Kandidatuppsats
Likviditetens betydelse för lönsamhet
En kvantitativ studie på svenska småföretag
Författare:
Malin Gummesson 971130 Martina Slaveska 990221 Handledare: Elias Bengtsson Examinator: Pia Nylinder Termin: VT 21
Ämne:
Ämnesfördjupande arbete ekonomistyrning
Nivå: Kandidatexamen Kurskod: 2FE24E
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
Abstract 5
1. Inledning 6
1.1 Bakgrund 6
1.2 Problemdiskussion 7
1.2 Syfte och frågeställning 9
1.3 Disposition
2. Teoretisk referensram 11
2.1 Likviditetsstyrning 11
2.2 Trade-off teorin 11
2.2.1 Fördelar och nackdelar med likvida medel 12
2.2.2 Dimensionering av likviditetsreserven 14
2.3 Tidigare studier 15
2.3.1 Positivt samband mellan likviditet och lönsamhet 15
2.3.2 Negativt samband mellan likviditet och lönsamhet 15
2.3.3 Icke-signifikant samband mellan likviditet och lönsamhet 16
2.4 Förutsättning för småföretag 18
2.5 Hypoteser 19
2.5.1 Sambandets utformning 19
2.5.2 Samband vid olika likviditetsnivåer 21
2.5.3 Samband mellan olika branscher 22
3. Metod 23
3.1 Forskningsstrategi och forskningsdesign 23
3.2 Litteraturinsamling 23
3.3 Operationalisering av likviditet och lönsamhet 26
3.3.1 Likviditetsmått 27
3.3.2 Lönsamhetsmått 27
3.3.3 Kontrollvariabler 28
3.4 Datainsamling 29
3.4.1 Val av bransch 29
3.4.2 Urval 30
3.4.3 Bortfall 31
3.4.4 Outliers 31
3.4.5 Deskriptiv statistik 33
3.5 Analysmetod 34
3.5.1 Hypotesprövning 34
3.5.2 Statistisk signifikans 34
3.5.3 Korrelationsanalys 34
3.5.4. Regressionsanalys 35
3.5.5 Icke-linjära samband 37
3.5.6 Genomförande av studie 38
3.5.6.1 Multipel regressionsanalys av hela urvalet 38
3.5.6.2 Multipel regressionsanalys vid olika likviditetsnivåer 38
3.5.6.3 Multipel regressionsanalys vid olika branscher 39
3.5.6.4 Mulitpel regressionsanalys 3 år tidigare 39
3.6 Metodkritik 39
3.7 Kvalitetsmått 40
3.7.1 Reliabilitet 40
3.7.2 Validitet 40
3.8 Etiska överväganden 41
4. Resultat 42
4.1 Resultat av korrelation- och regressionsanalys på hela urvalet 42
4.2 Multipel regressionsanalys vid olika likviditetsnivåer 44
4.3 Multipel regressionsanalys mellan olika branscher 46
4.4 Resultat från tre år tidigare 49
5. Analys och diskussion 51
5.1 Hypotesprövning 51
5.2 Diskussion 54
5.2.1 Jämförelse med tidigare forskning 54
5.2.2 Analys av teoretisk utgångspunkt 56
5.2.3 Jämförelse med tre år tidigare 60
5.3.4 Kritik mot studien 60
6. Slutsats och förslag till vidare forskning 61
6.1 Slutsats 61
6.2 Förslag till framtida forskning 62
Källförteckning 63
Förord
Denna rapport är vår kandidatuppsats på Civilekonomprogrammet i företagsekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö.
Tack till
Vi vill tacka vår handledare Elias Bengtsson för viktigt handledning och goda råd. Vi vill också tacka våra opponenter och vår examinator Pia Nylinder som bidragit med konstruktiv kritik under arbetets gång. Vi har erhållit mycket stöd från nära och kära vilket har varit enormt viktigt för slutförandet av denna rapport.
Växjö, 2021.
_____________________ _____________________
Martina Slaveska Malin Gummesson
Abstract
Liquidity and profitability are both vital aspects of a company's survival. Earlier studies suggest that there is a trade-off between liquidity and profitability. Too much liquidity can lower the profitability but the company still needs to maintain sufficient liquidity in order to be able to meet their short-term obligations. The aim of this study is to contribute to the understanding of the liquidity effect on profitability and the relationship between liquidity and profitability in swedish small companies. The relationship will be investigated with regards to industry and level of liquidity. The study is an empirical cross-sectional study where the main analysis method is multiple regression analysis.The results showed that there is a significant relationship between liquidity and profitability that appears to be non-linear. In the overall sample, there was a significant negative relationship between liquidity and profitability, measured as ROE and a positive relationship when profitability was measured as ROA. The results also reveal that with low liquidity levels (quick ratio below 2) the relationship between liquidity and profitability is positive, but the positive effect decreases and eventually
disappears as the liquidity levels increase. The relationship is also more prominent in some industries, but not possible to distinguish in others. The model indicated that even though there was a significant relationship between liquidity and profitability, it only explained a small portion of the total variation in profitability.
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Likviditeten är en avgörande faktor för en verksamhets fortsatta överlevnad (Dagens industri 2020). Likviditet syftar till ett företags kortsiktiga betalningsförmåga (Andersson
& Funck 2017) och kan mätas på flera olika sätt. Ett vanligt likviditetsmått är
kassalikviditet vilket mäts genom att dividera företagets omsättningstillgångar, exklusive varulager med kortfristiga skulder (Visma 2020).
Likviditet är en förutsättning för att företag ska kunna bedriva sin verksamhet (Padachi 2006) och att hålla rätt nivå på likviditetsreserven är viktigt för ett företags lönsamhet. Det finns incitament för företag att inneha likvida medel som kan sammanfattas i tre motiv;
transaktionsmotivet, försiktighetsmotivet och spekulationsmotivet och dessa motiv ska bestämma storleken på likviditetsreserven. Samtidigt som hög likviditet är kostsamt och minskar avkastningen för företaget medan otillräcklig likviditet leder till
betalningssvårigheter. Det är denna avvägning som kallas för likviditetsstyrning (cash management) (Preve och Sarria-Allende 2010).
Likviditetsstyrning sker genom planering och kontrollering av omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Effektiv likviditetsstyrning syftar till att minimera risken för
kortsiktiga betalningssvårigheter och samtidigt undvika överskott av likvida medel i verksamheten. Effektiv likviditetsstyrning, både i bredare mått som rörelsekapital och snävare som kontanter, är därmed viktig för ett företags lönsamhet (Eljelly 2004).
Ebben och Johnsson (2011) menar att relationen mellan likviditet och lönsamhet har blivit vidare undersökt i större företag och majoriteten av studierna tyder på att det finns ett negativt samband, det vill säga att låg likviditet ger hög lönsamhet och vice versa. Detta samband förväntas även finnas i små företag. Enligt ÅRL 1.kap. 3§ är alla företag som inte uppfyller kraven för ett större företag per definition ett mindre företag. Större företag innebär att företaget uppfyller minst ett av följande kriterier under vart och ett av de två
senaste räkenskapsåren; medelantalet anställda överstiger 50, balansuppslutningen uppgår till mer än 40 miljoner kronor eller nettoomsättningen uppgår till mer än 80 miljoner kronor anställda (Skatteverket 2021). Företag som inte uppfyller definitionen för större företag kallas för små företag. Företag med mindre än 10 anställda kallas mikro- eller enmansföretag (Ekonomifakta 2020).
Förutsättningar för externa finansieringsmöjligheter skiljer sig åt och små företag har begränsningar gällande extern finansiering, både av lån och investerare. Detta beror på att informationsasymmetrin är högre i små företag eftersom de har mindre publik information tillgänglig. Detta leder till att investerare och långivare ser småföretag som en mer
riskabel investering och erbjuder därför begränsat med kapital till en hög kostnad. På grund av dessa finansiella begränsningar som små företag står inför är
likviditetsstyrningens effektivitet avgörande för företagets överlevnad (Ebben och Johnson 2011).
