Hypotesprövning

Förekomsten av samband bedöms utifrån värdet på den ostandardiserade b-koefficienten för kassalikviditet i analysen. Är koefficienten signifikant (under 10%) bedöms ett samband föreligga. Värdet på koefficienten visar hur stor effekt en ökning med 1% i kassalikviditet bedöms ge den beroende variabeln enligt modellen. Förklaringsgraden visar hur stor andel av den totala variationen i den beroende variabeln som hela modellen förväntas förklara. Den justerade förklaringsgraden tar hänsyn till antalet oberoende variabler. Korrelationsanalysen, förklaringsgraden och regressionsanalyserna vid olika likviditetsnivåer används i bedömning av hypotes 1. Regressionanalsyerna ligger till grund för hypotesprövningen av hypotes 2-5.

Hypotes 1

I korrelationsanalysen är korrelationskoefficienten, r, lägre mellan kvadrering av

kassalikviditet och lönsamhet än vad den är mellan kassalikviditet och lönsamhet vilket tyder på att det inte föreligger ett U-samband. En kvadrering innebär att ett kurvlinjärt samband ändras till ett linjärt vars styrka kan mätas genom korrelationskoefficienten. Om sambandet är U-format bör styrkan av koefficienten därför vara högre vid kvadrering vilket inte är fallet i denna analys. Detta styrks även av förklaringsgraden i den multipla regressionsanalysen.

Regressionsanalysen (utan kvadrering) av hela urvalet hade låg förklaringsgrad för både ROE och ROA (0,4% respektive 11,2) vilket innebär att modellen som helhet endast förklarat 0,4%

och 11,2 % av den totala variation i ROE och ROA. Vid tillägg av kvadrering i modellen ökade inte förklaringsgraden nämnvärt vilket indikerar på att det inte föreligger ett U-samband

mellan kassalikviditet och lönsamhet mätt som ROE och ROA. Resultatet från de olika

likviditetsnivåerna visade att det gick att påvisa ett positivt samband mellan kassalikviditet och lönsamhet för företag med en kassalikviditet under 2. För företag med en kassalikviditet över 2 fanns det inget signifikant samband. Detta tyder på att sambandet mellan likviditet och lönsamhet är positivt vid lägre likviditetsnivåer men sambandet försvinner när likviditetsnivån ökar. Eftersom det inte gick att påvisa att sambandet blev negativt går det inte att bekräfta en omvänd U-kurvan, men resultatet tyder på att sambandet är icke-linjärt eftersom den positiva effekten avtar och försvinner när likviditetsnivån ökar. H₀under hypotes 1 stipulerade att sambandet mellan kassalikviditet och avkastning ser ut som en inverterad U-kurva där ökning av kassalikviditet ökar avkastning upp till en viss nivå och vidare ökning av kassalikviditet minskar avkastning. Utifrån korrelationsanalysen och förklaringsgraden av hela urvalet samt av regressionsanalyserna vid olika likviditetsnivåer kan ett sådant samband inte bekräftas. H₀ ska därmed förkastas.

Hypotes 2

I den multipla regressionsanalysen av företag med en kassalikviditet under 1 var koefficienten för kassalikviditet inte signifikant i analysen med ROE som beroende variabel. Detta innebär att det inte finns ett signifikant samband mellan kassalikviditet och lönsamhet, mätt som ROE. I analysen med ROA som beroende variabel var koefficienten för kassalikviditet positiv (0,058) och signifikant på 5% signifikansnivå vilket innebär att det finns ett positivt samband mellan kassalikviditet och lönsamhet, mätt som ROA. Nollhypotesen för hypotes 2 ger att det finns ett positivt samband mellan kassalikviditet och avkastning om kassalikviditet är under 1 och H₀ bör accepteras i enlighet med resultatet på ROA.

Hypotes 3

För företag med en kassalikviditet lika med eller större än 1 och lägre eller lika med 2 visar resultatet ett positivt samband på 5% signifikansnivå med ROE (1,237) samt ett positivt samband med ROA (0,107) på 0,1% signifikansnivå. Vilket innebär att det föreligger ett positivt samband mellan kassalikviditet och lönsamhet, mätt som ROE och

ROA. Nollhypotesen för hypotes 3 ger att det inte finns något samband mellan

kassalikviditet och avkastning om kassalikviditet är lika med eller högre än 1 och lika med eller mindre än 2 och H₀ bör förkastas i enlighet med resultatet.

