Studiens förhoppning är att upcycling kommer att vara en självklar del för företagen mot en utveckling för en mer hållbar industri. Det främsta problemet kring ämnet som togs upp av respondenterna i intervjuerna och i litteraturen är hur upcycling ska kunna användas i stor skala, ta idén om att upcycling kan vara en lösning inför framtiden och göra den till verklighet. Gardetti (2013) syftar på att de utmaningar som finns med upcycling för att det ska vara gångbart är att företagen måste kunna hantera kostnaderna. Vilket stärker det respondenterna svarade under intervjun, för att upcycling ska fungera kommersiellt så måste en process som passar de större företagen utvecklas.
För att det ska fungera att ta en idé till verklighet krävs det stora resurser i form av pengar och tillgångar av olika slag. När det kommer till upcycling har metoden endast attraherat företag som arbetar med plagg i små skalor och inte de stora. Processen i sig är inte avancerad, men det krävs tid och engagemang att upcycla ett plagg och ge den nytt liv. Fördelarna med upcycling är främst
minskad energiåtgång, modellen tar till vara på jordens resurser, minimerar det textila avfallet och skapar unika plagg. Medan nackdelarna är att upcycling genererar en utmanande sorteringsprocess där plaggen ska sorteras inför återanvändningen, vilket är tidskrävande, efterfrågan av kunderna är inte tillräckligt stor än och medför att det är svårt att konkurrera med dagens industri och nytillverkning av plaggen.
I intervjun med Lene från Fristads nämner hon att tanken om att tillverka 100.000 varor i företag varav 30% av dessa plagg går i retur, dvs 30.000 varor. Hon menar då på att det är ohållbart i längden för större företag om man inte hittar effektivare sätt att ta tillvara på de använda plaggen.
Den största miljöpåverkan som finns i den textila värdekedjan är inte endast tillverkningsprocessen eller framställningen av råvaran, det är livet efter att den lämnat lagret och kunden använder plagget som påverkan är som störst. Därför är det viktigt att företag informerar kunderna om att ta vara på sina plagg för att förlänga livslängden. Trots att plaggen är av god kvalitet så går de sönder efter en tid av användning. Dock är det alldeles för få kunder som väljer att laga och återanvända plagget på nytt.
5.3 Hållbarhet
Som tidigare tagits upp är den ingen nyhet att modeindustrin är en smutsig industri, vi hör om dåliga arbetsförhållanden i fabriker, det används mycket kemikalier och att stora mängder överblivna kläder går till förbränning. Hållbarhet är ett ord som betyder mycket för många och företags hållbarhetsarbete är ett sätt att få ta del och se den förändring som nu pågår mot ett mer hållbar värld. CSR är en viktig punkt i detta, speciellt i takt med att konsumenterna blir mer medvetna. Det visar på att företagen tar sitt ansvar och jobbar mot att bli bättre. Att vara socialt hållbar är grunden i ett företag anser Anne, den sociala aspekten har en stor roll hos företag idag och är avgörande för en framgångssaga eller inte.“Tar du socialt ansvar så förbättrar du miljön” säger Anne (Broström 2020). Det överensstämmer med Thommys påstående om att det idag är ett krav att företagen är socialt medvetna.
Det är viktigt för de långsiktiga målen att företag har god relation till sina leverantörer och fabriker.
I fabrikerna bör företagen se till att det är bra arbetsförhållanden och att rätt restriktioner följs. Trots att det kan vara svårt att veta hur målen kommer att se ut i framtiden så lägger det arbete som görs idag grunden för hur framtiden i industrin kommer att se ut. Mycket har skett de senaste åren och utvecklingen har gått snabbt så det finns inget som tyder på att det skulle stanna upp nu.
Marknadsföringen som visas utåt gentemot kunder är en plattform där hållbarhetsarbetet ska tas på allvar och där rätt information når ut till kunden. Det är idag svårt som konsument att veta vad som är rätt val och vad som är mest miljövänligt vid köp av en produkt, oftast förlitar sig konsumenten
på företaget och att de tar ansvar. Anne menar på att marknadsföringen som företagen har mot allmänheten bör vara att man uppmuntrar konsumenter till att ärva plagg av varandra, att de går från en generation till en annan. En annan lösning kan även vara att skänka kläder till de som behöver dem mest. På så sätt kommer plaggen till användning hos någon annan.
