Teman inom DK-paradigmet

Temat ekonomi representerar informanternas resonemang kring ekonomiska aspekter. Flera informanter ansåg att det är bra om införandet av solceller inte leder till en alltför stor förlust

för företaget. Två informanter talade om att en återbetalningstid på halva solcellssystemets livslängd är rimlig men om den blir längre än 20 år är det gränsfall för om det är tillräckligt lönsamt för Dahl. En annan menade att det var bra om de nådde “break-even”, det vill säga om solcellssystemets återbetalningstid inträffade under systemets livslängd. Samtliga informanter påtalade att man inte främst installerar solceller av ekonomiska skäl, men att en viss

ekonomisk lönsamhet är en förutsättning för att Dahl ska ha solceller. Följande är ett exempel ur intervjun med Love då hen diskuterar en avvägning mellan de ekonomiska och

miljömässiga aspekterna av solceller.

Man får göra en avvägning, klart att det bästa är ju om det sammanfaller så att det både blir ekonomiskt lönsamt efter en viss tid, men också att det blir hållbart. Och sen är det ofta med i beräkningen att vi vet ju inte vad elpriset kommer vara om x antal år heller, den faktorn är ju lite svår.

Informantens uttalande visade att de ekonomiska aspekterna var viktiga att ta hänsyn till vid investeringen i solcellsanläggningen, i synnerhet med avseende på återbetalningstiden. Temat ekonomi anknyter till DK-paradigmet då citaten som tolkas under detta tema syftat till

ekonomisk lönsamhet för Dahl som företag. Kim betonar i följande citat att det är ekonomi som ligger till grund för att saker ska genomföras på ett företag:

Blir det onödigt dyrt att bygga, då blir det högre hyra och det är inte så bra för Dahl. Ja, men det är det med alltihop, du ser att allt slutar med pengar oavsett, det är så det är tyvärr.

De olika citaten lägger olika betoning på hur viktig ekonomin är, där Love menar på att det är en avvägning och där Kim menar att lönsamhet är en förutsättning. Oavsett betoning går det i linje med den marknadsdrivna och konkurrerande världsbilden som ingår i DK-paradigmet.

Dahls profilering och varumärkesbyggande

Profilering och varumärkesbyggande är ett tema som uppkommit då informanterna lyft betydelsen av hur företaget vill uppfattas utifrån. En del informanter såg miljöprofileringen som främsta anledningen till att Dahl ska satsa på att vara miljövänliga, att det ur en

vinstsynpunkt är bra för företaget att kunna kommunicera ut vad som görs inom hållbarhet. I följande citat resonerar Kim utifrån Dahls Profilering.

Rent, hur man kallar det, företagspolitiskt så tror jag att det är en fördel för Dahl att tillföra en solcellsanläggning här för det kommer ge mycket bra reklam och goodwill även om kostnaden är högre än kundnyttan.

Informanten lyfter här att en bra miljöprofilering kan göra att en större investering blir rimlig.

En informant lyfte även möjligheten att bidra till att kunder når sina hållbarhetsmål och på så sätt kanske få fler kunder. I temat ingår även de tillfällen då informanterna nämner de

riktlinjer från koncernen Saint Gobain som Dahl följer. En informant förklarade att Saint

Gobain har en hållbarhetsstrategi och att Dahl, tillsammans med de andra företagen som ägs av Saint Gobain, måste rapportera exakt hur de arbetar med hållbarhet på företaget. Här är ett citat från Love som exempel:

Dels är det ju kommunikativt viktigt för våra medarbetare. Ja, det är allt viktigare för anställda att känna att man jobbar på ett företag som tar ansvar i de här frågorna. Det är även viktigt utifrån våra kunders perspektiv. Inte jätteviktigt skulle jag säga. Våra ägare trycker på det här. Vi har ju Saint Gobain som är våra ägare och de har ett mål att vara helt koldioxidneutrala 2050 då med ett antal mellanmål.

Hen tar här upp riktlinjerna från Dahl men även hur anställda och kunder tänker kring hållbarhetsarbetet på Dahl. Följande citat ur temat där Charlie diskuterar kring

hållbarhetsfrågor kan användas som ytterligare ett exempel:

Jag tror också lite på samma sätt att miljöfrågan och den typen av frågor på sikt är väldigt viktiga för att kunna överleva, och vara en attraktiv arbetsgivare på sikt.

