Huvudtolkning - En boxningsmatch

Denna tolkningsfas är det sista steget i tolkningsprocessen och därmed kommer att innefatta en helhetstolkning av det som sagts i de tidigare faserna. Vi kommer alltså att sträva efter att finna en koppling mellan alla delar och försöka få en helbild likt ett paraply som täcker tolkningen av datamaterialet. I huvudtolkningen förväntas alltså studiens frågeställning besvaras genom att presentera en röd tråd som skapar en helhetsbild av det insamlade resultatet. När datainsamlingen bearbetades i denna fas liknande kvinnornas upplevelser en boxningsmatch där anfall och försvar var centralt. Detta då helhetsbilden som framträdde i denna fas visade att kvinnorna antingen valde att underkasta sig den manliga normen eller kämpa mot den. Det kunde även vara en kombination av dessa två, men kvinnornas

inställning lutade sig oftast mer åt ett håll. Oavsett om kvinnorna försökte anpassa sig eller stå emot normerna var de tvungna att kämpa sig igenom, precis som en boxare måste arbeta hårt oavsett om hen går till anfall eller försvar.

Presentationen av helhetsbilden kommer därav att delas upp i två teman där en

boxningsmatch är den grundläggande inspirationskällan. Innehållet i dessa två teman kommer vidare att kopplas samman med kvinnornas yrkesidentitet och dess utveckling.

7.1 Anfall

Temat innefattar upplevelser som påvisar att kvinnor ständigt utsätts för motstånd och därmed hindras från att skapa och forma sina egna villkor då dessa varit konstruerade sedan dess födsel. Narrativen skildrar hur kvinnorna likt en boxningsmatch går till anfall när de får ta emot slag i form av exempelvis trakasserier, förminskning och ifrågasättning av

kompetens. Det visar alltså hur kvinnorna istället för att ta emot slagen och acceptera situationen, reser sig upp och går till anfall. De teman från den fördjupade tolkningen som faller i i anfallstemat är: Kvinnornas upplevelser av den manliga normen, Kvinnornas upplevelser av männens uteslutningsstrategier, Trakasserier gentemot kvinnan, Identitet och Identitetsförändring samt Kvinnornas strategier.

Kvinnornas medvetenhet om dess underordnad hindrade dem inte från att skapa nya karriärmöjligheter. Även om det kom att betyda att de fick göra uppoffringar som att jobba övertid och inte ha tiden för att natta sina barn. Anfallsläget kopplat till temat kvinnornas

position. Redan när kvinnorna trädde in på arbetsplatsen rådde det förutfattade meningar kring kvinnor och dess kompetens. Kvinnorna som befann sig i anfallsläge försökte motbevisa dem nedvärderande stereotyperna gentemot kvinnor för att bli respekterade. Kvinnorna var medvetna om att stereotyperna inte var personligt riktade mot dem, utan var ett resultat av sociala konstruktioner. Det kan vara svårt att ge motståndaren hårda slag om man besitter en personlig relation till denne, men lätt när boxningsmatchen betraktas som ett spel och motståndaren en spelare. De bekämpade stereotyperna genom att motbevisa dess kompetens och därmed klättra högre upp i den hierarkiska trappan. Genom att avvisa de manliga normerna förlorade kvinnorna inte sin integritet då de inte lät sig själva underkastas normen för att bli en medlem. I boxningsringen strävade kvinnorna istället att höja sin position och inte nöja de manliga kollegorna. Kvinnorna trotsade den manliga normen för att reducera isärhållandet och på så sätt öka chansen för större karriärmöjlighet, men också för att sticka ut och låta kompetensen tala för sig själv.