1.2 Problemdiskussion
Tidigare forskning (Eljelly 2004; Ebben & Johnsson 2011; Padachi 2006) menar att det finns en avvägning mellan likviditet och lönsamhet. Hög likviditet kan gynna företag genom vissa fördelar samt att likviditet kan fungera som en säkerhetsbuffert för ett företag (Eljelly 2004). Samtidigt som Sanger (2001) menar att överflödigt rörelsekapital som buffert är en finansiell begränsning eftersom då är tillgångarna låsta i rörelsekapital och genererar inte avkastning och därmed minskar lönsamheten för företag. Denna
balansgång, att likviditet ska investeras effektivt för att öka lönsamheten och samtidigt att likviditet behövs som säkerhet för att kunna hantera oförutsedda händelser väcker frågan om det går att urskilja ett potentiellt sambandet mellan likviditet och lönsamhet i
praktiken. Tidigare forskning är inte enig om huruvida det föreligger ett samband eller riktning på sambandet.
Flera studier (Eljelly 2004; Shin & Soenen 1998; Raheman & Nasr 2007) menar på att det finns ett negativt samband mellan likviditet och lönsamhet. Detta innebär att likviditet och
lönsamhet har ett omvänt förhållande, hög likviditet innebär låg lönsamhet och vice versa.
Smith och Begemann (1997) kunde i sin studie inte påvisa att det fanns ett signifikant samband mellan lönsamhet och likviditet medan Bibi och Amjad (2017) menar att det finns ett positivt samband, det vill säga att hög likviditet innebär hög lönsamhet. Studierna inom området varierar inte bara i resultat utan även i undersökt bransch, region och till viss del även vilka mått som använts. Det går därför inte att avgöra vad som är orsaken till de olika resultaten vilket öppnar upp för vidare forskning inom området. Det är möjligt att de varierande variablerna (mått, region, bransch) är en förklaring till de olika resultaten men det kan även vara andra faktorer som påverkar. Till exempel indikerar resultaten från Eljellys (2004) studie att företagets storlek, bransch och nivån på likviditeten kan påverka både styrkan i sambandet och vilka likviditetsmått som är av betydelse.
Majoriteten av studierna som undersöker sambandet mellan olika likviditets- och lönsamhetsmått tenderar att rikta in sig mot Mellanöstern, Asien eller Afrika. Studierna som lyfts tidigare (Eljelly 2004; Raheman & Nasr, 2007; Bibi & Amjad 2017) är
genomförda på företag i Saudiarabien och Pakistan respektive Smith & Begemann (1997) i Sydafrika. Det finns studier som är genomförda i västvärlden (Shin & Soenen 1998;
Ebben & Johnson 2011) vars studier är genomförda på amerikanska bolag och utgår från likviditetsmåttet, cash converse cycle. Cash converse cycle, även kallad cash gap, är tiden från det att företag betalar för inköp tills de får betalt från kunden och är ett verktyg för att analysera likviditetsstyrningen i företaget (Ebben och Johnson 2011). Studier som riktar sig mot den europeiska marknaden tenderar att antingen fokusera på bankverksamheten eller undersöker likviditet i förhållande till något annat till exempel kapitalstruktur.
Det finns flera sätt att mäta både likviditet och lönsamhet vilket kan vara en faktor till att resultatet i tidigare studier varierar. Vilket eller vilka mått som är optimala råder det delade meningar om och måtten innehar olika för-och nackdelar. Till exempel har rörelsekapital länge använts och anses vara ett användbart verktyg inom
likviditetsstyrning. Dock förespråkar många analytiker användandet av balans- och
kassalikviditet eftersom det möjliggör tvärsnittsstudier (Eljelly 2004). Två vanliga mått att mäta lönsamhet är räntabilitet på totalt kapital och på eget kapital. Respektive nyckeltal
har fördelar och nackdelar men en central distinktion mellan dessa är hanteringen av skulder. I return on equity, ROE, tas inte hänsyn till skulder medan i return on assets, ROA, beräknas hela balansräkningen. Det här innebär att det är av vikt att behandla båda måtten för att kunna få en mer gedigen bild över lönsamheten. (PwC, 2018). I denna studie kommer de valda måtten vara kassalikviditet för att mäta likviditet och ROA och ROE för mäta lönsamhet.
De olika resultaten och aspekterna som finns samt den breda definition som lönsamhet och likviditet innehar, gör detta till ett intressant forskningsområde. Även om
likviditetsstyrning och likviditetens betydelse är ett välbeforskat område, öppnar de varierande resultaten upp för vidare forskningen kring ämnet.
Denna studie vänder sig till små bolag på den svenska marknaden där sambandet mellan likviditet och lönsamhet ännu inte blivit beforskat. Detta för att bidra till ökad förståelse om likviditetsnivåns påverkan på lönsamheten i svenska småbolag. Studien kommer begränsas till småföretag då förutsättningarna för små företag skiljer sig gentemot stora företag vilket kan påverka resultatet. Samt eftersom små företag är relativt outforskad aspekt inom området. Det faktum att det råder olika förutsättningar beroende på företagsstorlek betonas av Eljellys studie där styrkan på sambandet påverkades av företagets storlek. Ebben och Johnson (2011) lyfter att sambandet redan har blivit undersökt i större bolag men att liknande samband bör finnas bland små företag. Det här motiverar för vidare studier inriktade mot små företag.
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att bidra med ökad förståelse för likviditetens betydelse för lönsamhet och relationen mellan likviditet och lönsamhet i svenska småföretag. Fokus kommer att ligga på förekomsten av ett potentiellt samband mellan likviditet och lönsamhet och att studera sambandet utifrån bransch och likviditetsnivå.
Frågeställningarna som ska besvarar är:
1. Hur ser sambandet ut mellan kassalikviditet och lönsamhet hos svenska småföretag?
2. Hur påverkar olika likviditetsnivåer sambandet mellan kassalikviditet och lönsamhet?
3. Påverkas sambandet mellan kassalikviditet och lönsamhet av olika branscher?
1.3 Disposition
Nedan presenteras studiens delar och disposition.
2. Teoretisk referensram
2.1 Likviditetsstyrning
Likviditetsstyrning är viktigt för alla företag. Fraser (1998) uttryckte det som “There may be no financial discipline that is more important, more misunderstood, and more often overlooked than cash management” (Fraser 1998, s.124). Likviditetsstyrning syftar till att hantera avvägningen mellan likviditet och lönsamhet och innebär att ett företaget ska ha tillräckligt med likvida medel för att kunna betala sina kortfristiga skulder men samtidigt inte ha ett kostsamt överflöd (Preve och Sarria-Allende 2010). Effektiv likviditetsstyrning handlar om att minimera risken att inte kunna betala kortfristiga skulder och samtidigt undvika överflödig investering i omsättningstillgångar (Eljelly 2004).
2.2 Trade-off teorin
1Likviditet och lönsamhet är båda viktiga aspekter för ett företags överlevnad. Företagets omedelbara överlevnad grundar sig på likviditet medan långsiktig överlevnad och tillväxt grundas på lönsamhet (Niresh 2007). Lönsamhet och likviditet ses dock av många som en balansgång, en avvägning som behöver göras (Eljelly 2004; Niresh 2007; Padachi 2006;
Raheman & Nasr 2007). Avvägningen uppstår eftersom trots att likviditet är en
nödvändighet för företagets fortsatta verksamhet så innebär det en kostnad vilket påverkar lönsamheten. Företag behöver ha tillräckligt med likvida medel för att kunna betala på kort sikt (Preve och Sarria-Allende 2010). En högre likviditetsnivå tyder på att tillgångar i företaget är “låsta” i likvida medel vilket gör att de tillgångarna inte går att använda i den operativa verksamheten eller går att investera för att generera avkastning. Detta gör att likviditetsreserven ger upphov till en alternativkostnad som påverkar företagets2 lönsamhet (Niresh 2007). Likviditet kostar både genom den finansieringskostnad som finns och genom alternativkostnaden. Om företaget väljer att inte placera pengarna i rörelsen blir rörelseöverskottet mindre än vad det potentiellt kunde blivit. Detta innebär att
1Teorin syftar till avvägning mellan likviditet och lönsamhet.
ju högre avkastning rörelsen genererar, desto högre alternativkostnad för att inneha likvida medel (Greve 2017).
Företag bör alltid sträva efter att hålla en balans mellan de motstridiga mål som finns gällande avvägningen mellan likviditet och lönsamhet. Likviditeten i företaget får varken vara för hög eller för låg (Niresh 2007). Även om det yttersta målet för ett företag är att maximera sin vinst är likviditet en viktig aspekt som behöver tas i beaktning för att företaget ska överleva på lång sikt. Om vinstmaximering sker på bekostnad av
likviditetsreserven kan detta leda till allvarliga problem såsom betalningssvårigheter för företaget vilket är anledningen till att avvägningen är viktig. Eftersom lönsamhet och likviditet båda är viktiga aspekter i en verksamhet får inte beslut gällande en aspekt ske på den andras bekostnad. Om fokus endast är på likviditeten blir lönsamheten lidande och företaget kan inte överleva på lång sikt och om fokus endast är lönsamhet kan företag hamna på obestånd och slutgiltigen gå i konkurs (Raheman och Nasr 2007).