Informanten säger sig tro att miljöfrågor på sikt kommer vara viktiga, men inte på grund av hur miljövärden i sig kan bidra till världen i stort, utan snarare eftersom det kan löna sig för Dahl som företag att vara engagerade i sådana frågor. Dahls profilering och varumärkesbyggande kategoriseras inom DK-paradigmet då temat ser till hur Dahl som enskilt företag kan gynnas.

Osäkerhet kring solceller och miljötänk

Temat inkluderar dels när informanterna uttryckt osäkerheter kring den positiva inverkan solceller eventuellt skulle kunna ha men även osäkerheter kring om solceller är rätt för just Dahl. Uttalanden behandlar ämnen såsom när den verkliga miljönyttan med solceller

ifrågasätts eller när andra faktorer jämfört med miljönyttan uttrycks prioriteras högre. Temat innefattar också när informanterna diskuterar osäkerheter kring miljöinitiativ överlag, exempelvis de miljöcertifieringar som finns idag. Nedan finns exempel på ett citat från intervjun med Robin kring hur hen uppfattar Dahls miljöarbete:

Jag tror att det nu kommer bli lite mera fokus på miljön, men sen är det ju igen det att det är så den elen som går åt på lagret är ju en piss i Mississippi jämfört med de

utsläppen som våra långtradare och lastbilar och budbilar släpper ut så att det är ju klart att fokus måste ju ligga på miljöarbetet med fordon och transporter och det. Det

kommer ju ge oss den högsta möjliga påverkan på klimatet från oss. Och där har det ju kommit många initiativ när det gäller transporter.

Här menar informanten att solceller inte är den bästa lösningen för Dahl då hen menar att den största miljöpåverkan uppstår på grund av transporter. Temat osäkerhet kring solceller och miljötänk genomsyras av påståenden om hur miljö- och hållbarhetsarbete ser ut samt

informanternas egen uppfattning om hur bra eller dåliga initiativen i verkligheten är. Följande

citat är hämtat från intervjun med Kim:

Ska vi säga kostnaden, miljökostnader när man tillverkar batterier. Det är min

personliga uppfattning att det är det som är problemet i Skandinavien eller Europa. Att vi beaktar inte hur och var saker tillverkas utan vi tittar bara på vårt objekt och säger att här har vi uppfyllt miljömålen. Vi vill att vi har ren energi eller vi har låg

energiförbrukning.

Informanten lägger här fram ett argument mot miljöinitiativ och solceller i stort och säger att hen uppfattar det som att hänsynstagande saknas till den miljöpåverkan som kommer från tillverkningen av solceller. Hen hävdar här att man bara kollar på platsen där solcellerna installerats. I följande citat lyfter Robin att det går rykten kring solceller:

Ja alltså, det finns ju massa rykten som man hör och snappar upp och så vidare. Det vill säga att man ska inte ha för stor solcell mer än vad man själv kan förbruka för att det är så dåligt att lämna tillbaka elen som man producerar till elbolagen. Man får så lite tillbaka av det, så att det är ju det ena. Det andra som jag då kan tycka det är att när vi behöver som mest el är det samtidigt som det är som minst sol, vilket också då gör att det inte är optimalt. Och finns det då andra saker istället att lägga pengarna på?

Informanten lägger här fram argument som gör att hen tvekar på om solceller är rätt för just Dahl och tar bland annat upp problemet med att man inte får så mycket för den el som säljs och att soltimmarna inte alltid stämmer överens med när Dahl har som störst elbehov. Anledningen till att temat Osäkerhet kring solceller och miljötänk hamnar under DK-paradigmet är att de ingående resonemangen tar upp farhågor kring hur solceller och miljöinitiativ kan påverka företaget. Ytterligare ett exempel på citat är då Robin beskriver sina farhågor kring huruvida solceller är rätt för Dahl.

Jag är rädd för att de här solcellspanelen kommer försvåra möjligheterna att skotta på traditionellt sätt och så vidare, det vill säga att det blir väldigt bökigt och svårt att skotta taken.

