SPORTSWEAR AND UPCYCLING
- A TRUE MATCH?
2020.12.13
En studie om upcycling och hållbarhetsarbete hos etablerade sportföretag på den svenska marknaden
Examensarbete kandidat - Textil produktutveckling och Entreprenörskap Linnea Bergvall
Vendela Dorf
Svensk titel: Sportkläder och upcycling - en sann matchning?
Engelsk titel: Sportswear and upcycling - a true match?
Utgivningsår: 2020
Författare: Linnea Bergvall och Vendela Dorf Handledare: Carina Kauppi
Abstract
The textile industry is one of the world's largest and dirtiest industries we have today. With the enormous amount of water, chemicals and carbon dioxide emissions that are released every day, the fashion industry has a major impact on our environment. Consumption together with an increased desire to buy fast fashion clothes and follow trends that are constantly updated, is a difficult task to achieve. Together, consumers and companies can find approaches and solutions to the environmental deterioration that the textile industry brings.
Reusing or recycling garments is nothing new in the market, however, more and more ways of utilizing textile waste are emerging through recycling. Recycling, redesign and remake are some of the most common ways of handling textile waste and creating new clothes after that. When it comes to recycling, the garments is taken apart and broken down at fiber level and then woven or knit new garments. Consumers can thereafter reuse their old clothes that has turned into new ones. Recycling textiles is a demanding process and it is important to have the right fiber in order for the quality of the garment to remain after the recycling is done.
The purpose of this study has been to investigate sports companies' approach to the concept of upcycling as well as future plans and areas of improvement when it comes to their sustainability work. In this study, questions about sustainability work will be asked with the aim of obtaining answers about areas of improvement. The report will also describe how companies view upcycling and what they relate to the concept of upcycling. Upcycling means extending the life of a garment without breaking it down at fiber level and increasing its value.
During the course of the study, companies in the sports industry based in Sweden were contacted.
The work has largely been carried out in Borås. The issues have examined the concept of upcycling, how it can be applied in practice and all interviewed companies' sustainability work. Through the interviews valuable information on upcycling and sustainability was added to the study because not enough facts were found in the litterature. The information has also been taken from literature and scientific articles.
The report is written focusing on a sustainability perspective and new solutions when it comes to textile waste. Thus, upcycling is being investigated and whether that process has the potential to grow in the sports industry. Limitations are made to companies that are not based in Sweden. The study will only address basic economic aspects with a focus on product.
Keywords: Upcycling, sustainability, sports, sustainability work, textiles, clothing, clothing industry, sustainable development.
Sammanfattning
Textilbranschen är en utav världens största och smutsigaste branscher som vi har idag. Med oerhörda mängder vatten som används och kemikalier samt koldioxidutsläpp som släpps ut varje dag, har modebranschen en stor påverkan på vår miljö. Konsumtionen tillsammans med ett ökat begär av att vara i tiden och följa trender som ständigt uppdateras i modebranschen. Tillsammans kan konsumenter och företag hitta tillvägagångssätt och lösningar på miljöförstöringen som textilbranschen medför.
Att återanvända eller återvinna plagg är inget som är nytt på marknaden, dock uppstår allt fler sätt att ta tillvara på textilt avfall fram genom återvinning. Recycling, redesign och remake är några av de vanligaste sätten att ta hand om det textila avfallet och att skapa nya kläder. Plaggen tas isär och bryts ner på fibernivå och därefter vävs eller stickas nya plagg som konsumenter kan använda på nytt. Att återvinna textilier är en krävande process och det är viktigt att ha rätt fiber för att kvalitén i plagget ska kvarstå efter att återvinningen är gjord.
Syftet med den här studien har varit att undersöka sportföretags förhållningssätt till begreppet upcycling samt framtidsplaner och förbättringsområden när det kommer till deras hållbarhetsarbete.
I den här studien kommer frågor kring hållbarhetsarbeten ställas med syftet att få fram svaren kring förbättringsområden i arbetena. Rapporten kommer även att beskriva vad företagen har för uppfattning gällande upcycling och vad de kopplar till begreppet upcycling. Upcycling innebär att man förlänger ett plaggs liv utan att bryta ner det på fibernivå och därigenom öka dess värde.
Under studiens gång har företag inom sportbranschen med grund i Sverige kontaktats. Arbetet har till största delen utförts i Borås. Frågeställningarna har undersökt begreppet upcycling, hur det går att tillämpa i praktiken och samtliga intervjuade företags hållbarhetsarbeten. Genom intervjuerna hämtades värdefull information kring upcycling och hållbarhet, som inte hittats när det söktes information bland litteraturen. Information har hämtats från litteratur samt vetenskapliga artiklar.
Rapporten är skriven med fokus på ett hållbarhetsperspektiv och nya lösningar när det kommer till textilt avfall. Därmed undersöks upcycling och om den processen har en potential att växa inom sportindustrin. Avgränsningar görs gentemot företag som inte är grundade i Sverige. Studien kommer endast att ta upp grundläggande ekonomiska aspekter med fokus på produkt.
Nyckelord: Upcycling, hållbarhet, sport, hållbarhetsarbete, textilier, konfektion, klädindustrin, hållbar utveckling.
Förord
Tack vare vår gedigna och lärorika utbildning på Textilhögskolan i Borås, Textil produktutveckling och entreprenörskap, har vi fått en bredare kunskap när det kommer till textilbranschens påverkan på klimatet. Industrin är inte endast glitter och glamour, det ligger så mycket mer bakom det färdiga plagget i butiken som hänger på provdockan. Textil produktutveckling och entreprenörskap har givit oss en förståelse för hela värdekedjan, från råvara till färdig produkt.
Ett fokus, som genomsyrat hela utbildningen, är hållbarhet och hållbar utveckling vilket har försett oss med viktiga resurser inför framtiden. Att det krävs ett hållbarhetsfokus redan hos råvaran, innan färdig produkt, är något vi fått lära oss redan från början. Att ta examen från Textilhögskolan sätter en viss press på oss att göra rätt och föregå med gott exempel inför andra.
Studien ser till de utmaningar och möjligheter som upcycling medför för svenska sportföretag. Den undersöker även den potential som upcycling har gentemot andra sätt att ta tillvara på textilier och återvinna dem. Det undersöker även vilka förbättringar och eventuella förändringar som sportföretagen ser på sina egna hållbarhetsstrategier samt hållbarhetsarbeten. Genom urvalsgrupperna kan vissa slutsatser dras och konstateranden att upcycling har blivit ett hett ämne att diskutera och att applicera på kommande affärsmodell. Tack vare urvalet har studien blivit mer trovärdig och fått en bredare grund att stå på.
Vi vill tacka CRAFT, Fristads, Didriksons och Anne Broström för telefon intervjuerna. Vi vill även tacka vår handledare Carina Kauppi som stöttat oss sedan arbetets början och som gett oss vägledning, från början till slut. Du har bidragit med kunskap och inspiration hela vägen samt gett oss feedback. Ett stort tack till Textilhögskolan för en givande och lärorik utbildning.