Företag med låg likviditet tar en högre risk men har även chans till högre avkastning (Niresh 2007) vilket går i linje med risk-avkastningsteorin. Enligt teorin om risk och avkastning finns det ett direkt samband mellan dessa. Teorin syftar till att risk och avkastning har ett omvänt förhållande vilket innebär att hög risk ger hög avkastning.
Företag med hög likviditet anses ha låg risk och därmed även låg lönsamhet. Även Garcia-Teruel and Martı́nez-Solano (2007) instämmer om sambandet mellan lönsamhet och risk och understryker att beslut som syftar till att öka lönsamheten för ett företag tenderar att även öka risken.
2.2.1 Fördelar och nackdelar med likvida medel
Det finns tre motiv för företag att inneha likvida medel; transaktionsmotivet, försiktighetsmotivet och spekulationsmotivet och dessa motiv påverkar storleken på likviditetsreserven. Det första motivet, transaktionsmotivet, syftar till de transaktion- eller administrationskostnader som införskaffandet av likvida medel medför vilket vägs mot kostnaden att hålla de likvida medlen (alternativkostnaden). Alternativkostnaden för att inneha likvida medel är den avkastning företaget skulle kunna få om de istället investera
de likvida medlen i verksamheten. Alternativkostnaden och transaktionskostnaden utgör den totala kostnaden för att inneha likvida medel (se figur 2.2.1 ). Höga
transaktionskostnader leder till högre likviditetsreserv medan hög alternativkostnad sänker likviditetsreserven. Försiktighetsmotivet innebär att företag kan inneha likvida medel som säkerhet för kunna hantera framtida oväntade händelser. Spekulationsmotivet innebär att företag väljer att hålla mer likvida medel än nödvändig för att kunna nyttja oväntade möjligheter såsom investeringar (Preve och Sarria-Allende 2010).
Vidare lyfter Greve (2016) flera fördelar med att inneha likvida medel, ha god likviditet, som kan förklaras utifrån de tre motiven. Förmågan att utnyttja oväntade möjligheter ökar och företaget ses som en god kund av finansiärer och kan därmed förhandla fram bra villkor. Dessutom hjälper god likviditet företaget att undvika betalningssvårigheter (Greve 2016). Dessa fördelar går i linje med spekulations- och försiktighetsmotiven som lyfts av Preve och Sarria-Allende.
Figur 2.2.1: Totalkostnaden för likvida medel (Preve och Sarria-Allende 2010, s. 63)
Dålig likviditet kan tvinga företaget till kortsiktiga och kostsamma lösningar, till exempel tvingas sälja av tillgångar under marknadsvärdet och kan i värsta fall leda till konkurs (Greve 2016). Otillräcklig likviditet kan även påverka företaget genom att skada
företagets rykte, försämra kreditvärdet och tvinga företaget att likvidera tillgångar (Niresh 2007).
Ett överflöd av likvida medel kan därmed ses på olika sätt. Av de ansvariga för den kortsiktiga finansieringen ses överflöd av rörelsekapital och kontanter som något positivt för företaget eftersom det innebär en säkerhet (Eljelly 2004). Medan en mer modern synvinkel menar att rörelsekapital begränsar finansiell prestation och är något negativt för företaget. Detta eftersom tillgången inte bidrar till räntabilitet på eget kapital och är därmed en belastning för företaget (Sanger 2001).
2.2.2 Dimensionering av likviditetsreserven
En teoretisk dimensionering av likviditetsreserven innebär en avvägning mellan
kapitalkostnaden och bristkostnaden. Kapitalkostnaden syftar till den alternativkostnaden som likvida medel innefattar och bristkostnaden syftar till den extra kostnad som uppstår om företaget får likviditetsbrist och behöver ta till nödlösningar. Den optimalt
dimensionerade likviditetsreserven uppstår då kapitalkostnaden och bristkostnaden är lika eftersom då är summan av kapital- och bristkostnaden minimerade (se figur 2.2.2).
Modellen ger uttryck för ett teoretiskt resonemang om svårigheten med att hitta en optimal likviditetsnivå. Dock är den inte användbar i praktiken då variablerna är svåra att skatta korrekt (Greve, 2016).
Figur 2.2.2: Dimensionering av likviditetsreserven (Egengjord utifrån modell presenterad av Greve 2016, s. 162)
2.3 Tidigare studier
I kommande del granskas och sammanfattas tidigare forskning inom området. Avsnittet lyfter även de skillnader som föreligger i de olika studierna.
2.3.1 Positivt samband mellan likviditet och lönsamhet
Bibi och Amjad (2017) undersökte 50 börsnoterade företag i Pakistan med syftet att studera sambandet mellan likviditet och lönsamhet. De valda bolagen var verksamma inom 12 sektorer bland annat textil, fordon, elektricitet m.m. och studien innefattade åren 2007 till 2011. Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan
balanslikviditet och lönsamhet (nettoomsättning). Ett signifikant positivt samband mellan kassalikviditet och lönsamhetsmåttet ROA konstaterades även av Chukwunweike (2014) vid en undersökning på två företag i Nigeria inom tillverkningssektorn. Liknande resultat upptäcktes också av Qureshi och Yousaf (2014) samt Goddard, Tavakoli och Wilson (2005). De förstnämnda författarna använde sig av 337 börsnoterade företag i Pakistan under en tidsperiod av 22 år, från år 1987 till 2008. Syftet var att förklara variationen i företagens lönsamhet där likviditet var en av de variabler de undersökte. De fann att kassalikviditet och lönsamhet hade ett signifikant positivt samband men ett icke-signifikant positivt samband när företagen endast var verksamma på den inhemska marknaden (Qureshi & Yousaf 2014). Detta resultat stöds även av Goddard et al,. (2005) när det utfördes en studie på fem europeiska länder, Belgien, Frankrike, Italien, Spanien och Storbritannien. De 12 508 företagen som urvalet bestod av var verksamma inom tillverkning- och servicesektorn. Studien undersökte flera faktorer (eng: determinants) som kunde förklara lönsamhet och resultatet visade att företag med högre likviditet tenderar att vara mer lönsamma. Likviditet i studien definierade som balanslikviditet och lönsamhet som ROA.
2.3.2 Negativt samband mellan likviditet och lönsamhet
Andra studier (Eljelly 2004; Garcia-Teruel & Martinez-Solano 2007; Raheman & Nasr 2007; Shin & Soenen 1998) fann i motsats till ovanstående studier ett negativt samband mellan likviditet och lönsamhet. Eljelly (2004) undersökte sambandet med hjälp av 29
aktiebolag i Saudiarabien inom branscherna jordbruk, industri och service. Detta gjordes med likviditetsmåtten balanslikviditet och cash gap. Eljellys (2004) studie visade ett negativt samband mellan lönsamhet och likviditet och det konstaterades att cash gap hade en större påverkan på lönsamheten än balanslikviditet inom vissa kapitalintensiva branscher. Eljelly (2004) påpekade dock att balanslikviditet var det viktigaste
likviditetsmåttet men att effekten av det kan variera beroende på nivå. Vid hög nivå på balanslikviditet har måttet en stor effekt medan vid låga nivåer (under värdet 2) fanns det inget signifikant samband. I Eljellys (2004) studie observerades det även att det var en stor variation mellan olika branscher med hänsyn till olika likviditetsmått och att företagets storlek har betydande effekt för resultatet vilket kan vara ytterligare en aspekt som påverkar sambandet.
