Hypotessammanställning

Tabell 13. Hypotessammanställning

H0: Vid offentliggörandet av ett företagsförvärv erhåller aktieägarna i det

förvärvande företaget ingen abnormal avkastning. (H1) Förkastas H0: Horisontella företagsförvärv genererar inte högre abnormal

avkastning för det förvärvande företagets aktieägare vid offentliggörandet än vertikala förvärv. (H2)

Förkastas ej

H0: Horisontella förvärv genererar inte högre abnormal avkastning för det förvärvande företagets aktieägare vid offentliggörandet än konglomerade förvärv. (H3)

Förkastas

H0: Vertikala företagsförvärv genererar inte högre abnormal avkastning för det förvärvande företagets aktieägare vid offentliggörandet än

konglomerade förvärv. (H4)

Förkastas

I tabell 13 sammanställs huruvida respektive nollhypotes i studien förkastas eller ej.

5. Analys

I analysavsnittet analyseras studiens resultat och kopplingar dras till de motiv och förvärvstyper som presenteras i den teoretiska referensramen.

Resultatet avseende marknadsreaktionen för hela urvalet visar att skillnaden i genomsnittlig kumulativ abnormal avkastning är som störst mellan dagen för offentliggörandet och dagen innan. Mellan dessa dagar stiger den genomsnittliga kumulativa abnormala avkastningen med cirka 2,1%, vilken är den klart största förändringen mellan två dagar i eventfönstret. Ingen direkt förändring syns i den abnormala avkastningen dagarna innan offentliggörandet vilket tyder på att informationen inte blivit publik innan dagen för offentliggörandet i någon stor utsträckning. Förändringen i aktiekursen sker således direkt vid offentliggörandet, och resultaten tyder därmed på att marknaden är vad Fama (1970) beskriver som mellanstarkt effektiv. Direkt efter dagen för offentliggörandet syns en svagt nedåtgående trend för den genomsnittliga abnormala avkastningen vilket tyder på att investerarna på marknaden har nåtts av och reagerat på den information som offentliggjorts redan på dagen för

offentliggörandet.

Studiens resultat angående hur marknadsvärdet för det förvärvande företaget påverkas vid offentliggörande av ett företagsförvärv visar att både horisontella och vertikala förvärv genererar signifikant högre abnormal avkastning än vad de konglomerade förvärven gör.

Studien finner samma resultat både då eventfönstret omfattar sju samt tre dagar. Att de horisontella och vertikala förvärven genererar högre abnormal avkastning än de

konglomerade ligger i linje med vad Fan & Goyal (2006) finner i sin studie. I deras studie nämns att effekterna på företagsvärde till följd av förvärv är så pass höga för vertikala att de är jämförbara med effekterna som horisontella förvärv genererar.

Denna studies resultat visar vidare att de konglomerade förvärven är den enda förvärvstypen som påvisar en negativ abnormal avkastning på eventdagen vilket skulle kunna tänkas ha en bakgrund i motivet för förvärvet. I teorin lyfts agentmotivet och diversifieringssyftet upp som värdeförstörande motiv vid förvärv. Konglomerade förvärv görs i många fall i

diversifieringssyfte och har visat sig ge en negativ effekt på den abnormala avkastningen (Andrade, Mitchell & Stafford, 2001). Resultaten från denna studie pekar i samma riktning vilket gör att diversifiering kan tänkas ligga bakom de konglomerade förvärv som ingår i

studien. Ytterligare ett motiv som potentiellt kan ligga bakom de konglomerade förvärven är agentmotivet då även detta har visat sig vara värdeförstörande (Berkovitch & Narayanan, 1993). Vid agentmotivet drivs ledningen av egenintresset och Arnold (2005) menar på att personer i ledningen kan drivas av att ha byggt upp ett storföretag. Detta skulle kunna tänkas vara fallet för de konglomerade förvärven som ingår i denna studie då resultatet visar på en negativ avkastning. Den negativa avkastningen tyder på att investerarna på marknaden inte tror att förvärvet kommer vara värdeskapande och gynnsamt på lång sikt, vilket det borde vara om förvärvet är väl genomtänkt.