Maj 2020
Begreppslista
Upcycling - Upcycling står för ändringssömnad och den befintliga produkten får nya användningsområden samt ett nytt liv till det plagget eller materialet som tidigare förlorat värde.
Recycling - Plagget eller materialet tas isär, oftast på fibernivå, för att skapa nya plagg eller hitta andra användningsområden för fibern.
Redesign - Tar vara på plagget och designar om den genom små ändringar.
Reuse - Återanvändning av befintliga plagg där plagget bibehålls. Reuse används exempel vid second hand.
Hållbar utveckling - Förmågan att tillfredsställa sina behov idag utan äventyra kommande generationer till att tillfredsställa sina behov.
Hållbar konsumtion - En hållbar konsumtion tar hänsyn till den ekonomiska och ekologiska hållbarheten där man inte konsumerar mer än vad ekonomin håller för, samtidigt som att man värnar om miljön och minskar avfall.
Cirkulär ekonomi - En ekonomisk affärsmodell där ekonomin är cirkulär vilket innebär att resurserna behålls istället för att förbrukas och slängas som i en linjär ekonomi.
Funktionsplagg - Är plagg som oftast används vid fysisk träning. Kan vara material som andas och leder bort fukt bra.
Fast fashion - Snabbväxande del av textilindustrin där trender förändras från vecka till vecka och nya kläder tillverkas snabbt och når kunden på nolltid. Satsning på stora volymer görs.
Slow fashion - Motsats till fast fashion. Ingen masstillverkning, satsning på småskaliga mängder kläder och mer kvalité framför kvantitet. Följer inte alltid trenderna.
CSR - Corporate Social Responsibility, företags samhällsansvar.
GRI - Global Reporting Initiative, riktlinjer för företag att följa inom rapportering av CSR.
EPD - Environmental Product Declaration
Innehållsförteckning
Abstract
Sammanfattning Förord
Begreppslista
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
1.1 Bakgrund 1
1.2 Problembakgrund 2
1.2.1 Textilindustrin 2
1.2.2 Hållbarhet 3
1.2.3 Konsumtion 3
1.3 Syfte 4
1.4 Forskningsfrågor 4
1.5 Avgränsningar 4
2. Teoretisk referensram 5
2.1 Textilbranschens påverkan 5
2.2 En ökad konsumtion 5
2.3 Återanvändning av textilier 6
2.4 Upcycling 7
2.5 Tillvägagångssätt för upcycling 8
2.6 Cirkulär ekonomi 9
2.7 Hållbarhetsarbete 10
2.8 Sportindustrin 10
3. Metod 12
3.1 Metodansats 12
3.2 Kvalitativ datainsamling 12
3.3 Urval 13
3.4 Källkritik 14
3.5 Validitet 14
3.6 Problematik 14
3.7 Litteraturstudie 15
4. Empiri 16
4.1 Hållbarhet i sportbranschen 16
4.2 Företagens inställning gentemot upcycling 19
4.3 Inför framtiden 20
5. Diskussion 22
5.1 Textilavfall 22
5.2 Från idé till verklighet 23
5.3 Hållbarhet 24
6. Slutsatser 26
6.1 Hur arbetar svenska sportföretag gentemot upcycling idag? 26 6.2 Hur arbetar de utvalda företagen med sitt hållbarhetsarbete
och kan de se förbättringsområden? 27
6.3 Kan upcycling tänkas vara en del av det framtida hållbarhetsarbetet
och vad är inställningen till begreppet? 27
7. Utvärdering av studien 28
7.1 Relevans och pålitlighet 28
7.2 Validitet 28
7.3 Etik och hållbarhet 28
8. Fortsatta studier 29
9. Referenser 30
9.1 Artiklar 30
9.2 Rapporter 32
9.3 Litteratur 33
9.4 Figur 34
Bilagor
Intervjufrågor
Inledning
1.1 Bakgrund
Den ständiga klädkonsumtionen ökar kraftigt, samtidigt som att svensken slänger över 7,5 kg utav sin garderob varje år (Svenska MiljöEmissionsData 2016). Att konsumenten har en stor påverkan på miljön genom dess masskonsumtion är idag ett faktum. Det gäller hela tiden att företag anpassar sig utifrån efterfrågan och kunden efter utbudet. Masskonsumtionen är inte hållbar och står inför ett dilemma att lösa inför framtiden. Kunderna vill ha kvalitetsplagg till lågt pris där bakgrunden till tillverkningen av plaggen inte har någon större betydelse trots att, vid ett flertal tillfällen, kommit fram att vissa stora modeföretag nyttjar lågavlönade länder för att hålla nere produktionskostnader (Ericsson 2014). Detta för att priset ut till konsument ska bli så lågt som möjligt och för att skapa en tillfredsställelse hos kunden.
Företag är beroende av sina kunder oavsett bransch, det är de människor som gör att företagen går runt och kan leva vidare. Inget undantag är heller de sportföretag som finns på den svenska marknaden. De arbetar ständigt med att ta fram nya och mer hållbara material och försöker till att minska sin miljöpåverkan, dock till en så låg kostnad som möjligt. Sportföretagen ingår i textilbranschen som är en komplex och utmanande bransch med hård konkurrens. Hållbarhet har blivit en del av företagens vardag och är ett måste för att locka kunderna till köp. Det har därmed blivit allt mer populärt att arbeta med olika tillvägagångssätt vid hantering av material och färdiga plagg, men även för att förlänga livslängden på plaggen. Att återvinna eller återanvända plagg och sluta det ekologiska kretsloppet har gjort företag mer engagerade i hållbarhetsfrågorna. Fokuset ligger nu i slutet av den textila värdekedjan, hur kunden ska vårda och ta hand om plaggen de köper för att kunna använda plaggen år efter år istället för att slänga ifall att exempelvis en dragkedja går sönder. Trenden som många följer är att använda sig av begrepp som recycling, reusing och upcycling på sin affärsidé, trots att få företag genomför det.
Trender har en tendens att upprepas till den grad att begreppen urholkas. Hållbarhet är ett sådant begrepp som allt fler företag använder sig av där begreppet tillslut saknar betydelse. På senare tid har det konstaterats att upcycling är något företag bör satsa på - att tillverka kläder av redan befintliga kläder på marknaden för att spara på jordens resurser. En slags produktutveckling där gammalt blir nytt och där varje plagg i sig blir unikt och inte den andra likt. Enligt Gogreendesign beskrivs upcycling som “En sammanslagning av orden ”recycling” (återvinning) och ”up”, där ordet ”up” (upp, öka) visar att ett material eller en produkt som upcyclas ökar i värde och/eller i kvalitet.” (Gogreendesign 2019). Upcycling är ett ämne som väckt intresse hos många och är ett omtalat ämne just nu, när det kommer till att finna fler alternativ till återvinning och återanvändning
av textilier för att förlänga livslängden på plaggen. Om företag använder sig av upcycling istället för nytillverkade textilier, skulle inte bara vårt ekologiska fotavtryck och utsläpp minskas, det skulle också se till att fler uppmuntras till att handla hållbart. Upcycling är relevant för denna typ av uppsats då den presenterar ett nytt alternativ på en textilteknologisk metod.
