering för fitspiration mättes med egenkonstruerade enkätfrågor. Exempel på frågor som användes; “Känner du till fitspiration?” med svarsalternativen “Ja” eller “Nej”. “Om Ja; Följer du fitspiration på sociala medier (ex. instagram, facebook, snapchat, twitter, tiktok, youtube)?” med svarsalternativen “Ja” eller “Nej och “Om Ja; Varför följer du personer som publicerar detta innehåll? (Fyll i det alternativ som stämmer bäst)” med svarsalternativen “Innehållet motiverar mig, “För att få tips/råd kring träning/kost”, “För att få information om träningsredskap/kläder””På grund av personernas utseende” och “Annat” där fritextsvar efterfrågades.
4.3.2 Kroppsuppfattning & utseendeångest
Kroppsuppfattning mättes med en fråga från enkäten EDE-Q (Fairburn & Beglin, 1994) som används vid identifiering av ätstörning. Frågorna baseras på de fyra senaste veckorna. Frågan som användes var; “Under de senaste två veckorna (14 dagar): Har din figur påverkat hur du tänker om (bedömer) dig själv som person?”. Med svarsalternativen “Inte alls”, “Lite grann”, “Ganska mycket” och “Mycket”. En egenkonstruerad fråga användes också för att mäta kroppsuppfattningen “Tycker du om din kropp?” med svarsalternativen “Ja” eller “Nej”. Utseendeångest mättes med enkäten AAI (Veale et al., 2014) som är utformad för att mäta förekomsten av utseendeångest samt för att kunna fastställa en BDD diagnos. Enkäten består av tio påståenden. Respondenten ska svara påståendena med en siffra (1-4) där 1 betyder “Inte alls” och 4 “Hela tiden”. Exempel på påståenden från enkäten är (1) “Jag jämför aspekter av mitt utseende med andra”, (4) “Jag grubblar över tidigare händelser eller anledningar för att förklara varför jag ser ut som jag ser ut” och (6) “Jag är fokuserad på hur jag upplever att jag ser ut, snarare än på min omgivning”. En totalpoäng per person räknades ut genom att addera svaren från samtliga tio påståenden. Där högre poäng betyder mer utseendeångest.
4.3.3 Motivation till fysisk aktivitet
Motiv till fysisk aktivitet mättes med enkäten MPAM-R (Frederick & Ryan, 1993; Ryan et al., 1997). Enkäten mäter styrkan av fem olika motiv till att man ägnar sig åt fysisk aktivitet där respondenten bör ha sin huvudsakliga fysiska aktivitet i tanken. De fem motiven är:
fitness, utseende, kompetens/utmaning, social och tillfredsställelse. Enkäten består av 30 påståenden där respondenten ska svara på med en siffra (1-7) beroende på hur sant påståendet är, 1 betyder “Inte alls sant” och 7 “Väldigt sant”. Exempel på påståenden är: (1) “För att jag vill vara vältränad”, (2) “För att det är roligt”, (3) “För att jag tycker om att ägna mig åt aktiviteter som fysiskt utmanat mig”, (5) “För att jag vill gå ner i vikt eller behålla vikten för att se bra ut”, (6) “För att jag vill vara med mina vänner”. Varje deltagare erhöll en viss poäng per motiv som jämfördes mellan grupperna konsumerar och konsumerar inte fitspiration samt hur ofta fitspiration konsumerades. Högre poäng avläses som högre motivation enligt kategorin. Subjektiv bedömning om fitspiration-innehåll motiverar till fysisk aktivitet efterfrågades med en egenkonstruerad enkätfråga: “Anser att du att fitspiration-innehåll motiverar dig till fysisk aktivitet?”, med svarsalternativen; “Ja”, “Nej” och “Jag följer inte fitspiration”.
4.3.4 Störfaktorer
Störfaktorerna psykiska diagnoser, subjektiv påverkan på utfallen av Covid-19 och boendesituation mättes genom egenkonstruerade frågor i syfte att kunna justera för dessa och diskutera möjlig påverkan på resultatet. Exempel på frågor som användes; “Hur ser din boendesituation ut?” med svarsalternativen “Bor med familj”, “Bor med sambo”,“Bor ensam” och “Annat”. “Har du diagnostiserats med något av följande?” med svarsalternativen “Depression”, “Någon form av ångest”, “Någon form av ätstörning”, “Dysmorfofobi (BDD)” och “Nej (ingen av dem)”. “Upplever du att du sedan covid-19 brutit ut fått en försämrad motivation till träning?” med svarsalternativen “Ja” och “Nej”. “Upplever du att du sedan covid-19 brutit ut har fått en försämrad kroppsuppfattning?” med svarsalternativen “Ja” och “Nej”. Regelbunden fysisk aktivitet mättes med frågan; “Ägnar du dig åt regelbunden fysisk aktivitet på minst måttlig intensitet (ex. rask promenad, jogging, löpning, styrketräning, simning, lagsport/sport mm.)?”, med svarsalternativen “Ja” och “Nej”.
4.3.5 Validitet och reliabilitet
Studier på området har använt sig av olika mätmetoder, därför var valet av mätmetod inte självklart. Att studera fitspiration och dess påverkan på olika utfall är relativt nytt och
validerade enkäter har inte funnits. Denna begränsning gjorde att egna enkätfrågor kring användandet och konsumeringen av fitspiration och sociala medier utformades.