Informanten menar i det här fallet att solcellerna inte får införas på bekostnad av att saker försvåras praktiskt i Dahls verksamhet. Detta är genomgående för citaten i detta tema, att ett införande av solceller och miljötänk kan ske på bekostnad för Dahl som företag i olika aspekter. Det här sättet att placera sig själv (företaget) i centrum istället för att se till helheten karakteriseras som en del av DK-paradigmet.

Dahls beroende av el

Majoriteten av informanterna nämnde någon gång värdet av stabilitet i elnätet. Den nya

kommunen har i allmänhet sämre stabilitet än vad Dahl har på nuvarande lager, något som flera informanter diskuterade. De nämnde även att det vore positivt om solcellerna kunde kopplas

med eventuell batterilagring för att motverka problemet, samt att det vore fördelaktigt om solcellerna kunde bidra till att kapa verksamhetens effekttoppar. Andra värden som lyftes fram som viktiga var kvaliteten på modulerna och en flexibilitet i systemet. Informanternas åsikter gick här isär då en person såg ett stort värde i solceller tack vare möjligheten till ö-drift vid strömavbrott, medan en annan menade att Dahls elförbrukning är på en sådan hög nivå att ö-drift inte är möjlig. Här har vi ett citat där informanten Love tar upp värdet med ö-ö-drift.

Men sen som en andra del är ju också att kunna ha en energibackup som fungerar i fall när det är tillräckligt bra väder för att kunna få energi ifall det är så att vi får strömavbrott på nätet, och då kunna hålla igång en del av verksamheten. Så det är rätt intressant att se på en sån här solcellsanläggning. Hur mycket kan den

producera? Vad kan vi driva för någonting? Ni känner säkert till att vi har en stor automation som kommer kräva en viss effekt. Kommer vi kunna driva den? Eller kommer vi kunna driva våra servrar? Kommer vi driva våra truckar? Vad kan vi driva för någonting på den här solenergin?

Hen funderar här kring att det vore värdefullt för Dahl att ha möjlighet till ö-drift vid ett eventuellt strömavbrott. När informanterna resonerar om hur solceller kan bidra till att lösa bolagets problem med strömavbrott motsvarar synsättet DK-paradigmet, eftersom

resonemangen berör anledningar som endast gynnar Dahl. Kim lyfter fram ett resonemang här som kan ses som ett motargument till citatet ovan.

Man kan säga såhär att det är tre, fyra elavbrott per år i Håbo kommun. Och de varar i två till tre timmar. De solcellsanläggningar du installerar räcker alltså inte. Det är ungefär som att, vad ska jag säga? Det är som man försöker starta en bil med två ficklampsbatterier det är inte i närheten av det man behöver. Det man har är stora dieselaggregat. Det är egentligen marindiesel som man stoppar i båtar. Man har dieselaggregat som startar och skapar alltså elkraft. Om det blir strömavbrott, för att kunna försörja en anläggning, om du ska kunna upprätthålla driften så räcker inte solceller. Nej det går inte. Det är omöjligt när kapaciteten är så dålig.

Informanten menar här att det inte kommer fungera på det sätt som Love beskriver utan att Dahls elförbrukning är alldeles för hög för att hela den nya anläggningen ska kunna drivas enbart med solenergi.

Sammanfattningsvis fastslås att det fanns resonemang i intervjuerna som gick i linje med de båda paradigmen. Fyra teman organiserades under DK-paradigmet, och två teman

organiserades under TE-paradigmet.

4.5.3. Emfas för olika teman och paradigm

För att evaluera vad informanterna prioriterar högst har det sammanställts vilken emfas informanterna lagt vid olika teman. Det tema som förekom oftast var Hållbarhet och ett holistiskt systemtänkande följt av Osäkerhet kring solceller och miljötänk, Dahls profilering

och varumärkesbyggande, Dahls beroende av el, Ekonomisk hållbarhet hos Dahl och slutligen Dahl som förebild för andra företag (Figur 22).

Figur 22 visar kartläggning över totalt antal gånger informanterna nämner de olika koderna.

Intervjun var uppdelad i två delar, en som syftade mer åt solceller och en som syftade mer åt hållbarhet (Bilaga 1). Det var tydligt att svaren mellan de två delarna på intervjuerna skiljde sig något åt. I solcellsdelen lades en större emfas på DK-paradigmet och en mindre på

paradigmet. I hållbarhetsdelen blev resultatet motsatt och det lades större fokus vid TE-paradigmet än DK-TE-paradigmet (Figur 23).