Att följa kemikalielagstiftningen anser Anne vara en självklar del av ett företags hållbarhetsarbete, eftersom att de som arbetar i fabrikerna ständigt blir utsatta för kemikalier av olika slag och halter.
Detta går hand i hand med det sociala ansvarstagandet där “CSR är grunden till en god arbetsmiljö“
(Broström 2020). I samtalet med Anne lägger hon även stor vikt vid att de världsledande modeföretagen bör ta stort ansvar när det kommer till hållbarhetsfrågorna och bör influera andra mindre företag att göra densamma. Det är de som är stora som kan förändra tänket hos de små.
Det har tidigare diskuterats om tillvägagångssätt när det kommer till att vara så hållbar som möjligt, men det som är hållbart för ett företag behöver inte vara hållbart för ett annat. Att färga en fiber, ett garn eller tyg kräver oftast mycket kemikalier ihop med kemiska reaktioner och färgpigment för att få färgen att fästa i materialet. Även krävs det enorma mängder vatten som hade kunnat nyttjas på andra sätt. Att hitta bättre infärgningsmetoder i textilbranschen tror Anne är en del av framtiden och är en viktig del att förändra. En annan strategi kan vara att hitta ersättningar till vissa fibrer såsom att bambu ersätter bomull, men även att konventionell bomull blir ekologisk bomull. Företag måste arbeta hållbart och ekologiskt “Att arbeta ekologiskt är att vara transparent” nämner Anne (Broström 2020).
Många företag som verkar inom EU och arbetar med textilier döljer sig bakom certifieringar och arbetar inte gentemot REACH som numera är en lag. Det ska se fint utåt gentemot kund, men det är av största vikt att vara transparent och tillmötesgående mot kunden ifall denne har frågor gällande hållbarhetsarbetet. Att utbilda sig inom den bransch man arbetar i är en framgångsfaktor tillsammans med att följa kemikalielagstiftning och restriktioner.
Det talas ofta om hur bra det är att återvinna textilier och därmed återinföra det i kretsloppet för att därefter tillverka nya plagg. Återvunnen polyester har blivit trendigt och det är många textilföretag som tillämpar det i sina kollektioner. Det låter bra utåt men blir därmed en fiber som sjunker i värde då halter av bly ökar, sk downcycling. Trots att företag är medvetna om detta så återvinner man polyester för att efterfrågan från kunderna kräver det. Två lösningar som företag bör tillämpa är att ständigt uppdatera sina anställda om vilka lagstiftningar som sker varje år och anpassa sig efter dessa, men även att arbeta kontinuerligt med hållbarhetsarbetet för att utvecklas som företag med gott samvete och att sätta upp delmål.
6. Slutsatser
Studiens resultat har genererats genom litteratur och intervjuer. Informationen samlades in från litteratur. Syftet är att undersöka begreppet upcycling och hållbarhetsarbetet hos etablerade sportföretag. Syftet är även att se till vilket förhållningssätt företagen har gentemot upcycling, deras hållbarhetsarbeten och potentialen inom området. Slutsatsen av studien är att upcycling inte är tillräckligt etablerat på marknaden för att fler företag ska använda sig av metoden i den textila värdekedjan.
En annan slutsats som kan dras gällande företagens hållbarhetsarbete är att förbättringar finns att göra och genomföra, men även att delmål måste sättas upp för att nå det stora målet i slutändan.
Förbättringarna kan röra sig om att effektivisera avfallshantering i produktion, förlänga livslängden på plagg, ta hand om spillmaterial och föra en tydlig kommunikation utåt gentemot kund. Genom tydliga budskap och ställningstaganden i miljöfrågor kommer företagen lyckas.
Studien visar på vilket förhållningssätt de utvalda företagen har gentemot upcycling och hur de jobbar med hållbarhet. För allmänheten ökar studien kunskapen kring begreppet upcycling och hållbarhetsarbete hos företag. Gällande industrin ger studien inspiration till vidare utveckling inom ämnet. För forskningen visar studien att det finns andra områden inom ämnet som vore intressanta för fortsatta studier i för ytterligare utveckling av industrin. Studien har gett oss en ökad förståelse king hur sportföretag arbetar med hållbarhet.