Hypotes 4

Regressionsanalys av företag med en kassalikviditet över 2 var koefficienten för kassalikviditet negativ men inte signifikant, varken i analysen med ROE som beroende variabel eller i analysen med ROA. Detta innebär att det inte fanns något signifikant samband mellan kassalikviditet och ROE eller ROA bland företag med en kassalikviditet över 2. Nollhypotesen för hypotes 4 ger att det finns ett negativt samband mellan

kassalikviditet och avkastning om kassalikviditet är över 2. Detta samband kunde inte påvisas och H₀ bör därmed förkastas i enlighet med det givna resultatet.

Hypotes 5

Regressionsanalys av olika branscher visade skillnader i resultatet. Koefficienten för kassalikviditet är signifikant för samtliga branscher, utom finans och försäkring, när lönsamhet mäts genom ROA. Samtliga koefficienter för kassalikviditet i analyserna med ROA som beroende variabel påvisar därför ett positivt samband mellan kassalikviditet och lönsamhet, mätt som ROA. Koefficienterna varierar mellan 0,021 inom jordbruk,

skogsbruk, fiske till 0,051 inom tillverkning. Signifikansnivån är lägst inom tillverkning (under 0,1%) och för övriga branscher under 5%. Den enda bransch som påvisar ett signifikant samband mellan kassalikviditet och ROE är tillverkning, koefficienten är negativ (-7,665) med en signifikansnivå under 0,1%. Resultatet indikerar på att det finns ett positivt samband mellan kassalikviditet och ROA i fyra av fem undersökta branscher.

Samt att det finns ett negativt samband mellan kassalikviditet och ROE i tillverkning, i övriga branscher finns inga signifikanta samband med ROE. H0under hypotes 5 stipulerade att sambandet mellan kassalikviditet och lönsamhet skiljer sig åt mellan branscher. Utifrån regressionsanalysen av branscher framgick det att samband saknas inom finans och försäkring men fanns i andra branscher och att resultatet för ROE skiljde

sig åt indikerar på att bransch har en påverkan på sambandet mellan kassalikviditet och lönsamhet. H0 kommer således att accepteras.

5.2 Diskussion

I följande avsnitt kommer studiens resultat analyseras och jämföras med tidigare

forskning och teori inom området. Skillnader och eventuella felkällor kommer diskuteras och presenteras samt en analys av studiens tillförlitlighet.

5.2.1 Jämförelse med tidigare forskning

Syftet med studien var att undersöka relationen mellan likviditet och lönsamhet. Det empiriska resultatet för hela urvalet visar ett negativt samband mellan kassalikviditet och ROE och ett positivt samband med ROA vilket innebär att studien erhållit olika samband beroende på vilket lönsamhetsmått som använts. Förklaringsgraden för samtliga modeller är relativt låg och det rimligt att anta att det finns flera andra variabler som har större effekt på variationen i lönsamhet än de som presenteras i modellen. Dock är sambanden som kunde påvisas signifikanta vilket innebär att sambandet bör återfinnas i populationen. Det vill säga,

signifikansnivån i resultatet indikerar på att resultatet är generaliserbart till populationen och att sambanden inte beror på en tillfällighet i urvalet, även om förklaringsgraden är låg. Den låga förklaringsgraden tyder snarare på att modellen inte är en lämplig prediktor för att förutsäga lönsamhet. Detta innebär även om samband mellan likviditet och lönsamhet återfinns förklarar det lite av variationen i lönsamhet.

Det positiva sambandet mellan likviditet och lönsamhet stöds av tidigare forskning (Bibi &

Amjad, 2007; Chukwunweike, 2014; Qureshi och Yousaf, 2014; Goddard et al. 2005). Ett positivt samband innebär att en ökning i likviditet leder till en ökning av lönsamhet och är känt sen tidigare i studien. Resultatet av det negativa sambandet mellan likviditet och lönsamhet där en ökning av likviditet leder till en minskning av lönsamhet stöds av tidigare studier (Eljelly 2004; Garcia-Teruel & Martinez-Solano 2007; Raheman & Nasr 2007; Shin & Soenen 1998).

Som tidigare presenterats tidigare i studien, har tidigare forskning gett varierande resultat och orsaken bakom detta är inte känd då flera faktorer såsom bransch, mått och område skiljer sig åt mellan studierna. Resultat från denna studie visade att sambandet ändrar riktning beroende på om lönsamhet definierades som ROE eller ROA. Det faktum att en studie baserats på samma urval och data ger olika resultat utifrån hur lönsamhet har operationaliseras stärker argumenten om att valda mått verkar ha en betydande effekt sambandet. Däremot går det inte heller att utesluta om det är andra bakomliggande faktorer som driver skillnaden vid måtten såsom andra variabler som har en större inverkan på ROA och ROE.