1.2 Problembakgrund
Ett tydligt förekommande problem bland dagens klädkonsumtion är att det ska gå snabbt att tillverka och vara lättillgängligt för kunden, varje dag. Konsekvenserna hamnar oftast hos de som tillverkar plaggen. Hastigheten på tillverkningsprocessen är a och o. De flesta stora modeföretagen betalar låga löner i kombination med att producera stora volymer kläder och minskade produktionskostnader, för att uppnå ett så lågt slutpris på produkten som möjligt.
Lättillgängligheten, tillsammans med låga kostnader, genomsyrar modebranschen idag. Den stora konsumtionen är ett faktum där hållbarhet, trots företagens gröna marknadsföring, inte är en självklarhet när det kommer till tillverkningen av textilier eller klädesplagg. En utav de stora faktorerna som bidrar till den försämrade miljö vi lever i, är textilindustrin. Den globalt växande industrin ökar i volym för varje år som går och konsumenter kan handla kläder dagligen om behovet finns. Den ständiga problematiken drabbar inte bara oss länder som konsumerar produkterna, men även de länder som producerar våra kläder.
1.2.1 Textilindustrin
Textilbranschen är en utav världens smutsigaste branscher med farliga utsläpp i form av kemikalier och färg från färgerier (Fletcher 2013). Ett nyligen etablerat begrepp på marknaden, som blivit uppmärksammat, är upcycling. Med upcycling menar man att man använder sig av redan befintliga och tillverkade produkter som inte längre går att bruka/använda och skapar nya kläder av det.
Tillvägagångssätten för upcycling är olika beroende på hur de tillämpas till plaggen, det vanligaste tillvägagångssättet är dock att använda sig av redan befintliga plagg och sy om eller lägga till tillbehör i form av knappar för att öka varans värde.
Företag är idag inte medvetna om vilka fördelar det finns med upcycling och att tillämpa det till sin affärsmodell för framtida och nutida kollektioner. Under de senaste åren har en förändring skett inom branschen och konsumenterna kan vara med och sätta press på företagen. De blir allt mer medvetna om miljöproblemen som ökar i takt med en ökad konsumtion. Idag har det blivit både trendigt och mer vanligt att handla second hand och vintagekläder och då medvetet välja bort att handla nyproducerade kläder. I och med detta sätts det mer press på klädföretagen att de har en tydlig hållbarhetsstrategi som ingår i deras dagliga arbete. Detta visar på att de tar ansvar i alla de olika stegen som sker vid produktutvecklingen av produkter, från början till slut. Företagens hållbarhetsarbete blir ett sätt att få ut informationen till kunderna, men det är viktigt att företag inte
bara gör det för marknadsföringens skull. Det är nödvändigt att se till att trenden är här för att stanna. Det ska vara en självklarhet att det är en del av företagets långsiktiga plan med mål om hur de ska jobba mot att bli mer hållbara och miljövänliga.
1.2.2 Hållbarhet
Hållbarhet kan diskuteras utifrån tre faktorer: social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Den sociala faktorn avser CSR arbete och sociala förhållanden i fabrikerna, den ekonomiska delen ser till att ekonomin sluter en cirkel och att företagen hushållar med sina resurser. Den ekologiska delen tar hänsyn till resurser i form av material, kemikalieanvändning och hur tillvägagångssätt kan skada eller påverka vår miljö. Ekonomin har på senare tid fått en allt större betydelse och en ekonomisk hållbarhet bygger på att den ekonomi som flödar in till företaget ska tas om hand och investeras i hållbara resurser och tillgångar som gynnar företaget i längden.
Det gäller att sluta cirkeln och att tänka cirkulärt även när det kommer till den ekonomiska hållbarheten. Ett cirkulärt flöde ser till att sluta cirkeln och att det som är producerat kommer till nytta efter användning. Ett plagg kommer exempelvis till nytta efter att den förbrukats och kan då återinföras i kretsloppet för att bli ett nytt plagg eller brukas av en ny användare. Den ekonomiska och ekologiska hållbarheten hänger således ihop för att samspela för en bättre miljö (Tauson 2017).
Cirkulär ekonomi skapas genom att se till att ekonomin i det slutna kretsloppet har ett mervärde och att tillverkningen inte sker för att förstöra vårt miljö (Nasr 2018).
1.2.3 Konsumtion
I takt med den ökade konsumtionen ökar även det textila avfallet, vilket gör det extra viktigt att ta till vara på det på det bästa sätt. Det finns flera olika möjligheter att hantera detta avfall. Ett hållbart sätt att hantera detta är upcycling. Denna process tar hand om plagg som har ´gjort sitt´ och är i slutet av sin produktlivscykel. Man tar vara på plagget och designar om det så det får ett nytt användningsområde och ett högre värde. Upcycling hjälper till att sluta cirkeln, allt ska stanna kvar i användning så länge som det bara går, vilket gör att nytt råmaterial inte kommer att behövas på det sättet som det görs nu. Idag finns processen inte i stor skala bland konfektions företagen men den finns bland mindre företag. Detta kan vara lösningen på problemet med ett samhälle som under lång tid har konsumerat mycket men idag letar efter det hållbara och mer unika.
1.3 Syfte
Syftet är att undersöka begreppet upcycling och hållbarhetsarbetet hos etablerade sportföretag.
Syftet är även att se till vilket förhållningssätt företagen har gentemot upcycling, deras hållbarhetsarbeten och potentialen inom området.
1.4 Forskningsfrågor
För att uppnå syftet med rapporten och ge stöd för studiens teorier, har dessa tre frågor formulerats:
1. Hur arbetar svenska sportföretag gentemot upcycling idag?
2. Hur arbetar de utvalda företagen med sitt hållbarhetsarbete och kan de se förbättringsområden?
3. Kan upcycling tänkas vara en del av det framtida hållbarhetsarbetet och vad är inställningen till begreppet?
1.5 Avgränsningar
Studien kommer att handla om svenska företag som tillverkar och säljer sportkläder. Det exkluderar i det ekonomiska perspektivet samt att endast grundläggande begrepp kommer användas. Arbetet kommer att beröra sportföretag med fokus på den svenska marknaden. Avsikten är att upplysa företag och diskutera deras hållbarhetsarbeten med ett nytänkande perspektiv för eventuella förändringar eller förbättringar. Rapporten har fokus på det textila området upcycling med inriktning på hållbarhet och hållbar utveckling bland dessa utvalda företag. Fokus kommer att ligga på det ekologiska perspektivet i studien om upcycling.