Garcia-Teruel och Martinez-Solano (2007) studie visade effekten av hanteringen av rörelsekapital på företagens return on asset (ROA) när de studerade sambandet mellan cash gap och lönsamhet. Efter en observation på 8872 små- och medelstora företag i Spanien inom bland annat jordbruk- och tillverkningsbranschen konstaterades det att en minskning av cash gap hade en betydande effekt på lönsamheten. Kortare cash gap ökade lönsamheten i företagen. Ännu ett exempel på sambandet mellan likviditet och lönsamhet i Pakistan presenteras den här gången av Raheman och Nasr (2007). Här undersöktes 94 börsnoterade företag inom olje-och gassektorn under perioden 1999 till 2004. Shin och Soenen (1998) studie genomfördes på 58 985 börsnoterade företag i USA under 1975- 1994 med syftet att undersöka sambandet med likviditetsmåttet cash gap. Resultatet av samtliga tre studier var konsekventa med Eljellys studie från år 2004 och visade på ett signifikant negativt samband mellan likviditet och lönsamhet.
2.3.3 Icke-signifikant samband mellan likviditet och lönsamhet
Ett icke-signifikant samband mellan lönsamhet och likviditet påträffades i (Niresh 2012;
Nunes, Serrasqueiro & Sequeira 2009; Saleem & Rehman 2011; Smith & Begemann 1997) studie. Niresh (2012) analyserade avvägningen mellan balanslikviditet och lönsamhet med data av 31 börsnoterade bolag på Sri lanka där samtliga verkade inom tillverkningsbranschen. Nunes et al. (2009) undersökte variabler som potentiellt skulle
påverka lönsamheten i 375 Portugisiska företag inom servicebranschen, där bland annat kassalikviditet var en av variablerna. Saleem & Rehman (2011) studerade sambandet i sin studie med data på 94 börsnoterade företag i Pakistan inom olje-och gassektorn där det inte kunde fastslås ett signifikant samband mellan balanslikviditet och ROE. Smith och Begemann (1997) redogör i sin studie för om maximering av ett företags avkastning kan hota dess likvida tillgångar och om likviditet kan minska lönsamheten. Resultatet visade inget signifikant samband mellan kassalikviditet lönsamhet.
Nedanstående tabell 2.3 ger en sammanfattning över tidigare studier som undersökt sambandet mellan likviditet och lönsamhet. Tabellen redovisar även studerad bransch, urval, regioner och påvisat resultat.
Tabell 2.3: kort sammanfattning av litteratur
Författare Urval Bransch Region Resultat
Bibi & Amjad (2017)
50 börsnoterade
företag
Handel och tillverkning
Pakistan Positivt samband
Chukwunweike (2014)
Två börsnoterade
företag
Tillverkning Nigeria Positivt samband
Eljelly (2004) 29 börsnoterade
bolag
Jordbruk, industri
och service Saudiarabien Negativt samband
Garcia-Teruel och Martinez-Solano
(2007)
8 872 små- och medelstora
företag
Bla. jordbruk, tillverkning
Spanien Negativt samband
Raheman &
Nasr (2007)
94 börsnoterade
företag
Olja och gas Pakistan Negativt samband
Shin & Soenen (1998)
58 985 börsnoterade
företag
-
USA
Negativt samband.
Niresh (2012) 31
börsnoterade företag
Tillverkning Sri lanka Inget signifikant samband
Saleem &
Rehman (2011)
26 börsnoterade
företag
Olja och gas Pakistan Inget signifikant samband
Smith &
Begemann (1997)
139 börsnoterade
företag
Industri Sydafrika Inget signifikant samband
2.4 Förutsättning för småföretag
Hantering och styrning av omsättningstillgångar och kortfristiga skulder är särskilt viktigt i små- och medelstora företag eftersom majoriteten av tillgångarna i dessa företag tenderar att vara omsättningstillgångar (Garcia-Teruel och Martinez-Solano 2007). Små företag förlitar sig i större utsträckning än större företag på ägarfinansiering, handelskrediter och kortfristiga banklån som finansieringskällor till kortfristiga skulder. Detta gör att
rörelsekapitalshantering (working capital management) är särskilt viktigt i små företag och ineffektivt eller bristfällig rörelsekapitalshantering är en av de främsta
konkursorsakerna för små företag (Padachi 2006).
Det är allmänt vedertaget att små företag har begränsningar gällande extern finansiering.
På grund av risker och kostnader är investerare och långivare ofta motvilliga till att investera i små företag vilket gör extern finansiering till en både dyr och kostsam finansieringskälla för små företag (Ebben och Johnson 2011). Dessa finansiella begränsningar beror vanligtvis på den informationsasymmetri som föreligger mellan3
3Om ena parten har mer eller bättre information vid en transaktion mellan två parter, föreligger informationsasymmetri, och parten med informationsövertaget kan då utnyttja situationen till sin fördel (Lundmark, 2017).
företaget och långivare och på transaktionskostnaderna. På grund av bristen på tillgänglig offentlig information är informationsasymmetrin högre i små företag och investerare och långivare anser därför företaget var en mer riskabel investeringen och erbjuder begränsat med kapital. Transaktionskostnaden är, procentuellt sett, högre när finansiärer utfärdar små lån eller investeringar och den kostnaden läggs sedan på företaget.
Informationsasymmetrin och transaktionskostnaden gör det både dyrt och svårt för små företag att erhålla extern finansiering (Ebben och Johnson 2011).
Små företagsägare vill också ofta undvika extern finansiering av personliga skäl såsom motvilja till skuldsättning, kontroll och att ägarna är obekanta med
finanasieringsprocessen. På grund av de finansiella begränsningarna är det avgörande för småföretag att ha en effektiv likviditetshantering genom att effektivt sköta rörelsekapitalet i företaget (Ebben och Johnson 2011).
2.5 Hypoteser
Ovanstående litteraturstudie har lyft en avvägning mellan likviditet och lönsamhet samt vilka motiv som påverkar likviditetsreserven och hur en teoretisk optimal likviditetsnivå nås. Vad tidigare studier inom området säger om ett eventuellt samband har också
redovisats för att få en bild om det föreligger ett samband i praktiken. En redogörelse över hur förutsättningarna skiljer sig åt för små företag har också inkluderats för att lyfta aspekter som kan vara relevanta för denna studie.
2.5.1 Sambandets utformning
Majoriteten av studierna tyder på att det finns ett negativt samband mellan likviditet och lönsamhet (Garcia-Teruel och Martinez-Solano 2007; Raheman & Nasr 2007; Eljelly 2004; Shin & Soenen 1998) även om flera studier inte kan påvisa ett signifikant samband (Niresh 2012; Raheman & Saleem 2011; Smith & Begemann 1997). Det faktum att det bör föreligga ett negativt samband stärks av Trade-off teorin om att det finns en avvägning mellan lönsamhet och likviditet. Likvida medel innebär en alternativkostnad eftersom det hindrar företaget från att investera pengarna i verksamheten för att öka avkastningen.
Detta innebär att lönsamheten kan ökas om pengarna investeras istället för att innehas som likvida medel. Dock behöver företaget ha en viss likviditetsnivå för att kunna driva sin verksamhet och för låg likviditet kan istället skada verksamheten.
Raheman och Nasr (2007) uttryckte det som att vinstmaximering inte får ske på bekostnad av likviditetsreserven, det vill säga att vinstmaximering får inte ske på ett sätt som
påverkar likviditetsreserven negativt, och därför är avvägningen viktig. Även Preve och Sarria-Allende (2010) lyfter att det finns motiv för att hålla likvida medel vilket tyder på att viss likviditet gynnar företaget som exempelvis förmågan att utnyttja möjligheter. Det faktum att dålig likviditet kan skada företagets rykte och tvinga företaget att ta till
kostsamma lösningar framhålls av både Greve (2016) och Niresh (2007) vilket indikerar att lägre likviditet ökar lönsamheten (negativt samband) endast borde finnas ned till en viss likviditetsnivå. Vid låga likviditetsnivåer blir kostnaden för otillräckligt med likvida medel (bristkostnaden) för hög och minskad likviditet ökar inte längre lönsamheten. Detta argument styrks av Greves (2016) teoretiska modell över dimensionering av
likviditetsreserven. Greve (2016) menar att den optimala likviditetsnivå befinner sig när kapitalkostnaden är lika med bristkostnaden för då är totalkostnaden som lägst. Vid låga likviditetsnivåer överstiger bristkostnaden kapitalkostnaden vilket innebär att en ökning av likvida medel skulle gynna företagets lönsamhet då totalkostnaden skulle minska.
Detta innebär att det bör föreligga en positivt förhållande mellan likviditet och lönsamhet tills dess att kapitalkostnaden och bristkostnaden är lika och efter det ett negativt samband där ytterligare likvida medel skulle öka totalkostnaden.