Figur 23 visar kartläggning över totalt antal gånger informanterna nämner de olika koderna inom områdena solceller och hållbarhet.

Det blir tydligt under intervjuerna att det är möjligt för två olika personer att ha samma mål, men med skilda motiv för det och resonemang som tillhör olika paradigm. Ett exempel på det är diskussionen kring vilket budskap installationen av solceller kan sända utåt. Detta talade både Love och Charlie om vid ett flertal tillfällen. Exempelvis följande citat från Love när hen pratar om temat hållbarhet (Bilaga 1b).

Ja, den här kommunikationen utåt är också viktig. Av den aspekten är det inte bara för att vi ska ha det för att slå oss själva på bröstet och säga ‘titta det här är ju Dahl’ utan det är också en del i det här med att om vi gör bra saker och kommunicerar det utåt sätter det press på övriga företag och det blir som ringar på vattnet. Om ett företag går ut och säger att ‘nu tar vi de här stegen’, då känner ju alla runt omkring att det måste vi också börja göra, annars halkar vi efter. Så det tror jag är kanske ett av de viktigaste värdena i det här kommunikativa. Att man startar en våg som ger ringar på vattnet och har positiva förändringar.

Nedan är ett citat från intervjun med Charlie. Hen diskuterar eventuella miljövinster med solceller.

Ja, det här skulle vara ett jättebra sätt för Dahl att dra sitt strå till stacken, men det skulle också vara bra för oss att profilera oss mot våra kunder och vår omgivning. Likt

‘Nej, men Dahl, vi tar faktiskt ledarflaggan här och går först vad det gäller klimatomställning’.

Love uttrycker att kommunikationen utåt om att installera solceller kan bidra till att Dahl får visa upp sig själva för att exempelvis locka kunder, men att det främst skulle kunna sätta press på andra företag att följa deras exempel. Det vill säga att genom att Dahl installerar solceller kan andra inspireras till att göra en större skillnad. Loves uttalande har tolkats som något som ingår i temat Dahl som förebild för andra företag vilket går i ton med TE-paradigmet, då hen berör ämnet ur ett större, mer holistiskt perspektiv. I Charlies citat nämner hen först att solceller kan vara positivt ur ett miljöperspektiv, men betonar sedan att solcellerna skulle kunna bidra till att främja Dahls profilering utåt mot kunder och omgivning. Det Charlie här nämner som värdena för PR har kategoriserats i temat Dahls profilering och

varumärkesbyggande vilket går under DK-paradigmet, då det ser till hur Dahl som företag kan gynnas.

I intervjuerna lägger olika personer inom projektet olika mycket fokus på de olika paradigmen (se Figur 24 och Bilaga 4). Kim exempelvis har genomgående en större andel svar som kan klassas som DK-paradigmet, men hen har även resonemang som kan klassas som TE-paradigmet.

Figur 24 visar kartläggning över fördelning när informanterna nämner sådant som tolkats som TE eller DK-paradigm.

De olika paradigmen motsäger varandra, men det innebär inte att en individ inte kan ha delar av de båda paradigmen i sina resonemang. Det är inte nödvändigtvis så att en person för resonemang som enbart går i linje med den ena eller den andra världsbilden. Intervjusvaren som gavs vid intervjun med Kim kan förstås som att övervägande utgå från DK-paradigmet men innehållande inslag ur TE-paradigmet. Ett exempel är följande citat från solcellsdelen i intervjun med Kim.

Det är en ekonomisk vinst och kanske också en vinst för miljön om man producerar egen el. Sen kan man ju ställa det mot löptiden på hyresavtalet. Om man gör en investering som har betalat sig själv efter [...] år och hyresavtalet är på [...] år, och om man inte förlänger så är det ju nästa hyresgäst som får skörda frukten av det du har investerat. I det här fallet så tror jag Dahl har ett [...] årigt kontrakt och det betyder ju att investerar man i solcellsanläggning så... Om jag fick bestämma själv över hela

projektekonomin skulle den vara lönsam efter [...] år max, så att man får 5 år av lönsamhet.

