Det andra syftet med projektet var att det skulle fungera som en etabler- ingsinsats för de fyra projektmedarbetarna, vilket innebar målsättningen att individerna efter projektet skulle ha lättare att få anställning inom yrken motsvarande deras kompetens- och utbildningsnivå. Processteorin för denna del av projektet kan visualiseras såhär:
Figur 2. Processteori över projektet som etableringsinsats
Utgångsläget
Runt hälften av deltagarna i etableringsuppdraget har utbildning som mot- svarar gymnasienivå eller högre. Således finns många i etableringsprogram- met som har en universitetsexamen. Dessa individer har större sannolikhet att etablera sig på arbetsmarknaden, men gör det ofta inom yrken som inte motsvarar deras kompetens (Katz och Österberg 2013; Andersson Joona m.fl. 2014). Att högutbildade personer anställs inom okvalificerade yrken leder till så kallade utträngningseffekter, vilket innebär att individer med lägre
• Individer med hög utbildning har svårt att komma in på adekvat arbetsmarknad
• Regeringsuppdrag: Praktik i staten
Praktiktid
• Lära känna arbetsplatsen
• Bredvidgång
• Auskultering
Anställning
• Genomföra arbetsuppgifter inom projektet
• Genomföra andra arbetsuppgifter
• Auskultering • Formell arbetslivserfarenhet • Professionell kompetens • Språkutveckling • Förståelse för myndigheter • Nätverk Kort sikt:
Ökad möjlighet till kvalifice- rad anställning i framtiden
Lång sikt:
Anställning inom adekvat yrkesområde
Mål
Aktiviteter
Mekanismer Utgångsläge
utbildningsnivå får svårare att konkurrera om dessa arbetstillfällen. Den här utvecklingen kan ses som ett utslag av det Vesterberg (2011) benämner som underordnande inkludering. Arbetsförmedlingen försöker angripa detta problem genom att matcha personerna i etableringsuppdraget med yrken som motsvarar deras kompetens, och en utgångspunkt för projektet I centrum av etableringen var att det skulle utgöra en kvalificerad åtgärd riktad specifikt till deltagare med hög kompetensnivå och formell utbildning. En anledning till att idén med projektet över huvud taget uppstod var också att regeringen gav i uppdrag till de statliga myndigheterna att de skulle ta emot praktikanter från etableringsuppdraget. Då många statliga myndigheter i första hand ägnar sig åt professionella administrativa arbetsuppgifter som kräver en viss utbildningsnivå och kompetens, innebar detta i praktiken att det skapades fler kvalificerade praktikplatser.
Praktiktiden
Hela projektet delades in i två delar, innehållande delvis olika typer av ak- tiviteter. Under de två första månaderna av projektet var de nyrekryterade projektdeltagarna praktikanter. Under de kommande fyra månaderna anställdes de sedan med anställningsstöd. Speglat i projektets första syfte innebar detta att projektdeltagarna under förberedelsefasen var praktikanter, medan de under datainsamlingen och sammanställningen var anställda. I termer av etableringsinsats innehöll praktiktiden olika former av aktiviteter där deltagarna fick lära känna arbetsplatsen liksom myndigheten och dess arbete. Aktiviteterna överlappar alltså till stor del de aktiviteter som var en förberedelse inför att genomföra intervjustudien. Projektmedarbetarna fick gå olika utbildningar där de lärde sig om Arbetsförmedlingens arbete och uppdrag, liksom träffa och prata med kollegor på enheten som beskrev sina arbetsuppgifter. Praktiken innehöll även några moment som mer renodlat syftade mot arbetsmarknadsetablering. De fick träffa personer från andra avdelningar på huvudkontoret och besöka dessa på deras arbetsplatser, för att därigenom få en bredare förståelse för vad det kan innebära att arbeta på en statlig myndighet. Både under praktiktiden och tiden som anställda var även tanken att projektmedarbetarna skulle auskultera på andra avdelningar på huvudkontoret. Detta realiserades dock bara i begränsad utsträckning. Anställningen
Under projektets fyra sista månader anställdes projektmedarbetarna. Detta av flera anledningar. En anledning direkt kopplad till etablering handlade om att det skulle se bättre ut i framtida tjänsteansökningar att kunna visa upp att de varit anställda och inte bara haft praktik. Andra aspekter var rent praktiska. För att kunna genomföra vissa arbetsuppgifter på arbetsplatsen, exempelvis beställa resor liksom få tillgång till vissa delar av intranätet och datasystemet, krävdes nämligen att man var anställd. Även ur etisk synvinkel ansågs det
