Ianspråktagande med detaljplan – Ingatorp, Eksjö kommun

Som väghållningsmyndighet tar inte Gävle kommun någon aktiv roll och de kommunala väghållningsområdena används endast för att inneha och förändra ansvaret för allmänna vägar. I den löpande väghållningen tillämpar kommun ingen skillnad mellan allmän väg och gata, utan istället utgår man ifrån interna kriterier om prioriteringar och så vidare. Kommunen framhåller att den senaste tidens omfördelningar i väghållaransvaret mellan kommunen, Trafikverket och enskilda fastighetsägare rört till begreppen och att detta gjort det svårt för kommunen att hålla isär begreppen enskild väg, allmän väg och gata. Att styra upp detta med nuvarande system menar man skulle kräva stora arbetsinsatser, framförallt med tanke på att kommunerna hänvisas till detaljplanläggning och att vara väghållare för gata (Tjänsteperson Gävle kommun. Personlig kommunikation., 21 maj 2018).

6.2.3. Ianspråktagande med detaljplan – Ingatorp, Eksjö kommun

Inom Ingatorp i Eksjö kommun ingick tidigare väg 1039.2 (Kyrkogatan) i det statliga vägnätet. År 2014 initierades en ändring av väghållaransvaret av kommunen i samråd med Trafikverket. Kommunen hade identifierat en konflikt med tung trafik som nyttjade Kyrkogatan som genväg mellan Brogatan och Storgatan, som tillsammans bildar en triangel i centrala delar av Ingatorp (se Figur 14). Kyrkogatan var trång och osäker med mycket trafik, varpå kommunen önskade stänga av delar av vägen samt genomföra trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Då Trafikverket inte hade för avsikt att vidta åtgärder längs med vägen önskade kommunen istället att överta den. Då vägen saknade betydelse för det övergripande vägnätet i och med att möjligheten att åka runt ansågs konsekvenserna av indragning från allmänt underhåll som försumbar och av ringa betydelse för bygden. Eksjö kommun hade i samband med indragningsärendet upprättat en ny detaljplan för området där det tidigare enskilda huvudmannaskapet ändrades till kommunalt. I samband med indragning av vägen innebar det att kommunen övertog vägen enligt plan- och bygglagen. Detaljplanen vann laga kraft i april 2015 och i oktober 2015 tecknade Eksjö kommun och Trafikverket avtal om förändrat väghållaransvar. Vägen togs över av Eksjö kommun i befintligt skick och ingen särskild ersättning utgick (Trafikverket Region Syd, 2016).

Figur 14:Karta över väg 1039.2 i Ingatorp. Väg aktuell för indragning i blått. (Statligt vägnät i rätt)

När Eksjö kommun i det första steget föreslog ändringen för Trafikverket bemöttes det väl då det i området fanns alternativa vägar i det statliga vägnätet. Kommunen framhäver att man i sammanhanget även hade långtgående planer på att förbättra den tredje korsningen mellan de kvarvarande statliga vägarna, varpå kommunen förberedde och köpte in mark. Detta fick

62 kommunen dock inget gehör för hos Trafikverket som ännu inte planerat in en förbättring av krossningen (Tjänsteperson Eksjö kommun. Personlig kommunikation., 16 maj 2018).

Processen framhäver båda parter var bra och okontroversiell. Eksjö kommun tycker dock att processen var väldigt administrativ med långa beslutsgångar, trots den relativt lilla ändring som detta ärende avsåg. Här framhåller kommunen att processen för åtminstone mindre åtgärder bör kunna effektiviseras. Vidare anser kommunen att det vore önskvärt om Trafikverket i större utsträckning kunde släppa in andra aktörer på sina anläggningar. Kommunen tror här att det finns stora samhällsekonomiska vinster att göra i form av Trafikverket kan bli av med mindre små kostnader som kommunerna vill få gjort och är villiga att betala för. Idag anser man att det är väldigt ineffektivt och att kommunen måste invänta Trafikverket. Från kommunens sida framhåller man, kopplat till fallet i Ingatorp, att kommunen vore beredd att gå in och bekosta ombyggnationen av den statliga korsningen som tidigare var aktuell för ombyggnad mellan Storgatan och Brogatan (Tjänsteperson Eksjö kommun. Personlig kommunikation., 16 maj 2018).

Båda parter anser att ändringen resulterade i en korrekt och rationellt avgränsad väghållning. Kommunen uppger att man i området redan hade en väghållningsorganisation och att den mindre tillkommande vägen inte belastade kommunen i allt för stor utsträckning. Att ingen ersättning utgick i samband med det kommunala övertagandet anser kommun kan diskuteras då kommunen övertar kostnaderna från Trafikverket. Dock nämner kommunen att det i sammanhanget inte fanns någon öppning för ersättning, framförallt med tanke på att ärendet initierades av kommunen.

Varför planläggning valdes i sammanhanget framhåller kommunen är för att man i sammanhanget ville passa på att tillföra byggrätter till området utöver att få möjligheten att reglera trafiken som nyttjar vägen (Tjänsteperson Eksjö kommun. Personlig kommunikation., 16 maj 2018). Kopplat till val av metod anser även Trafikverket att gata i denna situation var lämpligare då en allmän väg måste vara öppen för den allmänna samfärdseln. Då det i detta fall från kommunens sida var önskvärt att begränsa trafiken så skulle detta rent juridiskt inte varit möjligt om kommunen övertog vägrätten. Som kommunal gata är möjligheterna att begränsa användningen större.

I fallet har den tidigare vägen övergått till kommunen genom indragning av allmän väg enligt väglagen och sedan upplåtelse som gata enligt PBL. Motsvarande resultat hade även uppnåtts om det kommunala väghållningsområdet ändrades, genom att vägrätten automatiskt upphör vid kommunalt innehavande inom område med detaljplan. Varför indragning valdes i detta fall menar Trafikverket är för att processen i sammanhanget var lättare då det sedan tidigare inte fanns något väghållningsområde kring orten, samt att kommunen tills övertagandet kunde ha en detaljplan klar. Att det i fallet Ingatorp blev indragning menar man även är mer korrekt, även om utfallet med upprättande av ett väghållningsområde i slutändan hade blivit likadant. I fallet upprättades även ett avtal om övertagande, något som egentligen inte fodras för indragningsärenden. Dock framhåller Trafikverket att det endast är i syfte att fungera som en intention om hur överlämnandet ska gå till, och att det egentligen saknar juridisk giltighet (Tjänsteperson Trafikverket Region Syd. Personlig kommunikation., 15 maj 2018).

63 Allmänt kring avvägningen mellan statligt och kommunalt väghållaransvar tycker kommunen att den inom kommunen är god. Dock uppger kommunen att de har mycket enskilda vägar och att det finns en rädsla för hur det i framtiden blir med de statliga bidragen, något som potentiellt skulle komma att få stora konsekvenser för kommunen. Kring de kommunala väghållningsområdena är det inget kommunen är medveten om eller arbetar aktivt med. I den vardagliga väghållningen görs ingen skillnad på kommunens gator och allmän väg.

64