Vid mätning av utseendeångest användes AAI (Veale et al., 2014) som användes vid en liknande studie där korrelationen mellan sociala medier i helhet och utseendeångest undersöktes (Hawes et al., 2020). AAI har visats ha en hög validitet och reliabilitet (Veale et al., 2014). En fråga ur enkäten EDE-Q (Fairburn & Beglin, 1994) valdes ut för att mäta kroppsuppfattning. Enkätens validitet och inter-reliabilitet har beprövats och visats vara hög (Fairburn & Cooper, 1987). Hela enkäten (EDE-Q) används vid identifiering av ätstörning och har använts i korrelationsstudier mellan ätstörning och fitspiration (Griffiths et al., 2018; Ralph-Nearman & Filik., 2020). Då kroppsuppfattning avsågs att mätas, och en negativ kroppsuppfattning ingår i diagnoskriterier för ätstörning (Wallin et al., 2015), valdes en fråga som avser att mäta detta ut. För att komplettera mätmetoden för kroppsuppfattning utformades en egen fråga som endast har två svarsalternativ (“Ja” eller “Nej”) i syfte att få ett mer tydligt avgränsat svar.
Enkäten MPAM-R användes vid mätning av motivation bakom fysisk aktivitet. Denna enkät har tidigare använts i studier där motivation i olika grupper (ex. skillnad mellan sport- och träningsutövare) jämförts och har visats ha en hög reliabilitet och validitet (Frederick & Ryan, 1993; Ryan et al., 1997). En förutsättning för att enkäten MPAM-R ska mäta korrekt är att personen som besvarar ägnar sig åt fysisk aktivitet. Därför utformades en fråga som tog reda på om personen är regelbundet fysiskt aktiv.
Subjektiv påverkan av Covid-19 pandemin undersöktes då kunskapsläget kring detta är oklart (Folkhälsomyndigheten, 2020). Störfaktorer som valdes ut att mäta var subjektiv påverkan av Covid-19 på kroppsuppfattning och motivation till fysisk aktivitet. Även hur boendesituationen ser ut hos studiepopulationen då ensamhet kan påverka utfallen (Lund, 2015).
4.4 Etiska överväganden
Möjlig etikprövning diskuterades med handledaren som beslutade att det inte var nödvändigt. Pågrund av behandlingen av känslig information garanterades deltagarna anonymitet samt att känslig information raderas efter att uppsatsen är godkänd och publicerad i DIVA. Deltagarna
informerades om studiens syfte, att deras medverkan var frivillig och att de när som helst kunde avbryta utan att uppge anledning (Vetenskapsrådet, 2002).
4.5 Databearbetning & analys
4.5.1 Fitspiration & kroppsuppfattning/utseendeångest
Datan behandlades via programmet SPSS och redovisas statistiskt med korrelationsanalyser, både i tabellform och genom diagram (scatterplots). Vid korrelationerna användes Spearmans rho, detta då de flesta av våra uppmätta variabler är ordinaldata samt att datan hade enstaka extremvärden. Detta är anledningar till att spearman rho skall användas vid korrelationsanalys istället för pearsons korrelationskoefficient (Ejlertsson, 2019). För att redovisa skillnader mellan grupper användes boxplot.
4.5.2 Fitspiration & motivation
Datan behandlades via programmet SPSS och redovisas statistiskt med T-test och variansanalys. För att besvara frågeställningen “Skiljer sig motiven mellan dem som följer och dem som ej följer fitspiration?” användes oberoende T-test där studiepopulationen delades in i grupperna “följer” och “följer inte” fitspiration. T-testet används i stora stickprov vid jämförelse av två grupper vid en tidpunkt även då den studerade variabeln inte är normalfördelad. Svaret på frågan om vad som definieras som ett stort stickprov varierar från cirka 30 till mer än 100 utifrån hur sne fördelningen är. Om n >30 kan normalapproximationen tillämpas om avvikelsen från normalfördelningen inte är för stor. Vid analys av motiv till fysisk aktivitet, beroende på hur ofta man följer fitspiration (“flera gånger/ dag”, “en gång/ dag”, “flera dagar/ vecka “eller “någon dag/ vecka”) gjordes en variansanalys vilket är motsvarigheten till t-test då flera grupper jämförs. Variansanalysen gjordes genom Kruskal-Wallis test som används vid icke-parametrisk data (Ejlertsson, 2019).
5.0 Resultat
5.1 Studiegrupp
Enkäten var tillgänglig för N=1822 gruppmedlemmar (både män och kvinnor). Endast kvinnliga medlemmar ombads att svara. Medlemsantalet är inte ekvivalent med individantalet eftersom individerna kan vara medlem i fler än en grupp. Dessa parametrar gör svarsfrekvensen svår att uppskatta. N=85 kvinnor besvarade enkäten. Deltagare i studien var kvinnor som studerar eller har studerat (inom de senaste två åren) vid Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm i åldern 19-40 (Median = 26, SD = 4,331).
Av de n=85 som besvarade frågan “Använder du sociala medier?” svarade 100% att de använder sociala medier. Av de n=84 som besvarade frågan “Hur ofta använder du sociala medier?” svarade n=79 (94%) att dem använder sociala medier flera gånger/dag, n=3 (4%) att de använder sociala medier en gång/dag, n=2 (2%) att de använder sociala medier flera dagar/vecka och n=0 att det använder sociala medier någon dag/vecka.