Anfallsläget kopplat till temana kvinnors upplevelse av männens uteslutningsstrategier och kvinnors strategier påvisade att kvinnorna inte satte på sig offerkoftan utan bekämpade underordningen de befann sig i. Detta genom att ta vara på varje chans de fick till att träda fram och visa vad de gick för. De väntade inte på möjligheterna, utan skapade de själva genom att göra uppoffringar som motbevisade den stereotypen där kvinnan endast kopplades med familj och moderskap. Datorspelsdesignern berättade att hon tilldelades arbetsuppgifter med mindre ansvar som inte ansågs betydelsefulla och även kunde nekas till projekt som hon länge velat vara en del av. Genom att arbeta sena kvällar, något som faller utanför ramarna för rollen som en mamma, lyckades hon finna en balans mellan moderskap och karriär, vilket resulterade i att hon uppnådde en högre position på arbetsplatsen. Detta motbevisade

stereotypen om att kvinnan inte är till för karriär. Byggingenjören berättade att hon jobbade upp sig från att vara en av få kvinnliga byggingenjörer bland män till att vara projektledare och ledde över männen. Kvinnorna trodde på sin kompetens då de var medvetna om att de besitter samma formella - och reella kompetens som männen. Som anfallsspelare är det alltså viktigt att tro på sin kompetens för att vinna matchen.

Något som var återkommande och gemensamt i kvinnornas narrativ var motstånd i form av objektifiering. Utifrån det som berättades tolkades det som att kvinnorna i många situationer behandlades som objekt. Dataspelsdesigners berättade att hennes manliga VD tog sig friheten att pussa henne utan tillåtelse eller hänsynstagande för hennes integritet. Hon lät honom dock inte ta för givet att hans beteende var normalt och acceptabelt, och därav gjorde hon

motstånd. Detta genom att värna om sin integritet och inte underkasta sig för karriärens skull. I skådespelarens fall var det manliga kollegor och regissörer som sexuellt trakasserade henne, utan att ta hänsyn till att hon var ett subjekt med integritet. Kvinnan som jobbade på macken upplevde liknande då hon stötte på kunder som kunde visa närgångenhet och uttrycka olämpliga kommentarer om hennes kropp. Mäklaren berättade att hon utsattes för verbal objektifiering. Hon fick oftast höra “lilla gumman” av männen, vilket hon påstod var något en manlig kollega i hennes ålder aldrig skulle få höra. Detta då det skulle betraktas som ett respektlöst beteende. Mannen anses alltså vara ett subjekt med känslor och integritet och som man därmed bör vara försiktig med, medan känslor och integritet avlägsnas från kvinnan som inte anses kunna göra motstånd då hon är ett objekt. När kvinnor väl står emot de negativa kommentarerna och den negativa jargongen anses de vara griniga, känsliga, men främst feminina, alltså tillhörande den negativa polen. Männen behandlade alltså kvinnorna som objekt, alltså något utan innehåll, något som inte har en integritet och känslor och därav inte kan göra motstånd. Detta kan kopplas till Beauvoirs teori som säger att “man föds inte till

kvinna man blir det”. Dessa kvinnor valde att inte följa samhällets tillskrivna essens av det kvinnliga könet, utan valde att skapa sin egen. De valde att göra motstånd för att visa vilka de var och skapa en bild av sig själva hos de andra. De lät inte sexistiska skämt och

nedvärderande jargonger normaliseras på arbetsplatserna. Detta gjorde exempelvis

skådespelerskan genom att polisanmäla mannen som sexuellt trakasserade henne. Kvinnorna trädde alltså inte in i en given roll på arbetsplatsen och anpassade sig efter den. Trots denna inställning handskades kvinnorna flertal gånger med negativa känslor där självet utsattes för nedvärdering, avvisning, skam och anklagelse. Detta upplevde de kunde ifrågasätta dess självuppfattning och var de var kapabla till att åstadkomma inom arbetet. Detta utnyttjade de istället som ett verktyg för att ta sig upp och slå tillbaka. De lärde känna sina spelare för att ta sig in i det manliga nätverket. Utifrån det kvinnorna berättar tolkas det som att de efter flera ronder av stereotypiska trakasserier lärt sig att identifiera situationer där isärhållandet

förstärks. Detta gör att det blir mer naturligt för kvinnan att flytta sig i olika riktningar för att undvika slagen som förstärker fördomarna gentemot kvinnor.