Den första meningen i citatet kan ses innehålla spår av båda paradigmen då hen både pratar om den ekonomiska vinst Dahl skulle kunna dra nytta av men också den miljömässiga vinst

solcellssystemet i stort skulle kunna bidra till. I resterande del av citatet kan resonemang ses som stämmer in med DK-paradigmet. Kim gör i det här fallet ställningstagandet att prioritera de ekonomiska aspekterna för Dahl högt.

5. Diskussion

Detta avsnitt avser att bemöta eventuella felkällor och begränsningar med metoderna. Därefter diskuteras resultatet av simuleringarna som genomförts samt kartläggningen av de

prioriteringar som uppkom vid intervjuerna. Utifrån diskussionen kommer slutsatser dras om vad resultaten innebär. Diskussionen ligger sedan till grund för slutsatser och förslag.

5.1. Diskussion om resultatet av simuleringarna

Resultatet av en optimering av en dimensionering kan resultera i många olika utsagor, det beror helt på vad som optimeras för. Nedan diskuteras resultatet av simuleringarna av

solcellssystemet utifrån de KPIer som valts samt andra faktorer som i någon mån påverkar beslutet om att installera ett solcellssystem.

5.1.1. Ekonomiska KPI

De grafer som tagits fram visar att det inte finns ett tydligt optimum som gynnar alla valda KPI:er. Om en del av kostnaderna hade varit fasta hade ett optimum kunnat ses vid en mindre systemstorlek, men eftersom installationskostnaden i SAM angavs som en fast kostnad gick ett optimum inte att läsa av. De ekonomiska KPI:erna visar att det inte är självklart att

lönsamhetskalkylen är positiv. Återbetalningstiden ligger mellan 14 och 44 år där ett större system leder till en längre återbetalningstid. Återbetalningstiden stiger sakta när antalet rader ökar, där återbetalningstiden mellan 18 till 19 solcellsrader stiger snabbt från 15 år till 27 år, vilket beror på att energiskatten adderas i den övergången. Solcellssystemet har garanti för defekter på 10 år och en garanti på degradering på 20-30 år, och återbetalningstiden når 30 år ungefär vid 64 rader installerade solcellsmoduler. Även om återbetalningstiden är 30 år räknar man ofta med en livslängd på åtminstone 40 år. Det är i nuläget svårt att dra mer säkra

slutsatser då moderna solcellssystem ännu inte varit i drift i 40 år eller mer, men forskarna Stridh och Larsson (2017) tror att livslängden i dagsläget är ännu längre. Hur lång

återbetalningstid som ansågs vara rimlig varierade något mellan informanterna. En del lyfte att det var viktigt att systemet nådde break-even någon gång under livslängden och en annan informant menade på att det var rimligt att det var under 20-25 år, då hen tidigare hört att break-even skulle nås efter 25 år och ansett detta vara för lång tid. Mot denna bakgrund skulle ett system med en storlek under 500 kW vara att föredra då energiskatten annars gör att återbetalningstiden överstiger 25 år.

LCOE kan beskrivas som en sorts produktionskostnad per kWh som beräknats genom att dividera den nuvärdesberäknade livscykelkostnaden med den totala energiproduktionen under livslängden. Det kan med andra ord betraktas som det lägsta pris som den producerade elen måste säljas för att gå jämt upp med kostnaden under livslängden. Enligt Stridh och Larsson (2017) har produktionskostnaden under många år varit alltför hög vilket har varit en hämmande faktor för ökningstakten för solcellsinstallationer i Sverige. Stridh och Larsson skriver att det dock har skett en drastisk förändring och det är idag inte omöjligt att få en produktionskostnad på 1 kr/kWh över systemets livslängd även utan stöd. 1 kr/kWh är i nivå med vad slutkunder

betalar i rörliga andelar av pris för elhandel och elöverföring. I Dahls fall ligger LCOE-kostnaden på 0,92-1,38 kr/kWh där 0,92 kr/kWh motsvarar det minsta systemet och 1,38 kr/kWh motsvarar det största. Vid 18 rader ligger LCOE-kostnaden på 0,93 kr/kWh och vid 19

betalar i rörliga andelar av pris för elhandel och elöverföring. I Dahls fall ligger LCOE-kostnaden på 0,92-1,38 kr/kWh där 0,92 kr/kWh motsvarar det minsta systemet och 1,38 kr/kWh motsvarar det största. Vid 18 rader ligger LCOE-kostnaden på 0,93 kr/kWh och vid 19