3.1 Inledning
I samband med en studie av Polisens arbete med demokrati- och hatbrott begärdes ett antal handlingar ut från Polismyndigheten. Det var inga problem att få ut dessa handlingar i vissa regioner, medan andra regioner valde att agera på ett helt annat sätt. Studien visade att det fanns stora brister i sättet att hantera anmälningar. Drygt tio procent av de inskickade anmälningarna försvann i hanteringen. Siffrorna hade varit ännu sämre om inte påminnelser hade skickats till Polismyndigheten (Holgersson, 2018). I detta kapitel sker en kvantitativ uppföljning av Polismyndighetens respons på begäranden att få diarienummer på anmälningar om demokrati- och hatbrott på nätet som gjorts via mejl under en period där det inte skickats några påminnelser.
I samband med att den ideella organisationen Näthatgranskaren (NHG) gör anmälningar via mejl begär de att få diarienummer på anmälningarna. Det som presenteras i detta kapitel bygger på en sammanställning av Polismyndighetens respons gjord av NHG, på mejl mellan NHG och Polismyndigheten och intervjuer med två medlemmar i NHG samt iakttagelser av Polismyndighetens agerande gjorda av rapportförfattaren.
3.2 Hur förfrågan att skicka diarienummer efterlevdes
Av figur 3 framgår att skillnaderna var stora vad gäller att efterleva förfrågan att leverera diarienummer på inskickade anmälningar. Region Stockholm var den region där detta fungerade bäst. Sämst resultat hade region Väst där nästan hälften av de inskickade anmälningarna inte hade resulterat i att Polismyndigheten efterlevde begäran att lämna ut diarienummer. Region Syd var näst sämst, där NHG inte fick något diarienummer för nästan 42 procent av de inskickade anmälningarna.
14 14 16 34 24 39 48 5 4 2 1 4 19 20 0 10 20 30 40 50
Region Nord Region Mitt Region
Bergslagen StockholmRegion Region Öst Region Väst Region Syd
Antal ärenden som Polismyndigheten inte levererade
diarienummer
39
Figur 3. Inskickade, inskrivna och antal ärenden som polisen ej svarat på begäran att få diarienummer (n=189) 45.
Näthatgranskaren (NHG) uppger att de på senare tid fått diarienummer för de flesta inskickade anmälningar förutom vad gäller region Syd. Person från NHG som haft mejlkontakt med region Syd uppfattar inte att region Syd verkar ha någon ambition att förbättra sig (Intervju, person A i NHG, 2018-06-07). Mejltrafik mellan NHG och region Syd styrker denna slutsats.
Rapportförfattaren har i mitten av juni haft möte med regionledningen i region Väst som gav intryck att verkligen vilja ta tag i ovan beskrivna problematik. Rapportförfattaren har även haft möte med regionledningen i region Nord som planerade att implementera flera av de lösningsförslag som presenterades i forskningsrapport om demokrati- och hatbrott på nätet (se Holgersson, 2018).
3.3. Korrespondens som kan åskådliggöra inställning till offentlighetsprincipen
Ett av de begäranden som skickades till Polismyndigheten när arbetet med rapporten om polisens arbete med demokrati- och hatbrott genomfördes handlade om ett önskemål att ta del av faktura/fakturor gällande filmen "Skydda dig mot demokratibrott". Begäran innehöll också ett önskemål att ta del av en tidigare utlagd annons om en ledig tjänst på demokrati- och hatbrottsgruppen i Stockholm (mejl, 2018-04-12). Två veckor senare erhölls följande svar på begäran:
”Det har till Polismyndigheten Region Stockholm inkommit en begäran om allmänna handlingar. Jag bedömer att det inte föreligger sekretess att och därav kommer handlingarna lämnas ut i sin helhet.” (A188.266/2018)
Ett kort formellt svar från Polismyndigheten som tagit två veckor att formulera och som språkligt har fler brister, i kombination med att Polismyndigheten aldrig skickade några av de begärda handlingarna, skulle kunna vara ett enskilt misstag. Det finns dock en gräns för hur frekventa misstag och olyckliga omständigheter kan vara för att de inte istället ska bottna i något annat. Både den interaktion rapportförfattaren har haft med Polismyndigheten i samband med begäran att ta del av allmänna handlingar och utifrån mejlkonversation mellan Näthatgranskaren och Polismyndigheten som studerades i en forskningsstudie, utkristal- liserade sig en inställning till offentlighetsprincipen som inte är förenlig vare sig med grundlagen eller olika yttranden från Justitieombudsmannen. Ett exempel som tydliggör detta är den ståndpunkt en chef i Polismyndigheten uttryckte i ett mejl. Näthatgranskaren hade begärt ut allmänna handlingar och skickat flera påminnelser där Polismyndigheten påmints om att handlingar ska lämnas ut skyndsamt. Polischefen svarade att:
”Skyndsamhet är ett subjektivt begrepp inom polisen […]. Bara att avvakta handlingar/beslut. Nu går vi mot juletider och flera på gruppen ska på lite
45 2018-04-19. De flesta anmälningarna inskickade januari/februari 2018. Fyra anmälningar skickades in i april (2018-04-17): region Mitt (1 st), region Väst (1 st) och region Öst (2 st).
40
välförtjänt vila så även jag. N46 är åter 5 februari och är den närmsta kontakten”
(mejl, 2017-12-13)
Förutom chefens uttryck i citat observera när mejl skickades (13 december 2017) och till vilket datum chef hänvisade till att kontakt var tillbaka (5 februari 2018). Chefen som formulerat mejl var ansvarig för en demokrati- och hatbrottsgrupp där ett av huvuduppdragen är att värna om demokratiska principer. Till slut fick Näthatgranskaren ut handlingar, men inte i digital form. Till skillnad från andra regioner levererades de begärda uppgifterna i pappersform. Det genomfördes ett omfattande arbete för att digitialsera uppgifterna.
Resultaten var intressanta. Det var förståeligt att Polismyndigheten ville försvåra att den som hade begärt ut uppgifterna skulle få någon användning för dessa. Resultaten visade nämligen att den bild Polismyndigheten hade byggt upp av hur demokrati- och hatbrottsgrupperna fungerade inte stämde med det verkliga förhållandet. Istället för att de särskilda demokrati- och hatbrottsgrupperna skulle vara bäst i landet i att utreda sådana brott, hade de sämst värden i denna förmåga (se vidare Holgersson, 2018).
41