En annan faktor som kan ha haft en påverkan på resultatet är att studierna har gjorts i olika områden och länder. Studiens företag verkar inom Sverige medan många av de tidigare studierna har undersökningsområden i bland annat Asien, Afrika, USA, och delvis Europa.

Eftersom undersökt region kan vara en faktor som påverkar resultatet och denna studie endast ser till svenska företag är resultatet från studien främst jämförbart med länder som liknar Sverige.

En del av denna studie syftade till att undersöka om det förelåg branschskillnader. Bransch lyftes som en möjlig orsak till varierande resultat vilket delvis bekräftas i denna studie.

Eljellys (2004) studie stärker argumentet om att det föreligger branschskillnader. Studien visade att bransch påverkade både sambandet mellan likviditet och lönsamhet men också vilka mått som var relevanta för sambandet. Studien visade att balanslikviditet hade ett signifikant samband inom arbetsintensiva branscher såsom tjänstesektorn men inte i kapitalintensiva branscher där man räknar in bland annat jordbruk och tillverkning. Det här innebär att

sambandet mellan likviditet och lönsamhet i studien kan komma att påverkas av karaktären på verksamheten, typen av bransch samt måttet som tillämpas. I enlighet med Eljellys (2004) studie bör denna studiens branscher kunna delas in på liknande sätt där jordbruk, skogsbruk och fiske och tillverkning kan antas tillhöra den kapitalintensiva kategorin och finans-och försäkring, hotell-och restaurang samt handel kan antas verka inom de arbetsintensiva

branscherna. Resultatet av studien visade att av de fem branscher som undersöks hade följande fyra, jordbruk,skogsbruk-och fiske, hotell-och restaurang, handel och tillverkning uppvisat ett positivt samband mellan kassalikviditet och ROA. För sambandet mellan kassalikviditet och

ROE föreligger endast ett negativt samband i branschen tillverkning och inget för resterande.

Vilket bekräftar att det verkar föreligga branschskillnader gällande sambandet mellan lönsamhet och likviditet. Studien visade även att förklaringsgraden varierade mellan

branscherna vilket kan tyda på att variablerna har olika stor effekt på lönsamheten inom olika branscher. Om sambandet har olika stor förklaringsgrad i olika branscher är det rimligt att anta att sambandet har olika betydelse beroende på bransch. Sambandet mellan likviditet och lönsamhet verkar således påverkas utifrån bransch men utifrån denna studie går det inte att avgöra vad som orsakar skillnaden.

5.2.2 Analys av teoretisk utgångspunkt

Resultatet från studien kan delvis förklaras genom trade-off teorin som presenterades i den teoretiska referensramen. Trade-off teorin menar på att det finns en avvägning mellan likviditet och lönsamhet (Eljelly 2004; Niresh 2007; Padachi 2006; Raheman &

Nasr 2007) vilket indikerade på att det finns ett negativt samband mellan likviditet och lönsamhet. Vidare presenteras även vissa fördelar och motiv för att inneha likvida medel och att för låg likviditet kan skada företaget (Preve och Sarria-Allende 2010; Greve 2016; Niresh 2007). Detta tyder på att ett eventuellt negativt samband endast bör föreligga ned till en viss likviditetsnivå.

Trade-off teorin komplicerar sambandet mellan likviditet och lönsamhet då teorin indikerar att sambandet ter sig olika vid olika likviditetsnivåer. Teorin tyder på att sambandet bör vara positivt vid lägre likviditetsnivåer för att sedan övergå till ett negativt vid högre likviditetsnivåer. Detta samband har dock inte kunnat bekräftas i helhet i denna studie. Korrelationskoefficienten visade att det fanns signifikant

samvariation mellan kassalikviditet och ROA men styrkan i samvariationen var svagare mellan kvadrering och ROA. Enligt Djurfeldt et al. (2018) skulle

korrelationskoefficienten vid kvadrering påvisa styrkan i ett U-samband och eftersom den blev svagare i jämförelse med kassalikviditet indikerar detta att det inte finns ett U-samband. Förklaringsgraden för regressionsanalyserna på hela urvalet indikerar inte heller på ett U-samband, dock går detta argument att ifrågasätta. Förklaringsgraden för modellen är låg och likviditet verkar endast förklara en väldigt liten del av variationen i

lönsamhet. Det är därför möjligt att likviditetens effekt på lönsamhet är för låg för att kunna att urskilja en ökning vid tillägg kvadrering för effekten är inte tillräcklig. Detta innebär att även om förklaringsgraden vid kvadrering talar emot förekomsten av ett U-samband går det inte att heller att utesluta det.