Genom en djupdykning i ämnet kan slutsatser dras om upcycling är något för nutiden och framtiden när det kommer till funktionella textilier. Upcycling kan vara hållbart i längden och fördelaktigt för många företag att satsa på. Går det att förnya redan tillverkade plagg utan att äventyra kvalitén genom upcycling. Avgränsningar som gjorts är också att endast se det från ett företagsperspektiv eftersom att upcycling är ett relativt nytt begrepp på marknaden och att företagen kan påverka konsumenternas beteende och konsumtion. Undersökningen berör processer och konkreta tillvägagångssätt vid tillverkning av kläder i en upcycling-process där exempel kommer att lyftas och förklaras.
2. Teoretisk referensram
Den teoretiska referensramen är anpassad efter studien och ligger till grund för de slutsatser som kommer att kunnas dras i slutet av rapporten. Teorierna som hittats är relevanta för rapporten och ger ett bredare samt djupare perspektiv på ämnet.
2.1 Textilbranschens påverkan
Textilbranschen är en uråldrig bransch som funnits med oss länge. Med gamla metoder och tillvägagångssätt som än idag finns kvar, lever traditionen av klädtillverkningen vidare. Över 60 miljoner människor är involverade och beroende av att branschen ständigt tar sig framåt (Nasr 2018). Textilindustrin är ohållbar ur ett flertal olika aspekter, framförallt för vår miljö där det krävs stora mängder vatten, kemikalier och mark för att tillfredsställa konsumenternas önskan om nytillverkade plagg. Det är även ohållbart ur ett ekonomiskt och etiskt perspektiv då allt fler människor drabbas, i u-länder, där tillverkningen av textilier sker (Fairtrade 2017). Med dagens teknologi och smidiga transportlösningar kan produktionsland och landet där textilierna konsumeras, vara placerat på två helt olika ställen i världen. En tröja kan produceras i Bangladesh men konsumeras i Norge. Transportsträckorna blir därmed långa och ohållbara samtidigt krävs det att varorna levereras snabbt, till en så låg kostnad som möjligt (BBC 2004). Dagens teknik har gjort det möjligt att kläder från andra sidan jordklotet bara är ett klick bort.
Enligt naturvårdsverket är “hälften av de kläder och hemtextilier som återfinns i hushållens restavfall i sådant skick att de skulle kunna användas igen” (Naturvårdsverket 2019). Detta skapar stora möjligheter till att ta tillvara på de textilier som slängs för att skapa nya textilier.
Återanvändning av textilier och avfall är en del av framtiden, att använda sig av de befintliga resurserna som redan finns. För att kunna uppnå de visioner som företagen satt upp, har mål satts upp på vägen och år 2025 ska det textila avfallet minska med 60% i jämförelse med år 2015. Det är fördelaktigt gentemot vår natur att återanvända kläder istället för att de ska till återvinning eller brännas upp (Schmidt m.fl. 2016).
2.2 En ökad konsumtion
Trots att textilindustrin anses vara den smutsigaste och mest resurskrävande branschen i världen (Fletcher 2013) så är det en av de få branscher där konsumenterna är medvetna om situationen men inte tar ställning, eller ifrågasätter tillverkningsmetoder och tillvägagångssätt. Vissa människor ifrågasätter och gör sin röst hörda, men det har inte hindrat oss konsumenter till att fortsätta konsumera, dagligen. Masskonsumtionen är ohållbar, men trots detta har inte konsumentbeteendet ändrats. Konsumtionen är ett stort och centralt problem när det kommer till att försöka ändra ett
samhälle från ohållbar till hållbar (Ekström & Salomonson 2014). Miljöpåverkningarna, som branschen medför, skapar sämre förutsättningar till ett gott liv, särskilt i fattiga u-länder där produktionen av textilier oftast sker. Globaliseringen och tillgängligheten på textilier via internet, gör det enkelt för konsumenter att köpa plagg från varsomhelst i världen. Det spelar därmed ingen roll om vart i världen ditt plagg är tillverkat.
Tillgängligheten är ett faktum och medför möjligheter och svårigheter när man försöker hitta en balans mellan ett hållbart samhälle med fokus på miljö, samtidigt som att världsekonomin måste gå runt. Om alla hade slutat att konsumera, hade modeföretagen inte existerat idag. Det gäller dock att konsumera hållbart och hitta den balansen. Efter att konsumenten har köpt och använt ett plagg har den val att stå inför: behålla produkten, göra sig av med plagget för gott eller lägga undan den temporärt (Zethraeus, Chizaryfard & Samie 2017).
2.3 Återanvändning av textilier
Dagens samhälle står inför stora problem när det kommer till att hantera avfall, framförallt textilt avfall. Lösningen har hittills varit att skänka bort kläder, lämna till second hand eller i andra fall återvinna. Att återvinna en textil innebär att man bryter ner materialet till fibernivå eller bryter isär materialet i större delar föra att kunna tillverka nya plagg. Samma process görs även med pet flaskor när vi pantar eller annan plast som slängs, detta kallas med andra ord recycling (Pantamera u.å). Att återvinna eller återanvända skapar en cirkulär modell där man sluter kretsloppet och det som är producerat kommer återigen in i kretsloppet för att bli något nytt. Under de senaste åren har man försökt att komma på fler metoder kring hur man återvinner material, allt i från plast till textilier.
Mycket av de kläderna som människor slänger är oftast kläder som är fullt funktionsdugliga och som kan återanvändas på nytt av någon annan. Second hand är ett bra alternativ till återanvändning av kläder konsumenten har tröttnat på och önskar sig göra av med. Något som nämns i rapporten Life prolong used textile Business models är att över 60% av det som slängs kan komma att kunna användas på nytt och oftast är textilierna oanvända (Zethraeus, Chizaryfard & Samie 2017). Det finns ett flertal sätt att återanvända textilier på; recycling, upcycling, downcycling, reuse, redesign och remake. Författarna till rapporten understryker att “reuse or recycle of used clothes reduce the environmental impact significantly in comparison to the purchase of new garment”. Återanvändning bidrar till en positiv påverkan på vår miljö, reducerar masstillverkningen av nya plagg samtidigt som att vi får användning av befintliga plagg på marknaden.
Textilier kan återhämta sig på ett flertal sätt, vilket innebär att man tar tillvara på textilien och dess egenskaper samt därefter förädlar plagget på ett visst sätt. Återhämtningen kallas för “product recovery” på engelska och det sägs att återhämtningen av textilier kan utföras på tre olika sätt:
material återhämtning för återvinning eller återanvändning, öka värdet på textilien för produktion eller användas till energi genom förbränning (Zethraeus, Chizaryfard & Samie 2017). De olika tillvägagångssätten har olika fördelar och vissa lämpar sig bättre för större kvantiteter textilier än andra. Recycling och upcycling har visat sig fungera bra på större kvantiteter hos företag och allt fler idag väljer upcycling framför recycling. Fördelarna är att upcycling inte kräver många steg i processen för att ta isär ett plagg, genom upcycling bryter man inte ner plagget på fibernivå och det krävs inte den stora mängd resurser för att tillämpa upcycling till sitt hållbarhetsarbete. Upcycling handlar om att ge befintliga trasiga eller skadade plagg ett nytt liv genom att lägga till en söm eller accessoarer eller att vränga en kappa ut och in på. Det handlar inte om att ta isär och bryta ner till fibernivå för att kunna tillverka en ny textil, som ska tillbaka in i kretsloppet för att bli ett nytt plagg.