Det faktum att sambandet mellan likviditet och lönsamhet ändras beroende på
likviditetsnivå stärks av resultatet från Eljellys (2004) studie. Studien visade att vid en hög likviditetsnivå (balanslikviditet > 2) finns ett starkt negativt samband mellan likviditet och lönsamhet medan vid lägre likviditetsnivåer (balanslikviditet≤2) fanns inget signifikant samband. Detta ger oss hypotes 1:
Hypotes 1:
H0: Sambandet mellan kassalikviditet och lönsamhet ser ut som en inverterad U-kurva där ökning av kassalikviditet ökar lönsamheten upp till en viss nivå och vidare ökning av kassalikviditet minskar lönsmheten.
H1: Hypotes 1: Sambandet mellan kassalikviditet och lönsamhet ser inte ut som en inverterad U-kurva.
2.5.2 Samband vid olika likviditetsnivåer
Argumentet ovan om att sambandet mellan likviditet och lönsamhet ser ut som en inverterad u-kurva innebär att sambandet bör se olika ut vid olika likviditetsnivåer. Detta argument styrks av Eljellys (2004) studie (se ovan) som påvisade olika samband vid olika likviditetsnivåer. Enligt Greve (2016) finns det en tumregel som säger att kassalikviditeten inte bör understiga värdet 1 eftersom det skulle innebära att de kortfristiga skulderna inte täcks av omsättningstillgångarna med hög likviditetsgrad. För att öka förståelsen för sambandet mellan likviditet och lönsamhet kommer vi även se om sambandets styrka och riktning ändras vid olika likviditetsnivåer och om det går att urskilja ungefär vid vilken nivå som sambandet ändras. Detta leder till hypoteserna 2-4.
Hypotes 2:
H0: Hypotes 2: Det finns ett positivt samband mellan kassalikviditet och lönsamhet om kassalikviditeten < 1.
H1: Det saknas eller finns ett negativt samband mellan kassalikviditet och lönsamhet om kassalikviditeten < 1.
Hypotes 3:
H0: Det finns ett inget samband mellan kassalikviditet och lönsamhet om 1≤kassalikviditeten < 2.
H1: Det finns ett negativt eller positivt samband mellan kassalikviditet och lönsamhet om 1≤kassalikviditeten < 2.
Hypotes 4:
H0:Det finns ett negativt samband mellan kassalikviditet och lönsamhet om kassalikviditeten≥2.
H1: Det saknas eller finns ett positivt samband mellan kassalikviditet och lönsamhet om kassalikviditeten≥2.
2.5.3 Samband mellan olika branscher
Tidigare forskning som presenterats (se tabell 2.3) har genomförts på olika branscher och påvisar olika resultat på sambandet mellan likviditet och lönsamhet. Bransch kan därmed vara en orsak till det varierande resultatet. Detta argument styrks av Eljelly (2004) vars studie visade att det råder olika samband mellan de undersökta branscherna. Studien kunde inte påvisa ett signifikant samband mellan balanslikviditet och lönsamhet inom jordbruk och industri men kunde påvisa ett negativt signifikant samband inom
tjänstesektorn (Eljelly 2004). Med bakgrund av detta leder det oss till hypotes 5.
Hypotes 5:
H₀: Sambandet mellan kassalikviditet och lönsamhet skiljer sig åt mellan branscher.
H₁:Det finns ingen märkbar skillnad i sambandet mellan kassalikviditet och lönsamhet i olika branscher.
3. Metod
3.1 Forskningsstrategi och forskningsdesign
Studiens syfte är att bidra till ökad förståelse för likviditetens betydelse för lönsamhet genom att undersöka relationen mellan likviditet och lönsamhet hos svenska småföretag.
Studien kommer ha en kvantitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats. En deduktiv ansats innebär att utgångspunkten i studien är tidigare teori och forskning inom ämnet.
Utifrån den tidigare teorin stipuleras hypoteser som sedan testas empiriskt och resultat påvisar om hypoteserna ska accepteras eller förkastas (Bryman & Bell 2017). Utifrån tidigare studier och litteratur har ett syfte och frågeställningar formulerats och för att kunna uppfylla dessa har fem hypoteser stipulerats som sedan kommer testas empiriskt.
Kvantitativ forskningsstrategi har ett deduktivt synsätt på relationen mellan teori och praktik. Fokus ligger på kvantifiering vid insamling och analys av datan och målet är ofta att upptäcka eller visa samband mellan olika variabler. Tillvägagångssättet inom
kvantitativ forskning är strukturerat och datan ska gå att generaliseras till hela populationen (Bryman och Bell 2017). Denna studie kommer undersöka sambandet mellan likviditet och lönsamhet vilket gör kvantitativ forskningsstrategi till en lämplig forskningsstrategi. Undersökningen kommer genomföras på ett urval och målet är att undersöka förekomsten av ett samband som är generaliserbart till populationen.
Enligt Bryman och Bell (2017) är tvärsnittsdesign en forskningsdesign som innebär att data samlas in från flera fall vid en viss tidpunkt med syfte att erhålla kvantifierbar data som kan studeras för att upptäcka sambandsmönster. Denna studie kommer baseras från data insamlad vid en tidpunkt i syfte att undersöka sambandet mellan variablerna likviditet och lönsamhet vilket innebär att denna studies har en tvärsnittsdesign.
3.2 Litteraturinsamling
Med studiens deduktiva ansats och kvantitativa forskningsstrategi kommer hypoteserna
en betydande roll. En bristfällig litteraturinsamling skulle innebära att relevanta teorier och forskning inte tas med i utformningen av hypoteser eller analysen vilket kan påverka slutsatsens relevans. Publikationstyper som ligger till grund för studien är vetenskapliga artiklar och akademisk facklitteratur samt internetkällor. Sökningarna har huvudsakligen genomförts i två olika databaser, Onesearch och Business source ultimate.
Studiens informationssökning har utförts i två steg. Det första steget var en inledande och mer orienterande sökning inom det valda ämnet som i sin tur utmynnade till studiens syfte. När syftet var formulerat inleddes testsökningar genom olika sökstrategier för en systematisk litteratursökning. I detta steg specificeras inkluderande och exkluderande kriterier av ämnet och på det sättet kom fram till en slutlig avgränsning.
Initialt användes databaserna Onesearch och Business source ulitmate och sökningen innefattade nyckelord som kunde vara relevanta för studien såsom liquidity, profitability och correlation samt synonymer för dessa ord. Sedan användes snöbollsstrategin där nya relevanta artiklar hittades baserat på referenserna i de tidigare artiklarna. För att få fram artiklar som varit av betydelse inom området användes Google scholar. Utifrån
sökningarna: liquidity ratio* and profit* samt liquidity profitability relationship valdes artiklar som var välciterade och relevanta. Baserat på relevanta och välciterade artiklar användes funktionen relaterade artiklar där nya artiklar valdes ut. Detta gjorde att vi skapade oss en bild av ämnet och kunde specificera vårt syfte och frågeställning.
Nästa del av litteraturinsamlingen var en systematisk och mer omfattande sökning än tidigare som gick djupare in på ämnet och som presenteras i teoriavsnittet. Syftet var att fånga upp den relevanta litteraturen i så hög utsträckning som möjligt och minimera risken att gå miste om relevant litteratur. Sökningstekniken har varit blocksökning och sökorden som använts har baserats på den valda frågeställningens tema och presenteras i tabell 3.1.
Flera olika sökningar genomfördes med olika kombinationer av sökord och därför
kommer samtliga sökningar inte redovisas i detalj. Sökningar som resulterat i få träffar har
breddats genom trunkering och tillägg av synonymer för att inkludera fler träffar.
Sökningar som resulterat i många träffar har filtrerats med olika avgränsningar för att få ner sökresultatet till en hanterlig mängd träffar. Samtliga avgränsningar och breddningar presenteras i tabell 3.2. Efter att ha nått en rimlig mängd träffar (under 50) har samtliga träffar granskats och användbara artiklar ha tagits med i den teoretiska referensramen.
Relevanta artiklar som varit refererade i utvalda artiklar från sökningarna har även inkluderats, så kallad kedjesökning.