Av de N=82 som besvarade frågan “Hur ser din boendesituation ut?” svarade n=31 (38%) att de bor tillsammans med sambo, n=28 (34%) att de bor ensamma, n=18 (22%) att de bor med familj och n=5 (6%) annat. Av de N=85 som besvarade frågan “Ägnar du dig åt regelbunden fysisk aktivitet på minst måttlig intensitet (ex. rask promenad, jogging, löpning, styrketräning, simning, lagsport/sport mm.)?” svarade n=81 (95%) ja och n=4 (5%) nej.
Av de N=85 som besvarade frågan “Har du någon av följande diagnoser?” svarade n=56 (65,8%) ingen av dessa, n=18 (21,1%) att de hade någon form av ångest, n=7 (8,2%) att de hade någon form av ätstörning, n=4 (4,7%) att de hade depression och n=0 svarade att dem hade diagnosen BDD.
5.2 Fitspiration
Av de n=81 kvinnor som besvarade enkätfrågan “Känner du till fitspiration?” svarade n=61 (75,3%) att de kände till fitspiration och n=20 (24,7%) att de inte kände till fitspiration. Resterande n=4 personer lämnade antingen blankt eller svarade både ja och nej. N=73 (85,8% av total n) besvarade enkätfrågan “Följer du fitspiration?”, n=38 (52%) svarade ja och n=35
(48%) svarade nej. N=42 personer (49% av total n) besvarade enkätfrågan “Hur ofta konsumerar du fitspiration?”. N=18 (42,8%) svarade flera gånger/ dag, n=10 (23,8%) svarade en gång/ dag, n=8 (19%) svarade flera dagar/ vecka och n=6 (4,2%) svarade någon dag/ vecka.
Varför följer du fitspiration? Antal (n)
Innehållet motiverar mig 24
För att få tips/råd kring träning/kost 27
För att få info om träningskläder/redskap
6
På grund av personernas utseende 10
Annat 1
Tabell 1. Anledning till konsumtion av fitspiration.
I tabell 1. står anledningar till varför man följer fitspiration. N = 43 besvarade enkätfrågan “Varför följer du fitspiration?”. N= 25 gav ett svar och n= 18 gav 2 eller fler anledningar som svar. Anledningen “Innehållet motiverar mig” fick 24 svar, “För att få tips/ råd kring träning/kost” fick 27 svar, “För att få information om träningskläder/redskap” fick 6 svar, “På grund av personernas utseende” fick 10 svar och annat fick 1 svar.
5.3 Kroppsuppfattning & utseendeångest
Av de n=84 som besvarade frågan “Upplever du att du sedan covid-19 brutit ut har fått en försämrad kroppsuppfattning?” svarade n=62 (73,8%) nej och n=22 (26,1%) ja. Av de n=81 som besvarade frågan “Under de senaste två veckorna (14 dagar): Har din figur påverkat hur du tänker om (bedömer) dig själv som person?” svarade n=16 (19,7%) inte alls, n=41 (50%) lite grann n=41 (25%) ganska mycket, och n=3 (3,7%) mycket. Av de n=80 som besvarade frågan “Tycker du om din kropp?” svarade n=58 (72,5%) ja och n=22 (27,5%) nej .
Figur 1. Histogram över fördelningen av totalpoäng på AAI enkäten (där högre poäng betyder mer utseendeångest). Maxpoäng =40.
5.3.1 Korrelationer mellan fitspiration & kroppsuppfattning/utseendeångest Korrelationsanalys mellan konsumtion av
fitspiration (följer/ följer inte) och:
Korrelationskoefficient (Spearman’s rho)
P-värde *
Tycker du om din kropp? 0,020 0,869
Har din figur påverkat hur du tänker om (bedömer) dig själv som person? (De senaste 14 dagarna)
0,080 0,506
Totalpoäng på AAI -0,066 0,592
Tabell 2. Korrelationsanalys mellan frågorna “Tycker du om din kropp”, “Har din figur påverkat hur du tänker om (bedömer) dig själv som person? (De senaste 14 dagarna)?” och totalpoäng i AAI med och konsumtion av (om personer följer eller inte följer) fitspiration. Spearman’s rho användes vid analys. * Signifikant om P < 0,05.
Figur 2. Scatterplot över korrelationsanalys mellan totalpoäng på AAI och och konsumtion av (om personer följer eller inte följer) fitspiration. ( r=-0.066, P=0,592)
Vid korrelationsanalys mellan totalpoäng på AAI och frågan “Följer du fitspiration?” (Ja eller Nej) (tabell 2.) hittades inga signifikanta korrelationer. I figur 2. redovisas sambandet mellan totalpoäng på AAI och om man följer eller inte följer fitspiration. Inget samband kan avläsas.
Korrelationsanalys mellan hur ofta man konsumerar fitspiration och:
Korrelationskoefficient (Spearman’s rho)
P-värde *
Tycker du om din kropp? -0,072 0,664
Har din figur påverkat hur du tänker om (bedömer) dig själv som person? (De senaste 14 dagarna)
-0,052 0,747
Totalpoäng på AAI -0,237 0,146
Tabell 3. Korrelationsanalys mellan frågorna “Tycker du om din kropp”, “Har din figur påverkat hur du tänker om (bedömer) dig själv som person? (De senaste 14 dagarna)?” och totalpoäng i AAI med hur ofta fitspiration konsumeras (frekvenskonsumtion) (n konsumerar antingen flera gånger/ dag, en gång/ dag, flera dagar/ vecka eller någon dag/vecka). Spearman’s rho användes vid analys.* Signifikant om P < 0,05.