2.4 Upcycling
Termen upcycling nämndes redan 1994 av Reiner Pilz Of Pilz GmbH. Han förklarade det som ett koncept där man ger gamla och använda produkter mer värde. Vilket skiljer sig från återvinning som försämrar produktens värde. Det var först 2002 när boken Cradle to cradle remaking the way we make things släpptes som begreppet började fånga allmänhetens uppmärksamhet (Muthu 2017).
Författarna till boken diskuterade återvinningsprocessen av recycling som ´down-cycling´ för att produkterna oftast får längre kvalite. De uppmanade till en process som skulle medföra att produkterna antingen var av samma värde som innan eller att de fick ett högre värde (Gardetti 2013). Det är denna process som har utvecklas och benämns som upcycling.
Skillnaden mellan upcycling och recycling är att processen för recycling innebär att fibrerna bryts ner för att skapa nya, den stora delen av recylingen innebär även downcycling. Dessa produkter får oftast ett lägre värde än innan. Dessa två processer kräver mycket energi och bidrar till avfall.
Upcylingen är ett mer fördelaktig alternativ att återanvända material och det förlänger livstiden på produkten längre än recycling (Wilson 2016). Processen har flera fördelar än vanlig återvinning.
Processen tar mindre energi och man behöver inte tillförlita sig på nytt råmaterial. Det är ett bra alternativ för att förlänga produktens produktlivscykel och göra det mer hållbart. Upcycling hjälper textilföretagen att utveckla hållbara metoder för produktionen, samt miljövänliga kreativa och innovativa produkter som är unika och hållbara (Gardetti 2013).
Utmaningarna som finns inom upcycling och för att det ska vara ett genomförbart alternativ för företagen, är att de måste kunna hantera kostnaderna som blir för processen. I massproduktion måste stora mängder textilavfall finnas tillgängliga för de stora företagen för att processen ska bli möjlig. Idag passar detta mer för de mindre företagen, då de inte behöver stora mängder av avfall och de kan göra processen småskalig. Fördelen för det större företagen är att kunna använda materialet som blir över från produkten vid produktion innan det säljs vidare till kund. Företagen skulle gynnas av att använda spill materialet och då inte behöva förlita sig på nytt råmaterial. Det andra är det materialet som samlas in när produkten är i slutet av livscykeln. Konsumenterna och industrin måste ändra sitt synsätt på mode, hjälpa till att skapa mervärde och förlänga klädernas livslängd och trender (Gardetti 2013).
2.5 Tillvägagångssätt för upcycling
För att produkterna ska uppnå ett högre värde behövs flera processer. Först behöver en insamling av begagnade textilier och kläder. Sedan sorteras det upp för reparation och tvättning för att sedan gå genom steget där man designar om plagget för att skapa ett högre värde, upcycling. Produkterna får ett nytt värde och ändamål till en ny kund (Zethraeus, Chizaryfard & Samie 2017).
Insamling av textilier – som oftast sker via välgörenhetsorganisationer eller klädbutiker. Cirka 16 000 ton begagnade textilier samlas in varje år av dessa aktörer, varav butikskedjan H&M med butiker runt om hela världen ett år samlade in 3 000 ton (Zethraeus, Chizaryfard & Samie 2017).
Sortering av textilier – kan göras på tre olika sätt, manuellt, halvmanuellt och automatiserat. I Sverige är det välgörenhetsorganisationerna som sorterar mest begagnade textilier och kläder per år, och det sker till största del manuellt. Nackdelen med manuell sortering av textilier och kläder är att ansvaret ligger mycket på de anställda förmåga att ta rätt beslut och vara opartisk gällande produkternas värde (Zethraeus, Chizaryfard & Samie 2017).
Skapa högre värde – på produkter kan ske på olika sätt genom att reparera, återanvända, renovera, tillverka på nytt eller återvinna. Genom dessa tillvägagångssätt kan man minska belastningen på miljön, förlänga livet på produkterna och avfallet av textilier minskar i volym (Zethraeus, Chizaryfard & Samie 2017).
En upcycling process med denim kan se ut så här, först hämtas de plagg som inte har blivit sålda från en välgörenhetsbutik. Sedan sorteras de plaggen som går snabbt och enkelt att ändra och uppdatera designen på. Exempelvis designas de om till ett par nya shorts. De andra plaggen sorteras för att återanvända olika tygstycken, som sedan sys och designas om innan plagget är redo att säljas vidare och få en ny användare. (Gardetti 2013).
Figur 1 - En Process för upcycling (Gardetti 2013)
2.6 Cirkulär ekonomi
Modellen för cirkulär ekonomi är att behålla produkter och material i cirkulation så länge som möjligt samtidigt som de behåller sitt värde (Muthu 2018). Modellen bygger på fyra olika principer;
bevara det naturliga råvarorna, optimera de resurser som finns tillgängliga, reducera riskerna och ett förnybart flöde av resurser och produkter (Muthu 2018).
Figur 2 - Cirkulär ekonomi (Muthu 2018)
Med den cirkulära ekonomin vill man uppnå att ´sluta cirkeln´ (Nasr 2018). Modellen skulle innebära att den stora delen av ´slit och släng´ samhället skulle få ett stop. Samtidigt som uttrycket
`make, use, dispose´ kommer att tas mer avstånd från. Vilket gör det lättare att få en övergång till en strategi för återanvändning och återvinning (Bonciu 2014).
2.7 Hållbarhetsarbete
Under de senaste två decennierna har hållbarhetsarbete tagit en större plats i företagens arbete.
Europeiska kommissionen uppskattar att av de stora företagen i Europa är det 2 500 av 18 000 som regelbundet arbetar med någon form av hållbarhetsredovisning (Pérez-López 2015). Företags hållbarhetsarbete kan innehålla att skapa olika miljövänliga standarder som produktionen måste förhålla sig till, skapa andra förslag på affärsmodeller och produktutveckla miljövänliga produkter (Gardetti 2013).
Företags hållbarhetsrapport publiceras en gång per år och innehåller långsiktiga och kortsiktiga mål.
Det arbete som sker inom det ekonomiska, miljömässiga och det sociala arbetet. CSR, Corporate Social Responsibility tydliggör hur man vill förmedla sina värderingar och strategi inom företaget.
Hållbarhetsrapporten är en viktig plattform för företagen att kommunicera sitt hållbarhetsarbete.