Anfallsläget kopplat till temat identitet och identitetsförändringar påvisar att kvinnorna formade en identitet som inte var ett resultat av anpassade förändringar efter den manliga normen. Kvinnorna upplevde att det tuffa motståndet fick de att bli starkare. Detta då de började ifrågasätta dess självbild och därmed utvecklade en identitet som stärkte dess

tålamod, effektivitet, personliga krav och gav de mer skinn på näsan. Istället för att brytas ned och låta det påverka karriärmöjligheterna, vände de detta till ett motiverande verktyg som för många av kvinnorna resulterade till att de tog hem förstapriset i boxningsmatchen.

7.2 Försvar

Temat innefattar upplevelser där kvinnorna väljer att anpassa sig till manliga normen. Likt en boxningsmatch håller kvinnorna handskarna framför ansiktet och låter motståndaren slå. De försöker alltså skydda sig från slagen utan att slå tillbaka, en strategi som påvisar att

kvinnorna valt att underkasta sig normen och tillfredsställa dem manliga motståndarna. De teman från den fördjupade tolkningen som faller i i anfallstemat är: Kvinnornas upplevelser av den manliga normen, Att vara kvinna/Påminnas om att man är kvinna, Kvinnan anpassar sig samt Identitet och Identitetsförändringar.

Försvarsläget kopplat till temat Kvinnornas upplevelser av den manliga normen påvisar att kvinnorna befinner sig i en underordnad position. Redan när kvinnorna trädde in på

arbetsplatsen rådde det förutfattade meningar kring kvinnor och dess kompetens. Det tolkas som att kvinnorna som befann sig i ett försvarsläge tonade ner på den kvinnliga ytan och utvecklade ett starkare förhållningssätt som liknade den manliga ytan. Butikschefen och byggingenjören tonade ner genom att undvika smink och kläder som vanligtvis förknippas med kvinnan. När kvinnorna tonade ner sitt kvinnliga yttre försvagades synen på dem som avvikande från den manliga normen och därmed minskade isärhållandet. När kvinnan alltså anpassar sig försvagas isärhållandets logiker och kvinnan accepteras och blir en medlem. Försvarsläget kopplat till temat Att vara kvinna och att påminnas om att man är kvinna påvisar att kvinnorna ständigt försökte motbevisa de negativa attribut de blev tillskrivna. Istället för att träda in på arbetsplatsen och skapa sina essenser och den bild de ville att andra skulle få av dem, kastades de direkt in i en roll där de tvingades bekämpa motgångar. Då rollerna var tillskrivna negativa attribut hann kvinnorna inte ge dem en essens, utan trädde in i den klarkonstruerad. Det första kvinnorna fick handskas med på sina arbetsplatser var frigörelsen av de negativa attributen. De fick alltså likt en boxningsmatch träda in i ringen och vara redo att försvara sig och slå tillbaka. Det tolkades dock som att vissa av kvinnorna endast valde att slå tillbaka i början, men senare inpå anställningen valde att försvara sig i

form av anpassning. Detta då de upplevdes griniga, känsliga och svaga när de väl gjorde motstånd. Kvinnorna fick alltså genom anpassning ständigt jaga efter respekt och bekräftelse. Inkompetens var feminiserad och kunskap förknippades med maskulinitet vilket ledde till att kvinnan associerades med bristfälliga färdigheter, kunskap och erfarenheter. När kvinnan väl var skicklig och duktig uppmärksammades inte hennes färdigheter, hon var istället tvungen att förtjäna respekt. Försvarsläget kopplat till temana Att vara kvinna samt Identitet och identitetsförändringar visar på att kvinnorna formade en ny yrkesidentitet för att passa in och accepteras och på så sätt minimera den skeva kvinnosynen och det hårda utanförskapet. Butikschefen berättade att hennes vänner kunde uppleva en förändring i hennes identitet i form av förändrad jargong och maskulin klädstil. Det tolkas som att hon anammat den önskade maskulina yrkesrollen så pass mycket att den blivit en del av henne även utanför arbetsplatsen. I skådespelarens narrativ framkom liknande identitetsförändring. Då hennes yrkesroll innebar att upprätthålla idealkroppen blev hennes yrkesidentitet något hon aldrig kunde lämna på arbetsplatsen, utan blev en del av hennes livsstil. Hon var exempelvis tvungen och äta rätt och träna i hennes privatliv för att få jobb inom branschen. Kvinnorna upplevde att den nedvärderande jargongen bland männen minskade när de tog del av denna och skrattade med männen istället. Brandkvinnan berättade att den referensgrupp hon var en del av bestod av män, vilket resulterade till att hon utvecklade en manlig jargong. En jargong som utomstående kvinnor hade provocerats av och upplevt kvinnoförtryckande. På detta vis skapade hon en kontakt med sin grupp och betraktades som en medlem, då männen inte påmindes om att hon var kvinna. Männens manliga kultur stärks när kvinnan är en minoritet och inte går mot anfall. Den hierarkiska logiken förstärks då männen stärker den