Samtliga korrelationer i tabell 3 var icke signifikanta (P > 0.05).
Figur 3. Scatterplot över korrelationsanalys mellan totalpoäng på AAI och hur ofta fitspiration konsumeras (frekvenskonsumtion) (n konsumerar antingen flera gånger/ dag, en gång/ dag, flera dagar/ vecka eller någon dag/vecka). ( r=-0.237, P=0,146)
Vid korrelationsanalys mellan totalpoäng i AAI och hur ofta fitspiration konsumeras (flera gånger/dag, en gång/dag, flera dagar/vecka eller någon gång/vecka) (tabell 3.) hittades inga signifikanta korrelationer. I figur 3. redovisas sambandet mellan totalpoäng i AAI och frekvens konsumtionen av fitspiration (flera gånger/dag, en gång/dag, flera dagar/vecka eller någon gång/vecka) . Inget samband kan avläsas.
5.3.2 Skillnad i AAI mellan de som följer & inte följer fitspiration
Figur 4. Boxplot över skillnaden i totalpoäng på AAI och konsumtion av (om personen följer eller inte följer) fitspiration.
Vid oberoende t-test mellan medelvärdet på totalpoäng i AAI enkäten och grupperna “följer” (M=11.09) och “följer inte” (M=10.39) fitspiration visades inga signifikanta skillnader (P=0,644). I figur 4. redovisas skillnaden i medelvärdet på totalpoäng i AAI enkäten mellan grupperna “följer och “följer inte” fitspiration.
5.4 Motivation
5.4.1 Motivation till fysisk aktivitet
N=85 (100%) besvarade enkätfrågan “Anser du att fitspiration-innehåll motiverar dig till fysisk aktivitet?”, varav 41,1% togs bort från resultatet då de svarade “Följer ej fitspiration”. Resterande n=50 (58,8%) besvarade enkätfrågan med ja n=32 (37,6%) och nej n=18 (21,2%) (Figur 5.). N=85 (100%) besvarade enkätfrågan “Upplever du att du sedan covid-19 brutit ut fått en försämrad motivation till fysisk aktivitet?” varav n=33 (38,8%) svarade ja och n=52 (61,2%) svarade nej.
Figur 5. Cirkeldiagram över antalet n som anser att fitspiration-innehåll motiverar till fysisk aktivitet.
5.4.2 Övergripande resultat från MPAM-R
Samtliga deltagare (n=85, 100%) besvarade alla påståenden och erhöll en totalpoäng i kategorierna fitness, kompetens/utmaning, social och tillfredsställelse. N=1 besvarade inte alla påståenden och erhöll inte en totalpoäng i kategorin utseende. N=84 erhöll en totalpoäng i utseende-kategorin. Vid en jämförelse mellan grupper och kategorier tas hänsyn till maxpoäng och antal påståenden eftersom dessa skiljer sig mellan kategorierna.
Kategori Utseende Fitness Kompetens/utmaning Social Tillfredsställelse
Maxpoäng 42 35 49 35 49
Antal påståenden 6 5 7 5 7
Tabell 4. Maxpoäng och antal påståenden per kategori i MPAM-R.
Fördelningen över poäng i varje kategori i MPAM-R (fitness, utseende, kompetens/utmaning, social och tillfredsställelse) i hela studiepopulationen presenteras nedan i fem histogram. Där högre poäng betyder att större motivation till fysisk aktivitet grundar sig i den kategorin/ i det motivet.
Figur 6. Histogram över fördelningen av poäng i kategorin fitness (MPAM-R) (där högre poäng betyder större motivation av fitness-skäl). Maxpoäng = 35.
Figur 7. Histogram över fördelningen av poäng i kategorin utseende (MPAM-R) (där högre poäng betyder större motivation av utseende-skäl). Maxpoäng = 42.
Figur 8. Histogram över fördelningen av poäng i kategorin kompetens/utmaning (MPAM-R) (där högre poäng betyder större motivation av kompetens/utmanings-skäl). Maxpoäng = 49.
Figur 9. Histogram över fördelningen av poäng i kategorin social (MPAM-R) (där högre poäng betyder större motivation av sociala skäl). Maxpoäng = 35.
Figur 10. Histogram över fördelningen av poäng i kategorin tillfredsställelse (MPAM-R) (där högre poäng betyder större motivation av tillfredsställelse-skäl). Maxpoäng = 49.
Medelpoäng/ antal påståenden
Utseende Fitness Kompetens/utmaning Social Tillfredsställelse
Följer fitspiration 4,911 6,248 * 5,875 3,274 5,902
Följer inte fitspiration 4,760 5,988 * 5,877 3,542 5,861
Konsumerar fitspiration flera ggr/dag 5,213 6,500 * 6,055 2,756 5,897 Konsumerar fitspiration en gång/dag 4,583 5,880 5,757 3,380 6,028 * Konsumerar fitspiration flera dagar/vecka 5,000 6,126 * 5,554 3,776 5,411 Konsumerar fitspiration någon dag/vecka 4,555 6,300 * 5,714 2,500 5,667
Tabell 5. Medelvärdet (M) i poäng per kategori med hänsyn till antal påståenden. * Högst medelpoäng i gruppen.
För samtliga deltagare (grupperna “följer” och “följer inte” fitspiration) fick kategorin fitness i genomsnitt högst poäng. I gruppen som konsumerar fitspiration var kategorin fitness den med högst medelpoäng förutom i den grupp som konsumerade en gång/dag. I denna grupp hade istället kategorin tillfredsställelse högst medelpoäng. Alla grupper fick lägst medelpoäng i kategorin social. Kategorin utseende är på fjärde plats i ordningen i samtliga grupper.