adekvat med anställning, för att därigenom erkänna att individerna faktiskt genomförde ett kvalificerat arbete. Anställning garanterade dessutom en mer formell ställning i organisationen, viktig vid genomförandet av intervjustu- dien. Ur etableringssynpunkt var det helt centrala syftet med anställnings- tiden att projektmedarbetarna skulle få konkret arbetslivserfarenhet av att arbetat inom en myndighet, och primärt arbetade projektmedarbetarna med att genomföra undersökningen kopplad till projektets första syfte. Därutöver var det tänkt att de skulle involveras även i andra arbetsuppgifter, för att därigenom få ännu bredare erfarenhet av myndighetsarbete. Bland annat involverades de i att översätta texter och utforma informationsmaterial. Mekanismer
Mekanismerna i en processteori beskriver vad i projektets aktiviteter som är tänkt att leda till att målsättningarna uppnås. Avseende arbetsmarknadseta- blering var detta inte speciellt utvecklat i projektplanen; troligen eftersom det upplevdes som så intuitivt självklart att deltagande i projektet skulle stödja deltagarna i att närma sig arbetsmarknaden. I de inledande intervjuerna med projektledarna lyftes däremot flera faktorer fram som svar på vad i projektet som skulle stödja etablering. Framförallt fem områden lyftes fram. Att projek- tet skulle ge formell arbetslivserfarenhet framhölls som centralt för de framtida möjligheterna att få ett kvalificerat yrke, vilket helt enkelt innebär att kunna lägga till på sina CV att de haft en anställning på en kvalificerad arbetsplats i Sverige. Att projektet skulle bidra till ökad professionell kompetens innebar att projektmedarbetarna genom att delta i projektet förväntades utveckla sin per- sonliga yrkeskompetens och tillägnar sig praktiska erfarenheter av att arbeta på myndighet. Språkutveckling lyftes också fram som en central aspekt av vad i projektet som skulle stödja deltagarna att närma sig arbetsmarknaden. Att goda språkkunskaper är viktigt för att få anställning har visat sig i flera studier (Rooth och Åslund 2006; Kennerberg och Åslund 2010; Bonfanti och Nord- lund 2012) och tanken var att de fyra deltagarna genom att under ett halvår befinna sig på en arbetsplats där det talas relativt avancerad svenska skulle få en god möjlighet att höja sin språknivå. Ökad förståelse för myndigheter som
arbetsplats förväntades vara värdefull för projektmedarbetarnas framtida
yrkesliv genom att ge deltagarna möjlighet att sätta sig in i hur arbetsdagarna kan se ut på en myndighet, vilka ledningsstrukturer liksom arbetsrutiner och arbetssätt som kännetecknar myndighetsarbete. Detta handlade också om att förstå den svenska myndighetsstrukturen. Avslutningsvis nämndes även ett utökat nätverk och kontakter som något projekt potentiellt kunde ge deltagarna. Dess fem övergripande mekanismer, liksom andra som inte var uttalade initialt, diskuteras vidare i kapitel sju.
Mål
projektet gav deltagarna skulle ge dem en förbättrad utgångspunkt på arbets- marknaden och i sitt arbetssökande. Den långsiktiga målsättningen var att delt- agarna skulle få en anställning. Det fanns inget uttalat mål eller löfte om fortsatt anställning på Arbetsförmedlingen, men implicit fanns en sådan förhoppning hos alla inblandade i projektet. Sex månader efter projektets slut var också alla fyra projektmedarbetare anställda på olika platser inom Arbetsförmedlingen, vilket indikerar en mycket god måluppfyllelse i denna del av projektet.
Sammanfattande kommentar
Processteorin kopplad till projektet som etableringsinsats (syfte 2) var inte lika tydligt artikulerad som processteorin gällande det första syftet. Kring projektet som kunskapsutveckling fanns en övergripande plan som var tydligt formulerad redan initialt i projektet och det tycks därmed vara denna del av projektet som varit den centrala vid projektformuleringen. Att projektet sedan samtidigt skulle ge deltagarna olika typer av erfarenheter som skulle stödja deras arbetsmarknadsetablering tycks närmast ha setts som en självklarhet. Exakt hur detta skulle gå till, eller vad som skulle krävas av projektledarna och arbetsplatsen för att uppnå detta, framstod däremot inte som lika genom- tänkt i projektets planering. Tankar och strategier kring detta var istället något som uppstod och utvecklades under projektets gång. Efter projektets genomförande visade det sig också att projektet innehållit flera centrala me- kanismer som stödde deltagarna i att närma sig arbetsmarknaden, som inte hade formulerats inledningsvis. Detta diskuteras närmare i kapitel sju.