Även om ett U-samband inte kunde påvisas finns ändå indikationer på att sambandet är icke-linjärt. Resultatet av regressionsanalysen i tabell 4.1.2 visar att ROA har ett signifikant positivt samband med kassalikviditet medan kvadreringen i samma modell visar ett signifikant negativt samband. Det positiva sambandet mellan kassalikviditet och ROA kan tolkas att när likviditeten ökar, ökar också lönsamheten. Den negativa

koefficienten på den kvadrerade variabeln kan innebära att den positiva effekten av lönsamhet kommer minska när likviditetsvariabeln ökar eller vänder helt till en negativ riktning. Det här kan då innebära att kvadreringen visar vad som kan hända längre upp i skalan och hade den istället haft en positiv riktning hade det följaktligen skett en motsatt effekt. Att sambandet är av icke-linjär karaktär men att det inte går att urskilja ett

U-samband stärks av resultatet från testerna vid olika likviditetsnivåer.

Resultatet av regressionsanalyserna vid olika likviditetsnivåer visade att det fanns ett positivt signifikant samband (för ROA) för företag med en kassalikviditet under 1 samt i kategorin av företag med en kassalikviditet mellan 1 och 2. Detta tyder på att de

företagen i dessa kategorier skulle öka sin lönsamhet genom att öka kassalikviditeten.

För företag med en kassalikviditet över 2 var sambandet negativt men ej signifikant för båda lönsamhetsmåtten. Detta resultat indikerar på att sambandet är positivt vid en kassalikviditet under 2 men sambandet försvinner när kassalikviditeten överstiger 2 vilket delvis går i linje med trade-off teorin.

Viktigt att poängtera är att trade-off teorin inte säger när sambandet bör vända utan endast att sambandet som helhet bör ha en vändpunkt. De valda nivåerna i denna studie är uppskattning baserat på Eljellys (2004) studie och tumregeln Greve (2016)

presenterade om att kassalikviditet inte bör understiga 1. Den faktiska vändpunkten kan därför vara högre i praktiken. Vårt resultat visade att sambandet var negativt när

kassalikviditet översteg 2 men var då ej signifikant. Det är därför möjligt att det negativa sambandets signifikans hade kunnat påvisas om en högre nivå av kassalikviditet hade valts, och resultatet vid olika likviditetsnivåer hade då kunnat förklaras genom trade-off teorin. Dock borde kvadreringen indikerat ett U-samband om ett sådant hade gått att urskilja vilket tyder på att det negativa sambandet är för svagt för att urskilja eller att det inte föreligger ett U-samband.

En annan aspekt är att andelen företag som hade en kassalikviditet över 2 var låg (240 av 1817), det är möjligt att för få företag har tillräckligt hög kassalikviditet för att kunna påvisa sambandet trade-off teorin presenterar. Om för få företag i urvalet har en hög kassalikviditet hade det kunnat vara en förklaring till varför sambandet kan förklaras av trade-off teorin vid låga likviditetsnivåer men inte vid högre samt avsaknaden av ett U-samband.

En annan förklaring till att vändpunkten kan vara högre än tidigare trott, är

förutsättningarna för små företag. I teoriavsnittet presenteras det att förutsättningarna för små företag kan skilja sig gentemot andra företag. Enligt Ebben och Johnson (2011) är en skillnad att extern finansiering kan vara en dyr finansieringskälla för små företag som företagen därmed vill undvika. Om argumenten som Ebben och Johnson presentera stämmer, finns det därmed vissa motiv för små företag att ha en större likviditetsreserv för att själva kunna hantera oförutsedda händelser utan att behöva använda extern finansiering. Detta går i linje med motiven som lyfts av Preve och Sarria-Allende (2010). Genom att ha en större likviditetsreserv kan företag utnyttja möjligheter

(spekulationsmotivet) och hantera oförutsedda händelser (försiktighetsmotivet). Att det gynnar småföretag att hålla högre likviditetsnivåer för att undvika extern finansiering kan delvis styrkas av resultatet i studien. Resultatet, som endast baseras på data från småföretag, påvisade att det fanns ett positivt samband mellan kassalikviditet och lönsamhet för företag med en kassalikviditet på upptill 2 vilket innebär att en ökning av likviditet bedöms ha en positiv effekt på lönsamhet. Denna effekt kan bland annat orsakas av motiven som Preve och Sarria-Allende framhåller. Eftersom det inte gick att påvisa ett samband mellan likviditet och lönsamhet för företag med en kassalikviditet

över 2 indikerar detta att de eventuella fördelarna hög likviditet genererar, endast är påvisbara upp till en kassalikviditet på 2. Vidare ökning av likvida medel bidrar därmed inte till ökad lönsamhet.