5.4.3 MPAM-R & konsumtion av fitspiration
Vid jämförelse mellan grupper i samma kategori krävs ingen hänsyn till maxpoäng och antal påståenden. Därför utförs följande analyser utifrån medelvärde i maxpoäng per grupp.
Oberoende T-test mellan medelvärde poäng i MPAM-R
Följer fitspiration Följer inte fitspiration Differens medelv.
P-värde *
Medelpoäng (Mmax) MPAM-R Utseende
29,47 28,56 0,91 0,688
Medelpoäng (Mmax) MPAM-R Fitness 31,24 29,94 1,30 0,220
Medelpoäng (Mmax) MPAM-R Kompetens/utmaning
41,13 41,14 0,01 0,995
Medelpoäng (Mmax) MPAM-R Social 16,37 17,71 1,34 0,461
Medelpoäng (Mmax) MPAM-R Tillfredsställelse
41,32 41,03 0,29 0,866
Tabell 6. Oberoende t-test mellan medelpoäng (Mmax) i enkäten MPAM-R (indelat i delarna utseende, fitness, kompetens/utmaning, social och tillfredsställelse) och konsumtion av (om personen följer eller inte följer) fitspiration. * Signifikant om P < 0,05.
Inga signifikanta skillnader hittades (P > 0,05) vid jämförelse mellan medelpoäng i alla fem kategorier och om fitspiration följs eller inte.
Variansanalys mellan medianpoäng i MPAM-R och hur ofta man konsumerar fitspiration
Kruskal-wallis test (p-värde*) Independent-samples Median Test (p-värde*) MPAM-R Utseende 0,599 0,402 MPAM-R Fitness 0,318 0,875 MPAM-R Kompetens/utmaning 0,505 0,201 MPAM-R Social 0,451 0,301 MPAM-R Tillfredsställelse 0,551 0,429
Tabell 7. Variationsanalys mellan medianpoäng i enkäten (indelat i delarna utseende, fitness, kompetens/utmaning, social och tillfredsställelse) och hur ofta fitspiration konsumeras (frekvenskonsumtion) (n konsumerar antingen flera gånger/ dag, en gång/ dag, flera dagar/ vecka eller någon dag/vecka). * Signifikant om P < 0,05.
Inga signifikanta skillnader i medianvärde (P > 0,05) hittades vid jämförelse mellan olika mängd konsumtion av fitspiration och alla fem kategorier.
5.5 Covid-19
Korrelationsanalyserna gjordes även med justering för covid-19. I korrelationsanalyserna mellan följandet av fitspiration och totalpoäng på AAI, frågan: “Tycker du om din kropp?” samt frågan: “Under de senaste två veckorna (14 dagar): Har din figur påverkat hur du tänker om (bedömer) dig själv som person?” (tabell B1.) justerades resultaten för frågan: “Upplever du att du sedan covid-19 brutit ut har fått en försämrad kroppsuppfattning?” genom en Multivariat analys. Även efter denna justering var resultaten inte statistiskt signifikanta (bilaga 4).
6.0 Diskussion
6.1 Syfte & frågeställningar
Den här uppsatsen syftar till att undersöka sambandet mellan fitspiration konsumtion på sociala medier och kroppsuppfattning och utseendeångest hos unga kvinnor som studerar eller har studerat (inom de senaste två åren) idrott- och folkhälsovetenskap. Studien syftar även till att undersöka motivationens grund hos de som följer fitspiration och inte följer fitspiration samt om skillnader i konsumtion hänger ihop med olika motiv bakom fysisk aktivitet.
● Vilket samband finns mellan konsumering av fitspiration på sociala medier och kroppsuppfattning/utseendeångest hos kvinnor som studerar eller har studerat idrott-och folkhälsovetenskap?
● Vad grundar sig motivationen till fysisk aktivitet i hos kvinnor som studerar eller har studerat idrott- och folkhälsovetenskap och följer fitspiration på sociala medier?
- Skiljer sig motiven mellan dem som följer och dem som ej följer fitspiration? - Skiljer sig motiven beroende på hur ofta fitspiration konsumeras?
- Anser följarna till fitspiration att innehållet motiverar till fysisk aktivitet?
6.2 Huvudsakliga Fynd
6.2.1 Fitspiration och kroppsuppfattning
Inga samband mellan följandet av fitspiration på sociala medier och kroppsuppfattning/utseendeångest (tabell 2., figur 2.) hittades. Vidare hittades heller inga samband mellan frekvenskonsumtionen av fitspiration och kroppsuppfattning/utseendeångest (tabell 3., figur 3.). Detta förkastar vår hypotes “Det finns ett positivt samband mellan konsumering av fitspiration på sociala medier och kroppsuppfattning/utseendeångest hos kvinnor som studerar eller har studerat idrott- och folkhälsovetenskap”. Det motstrider även den gemensamma slutsatsen från ett flertal studier där konsumering av fitspiration på sociala medier är korrelerat med en negativ kroppsuppfattning hos unga kvinnor (Ralph-Nearman, C.