Den visar att företaget jobbar med hållbarhetsfrågor och deras påverkan i branschen. Till kunden kan detta ses som transparens och ge ett ökat förtroende till företaget (GRI u.å).
CSR innehåller två aspekter (1) att företaget har ansvar som sträcker sig utöver att vara vinstgivande och följa lagen (2) det gäller för alla företagets intressenter. Det ska stärka rättvisan och transparensen, säkerhetsställa produkterna, skydda sina anställda och förbättra företagets miljöarbete. CSR spelar stor roll för att skapa långsiktiga relationer med sina kunder. Det visar på att tydligt hållbarhetsarbete ger ökat förtroende från kunderna, de uppfattar företaget som tydliga och ärliga (Swaen & Chumpitaz 2008). I takt med att hållbarhetsarbete och CSR växte bildades 1997 ett initiativ av olika företag och organisationer. GRI, Global Reporting Initiative. Detta startades för att kunna utveckla olika globala riktlinjer angående vad som skulle rapporteras av företagen kring CSR. Riktlinjerna gäller rapporteringen kring de ekonomiska, miljömässiga och sociala arbetet (Hedberg & Malmborg 2003).
2.8 Sportindustrin
Globalt sett är sportindustrin värd ungefär 100 miljarder US dollar, det är en industri som har utvecklats snabbt. För cirka 60 år sedan var utbudet av sportkläder litet, medans det idag finns allt ifrån kläder med UV-skydd och andra speciella funktioner (Shishoo 2005).
Ett flertal olika sportföretag ligger i framkant när det kommer till utvecklingen av innovativa produktionsmetoder för att minska avfallet, bara sedan år 2010 har ungefär 3 miljarder pet flaskor använts för att skapa skor. Sportföretaget Nike har som mål att bli `zero waste`och Adidas har som mål att ta bort all användning av ny plast och istället använda sig av återvunnen plast (Manickam &
Duraisamy 2018).
Idag är det inte bara sportföretagen som konkurrerar med varandra utan ready-to-wear företagen skapar nu egna sport kollektioner som konkurrerar exempel POLO Sport. Det påverkar även de nya trenderna inom industrin. Även fast deras fokus är mer på kommande trender och design använder de sig även av innovativa funktioner och genomtänkta val av fiber. För modeföretagen det viktigt att ha ´sportiga´ kläder i sin kollektion för nya generationer som söker efter en sportig stil, men inte utövar en. Medans sport företagen redan har sin trogna kundbas, de kan istället locka kunder som utövar en specifik sport (Shishoo 2005).
3. Metod
Studien utgår ifrån att studera den litteratur som är utvald och anpassad efter ämnet. Genom fyra kvalitativa intervjuer med tillfrågade företag och konsult inom ämnet, är intervjufrågorna besvarade. Intervjuerna är anpassade efter studiens utgångspunkt och urvalen kring företagen är baserade på att de är grundade i Sverige samt befinner sig inom sportbranschen. CRAFT, Didriksons och Fristads är de tre företagen som intervjuats tillsammans med konsulten Anne Broström som jobbar emot sportföretag med hållbarhet. Detta för att få exakta svar och ge ett bredare samt djupare perspektiv på ämnet. Urvalsgruppen för intervjuerna består av människor som arbetar med hållbarhetsfrågor samt produktfrågor, främst produkt- eller hållbarhetschefen.
Intervjuerna ligger delvis till grund för studien som genomförs. Samtliga intervjuer har genomförts via telefon där man har kunnat ha ett mer öppet samtal, medan den tredje intervjun är skedd via mail och samtliga företag som deltagit i studien har varit inom sportbranschen. De tre företagen har godkänt användandet av namn. Totalt 10 företag kontaktades i hopp om att de ville delta i studien, endast fyra återkopplade och kunde därmed medverka.
3.1 Metodansats
Kvalitativa intervjuer avslutade studien för att få en djupare inblick i ämnet och ett bredare perspektiv. I denna studien är forskningsansatsen abduktiv där resultatet utvecklas och grundas i både empiri och teori. Metoden är även baserad på den fakta och vetenskapliga underlaget som samlats in från litteratur och vetenskapliga artiklar som är relevanta för denna studie. Studien som är genomförd har forskningsansatsen som är abduktiv, vilket bygger på att resultatet kommer från empiri och teori. Genom att använda sig av en sådan typ av forskningsansats, utgås det ifrån tidigare forskning, där man är öppen för ett eventuellt förändrat resultat. Detta efter att nytt insamlat material i form av intervjuer och litteratur är gjorda (Bryman & Bell 2015). Den här metoden är att föredra när det kommer till att få en djupare inblick i ämnet och ett bredare resultat.
3.2 Kvalitativ datainsamling
Den kvalitativa datainsamling bygger på fyra semistrukturerade intervjuer med följdfrågor för att få så utförliga svar av respondenten som möjligt. Intervjuerna skiljde sig något åt varandra då de anpassades utifrån vilken respondent som blev tillfrågad. I intervjun med Anne riktades frågorna mer till hur hon arbetar gentemot sportföretagen och att hon personligen representerade endast ett företag. Dock skickades samtliga frågor ut till alla respondenterna, därav fick de tillfrågade samma möjlighet att svara på frågorna. Frågorna var uppbyggda på så sätt att de riktade sig åt företag och inte åt privatpersoner, trots detta var intervjun med Anne lyckad och frågorna besvarades utifrån
egen förmåga. Hon fick besvara frågorna utifrån den roll hon hade som konsult och vilka kunskaper inom hållbarhet som hon har. Som konsult riktar hon sig till företag som är i behov av rådgivning och vägledning när det kommer till hållbarhetsarbete, I vissa intervjuer tillkom följdfrågor som var utanför frågeformuläret, men detta skapade endast en positiv effekt på intervjun och bidrog till ett mer levande samtal. Dessutom kunde respondenten därmed utveckla sina svar ännu mer och mer data kunde samlas in för rapporten. En kvalitativ och semistrukturerad intervju bygger på att man har ett samtal med respondenten där frågeställaren inte kan kontrollera svaren som vid en kvantitativ undersökning och datainsamling (Holme & Solvang 1997). Undersökningen bygger därmed på att det finns en teori i grunden och att frågorna är beprövade och korrekta. Det gäller att ha ett samspel med respondenten och att man skapar ett förtroende sinsemellan. Detta för att nå det önskade resultatet och att inte gå för fort fram ifall respondenten inte känner sig bekväm med det (Borum & Enderud 1979).
3.3 Urval
För att undersökningen av information inför rapporten ska bli så trovärdig som möjligt, har urvalet av respondenter valts ut noga. Detta för att få en djupare och mer exakt information. Urvalet bör ej vara slumpmässigt utvald utan följa vissa kriterier (Holme & Solvang 1997). I de kvalitativa intervjuerna är urvalet av respondenter noga utvalda där ett tiotal företag blev tillfrågade. De kvarstående företagen och konsulten som tackade ja till en intervju var: CRAFT, Didriksons, Fristads och Anne Broström. De utvalda företagen är samtliga inom sportindustrin och tillverkar funktionskläder. Respondenterna är även grundade och väl etablerade på den svenska marknaden.