dominerande normen. Det tolkas alltså som att kvinnorna i boxningsmatchen lärde sig att hålla handskarna framför ansiktet och ta emot slagen i form av att acceptera skämt och jargong.

8. Diskussion

I detta avsnitt kommer resultatet att kopplas samman med de tidigare avsnitten i form av en diskussion. Resultatet kommer alltså att diskuteras i relation till studiens syfte och

frågeställning, tidigare forskning och den teoretiska och begreppsliga referensramen.

8.1 Syfte och frågeställning

Vårt syfte med denna studie var att undersöka hur kvinnors yrkesidentitet formas inom mansdominerade yrken i motsättning till genusnormer. Vi ville alltså studera hur kvinnornas upplevelser av genusnormerna på dess arbetsplatser påverkade deras identitetsskapande. Intresse låg på att studera kvinnornas subjektiva upplevelser i deras offerskap, alltså hur de valde att definiera sig själva när de befann sig i den utsatta positionen och hur detta

påverkade deras val av handlingar. Detta då åtkomst till sådana upplevelser kan bidra till förståelse för hur kvinnornas identiteter formas i relation till dess underordnade ställning. Resultatet vi kom fram till var en metaforisk beskrivning av en boxningsmatch där kvinnorna antingen befann sig i en anfallsposition eller försvarsposition när de stötte på motsättningar. De som befann sig i anfallspositioner utsattes ständigt för motstånd som hindrade dem från att skapa och forma sina egna villkor. De fick träda in i en yrkesroll som hade givna villkor och som kvinnorna endast förväntades följa och upprätthålla. Dessa villkor var ett resultat av stereotypiska egenskaper gentemot kvinnor där de ansågs avvikande från den idealiserade manliga normen.

Vår studie visar att den hierarkiska och isärhållandets logiker belyser hur kvinnorna anpassar sig på olika sätt till de mansdominerade yrkena. Antingen förstärks de manliga dragen eller tonar ned de kvinnliga dragen. Kvinnorna kände sig till en början maktlösa då de var

underordnade och männen hade makten till att bestämma vad som var accepterat och det som ansågs avvikande. Det kvinnorna gör i anfallsposition är att ifrågasätta normen och agera mot den för att bryta könsordningen. Könsordningen bryts genom att kvinnorna i

anfallspositionen agerar mot förväntningarna, står upp för sig själva och försvarar kvinnors rättigheter. Det kvinnorna gör i försvarsposition är att anpassa sig utefter de förutfattade normerna och reglerna som är konstruerade av männen. Vissa av kvinnorna var inte

medvetna om att de genomgick en identitetsförändring och att anpassningen påverkade de så pass mycket, å andra sidan var vissa kvinnor detaljerade om vad för typ av anpassning och uppoffringar som krävdes för att passa in. Skillnaden mellan kvinnorna i de olika

positionerna är att de handskas med underordningen på olika sätt. I försvarsposition anpassar man hellre sig för att inte betraktas vara gnällig, prydlig och känslosam medan

anfallspositioner väljer att inte ignorera och acceptera de negativa kommentarerna eller sär behandlingarna. För att motbevisa men främst för att kvinnan tröttnat på att låta männen bestämma över kvinnan och tro sig kunna kommentera deras kroppar och beteende. För kvinnorna i anfallsposition är det viktigare att isärhållandet bryts och att den hierarkiska logiken ifrågasätts. De sexistiska skämten och den hårda jargongen försvinner i

anfallsposition då kvinnorna gör motstånd och tas på allvar. På så sätt minskas inflytandet av den manliga kulturen genom att reducera den hårda jargongen och kvinnorna täcks inte längre av dimridåer och blir lika synliga som männen.