& Filik, R., 2020; Wiklund et al., 2017; Robinson et al., 2017; Prichard et al., 2020). Att det inte hittades några samband kan bero på skillnader i studiepopulationen. Wiklund et al., (2017) Robinson et al., (2017) och Pritchard et al. (2020) undersöker sambandet hos unga kvinnor som studerar, dock inte i en grupp som enbart studerar folkhälsa/ idrottsvetenskap. Gemensamt för deltagarna i denna studie är utbildningen inom folkhälsa/idrottsvetenskap, vilket väcker frågor kring utbildningens betydelse på kroppsuppfattning och konsumering av fitspiration. Studiepopulationen är också utmärkande då 95% uppger sig vara regelbundet fysiskt aktiva på minst måttlig intensitet vilket är högre än statistik från folkhälsoenkäten där andelen kvinnor 16-29 år som ägnar sig åt regelbunden fysisk aktivitet uppges vara 72% (SCB, 2018). Självrapporterad data är inte ett tillförlitligt sätt att mäta fysisk aktivitet på. Det kan lätt ske en överskattning (CES, 2019) vilket kan innebära att de verkliga siffrorna för andelen fysiskt aktiva både i den studerade populationen och i statistik från SCB är lägre. Vidare uppger 21,1% i studiepopulationen att de har någon form av ångestdiagnos vilket är lägre än de 66% som en rapport från folkhälsomyndigheten anger för gruppen kvinnor 16-29 år (Folkhälsomyndigheten, 2020). Dessa är parametrar som indikerar att studiepopulationen verkar vara en frisk grupp vilket möjligtvis kan förklara att de som grupp hade en övervägande positiv kroppsuppfattning.
100% uppgav att det använder sociala medier, varav 94% av dem uppgav att de använder sociala medier flera gånger/dag. Hawes et al. (2020) gör konklusionen att sociala medieanvändningen i helhet hos unga kan utgöra en risk för depressiva symtom, social ångest och utseende ångest. Hawes et al. (2020) presenterar ett resultat från AAI enkäten på M=26.76 hos unga (12-25 år) kvinnor som studerar. Ett resultat från denna studie presenteras genom ett medelvärde av totalpoängen från AAI enkäten uppdelat i två grupper, de som följer (M=11.09) och de som inte följer fitspiration (M=10.39) (figur 4.). I båda grupperna är medelvärdet >50% lägre än medelvärdet Hawes et al. (2020) presenterar. Richards et al. (2015) drar en parallell mellan social mediaanvändandet och negativa effekter på välbefinnande, självkänsla och kroppsuppfattning. Trots den höga användningen av sociala medier i studiepopulationen uppgav 72,5% att det tycker om sin kropp, 69,7% uppgav att deras figur lite grann eller inte alls har påverkat hur dem tänker om sig själva som person under de senaste 14 dagarna och 74% att de inte har någon form av ångest eller depressionsdiagnoser. Detta väcker vidare frågeställningar kring huruvida populationen unga kvinnor som studerar eller har studerat folkhälsa/idrottsvetenskap (inom de senaste 2 åren) påverkas av sociala medieanvändningen i helhet.
Wang et al. (2019) trycker på att uttalanden på sociala medier inte genomgår någon fakta kontroll och därmed är en stor källa till felinformation. Vidare gör Alberga, S., Withnell, S. & Von Ranson, K. (2018) slutsatsen att fitspiration innehåll på sociala medier uppmanar till en problematisk attityd mot kroppsuppfattning. Samtliga i studiepopulationen har en påbörjad eller avslutad utbildning inom folkhälsa/idrottsvetenskap och bör därmed vara bättre på att skilja på fitspiration inlägg som grundar sig i vetenskaplig evidens och inlägg som utgår ifrån valda sanningar. Detta kan vara en faktor till att de fitspiration konton som följs i populationen är selektivt utvalda och inte representerar innehållet för alla fitspiration inlägg. Att kvinnor som inte studerar folkhälsa/idrottsvetenskap inte har samma kunskap inom området skulle kunna vara en anledning till att innehållet blir mer problematiskt.
6.2.2 Motivation & fitspiration
Resultatet i denna studie inhämtades med hjälp av en egen översättning av enkäten MPAM-R (Frederick & Ryan, 1993; Ryan et al., 1997) vilket innebär att motiv till fysisk aktivitet mättes snarare än yttre/inre motivation. Enligt Fredrick och Ryan (1993) kan kategorin tillfredsställelse ses som inre motivation och kategorin “kropp” (vilket innefattar både fitness och utseende) som yttre motivation. Samtliga i studien fick hög medelpoäng i kategorin tillfredsställelse (följer: M=5,902, följer inte: M=5,861), i jämförelse med de andra kategorierna, vilket innebär att personerna ägnar sig åt fysisk aktivitet för att aktiviteten i sig är tillfredsställande och trevlig (tabell 5.). Detta kan ses i positiv bemärkelse då inre motivation ger en större benägenhet till fysisk aktivitet än de som motiveras av yttre motivation (DeVitis et al., 2020). Att den studerade gruppen motiveras till stor del av inre motivation skiljer sig från påståendet att; beteenden relaterade till hälsopromotion ofta sker på grund av önskade yttre konsekvenser (Patrick & Williams, 2012). Medelvärdet i poäng skiljer sig även från resultatet i en tidigare studie av Ryan et al. (1997) där n=89 kvinnor i genomsnitt fick M=4,75 i tillfredsställelse. Ryan et al. (1997) nämner att personer som börjar ägna sig åt fysisk aktivitet av fitness-motiv kan komma att tycka om aktiviteten i sig och därför fortsätta ägna sig åt fysisk aktivitet av den anledningen. En lång erfarenhet/ mycket tid ägnad åt fysisk aktivitet vara en förklarande faktor till varför samtliga fick en hög medelpoäng i kategorin tillfredsställelse. I genomsnitt fick de som följer fitspiration högst poäng i kategorin fitness (följer: M=6,248, följer inte: M=5,988). Höga poäng i
fitness-kategorin innebär att man tränar för att förbättra sin fysik/kondition och är det största skälet till varför kvinnor ägnar sig åt träning (ex. löpning och styrketräning) enligt Ryan et al. (1997). Kvinnorna i deras studie fick ett medelpoäng, M=6,24, i kategorin fitness som inte skiljer sig stort från denna studie.