Tabell 3.1: Sökord
Tema 1:
Likviditet
Tema 2:
Lönsamhet
Tema 3: Relation Tema 4: Små företag liquidity
liquidity ratio quick ratio current ratio
profitability profit return on equity return on assets
impact effect relation correlation regression analysis relationship trade-off
small business small firm small company small enterprises
Ord från tema 1 och 2 har ingått i varje sökning för att inkludera relevanta studier inom området som helhet. Tema 3 och 4 har lagts till i sökningarna som avgränsning och för att nå träffar mer inriktad på vårt forskningsområde
Tabell 3.2 Avgränsningar och breddning av sökresultat
Avgränsningar Breddning
Använt funktionen and och lagt till tema 3 och/eller 4
Full text Peer-reviewed English År 1990-2020
Trunkering
Använt funktionen or för att lägga till synonymer
Tabell 3.2 visar de avgränsningar och breddning som använts när en sökning resulterat i för många respektive för få träffar. Tabell 3.3 visar ett exempel på en sökning och hur vi använt avgränsningar för att filtrerar resultatet. Efter att resultat filtrerats har samtliga träffar granskats och relevanta artiklar genom att läsa abstract har tagits upp i den teoretiska referensramen.
Tabell 3.3: Exempel på en sökning i Business source ultimate
Sökning Databas Sökord Avgränsningar Antal
träffar
1) Business
source ultimate
Profitability*
and liquidity*
and small business or small firms or small enterprises or small companies*
and correlation or relationship or association
28
2) Business
source ultimate
Profitability*
and liquidity*
and small business or small firms or small enterprises or small companies
and correlation or relationship or association
Peer-reviewed English Full text År 1990-2020
19
3.3 Operationalisering av likviditet och lönsamhet
För att kunna undersöka relationen mellan likviditet och lönsamhet har begreppen operationaliseras till empiriska mått. Samtliga likviditets- och lönsamhetsmått har valts eftersom de väl motsvarar de teoretiska begreppen av likviditet och lönsamhet och för att
måtten förekommer frekvent i tidigare studier, även om stor variation finns. Samt för att de går att inhämta från databasen Bisnode Infotorget då det kriteriet är en förutsättning för studiens genomförbarhet.
3.3.1 Likviditetsmått
I tidigare studier som lyfts i teoriavsnittet är det vanligaste förekommande måttet balanslikviditet men även cash gap, kassalikviditet och rörelsekapital. Enligt Eljelly (2004) förespråkar många analytiker användandet av balans- och kassalikviditet eftersom de måtten fokuserar på tillgängligheten av likvida medel samt möjliggör tvärsnittsstudie.
I denna studie har likviditet mätts genom kassalikviditet. Anledningen till valet är dels möjligheten till tvärsnittsstudie och dels för att balans-och kassalikviditet är vanligt förekommande i tidigare studier vilket underlättar vid jämförelse och analys av resultatet.
Valet av kassalikviditet framför balanslikviditet beror på tillgängligheten av information.
Databasen, Bisnode Infotorget, som använts för att inhämta information hade inte en sammanställning över balanslikviditet. För att få fram balanslikviditeten hade information behövts inhämtas separat från varje företag. Skillnaden mellan måtten är att
balanslikviditet inkluderar varulager, vilket gör kassalikviditet till ett snävare
likviditetsmått. Vår bedömning är att eftersom balanslikviditet och kassalikviditet är snarlika mått som mäter likviditet på liknande sätt bör skillnaden inte påverka vår studie och har därför valt att använda kassalikviditet på grund av enkelheten i inhämtningen.
Figur 3.3.1: Formel för kassalikviditet (Visma, 2020).
𝐾𝑎𝑠𝑠𝑎𝑙𝑖𝑘𝑣𝑖𝑑𝑖𝑡𝑒𝑡 = 𝑆𝑢𝑚𝑚𝑎 𝑜𝑚𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔𝑠𝑡𝑖𝑙𝑙𝑔å𝑛𝑔𝑎𝑟 − 𝑣𝑎𝑟𝑢𝑙𝑎𝑔𝑒𝑟 𝑆𝑢𝑚𝑚𝑎 𝑘𝑜𝑟𝑡𝑓𝑟𝑖𝑠𝑡𝑖𝑔𝑎 𝑠𝑘𝑢𝑙𝑑𝑒𝑟
3.3.2 Lönsamhetsmått
Enligt Eljelly (2004) är det ultimata måttet på effektiv likviditetsstyrning effekten det har på vinsten och aktieägarvärdet. Lönsamhet är en form av effektivitetsmått och “beräknas genom att resultatet sätts i relation till någon relevant storhet i företaget” (Andersson och
Funck 2017, s. 77). I den här studien har lönsamhet mätts på två sätt, genom räntabilitetsmåtten ROA och ROE.
Räntabilitetsmått är de viktigaste lönsamhetsmåtten då det ser till förräntning av kapital.
Skillnaden på måtten är att ROA ser till avkastning på allt kapital, oavsett hur det är införskaffat medan ROE är ett ägarrelaterade mått som endast visar ägarna förräntning av kapital (Andersson och Funck 2017). ROE och ROA har valts då de påvisar vinsten i förhållande till investerat kapital och eftersom räntabilitetsmått, i olika former, är ett vanligt lönsamhetsmått som återfinns i tidigare studier. I hypoteserna har
lönsamhetsmåtten, ROE och ROA, benämnts gemensamt som lönsamhet.
Figur 3.3.2 och 3.3.3: Formel för ROA och ROE (Visma, 2020).
𝐴𝑣𝑘𝑎𝑠𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔 𝑝å 𝑡𝑜𝑡𝑎𝑙𝑡 𝑘𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙 = 𝑅ö𝑟𝑒𝑙𝑠𝑒𝑟𝑒𝑠𝑢𝑙𝑡𝑎𝑡 + 𝑓𝑖𝑛𝑎𝑛𝑠𝑖𝑒𝑙𝑙𝑎 𝑖𝑛𝑡ä𝑘𝑡𝑒𝑟 𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑡 𝑘𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙
𝐴𝑣𝑘𝑎𝑠𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔 𝑝å 𝑒𝑔𝑒𝑡 𝑘𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙 = 𝑅𝑒𝑠𝑢𝑙𝑡𝑎𝑡 𝑒𝑓𝑡𝑒𝑟 𝑓𝑖𝑛𝑎𝑛𝑠𝑖𝑒𝑙𝑙 𝑝𝑜𝑠𝑡𝑒𝑟 𝐽𝑢𝑠𝑡𝑒𝑟𝑎𝑡 𝑒𝑔𝑒𝑡 𝑘𝑎𝑝𝑖𝑡𝑎𝑙
3.3.3 Kontrollvariabler
Kontrollvariabler används för att belysa vilka faktorer, förutom den oberoende variabeln, som kan ha en inverkan på den beroende variabeln. Vissa av dessa kontrollvariabler kan påverka varandra genom att förstärka eller motverka dess effekt medan andra endast ger upphov till en skenbar effekt (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2018). Kontrollvariabler har tagits fram med bakgrund till tidigare studier (Garcia-Teruel & Martinez-Solano 2007; Raheman & Nasr 2007;
Eljelly 2004) med anledningen att kassalikviditet som ensam variabel inte kan anses förklara små företags lönsamhet. Genom att inkludera en eller flera kontrollvariabler kan
kassalikviditetens samband med lönsamhet sättas i relation till de andra förklarande
variablerna. Om sambandet mellan kassalikviditet och lönsamhet egentligen orsakas av någon av kontrollvariablerna kommer detta åskådliggöras när kontrollvariablerna ingår i modellen.
Variablerna företagets storlek, kapitalstruktur och tillväxt har frekvent använts i tidigare studier (Garcia-Teruel & Martinez-Solano 2007; Raheman & Nasr 2007; Eljelly 2004) som kontrollvariabler, även om viss variation föreligger. Dessa variabler kommer användas som
kontrollvariabler i denna studie med motivationen att få en tydligare bild på förklaringen till lönsamhet.
Kontrollvariabler kan mätas, operationaliseras, på olika sätt. I denna studie kommer storlek mätas genom nettoomsättning, kapitalstruktur genom soliditet och tillväxt genom4
försäljningstillväxt .5
3.4 Datainsamling
Data till undersökningen kommer inhämtas från databasen Bisnode Infotorget och
innefattar de relevanta nyckeltal, kassalikviditet, ROA, ROE och kontrollvariablerna som kommer användas i studien. Studien kommer att innehålla data inhämtad från två år, senast inlämnad årsredovisningen av företagen (benämns år 1) och tre år tidigare (för motivering se avsnitt 3.7.1).