Kvinnorna strävade efter att få respekt och behandlas som vilken annan kollega som helst genom att avvisa trakasserier. När allt fler kvinnor börjar arbeta på mansdominerade yrken, leder det till att kvinnors kompetens faktiskt träder fram och ifrågasätter den manliga normen som ett ideal. När kvinnorna genom motstånd väljer att bevara den kvinnliga identiteten uppstår förändringar i det vertikala maktstrukturer som råder på mansdominerade

arbetsplatser. Förändringar där den manliga kulturen ifrågasätts och försvagas och därmed minskar isärhållandet.

Vår studie visar att kvinnan inte alls måste anpassa sig och tona ned den kvinnliga ytan för att fungera i ett mansdominerat yrke, utan att kvinnorna kan fokusera på att försvaga

isärhållandet och inte acceptera det hårda och tuffa förhållningssättet. Det vill säga att det helt enkelt finns andra sätt att bekämpa normen utan att behöva underkasta sig och forma en ny identitet med manliga toner. Att kvinnan uppfattas som annorlunda och avvikande på grund av att hon har ett kvinnligt beteeende eller utseende kan till en början skrämma kvinnor som är nybörjare. Men vår studie visar på att kvinnan med tiden vågar bryta sig loss och faktiskt implementera kvinnliga styrkor. Kvinnan ska aldrig känna att det är fel eller på något sätt avvikande att vara kvinnlig på en arbetsplats. Dels för att kvinnor ska få den uppmärksamhet och hyllning för deras utförda arbete men även för att bryta normen och skapa en plats för kvinnor inom alla yrken. Överlag visar vår studie att majoriteten av kvinnorna bevarade sin kvinnliga identitet trots att de konstant blev nedtryckta och uppmanades till att förändra den.

8.2 Tidigare forskning

Studiens resultat bekräftar mycket av det som lyfts upp i de tidigare studierna vi använt oss av. Vi kunde finna information i de studierna som återges i vårt resultat. Gemensamma nämnare mellan de vår studie och de tidigare forskningarna är att den nedvärderande stereotypiseringen som görs av kvinnor ligger till grund för den yrkesidentitet kvinnor formar. De konstruerar och formar en identitet där den manliga normen är idealet.

Något som framkom i både vår studie och de tidigare forskningarna var att kvinnor inom mansdominerade yrken tenderar att uppvisa känslor som inte stämmer överens med det de egentligen känner. I vår studie visades majoriteten av kvinnorna i början av dess anställning framvisa känslor som levde upp till den manliga normen. När de utsattes för sexistiska kommentarer och jargonger reagerade de inte negativt och gjorde motstånd, utan de skrattade med männen eller låtsades det var acceptabelt. Detta för att inte framstå som känsliga och griniga, två stereotypiska egenskaper som tenderar att förknippas med kvinnor. Könet som avviker den ideala manliga normen.

En annan gemensam nämnare mellan studierna var att kvinnan tenderar att tilldelas serviceinriktade arbetsuppgifter, alltså uppgifter som inte anses betydelsefulla och därmed kan utföras av vem som helst. I vår studie framkom att kvinnorna upplevde att de för sällan fick möjlighet till arbetsuppgifter där de kunde visa sin fulla potential och som kunde få de att klättra högre upp i yrket. Flera hade upplevt att de tilldelades serviceinriktade uppgifter där förutsättningarna till att göra karriär var begränsad då uppgifterna inte ansågs viktiga och inget de kunde göra gott intryck med. Då kvinnor sedan historiskt förknippats med familj och moderskap sätter det även sina spår i kvinnornas möjligheter i arbetslivet. Familj och

moderskap ledde till att kvinnors karriärmöjligheter begränsades då de ansågs vara ostabila. Detta då de inte ansågs kunna hantera två olika roller samtidigt, vilket var rollen som mamma och rollen som karriärkvinna. Att kombinera dessa två betraktas oftast som omöjligt för kvinnor då de inte ha tiden till att ägna sig åt karriären, något som individen anses behöva