I NFORMANTERNAS UPPFATTNINGAR OM SOLCELLSIMPLEMENTERINGEN OCH HÅLLBARHET

För att se hur nyckelpersoner på Dahl resonerar när det kommer till solceller och hållbarhet genomfördes intervjuer. En tematisering gjordes där innehållet analyserades utifrån ett teoretiskt ramverk som utvecklats av forskarna Winter-Simat m.fl. (2017).

3.3.1. Intervjuer

Inför analysen genomfördes intervjuer. De intervjuer som genomfördes var kvalitativa och semistrukturerade. När man utför en semistrukturerad intervju brukar tillvägagångssättet enligt

Bryman (2011) i allmänhet vara mer fritt än vid en strukturerad intervju. Man vill få fram informantens ståndpunkter och man vill få kunskap om vad intervjupersonen upplever vara relevant och viktigt. Bryman menar att det här gör att intervjun kan röra sig i olika riktningar.

Det är vanligt att man avviker från intervjuguiden eller det frågeschema som formulerats.

Bryman anger vidare att allteftersom intervjun fortskrider kan ordningsföljden och

ordalydelsen variera och nya, uppföljande frågor kan adderas. Han hävdar också att syftet med en kvalitativ intervju är att få fylliga och detaljerade svar samt att en kvalitativ intervju kan vara ostrukturerad eller semistrukturerad. En semistrukturerad intervju går ut på att

intervjuaren har specifika teman som ska beröras, ofta kallat en intervjuguide, men att

intervjupersonen får frihet att utforma svaren på sitt eget sätt.. Vidare inleder intervjuaren sin undersökning med ett tydligt fokus men med en viss flexibilitet.

De intervjuer som genomfördes var uppdelade i två delar, där den ena delen fokuserade på solcellsimplementeringen vid Dahl, och den andra mer på hållbarhet i stort. Intervjufrågorna inom solcellsdelen berörde bland annat olika prioriteringar vid implementeringen av

solcellssystemet (Bilaga 1a). Hållbarhetsdelen i intervjuerna handlade dels om informanternas personliga tankar kring hållbarhet men också om Dahls hållbarhetsarbete (Bilaga 1b).

Urval av informanter

För att besvara frågeställningen kring hur nyckelpersonerna resonerar kring solceller och hållbarhet genomfördes intervjuer. För studien intervjuades fem personer. Informanterna som valdes ut är nyckelpersoner som på olika sätt är involverade i projektet att flytta centrallagret till Håbo kommun. I syfte att lyfta fram flera perspektiv och värderingar i intervjusvaren angående optimeringen av solceller och hållbarhetsarbete intervjuades personer från olika avdelningar inom företaget och i olika befattningar.

Hantering och transkribering av data

Intervjuerna spelades in och transkriberades med hjälp av programmet Soundtrap. På så vis kunde intervjuerna snabbt och överskådligt bearbetas. Medellängden på intervjuerna var 45 minuter där den kortaste var cirka 30 och den längsta cirka 60 min. Den totala längden på intervjuerna blev ungefär 3 timmar och 45 minuter.

Etiska överväganden

Innan intervjuerna utfördes skickades ett informationsblad (Bilaga 2) ut till informanterna.

Samtliga informanter skrev även under en samtyckesblankett (Bilaga 3) i samband med intervjuerna. Namn, ålder, kön och position togs inte med i rapporten. De intervjuade informerades om detta samt att de kunde dra tillbaka data om de önskade. Det var bara

författarna till rapporten som hade tillgång till intervjuerna. De intervjuade fick även chans att läsa igenom rapporten och komma med åsikter innan publikation. För att bibehålla anonymitet har informanterna givits namnen Kim, Charlie, Alex, Love och Robin utan inbördes ordning.

Informanterna heter egentligen någonting annat. Transkripten till intervjuerna har också valts att exkluderas från rapporten för att främja anonymitet, endast utvalda citat inkluderas.

3.3.2. Metod för analys

I det här avsnittet beskrivs hur intervjuerna och den insamlade datan analyserats. För de kvalitativa intervjuerna gjordes en tematisk analys och för optimeringen av solcellssystemet användes ett modelleringsverktyg och valda Key Performance Indicators (KPI).