Samtliga deltagare i denna studie fick ett högt medelpoäng i kategorin kompetens/utmaning (följer: M=5,875, följer inte: M=5,877) i jämförelse med övriga kategorier samt resultatet från Ryan et al. 1997 där medelvärdet i denna kategori var M=4,81. Denna kategori innebär att personen ägnar sig åt fysisk aktivitet för att få nya färdigheter och för utmaningens skull. Att studiegruppen studerar idrottsvetenskap och folkhälsa skulle kunna vara en förklarande faktor till dessa resultat. I Ryan et al. (1997) fick kvinnorna i genomsnitt M=4,26 i kategorin social vilket också var det lägsta bland alla kategorier. Det sociala motivet fick även i den här studiegruppen lägst poäng (följer: M=3,274, följer inte: M=3,542).
Ingen statistisk skillnad i motiv bakom ägnad fysisk aktivitet om fitspiration följs eller inte hittades (tabell 6.). Resultatet från O’Dougherty et al. (2010) rapporterade att en hög andel tränade för att förbättra sin kroppsbild och vid en analys av fitspiration-innehåll drog Pilgrim och Bohnet-Joschko (2019) slutsatsen att prestation i fysisk aktivitet mäts via utseendet mer än fysisk prestation. Dessa två slutsatser tillsammans skulle kunna tyda på att följare av fitspiration motiveras av utseende-relaterade grunder. I denna studie fanns ingen statistisk skillnad mellan grupperna vad gäller utseende som motiv (följer: Mmax=29,47, följer inte: Mmax=28,56, p=0,688) (tabell 6.). Utseende var på fjärde plats i ordningen vid en jämförelse mellan kategorierna (följer: M=4,911 följer inte: M=4,760). Detta innebär att utseende inte är den största motiverande faktorn till fysisk aktivitet i den här studiepopulationen oavsett om fitspiration följs eller inte. Detta motsäger hypotesen: “Motivationen till fysisk aktivitet hos kvinnor examinerade eller studerande inom idrott- och folkhälsa som följer fitspiration grundar sig i hög grad i motivet utseende, jämfört med de som ej följer innehållet”. Trots detta resultat listades fitspiration-profilernas utseende på tredje plats som en anledning till att man följer fitspiration. Ryan et al. (1997) presenterade ett medelvärde på M=5,66 i kategorin utseende. Utseende-motivet hade i den studien näst högst medelpoäng av de fem motiven. Resultatet i denna studie visade inte heller någon statistisk skillnad i motiv bakom ägnad fysisk aktivitet beroende på hur ofta fitspiration konsumerades (tabell 7.). Därför förkastas hypotesen: “Graden av motivation som grundar sig i utseende-relaterade motiv ökar med mer
konsumtion av fitspiration”. Resultatet från Fredrick och Ryan (1993) visar på att typen av fysisk aktivitet (sport eller generell träning) påverkar motivet bakom ägnad fysisk aktivitet. Om denna faktor tagits hänsyn till hade möjligtvis statistiskt signifikanta skillnader funnits. Typ-II fel kan också ligga bakom resultaten och vara anledningen till att signifikanta skillnader inte hittats.
Majoriteten av följarna till fitspiration, N=32 (64%), ansåg att de motiveras av fitspiration till fysisk aktivitet (figur 5.). Vid listade anledningar till varför man följer fitspiration anges “innehållet motiverar mig” som den näst största anledningen efter “för att få tips/råd kring träning/kost”. Dessa resultat styrker vår hypotes att “kvinnor examinerade eller studerande inom idrott- och folkhälsa som följer fitspiration anser att innehållet motiverar till fysisk aktivitet”. De går även i linje med DeVitis et al. (2020) som föreslog att sociala medier kan vara ett verktyg för att öka fysisk aktivitet hos användarna. Resultatet är en subjektiv bedömning av varje deltagare i studien vilket fortfarande lämnar en oklarhet i huruvida fitspiration-innehåll motiverar följarna till fysisk aktivitet vilket var en slutsats i flera studier (Raggatt et al., 2018; Easton et al., 2018; Robinson et al., 2017; Prichard et al., 2020).
6.2.3 Diskussion om störfaktorer & Covid-19
Trots att 33 av 85 (38,8 %) ansåg att de har fått en försämrad motivation till fysisk aktivitet på grund av Covid-19 pandemin uppgav 81 av 85 (95%) att dem är regelbundet fysiskt aktiva. Därför diskuterades inte resultatet justerat efter denna faktor. 73,8% upplever inte att de har fått en försämrad kroppsuppfattning sedan Covid-19 bröt ut. Inga signifikanta skillnader hittades vid multivariata analyser mellan konsumeringen av fitspiration och subjektiv påverkan av Covid-19 på kroppsuppfattning. Detta är indikatorer på att Covid-19 pandemin inte har påverkat de variabler som avsågs att undersökas i studiepopulationen. Vid sammanställning av hur boendesituationen såg ut i studiepopulationen uppvisades en relativt jämn fördelning. Därför diskuteras inte denna faktor.