3.4.1 Val av bransch
Bransch är ett specifikt område för affärsverksamhet och olika branscher har olika egenskaper vilket gör att faktorer såsom lönsamhet och risk kan variera (Fortnox u.å.).
Eljellys (2004) studie indikerar på att bransch påverkar både förekomsten av ett samband samt vilka likviditetsmått som är av betydelse. Studien visar att det finns ett signifikant samband mellan balanslikviditet och lönsamhet inom arbetsintensiva branscher såsom6 tjänstesektorn men inom kapitalintensiva branscher såsom jordbruk och tillverkning går7 det inte att påvisa ett signifikant samband. Däremot om likviditet istället mäts genom cash gap finns det ett signifikant samband i kapitalintensiva branscher men det går inte att påvisa i arbetsintensiva (Eljelly 2004). Detta tyder på att karaktären av verksamheten, bransch, kan påverka ett potentiellt samband mellan likviditet och lönsamhet. Studie tyder på att det varierande resultatet i olika bransch beror på huruvida branschen karaktäriseras som kapital- eller arbetsintensiv, vilket har tagits i beaktning vid valet av branscher.
6Arbetsintensiv är en produktionsmetod som använder mycket arbete i relation till mängden realkapital (Nationalencyklopedin, u.å.)
5Förändringsfaktorn av försäljning = (Årets oms. - förra årets oms.)=Förra årets oms.
4Soliditet = eget kapital/totalt kapital
I Sverige används SNI, standard för svensk näringsgrensindelning, för att klassificera bolag baserat på vilken verksamhet som bedrivs. SNI-indelnings består av flera nivåer där första nivån delar in Svenska bolag i 21 stycken avdelningar, branscher, som sedan
specificeras i flera undergrupper (Statistiska centralbyrån, u.å.). Denna studie syftar till att undersöka om sambandet mellan likviditet och lönsamhet skiljer sig åt mellan branscher.
Indelningen av branscher har baserats på SNI-indelning på första nivån och branscherna har valts ut med hänsyn till verksamhetens karaktär gällande kapital- och arbetsintensitet för att få branscher som kan tänkas ha varierande struktur. Branscher som valts är finans- och försäkringsverksamhet (SNI-kod 64-66), handel (SNI-kod 45-47), hotell- och
restaurang (SNI-kod 55-56), jordbruk, skogsbruk och fiske (SNI-kod: 1-3) och tillverkning (SNI-kod 10-33) (Statistiska centralbyrån 2007).
3.4.2 Urval
Populationen i studien är svenska småföretag med 10-49 anställda och med den juridiska bolagsformen aktiebolag. Studien kommer inte inkludera mikro- eller fåmansföretag (företag med mindre än tio anställda) och anledning till att endast inkludera aktiebolag beror på tillgängligheten på information. Finansiell information om företagen behöver finnas tillgängligt i databasen Bisnode Infotorget och därför kommer endast aktiebolag att studeras. Studien kommer endast inkludera aktiva aktiebolag eftersom syfte med studien är att undersöka relationen mellan likviditet och lönsamhet behöver företag bedriva en verksamhet för att vara relevanta.
Den totala populationen består utav 34 801 företag i 21 olika branscher. På Infotorget är det endast möjligt att hämta information av 1000 företag åt gången och en
totalundersökning av populationen är därför inte möjlig med tanke på tidsåtgången i denna studien. Denna studie kommer därför begränsas till fem utvalda branscher och utgå från ett urval av 500 företag från varje bransch, vilket ger ett totalt urval på 2 500 företag (inklusive eventuellt bortfall).
För att få ett representativt urval som motsvara populationen kommer urvalet ske slumpmässigt, ett så kallat sannolikhets- eller slumpmässigt urval. Detta eftersom
sannolikhetsurval minskar risken för urval- och samplingsfel samt antas blir representativt (Bryman och Bell, 2017). I denna studie har en slumpgenerator använts för att få fram ett slumpmässigt urval. I databasen Infotorget presenteras 100 företag per sida. För att erhålla ett slumpmässigt urval har antalet sidor med företag som funnits tillgängliga inom en bransch lagts in i en slumpgeneratorn. Alla företag på sidnumret som slumpgeneratorn har genererat har inkluderats i urvalet. Detta utfördes till dess att 500 företag från varje
bransch är insamlat. Eftersom antalet företag som ingår i varje bransch variera kan antalet på sista sidan vara olika. Om slumpgeneratorn skulle välja sista sidan och antalet på den sidan understiger 100, kommer samtliga företag på den sidan inkluderas. Sedan kommer en ny sida slumpas fram och addera företag, i fallande ordning, tills dess att 100 företag är uppnådda. Om samma sidnummer kommer väljs flera gånger kommer en ny sida slumpas fram så att urvalet består av företag baserat på fem olika sidor.
Ordningen av presentationen på företagen på Bisnode Infotorget är inte känd vilket är anledning till att urvalen baseras på flera olika sidor. Vi kan se att företagen på samma sida variera i region, storlek, namn och SNI-kod. Eftersom vi inte kan veta vad företagen på en sida har gemensamt går det inte heller att avgöra om det är en faktor som kan påverka studien. Därför har vi valt att inkludera företag från flera olika sidor för att säkerställa att urvalet är slumpmässigt.
3.4.3 Bortfall
Urvalet har laddats ner från Bisnode Infotorget till ett excelark där datan sedan har bearbetats och bortfall har exkluderats innan datan sedan analyserades. Företag som saknade data för vissa mått eller år räknades som bortfall och exkluderades från urvalet.
Efter exkludering av bortfall återstod 2 063 företag.
3.4.4 Outliers
Outliers eller extremvärden är datapunkter som befinner sig längre bort än andra
datapunkter, det vill säga, ovanliga värden som kan vara antingen för små eller för stora jämfört med andra värden. De kan orsaka missvisande eller snedvridna resultat som gör att tester missar betydande information (Djurfeldt et al. 2018). I denna studie kommer
därför outliers exkluderas. Outliers kan identifieras med hjälp av ett lådagram (eng. box plot) som visar en grafisk illustration av spridningsmåttet variationsvidden (eng. range) som ger skillnaden mellan högsta och lägsta värden. Lådagrammet utgörs av kvartiler och nedersta delen av lådan utgör första kvartilen (Q1) och översta av (Q3) och inom detta intervall ligger 50% av de observerade värdena. Under (Q1) återfinns en linje och likaså över (Q3), dessa linjer utgör fördelningens min- och maxvärden samt att extremvärdena befinner sig ovan och nedanför dessa linjer (Djurfeldt et al. 2018).
I studien misstänktes det föreligga outliers för variabeln kassalikviditet och detta upptäcktes genom ett lådagram som illustreras i figur 3.4.4.1. I figur 3.4.4.2 har
extremvärdena eliminerats och det identifierades 246 sådana av den totala populationen 2063. I lådagrammet utan outliers återges spridningsvariatonen mellan ett maxvärde på 3,45 och minvärde på ca. 0,00. Kvartilen (Q1) befinner sig vid 0,76 och (Q3) vid 1,84.
Figur 3.4.4.1: Lådagram inkl. outliers för år 1. Figur 3.4.4.2: Lådagram exkl. outliers för år 1.
Nedan visas samma princip fast för tre år tidigare. Vi hittar ett maxvärde på 3,48 och minvärde på ca 0,00 för kassalikviditet. Kvartilen (Q1) befinner sig vid 0,75 och (Q3) vid 1,85.
Figur 3.4.4.3: Lådagram inkl. outliers tre år tidigare. Figur 3.4.4.4: Lådagram exkl. outliers tre år tidigare.
3.4.5 Deskriptiv statistik
Urvalet som ligger till grund för studien, outliers och bortfall exkluderat, består av 1 817 företag fördelat på fem branscher. Fördelningen mellan branscherna finns illustrerat i tabell 3.5.5.1 Studien kommer genomföras vid två tillfällen med tre års mellanrum. Det är samma företag som ingår vid båda tillfällena. Samtliga variablers medelvärde och
standardavvikelse finns presenterat i tabell 3.5.5.2 (undersökningsåret) och tabell 3.5.5.3 (tre år tidigare) i syfte att ge en bild av fördelningen och spridningen av respektive variabel.
Tabell 3.5.5.1 Fördelning mellan branscher.
Tabell 3.5.5.2 Medelvärde och standardavvikelse för undersökningsåret (vänster) och tre år tidigare (höger).