Tematisk analys

Braun och Clarke (2006) skriver att en tematisk analys kan ses som en fundamental metod för kvalitativ analys. En fördel med tillvägagångssättet är dess flexibilitet när det kommer till teoretiska och epistemologiska närmanden. Man kan med andra ord använda tematisk analys utifrån olika teoretiska ramverk. Vidare skriver Braun och Clarke att tematisk analys är

kompatibelt med både en essentialistisk och en konstruktionistisk paradigm då det är en metod för att identifiera och analysera mönster/teman inom den insamlade datan. De menar också att för att utföra en tematisk analys är det viktigt att vara medveten om egna teoretiska positioner och värderingar i relation till den kvalitativa forskningen. Alltså behöver det teoretiska ramverket och metoderna stämma överens med vad forskaren vill veta samt att forskaren är medveten om att det är ett aktivt ställningstagande.

För att räknas som ett tema behöver enligt Braun och Clarke (2006) något viktigt fångas av datan i förhållande till forskningsfrågan, samtidigt som svaren även representerar någon typ av mönster eller en betydelse inom datan. Vad som räknas som ett tema och hur stort temat måste vara för att räknas in behöver definieras. Dock menar Braun och Clarke att på grund av den kvalitativa naturen av analysen behöver det inte finnas en tydlig, fastställd definition för detta, vilket innebär att forskarens egen bedömning är avgörande. De teman som identifieras och analyseras bör vara noggrant utvalda för att representera hela datainsamlingen. En tematisk analys kan delas in i sex faser som, på grund av dess kvalitativa natur, kan ses som riktlinjer i utförandet av en tematisk analys (Braun & Clarke, 2006). Följande riktlinjer följdes vid genomförandet av tematiseringen.

Bekanta sig med datamaterialet

Enligt Braun och Clarke (2006) innebär den första fasen att bekanta sig med sin data. I den här inledande fasen transkriberades datan med hjälp av programmet Soundtrap. Datan lyssnades på och lästes sedan igenom och idéer på eventuella teman noterades.

Kategorisering och kodning av datamaterialet

Efter att ha bekantat sig med datamaterialet och listat intressanta aspekter börjar den andra fasen enligt Braun och Clarke (2006). Initiala koder skapades genom att organisera datan i meningsfulla grupper. Detta genomfördes genom att färgkoda observerade mönster i datan medan den bearbetades på ett systematiskt sätt. Så många potentiella mönster eller koder som möjligt kodades i denna fas för att inte utesluta något som skulle kunna visa sig vara intressant i ett senare skede.

Granskning av teman

Arbetet gick in i fas tre då all data blivit kodad och sorterad i potentiella teman (Braun &

Clarke, 2006). Koderna granskades i fas tre för att se över eventuella övergripande teman.

Tabeller fungerade här som visuellt hjälpmedel.

Analys av teman

Enligt Braun och Clarke (2006) går fas fyra ut på att förfina tidigare framtagna teman. Datan sågs då först över för att se om de följde ett sammanhängande mönster eller om

omstruktureringar var nödvändiga. Olika teman sorterades bort, slogs ihop eller delades itu.

Efter det genomfördes en liknande process, men i relation till hela datasetet. En översikt gjordes av individuella temans validitet men också av huruvida den tematiska kartan återgav betydelsen för datan i sin helhet.

Definiera och namnge teman

När en tillfredsställande tematisk karta över datamaterialet uppnåtts går arbetet in i en femte fas, enligt Braun & Clarke (2006). Här definierades och förfinades de teman som presenterades för analys. Det innebar att kärnan i varje tema identifierades. Samtliga teman delades även in i det för denna studie valda ramverket genom att varje tema antingen knöts till det dominanta kulturella paradigmet eller det transformativa ekocentriska paradigmet.

Presentation av resultatet

Fas sex innefattar den sista analysen och rapportskrivandet (Braun & Clarke, 2006). De teman som som analysen slutligen mynnade ut i presenterades, och citat inkluderades i de fall de ansågs vara givande. Syftet var då att berätta den komplicerade historien bakom datan för att övertyga läsaren om värdet och validiteten i analysen.

Analys på emfas vid teman

För att skapa en överblick över emfasen som lades vid de olika temana skapades diagram där det illustrerades hur stor vikt respektive informant la vid olika teman. Diagrammen togs fram utifrån tabeller som genererats genom att först räkna antalet gånger, och hur länge

informanterna pratade om specifika koder, för att sedan sammanföra resultaten i en relativ skala 1-5. Om informanterna inte berörde ett visst tema angavs noll som värde för denna kod Värdena fördes sedan in i tabeller som färgkodades för att ge en överskådlig bild (se Bilaga 4).