Som tidigare lyfts upp i teorin så är viljan att uppnå synergieffekter ett av de vanligaste motiven till att utföra ett förvärv. Rozen-Bakher (2018) menar på att de horisontella förvärven har störst potential att lyckas med att uppnå synergieffekter. Anledningen till detta nämns vara på grund av att verksamheterna hos konkurrerande företag liknar varandra vilket

underlättar integreringen. Samtidigt lyfter både Rozen-Bakher (2018) och Bhuyan (2002) upp att vertikala förvärv snarare förstör företagsvärde än skapar mervärde vilket skiljer sig från de funna resultaten i denna studie. Resultaten i studien visar inte på någon större skillnad mellan de horisontella och de vertikala förvärven. Det är tydligt att de vertikala genererar en positiv abnormal avkastning vid tiden för offentliggörandet vilket tyder på att de skapar mervärde.

Att resultaten som funnits i denna studie skiljer sig från studien av Rozen-Bakher (2018) avseende de vertikala förvärven kan bero på skillnader i undersökningens längd, där

Rozen-Bakher (2018) mäter förvärvens påverkan på företagsvärde på lång sikt medan denna studie enbart mäter på kort sikt. De presenterade resultaten tyder på att marknaden har goda förhoppningar om att vertikala förvärv ska vara lönsamma men fångar inte upp hur förvärven presterar på längre sikt vilket skulle kunna vara en möjlig förklaring till tydliga skillnader i resultat mellan studierna.

För de horisontella förvärven visar resultaten på en positiv genomsnittlig kumulativ abnormal avkastning vilket också var förväntat. Troligtvis är motiven bakom förvärven nära kopplat till synergimotivet som i tidigare forskning har visat sig vara värdeökande (Gaughan, 2011;

Arnold, 2005; Weston, Mitchell & Mulherin, 2014). Den klart positiva abnormala avkastningen som genereras vid tiden för offentliggörandet hos de företag som utför horisontella förvärv tyder på att investerare på marknaden har goda förhoppningar om att förvärvet ska skapa värde. Som tidigare nämnts i teorin har de horisontella förvärven högst potential att skapa värde i form av synergieffekter i och med att likheterna företagen

sinsemellan bidrar till högre förståelse mellan verksamheterna ur ett ledningsperspektiv.

Troligt är att förväntningarna på de horisontella förvärvens potential att skapa synergieffekter är hög. Troligtvis är det även detta som speglas i de positiva abnormala avkastningar som påvisas i samband med offentliggörandet.

6. Konklusion

I det avslutande kapitlet presenteras inledningsvis studiens slutsatser. Därefter riktas kritik mot studien för att avslutningsvis presentera förslag till vidare forskning.

6.1 Slutsats

Studiens huvudsyfte var att studera om företagsförvärv bidrar till positiv abnormal avkastning för förvärvande företag vid offentliggörande av företagsförvärv, samt om det föreligger skillnader i de abnormala avkastningarnas riktning och storlek beroende på vilken typ av förvärv som görs. Studien jämför den abnormala avkastning som genereras i samband med horisontella, vertikala och konglomerade inhemska förvärv i Sverige under perioden 2010-2020. Resultatet från undersökningen visar att företagsförvärv genererar signifikant positiv genomsnittlig abnormal avkastning för det förvärvande företaget vid offentliggörandet då ingen hänsyn tas till förvärvstypen. Vidare kan det konstateras att både horisontella och vertikala förvärv genererar signifikant högre genomsnittlig abnormal avkastning för det förvärvande företaget i jämförelse med de konglomerade förvärven. Resultatet skiljer sig inte beroende på eventfönstrets längd. Däremot påvisas ingen signifikant skillnad i abnormal avkastning mellan horisontella och vertikala förvärv. Resultaten indikerar att investerare på den svenska marknaden har hög tro på att horisontella och vertikala företagsförvärv, och de motiv som kan tänkas ligga bakom dem, ska vara värdeskapande. Däremot tyder resultaten på att offentliggörandet av konglomerade förvärv inte mottages lika positivt av marknaden.

Studiens resultat bidrar till forskningen inom ämnet företagsförvärv genom att utifrån ett kortsiktigt perspektiv visa på hur företagsförvärv värderas av den svenska marknaden beroende på vilken typ av förvärv som sker.