3.5 Analysmetod
3.5.1 Hypotesprövning
Hypotesprövning utgår från ett antagande om en population som sedan testas empiriskt på ett urval. Utifrån testet kan antagandet om populationen antingen förkastas eller
accepteras. Antagandet om populationen kallas nollhypotes, H₀, och är den hypotes som testas i hypotesprövningen. Hypotesprövning innefattar även en alternativ hypotes, H₁, som uttrycker motsatsen till antagandet uttryckt i H₀ (Anderson, Sweeney, Williams, Freeman, & Shoesmith 2017). I denna uppsats har fem hypoteser, med mothypotes, stipulerats och kommer att testas.
3.5.2 Statistisk signifikans
Datan i hypotesprövningen i denna studie är ett urval från en population vilket gör att testets signifikansnivå är relevant för att bedöma om resultatet är generaliserbart till hela populationen. Enligt Bryman och Bell (2017) indikerar testning av statistisk signifikans vilken tilltro ett forskningsresultat har. Det vill säga hur säker en forskare kan vara på att ett slumpmässigt urval går att generalisera till populationen. Statistisk signifikans återger den risk som finns om att en felaktig slutsats har dragits (Bryman och Bell 2017).
Den statistiska signifikansen i analyserna i denna studie kommer att testas för att säkerställa att hypoteserna är generaliserbara och slutsatserna trovärdiga. Analyserna kommer testas och utvärderas på 10%, 5%, 1% och under 0,1% signifikansnivå.
3.5.3 Korrelationsanalys
En korrelationsanalys visar samvariation mellan två variabler. Det vill säga, undersöker om variation i en variabel sammanfallet med variation i en annan variabel. Korrelation mellan två ordinal-kvotvariabler (variabler där avståndet mellan kategorierna är lika stort) kan mätas med Pearson (r) (Bryman och Bell 2017). Resultatet av Pearson (r) ger en korrelationskoefficient som mäter styrkan och riktningen på ett linjärt samband mellan variablerna. Koefficienten kan anta värden mellan 0 och +1 där 0 innebär att det inte
föreligger något samband och 1 innebär att det finns ett perfekt linjärt samband. Huruvida koefficienten är positiv eller negativ visar det riktningen på sambandet (Bryman och Bell 2017). Viktigt att poängtera är att en korrelationsanalys endast påvisar eventuell
samvariation mellan två variabler och inte om det föreligger ett kausalt samband. För att undersöka ett eventuellt orsakssamband (kausalitet) behövs regressionsanalys och teoretisk analys (Djurfeldt et al. 2018).
3.5.4. Regressionsanalys
Regressionsanalysen visar, till skillnad från en korrelationsanalys, hur stor del av variationen i den beroende variabeln (Y) som kan förklaras av den oberoende variabeln (X). Dock säger inte en regressionsanalys om X orsakar en förändring i Y utan endast som variationen i Y som kan förklaras av X beror på slumpen eller speglar förhållandet i populationen. För att göra uttalande om kausalitet behövs teoretisk analys som motiverar förhållandet som en regressionsanalys påvisar (Djurfeldt et al. 2018).
En regressionsanalys som inkluderar flera oberoende variabler kallas för multipel regressionsanalys. Nedan presenteras en multipel regressionsmodell där Y är en linjär funktion av X1, X2…..Xpoch feltermen av p antal variabler (Anderson et al. 2017).
Tabell 3.5.4.1: Multipel regressionsmodell
0+ 1x1+ 2x2+... pxp+
𝑌 = β β β β ε
0= interceptet (värdet av y när alla oberoende β
variabler är 0)
pxp= lutningskoefficienten för p:te variabeln x β
= feltermen, som motsvarar variationen i Y ε
som inte kan förklaras av den linjära effekten
I denna studie kommer en korrelationsanalys presenteras för att påvisa samvariation mellan likviditet och lönsamhet och regressionsanalys kommer att användas som
huvudsaklig analysmetod för att se hur stor del av variationen i lönsamheten som kan hänföras till likviditetsnivå. Eftersom analysen kommer innefatta kontrollvariabler är det en multipel regressionsanalys som är av intresse. En teoretisk analys kommer att föras i analysavsnittet (se 5.2.2 Analys) med hänvisning till aspekterna som lyfts i teoriavsnittet för att kunna analysera ett eventuellt orsak-verkan samband. För att stärka
trovärdigheten i studien kommer regressionsanalysen upprepas efter tre år på samma urval, med anledningen att öka trovärdigheten i resultatet. Om samma resultat kan påvisas vid två olika tillfällen tyder det på att resultatet inte är en tillfällighet. (För en mer detaljerad bild av genomförandet se 3.4.6 Genomförande)
Vid test av samband med regressionsanalys är variansanalys av en regression, R2-värdet, av intresse (Djurfeldt et al. 2018). R2-värdet visar på hur stor andel av den totala
variationen i Y som förklaras av regressionsekvationen, det vill säga hur väl
regressionsanalysen förklarar variationen i den beroende variabeln (Anderson et al.
2017). Ett R2-värde större än 0 indikerar att det finns ett beroende mellan variablerna (Djurfeldt et al. 2018).
Vid en multipel regressionsanalys är graden av samvariationen mellan de oberoende variablerna viktigt för analysens trovärdighet där en stark korrelation kallas för multikollinearitet (Anderson et al. 2017). Om det föreligger multikollinearitet går det inte att särskilja effekten som de två oberoende korrelerade variablerna har på den beroende vilket kan ge felaktigt resultat. Multikollinearitet kan mätas genom VIF (eng:
variance of inflation factor), och tumregeln är att VIF bör understiga 10 (Anderson et al.
2017). Medelfel (eng: standard error) är ett spridningsmått som visar osäkerheten eller precisionen i en skattning. Den visar hur stor sannolikhet det är att skattningen är felaktig där ju lägre medelfelet är desto mer säker bedöms skattningen vara (Barmark &
Djurfeldt 2020).
I denna studie kommer förklaringsgraden för modellen analyseras och tolkas samt kommer förekomsten av multikollinearitet att undersökas. Medelfelet för respektive variabel kommer anges i resultatet för att ge en bild av osäkerheten i skattning.
3.5.5 Icke-linjära samband
I denna studie är grundantagandet (Hypotes 1: H0) att sambandet mellan likviditet och lönsamhet ter sig som en omvänd U-kurva vilket gör att en undersökning av ett icke-linjärt samband är av intresse. Samband som inte är linjära kallas för icke-linjära eller kurvlinjära eftersom de grafiskt illustrerar en kurva istället för en rät linje.
Sambandet kan vara att Y först ökar och sedan minskar vid fortsatt ökning av X, vilket kan kallas U-samband eller omvänt U-samband (Djurfeldt et al. 2018).
Om korrelationskoefficienten ger ett lågt värde som misstänks bero på att det föreligger ett kurvlinjärt samband kan styrkan i U-sambandet testas genom en kvadrering.
Kvadrering sker genom att kvadrera X-värdets skillnader mot medelvärdet, detta
minimerar den felaktiga försvagningen som antagande om ett linjärt samband ger upphov till. Eftersom den justerade X-variabeln ändrar det U-formade sambandet till ett
approximativt linjärt samband kan korrelationskoefficienten sedan användas för att påvisa styrkan i sambandet (Djurfeldt et al. 2018).
För att undersöka förekomsten av ett U-samband kommer en kvadrering av den oberoende av variabeln, kassalikviditet, inkluderas i regressionsanalysen och korrelationsanalysen för att se om det finns indikation på att det föreligger ett U-samband. Medelvärdet av kassalikviditet subtraheras från samtliga X-värden som sedan kvadreras och inkluderas därefter i korrelationsanalysen och regressionsanalysen för att se hur modellen ändras.
Om koefficienten i korrelationsanalys är starkare för kvadreringen än koefficienten för den okvadrerade variabeln indikerar detta, enligt Djurfeldt et al., förekomsten av ett U-samband. Om förklaringsgraden av regressionsmodellen ökar vid tillägg av kvadrering tyder även detta på att det föreligger ett U-samband eftersom ett tillägg av kvadrering då innebär att modellen bättre förklarar variationen i lönsamhet. Sambandet mellan likviditet och lönsamhet i studien kommer även testas vid olika likviditetsnivåer och resultatet från detta kommer också ge en indikation på sambandets utformning. Ser sambandet ut olika ut vid olika likviditetsnivåer innebär detta att sambandet är icke-linjärt.