Urvalet gjordes på basis av att vi ansåg att alldeles för få sportföretag visar på sitt hållbarhetsarbete gentemot kunder för att se till potentialen som upcycling har för dessa företag.
Vid genomförandet av intervjuerna har marknaden för sportkläder granskats och därefter har lämpliga respondenter valts ut. Detta för att kunna genomföra de kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuerna. Tre av tio företag deltog i studien och det som respondenterna hade gemensamt var att de befann sig på samma marknad i textilbranschen, har liknande typ av kundsegment och samtliga företag arbetar med moderiktiga funktionskläder. Företagen som intervjuades är därmed inte slumpmässigt utvalda. I respektive företag har en specifik person valts ut inför intervjun som är insatt i kollektionerna och produkterna, alternativt har god kunskap om företagets hållbarhetsarbete.
Anne blev tillfrågad då hon arbetar som konsult gentemot sportföretag och är mycket kunnig inom hållbarhet. Urvalet gav ett bredare perspektiv inom upcycling och hållbarhet hos sportföretag. Övrig information som nämns i rapporten är av relevans.
3.4 Källkritik
Som författare till den här rapporten har en utförlig och noga undersökning gjorts när det kommer till källor och källkritik. Källor har valts ut med omsorg utifrån källans korrekthet, relevans, tillförlitlighet och objektivitet. Vid urval av samtliga källor har författaren granskats och sett till vilket sammanhang som källan är påträffad. De källor som inte har tydliga referenser eller författare har valts bort i urvalet. Litteraturen är baserad på det ämne som undersöks och är relevant för rapporten. Sammanställningarna av de genomförda intervjuerna är korrekta och väl dokumenterade.
Åtgärder har vidtagits för att skapa en så trovärdig och djupgående rapport som möjligt inom ämnet upcycling. På så sätt undviks källor av felaktigt slag och en trovärdig rapport kan presenteras.
3.5 Validitet
Validiteten i rapporten syftar till att undersöka och mäta det som ska undersökas och inget annat.
Det avser även att hur fakta och empiri stämmer överens med varandra samt att de kvalitativa semistrukturerade intervjuerna som genomförts är av hög trovärdighet. De genomförda intervjuerna är trovärdiga och de tillfrågade är noga utvalda på företagen. Inre och yttre validitet skiljer sig åt, genom att inre validitet ser till hur empiri och fakta kan kopplas ihop medan den yttre validiteten ser till hur väl resultatet och verkligheten stämmer överens med varandra (Eriksson & Wiedersheim 1999).
3.6 Problematik
Under tiden som rapporten skapats och skrivit på, har en viss problematik inträffat. Världen har drabbats av en pandemi, vilket påverkade oss och våra studier. Corona epidemin eller Covid-19 viruset har spridit sig ut i världen och har drabbat världsekonomin hårt. Detta har medfört att deadlines har skjutits upp, studierna bedrivs numera på distans och arbetslösheten ökat markant.
Över tio företag blev tillfrågade och endast fyra tackade ja, vilket gjorde att många intervjuer uteblev. Dessutom hade vi fått ett ja från ytterligare ett sportföretag, som därefter aldrig hörde av sig och hävdade att tid inte längre fanns på grund av Covid-19. Därav var det endast tre företag deltog i intervjun. Detta innebär att studien inte har uppnått en mättnadsgrad och att vi inte kan generalisera resultatet för hela branschen.
Det finns fortfarande mycket att undersöka när det kommer till upcycling då begreppet är relativt nytt på marknaden. Tanken var även att urvalet av respondenter skulle besvara en kvantitativ enkät för att få ett djupare perspektiv kring begreppet upcycling, men efter att ha fått en till kvalitativ intervju tillsammans med mycket litteratur tog vi beslutet att inte ha en enkät.
3.7 Litteraturstudie
Litteraturstudien är utförd på så sätt att den utgår ifrån ämnet upcycling och hållbarhet. Inom begreppet hållbarhet ingår hållbar utveckling, hållbara strategier och hållbarhetsarbeten hos de tillfrågade företagen. Litteraturstudien är gjord via med högskolans databas och sökning via internet, även utgicks det från litteratur och böcker som författarna hade god kännedom om sedan tidigare. Studien utgår från kvalitativa intervjuer, böcker och vetenskapliga artiklar som är relevanta för ämnet.
4. Empiri
Den empiri som kommits fram till är ett resultat av de intervjuer och granskning av ämnet som genomförts. Tre intervjuer genomfördes med Teams, en via Skype. Det var samma utgångspunkt för samtliga intervjuer men frågorna skiljer sig något och är anpassade efter de företagen som blev tillfrågade. Intervjun via Skype var med Anne Broström. Hon talade om hur hon arbetar gentemot de andra företagen gällande strategier och tillvägagångssätt inom hållbarhet.
De företag som intervjuades var Fanny Ekholm som är Product manager på Didriksons. Didriksons grundades 1931 och är ett av Skandinaviens ledande varumärke för regn- och funktionsplagg (Didriksons u.å). Thommy Bäcklin som är Product manager på CRAFT. CRAFT grundades 1973 och erbjuder funktionella idrottskläder för olika sporter till både motionärer och elitidrottare (CRAFT u.å). Fristads var också ett företag som intervjuades, de arbetar främst med arbetskläder och funktionsplagg. Den som intervjuades vara Lene Jul och har titeln Product management director. Fristads är ett företag som grundades år 1925 i Fristad utanför textilstaden Borås (Fristads u.å). Den sista respondenten som intervjuades var konsulten och hållbarhetsexperten Anne Broström som representerade Anne Broström support AB. Anne arbetar främst med Unibrands och ytterplagg men har även Hööks som en utav sina största kunder. Hon ser till att företagen får experthjälp med sina hållbarhetsstrategier och att mål sätts upp för att de ska bli mer hållbara.
Vi valde att fokusera och avgränsa oss till sportföretag på den svenska marknaden. Samtliga företag är grundade i Sverige. Det undersöktes hur stor medvetenhet det fanns kring begreppet upcycling och om företagen kunde se en potential i att tillämpa upcycling. Intervjuerna visade att medvetenheten hos sportföretagen var stor, dock var det endast två företag av tre som hade tillämpat upcycling i praktiken. CRAFT hade använt sig av upcycling för att skapa en hel kollektion i samarbete med Textilhögskolan, medan andra företag endast tillverkat enstaka plagg baserat på upcycling. Detta för att visa framfötterna till sina konkurrenter, men också gentemot sina kunder - att de ligger i framkant och i takt med den hållbara utvecklingen för att se om det finns potential och andra utvecklingsområden. Sportföretagen idag lutar sig allt mer gentemot fast fashion och high fashion genom att tillverka kollektioner som är tillfälliga och trendiga för stunden.