6.3 Styrkor & svagheter
6.3.1 StyrkorDenna studie har undersökt frågeställningar kring motivation som inte tidigare undersökts och frågeställningar som tidigare studerats om fitspiration och kroppsuppfattning på en ny population (svenska kvinnor som studerar eller har studerat idrott- och folkhälsovetenskap). Förutom dessa frågor undersökte vi även störfaktorer såsom subjektiv effekt av covid-19 pandemin på utfallen (motivation och kroppsuppfattning), kända diagnoser (depression, ångest, BDD och ätstörningar) och boendesituation (som kan ha haft påverkan på grund av Covid-19 pandemin). De övergripande teman (psykisk ohälsa och sociala medier) i denna studie är relevanta i dagens samhälle och kan generera nya hypoteser och kunskaper. Vid sammanställning av enkätformuläret användes enkäterna enkäterna AAI (Veale et al., 2014), EDE-Q (Fairburn & Beglin, 1994), MPAM-R (Frederick & Ryan, 1993; Ryan et al., 1997) som i sitt originalspråk är beprövade enkäter. Enkäten genomgick ett pilottest med en grupp (n=3) lik (avseende kön och ålder) den studiepopulation som studerats.
6.3.2 Svagheter
Syftet med denna studie var bland annat att bidra till tidigare forskning om fitspiration, sociala medier och kroppsuppfattning. En svårighet med området är att definitionen för fitspiration är bred vilket innebär att innehållet kan skilja sig åt. Detta medför risken att olika typer av fitspiration innehåll kan ha olika påverkan på dess konsumenter vilket inte tagits hänsyn till i denna studie. Tidigare studier har undersökt fitspiration på sociala medier samt kroppsuppfattning med olika mätmetoder och enkäter. Därmed kan inte resultatet från denna studie felfritt jämföras med tidigare studier inom området. Studien syftade även till att undersöka motivation till fysisk aktivitet och konsumtionen av fitspiration. MPAM-R tar upp 5 kategorier av motiv till fysisk aktivitet (fitness, utseende, tillfredsställelse, social och kompetens/utmaning) och det är möjligt att ytterligare typer av motiv finns (ex. tävling) som inte har mätts. En stor svaghet med det egenkonstruerade enkätformuläret som använts i denna studie är att översättningen av enkäterna AAI och MPAM-R till svenska gjordes på egen hand. Detta medför brister såsom felöversättning och gör därmed enkäten mindre valid och realiabel. Efter datan samlats in hittades en redan översatt version (vid sökning via
den korrekt översatta (Enander, 2014) och vår översättning kunde vi hitta 12 fel (vilka endast var synonymer). Denna felkälla riskerar att uppstå för enkäten MPAM-R som också översattes. Enkäten sammanställdes via google forms och skickades ut via grupper på facebook. Insamlingsmetoden är sådeles inte felfri och ett exakt antal kontaktade individer kan inte säkerställas (och därmed inte exakt svarsfrekvens). Personer som inte tillhör studiepopulationen kan ha kontaktats och svarat på enkäten. Risken minimerades genom att kontakta privata klassgrupper på GIH och var tydliga med att endast kvinnor skulle svara. Både den låga svarsfrekvensen och att flera som svarade på enkäten inte besvarade alla frågor kan leda till typ-2 fel. Ett flertal personer gav två svar på frågor man endast skulle ge ett svar, dessa svar raderades vid analys. Läsaren bör på egen hand dra slutsatser om resultatet då tvärsnittsstudier som studiedesign medför risker för ytterligare störfaktorer och enkäter som metod medför flera felkällor såsom: Minnesbias, rapporteringsbias och missuppfattningar.
6.4 Framtida forskning
Fler studier behövs för att säkerställa om ett samband finns mellan fitspiration kroppsuppfattning/utseendeångest. Studier på området har använt sig av olika mätmetoder och är därför svåra att jämföra. Vidare bör framtida forskning undersöka om det finns skillnader i hur sambandet mellan fitspiration-innehåll och kroppsuppfattning/utseendeångest ser ut i grupper med olika utbildningsnivåer. Framtida forskning bör även studera om utbildning är en avgörande faktor vid undersökning av samband mellan fitspiration och kroppsuppfattning/utseendeångest. Resultaten från denna studie väcker frågeställningar kring kroppsuppfattningen hos studiepopulationen unga kvinnor som studerar folkhälsa/idrottsvetenskap. Framtida studier bör pröva hypotesen att kvinnor som studerar folkhälsa/idrottsvetenskap har en har en mer positiv kroppsuppfattning än kvinnor generellt. Vidare bör studier undersöka om utbildning i idrott-/folkhälsovetenskap är skyddande mot de negativa effekter som fitspiration enligt tidigare studier (Ralph-Nearman, C. & Filik, R., 2020; Wiklund et al., 2017; Robinson et al., 2017; Prichard et al., 2020) är korrelerat med. Huruvida fitspiration kan motivera till fysisk aktivitet är fortfarande en stor kunskapslucka. Resultaten från denna studie tyder på att konsumeringen av fitspiration innehåll kan motivera till fysisk aktivitet hos kvinnor som studerar eller har studerat idrott-/folkhälsovetenskap men fler studier behövs för att kunna säkerställa detta. Framtida studier bör även undersöka om