Även om resultaten i studien inte helt bekräftar sambandet i trade-off teorin då ett negativt samband inte kunde påvisas behöver det inte eller tala emot det. Likviditet är endast en faktor som kan påverka lönsamheten och det är möjligt att det teoretiska samband som trade-off teorin lyfter har för liten effekt för att kunna se en påverkan. Det vill säga, andra variabler påverkar lönsamhet i högre utsträckning vilket gör att ett eventuellt samband med likviditet överskuggas. Detta styrks av förklaringsgraden i regressionsanalyserna. I regressionanalyserna inkluderas tre andra variabler som bedöms ha en effekt på lönsamhet men ändå var förklaringsgraden för hela urvalet omkring 11%

för ROA och under 1% för ROE. Detta visar att hela modellen endast förklarar en liten del av variationen i lönsamhet och indikerar att andra faktorer har större påverkan på lönsamhet. Den låga förklaringsgraden kan även vara orsaken till att resultatet går emot risk-avkastningsteorin. Företag med hög likviditet står inför en lägre risk och borde därför generera lägre avkastning. Eftersom sambandet för hela urvalet var positivt tyder resultatet på motsatsen, högre likviditet ger högre lönsamhet. Denna motsägelse kan dock bero på att effekten av de andra variablerna överskuggar likviditetseffekten på lönsamhet.

En annan aspekt är att trade-off teorin antyder att det endast ska finnas en indirekt kausalitet mellan likviditet och lönsamhet. Teorin säger att om företaget väljer att investera tillgångarna så de kan generera avkastning istället för att inneha dem som likvida medel bidrar detta till ökad lönsamhet. Det vill säga, en sänkt likviditet ökar per automatik inte lönsamhet utan det är steget i mellan dessa, den potentiella placeringen, som bidrar till ökad lönsamhet. Ett påvisat samband indikerar endast om effekten av olika likviditetsnivåer är märkbar, alltså om det finns en betydande effekt på

lönsamheten.

5.2.3 Jämförelse med tre år tidigare

För att öka trovärdigheten i studien upprepas regressionsanalysen och korrelationsanalys vid ett tidigare tillfälle. Om samma resultat kan påvisas vid ett annat tillfälle stärks trovärdigheten av resultatet. Analysen av korrelationskoefficienten visade att samvariationen mellan kassalikviditet och ROE och ROA var högre än mellan kvadreringen och lönsamhetsmåtten. Samt ökade inte förklaringsgraden i

regressionsanalyserna vid tillägg av kvadrering vilket indikerar på att det inte föreligger något U-samband. Regressionsanalys (utan kvadrering) visade på ett positivt signifikant samband med ROA men kunde inte påvisa ett signifikant samband med ROE. Samtliga resultat, förutom sambandet med ROE, stämmer överens med det tidigare presenterade resultatet. Att sambandet med ROE inte kunde påvisas tyder på att resultatet bör tolkas med försiktighet eftersom resultatet varierade mellan åren. Detta kan innebära att andra bakomliggande variabler påverkar förekomsten av sambandet mellan likviditet och ROE.

För att kunna dra slutsatser om kassalikviditet och ROE behövs djupare analys på vad som orsakar förändringar i sambandet.

5.3.4 Kritik mot studien

Det är flera olika faktorer som påverkar lönsamheten i ett företag. I denna studie har tre kontrollvariabler tagits fram baserat på tidigare studier och inkluderats. Dock har modellen fortfarande väldigt låg förklaringsgrad vilket innebär att flera andra variabler förklarar den största delen av variationen i lönsamhet. Det är möjligt att andra variabler påverkar både likviditetsnivån och lönsamheten och är orsaken till varför det går att påvisa ett samband mellan likviditet och lönsamhet, ett så kallat skensamband. En

inkludering av dessa variabler kunde därför inneburit att det inte längre fanns ett samband mellan likviditet och lönsamhet. Resultatet av denna studie behöver därför tolkas med detta i åtanke.