4.1 Hållbarhet i sportbranschen
De tillfrågade företagen hade olika tankar kring hållbarhet och vad det innebar för deras företag.
Hållbarhet för Didriksons var att förlänga plaggets livslängd genom tidlös design och diskreta färger, medan för Anne har det varit viktigt att hitta andra infärgningsprocesser för att effektivisera och minska vattenåtgång. Att använda återvunna eller återvinningsbara material var ett genomgående tema för samtliga företag. Lene på Fristads, hade fokus på hela plagget och att det var
viktigt med en transparens gentemot kund. Företaget ansåg att en livscykelanalys på ett färdigt plagg är nödvändigt för att se hela tillverkningsprocessen. Lene nämner även att “Det spelar ingen roll om bomullen är ekologisk och så flyger du hem plaggen, det är viktigt att se till hela kedjan” (Jul 2020). Hon menar på att det spelar ingen roll ifall råvaran eller fibern är av miljövänligt innehåll, det färdiga plagget ska ha så låg miljöpåverkan som möjligt.
Samtliga företag har en plan på hur de ska utveckla och arbeta vidare med sitt hållbarhetsarbete, vissa hade mål som skulle vara uppnådda redan nästa år medan andra inom loppet av fem år. De tillfrågade företagen såg också till den pandemi och något av en ekonomisk kris som än så länge fortlöper våren 2020, men de flesta hade trots detta goda förhoppningar om framtiden. Att arbeta med hållbarhet skiljer sig mycket från företag till företag, trots att de konkurrerar inom samma bransch och nisch gentemot samma målgrupp. Hållbarhet för CRAFT miljömässigt var att alla produkter ska innehålla återvunna material, antingen delvis eller till fullo. Medan hos Fristads låg fokuset på från råvara till färdig produkt och att alla delar i kedjan är lika viktig för slutresultatet.
Företaget påstår sig även vara först ut med att oeko-tex certifiera färdiga plagg tillsammans med en lansering av en EPD, vilket motsvarar en livscykelanalys. EPD står för Environmental Product Declaration, vilket är en form av miljövarudeklaration. Livscykelanalysen är därmed nödvändig för att se till ett plaggs totala miljöpåverkan.
De intervjuade företagen nämner att hållbarhetsarbetet alltid kan bli bättre, det gäller att sätta upp delmål på vägen mot det stora miljömålet i respektive företag. Thommy nämnde att ur ett miljöperspektiv har företag nått långt när allt går i en loop och är cirkulärt, vilket vi inte är än. Det vanligaste idag är att företagen utvecklar produkterna som innehåller återvunnet material, steget efter detta är att arbeta mot att plaggen ska gå att återvinnas. Då dagens produkter ofta innehåller blandmaterial blir det svårare att återvinna jämfört med ett plagg som är 100% bomull. “När det gäller det sociala ansvaret är det ett krav. Det är ingen som vill ta i saker där du inte kan garantera att du är socialt medveten” (Bäcklin 2020). Både CRAFT och Didriksons har kontor i Kina. Ett kontor med inhemsk personal möjliggör för företaget att vara närvarande i fabrikerna för att säkerhetsställa korrekta arbetsförhållanden och lönenivåer. De egna kontoren leder även till att god kontakt och långsiktiga relationer skapas. De arbetar med deras partners för att gemensamt utvecklas, där nära samarbete ger kontroll av utvecklingen av CSR arbetet enligt företagets CoC (Code of Conduct).
CRAFT och Didriksons betonar den ekonomiska aspekten vid hållbara kollektioner och vikten av att dessa är ekonomiskt lönsamma. Det går inte att utveckla kollektioner som bara avspeglar hållbarhet om det inte fungerar ekonomiskt. Företagen måste fortsätta att sälja och det måste finns en business i det hela, med målet att utveckla produkter på ett bra ekologiskt sätt. För Didriksson
var det även viktigt med ekonomisk hållbarhet för kunderna som köper deras produkter. Plagget ska hålla i flera år och det ska ha ett andrahandsvärde när det ska säljas vidare, vilket de fått god respons från kunderna. “Alla våra barnbarn har använt denna overall” (Ekholm 2020).
Fristads ser till att hållbarhetsfrågor är en del av företaget i sig. Hållbarheten ligger i stort fokus tillsammans med transparens gentemot kund. Att utgå ifrån och arbeta hållbart är en självklarhet enligt Lene där hon nämner att “We will provide products in a sustainable and innovative manner” (Jul 2020) vilket är en del av företagets hållbarhetsstrategi och meningen är tagen från Fristads vision. Trots stor efterfrågan av kunderna om att företagen borde ta tillbaka deras använda kläder för att användas på nytt tackar Fristads nej då det inte var hållbart i längden. Det måste fungera kommersiellt i stora volymer för att det ska vara ekonomiskt lönsamt. Företaget har dock gett kunderna möjlighet till att lämna in trasiga kläder som Fristads syr om eller lagar, denna servicen har varit uppskattad av de flesta kunderna.
Att textila företag, oavsett vilken nisch det handlar om. Om det är modeföretag eller sportföretag, kommer man behöva anpassa sig efter kundernas önskemål om att ge plagget ett längre liv. Detta görs genom att reparera plagget under tiden som den brukas under flera år. Denna merservice kommer att kunna vara en del av framtidsarbetet hos samtliga företag inom textilbranschen. Lene berättar att “vi har ingen dröm om att ge plagg evigt liv” (Jul 2020) vilket innebär med att materialen till plaggen kommer att gå sönder tillslut. Ekonomiska problem hade uppstått om allt färre kunder handlar kläder. Det finns ingen lönsamhet i att se till att plaggen håller i fler år än vad de gör nu. Självklart ska materialen vara av god kvalitet samt tillsammans med en god sömnad håller plaggen oftast år ut och år in. Det miljövänligaste man kan göra när det kommer till arbetskläder, där det krävs en del standarder som måste följas men även tillsatser av kemikalier i textilierna, är att se till att plaggen håller så länge som möjligt där ingen nyproduktion krävs.
Kemikalier och kemikaliehalter i ett plagg är avgörande i dagens samhälle. Regler och lagar var uppsatta för att människor i produktionen ska använda mindre mängd kemikalier för att värna om människor som bor runtomkring fabrikerna, men främst för att ta hänsyn åt miljö och de som ska bära plagget efter att det är köpt. REACH är ett samlingsnamn för registration, evaluation, authorisation och restriction of chemicals (REACH 2019). Det är en gemensam lagstiftning för alla EU länder och är något som måste följas i produktionen. Samtliga företag som blev intervjuade var noggranna och tryckte på att de arbetade med REACH i produktionen och att det var av yttersta vikt att restriktionerna för kemikalier följdes. Standarder som oeko-tex och BCI var något som talades om frekvent genom samtliga intervjuer.
