Idén och ändamålet

4.1 a Mål för föreningsarbetet

Med denna sista fas i ert arbete, tar vi upp de områden som kan vara viktiga att gå igenom nu när huset är klart och era nyinflyttade med- lemmar har tagit sina lägenheter i besittning. Det är mycket nytt som följer av att äga ett hus eller ta ansvar för dess förvaltning genom en blockförhyrning.

Grunden för ett gott föreningsarbete är därför att ha tydliga mål för er verksamhet.

Med en god planering kommer ni att finna att målen ger er den vägledning som gör att hela styrelsen och övriga medlemmar aktivt kan bidra till att uppnå rätt resultat. Metoderna och aktiviteterna för att nå era mål kan skifta, beroende på vem som tar ansvar för dem, ekonomiska villkor och andra yttre omständigheter. Var därför tillå- tande inför nya idéer och förslag på hur ni skall nå föreningens mål. Viktigt att tänka på

När ni planerar för framtiden, kan ni både sätta såväl långsiktiga mål som kortsiktiga. De långsiktiga målen spänner över en längre tids- horisont, kanske fem till tio år. Fundera på om ni har sådana långsik- tiga ambitioner, som inte har kunnat förverkligas genom att ert hus kom till stånd. Det kan vara svårt att göra sådana mål mätbara, ibland uttrycks de som visioner. Försök att göra de så tydliga som möjligt och ha alltid med dem i ert planeringsarbete så att ni inte tappar fokus un- der det fortsatta förvaltningsarbetet, där de dagliga göromålen och problemen oavsiktligt får er att dra i en annan riktning.

Samtidigt är det nog så att det viktigaste för er nu är att komma in i rätt rutiner från början, att göra rätt saker vid rätt tid på rätt sätt. Ni bör koncentrera er på att sätta mål för i första hand

• Föreningens ekonomi • Föreningsverksamheten • Fastighetsförvaltningen

Vidare är det som vi nämnt tidigare, minst lika viktigt hur ni gör saker, som vad ni gör. Sätt därför även mål för hur ni vill att • Föreningen skall uppfattas av era intressenter

• Styrelsen skall uppfattas av medlemmarna • Medlemmarna skall uppfatta varandra Förslag och goda exempel

Ni bör inleda ert arbete med att genomföra ett planeringsmöte. Här lägger ni grunden för er verksamhetsplan, där målen för årets verk- samhet anges. Verksamhetsplanen bör struktureras utifrån följande rubriker; Föreningens ändamål Långsiktiga mål Mål för verksamhetsåret Aktivitetsplan Fördelning av resurser

Arbets- och ansvarsfördelning

Återrapportering

Uppföljning och utvärdering

Planen bör således inledas med att ni tar avstamp utifrån förening- ens ändamål, så som ni har formulerat dessa i era stadgar. Utifrån dessa kan ni sedan formulera era långsiktiga mål. De kortsiktiga må- len vilka tar fasta på vad ni planerar att uppnå under det första verk- samhetsåret, kan bygga på att nå ett delmål, mot något av de lång- siktiga målen. Det kan även vara ett mål för att stabilisera förenings situation så som ni vill att det skall vara vid utgången av året.

Ni tar även ta upp vilka aktiviteter som ni i grova drag tror att ni kommer att genomföra för att uppnå era mål. Diskutera även fram vem som skall ansvara för de olika aktiviteterna, vilka resurser som dessa aktiviteter kommer att ta i anspråk och hur återrapporteringen till styrelsen eller stämman skall ske. Att utvärdera och dra lärdom av era erfarenheter, hur gick det, blev det som vi tänkt, bra eller dåligt

och vad berodde det i så fall på, är viktiga frågor att ställa när ni skall följa upp årets verksamhet.

Gör det därför till rutin att dokumentera utfallet av era aktiviteter när ni har genomfört dem och har era intryck i färskt minne.

Ni står just nu inför år ett i föreningens och husets liv. De närmsta fem åren kommer sannolikt att vara fyllda av nya och spännande erfarenheter, medlemmarnas engagemang är högt och ni har en naturlig förståelse för varandras synpunkter. Men som i alla organi- sationer, kommer ni att märka att ni efterhand kommer in i en förvaltande fas, där saker och ting tenderar att upprepa sig och en och annan motsättning blir allt mer svårlöst. När ni då närmar er år tio, är det därför viktigt att möta denna nedåtgående kurva, och ge föreningen en framåtsyftande injektion. Här spelar de långsiktiga målen en viktig roll. Det är mot dessa ni nu måste fokusera ert arbete.

Underhållet kommer att spela en viktig roll i föreningens verksam- het efter ca 12–15 år, vilket ni bör tänka på och ha framförhållning till. Utvärdera och ompröva era långsiktiga mål, har vi nått dit vi ville när föreningen startade? Vad har hänt i omvärlden som har påverkat föreningens utveckling? Ja, det finns mycket att diskutera och lära av. Ni kan behöva extern hjälp med att ge föreningen en nytändning, fånga in de nya medlemmarnas visioner och blicka fram hur ni vill ha det om ytterligare tio år.

Efter ca 20 år kan det bli fråga om lite större underhållsarbeten, och ni kan behöva förbereda er inför en ombyggnad av huset. Tekniken och byggmaterialen har utvecklats, behoven förändrats och kraven från omvärlden tagit sig nya former. Nu kan det bli dags att tänka stort och tänka nytt igen.

Ja, på detta sätt utvecklas och mognar såväl förening som huset där ni bor i livscykler, där styrelsen är det forum som behöver ha fram- förhållningen och kunna se bortom hörnet. Se därför alltid till att ha en aktiv och engagerad styrelse med rätt kompetens och intresse för uppdraget.

Läs vidare

Styrelsen spelar en viktig roll i föreningen, varför vi återkommer till styrelsearbetet i kapitel

• 4.2 b Styrelsearbetet

4.1 b Engagemang och delaktighet

Om föreningen i sitt dagliga föreningsarbete redan från början väljer rätt arbetsformer, så är mycket vunnet för framtiden. Att aktivt ar- beta med boendedemokrati, ge förutsättningar till inflytande och er- bjuda meningsfulla aktiviteter som bidrar till socialt umgänge och gemenskap, blir särskilt viktigt i den kooperativa föreningen.

Om föreningen kan identifieras med den gemensamma vision som medlemmarna processat fram tillsammans, bidrar det till en naturlig värdegemenskap mellan medlemmarna i föreningen. Det kommer att finnas en gemensam strävan mot att uppnå en god boendemiljö,

och goda förutsättningar för att föreningen skall kunna erbjuda medlemmarna meningsfull verksamhet och service.

Det är således genom det aktiva föreningsarbetet som medlem- marna lär känna varandra. Genom att ni under processens gång har utformat den fysiska miljön på ett sådant sätt att det finns utrymme för gemensamma aktiviteter, god tillgänglighet och säker utemiljö, kontrollerad och garanterat frisk inomhusmiljö, ger i kombination med ett starkt socialt nätverk och samhörighet i en igenkännande kulturell miljö goda förutsättningar att medlemmarna skall känna trygghet och trivsel.

Viktigt att tänka på

De drivkrafter som fick medlemmar att engagera sig i planerings- och projekteringsfaserna, kan för en del upphöra nu när fastigheten är klar. För en del kan målet ha varit att vara med om att tillskapa ett nytt boende, och när detta nu är uppnått, uppstår ett tomrum. Där- för blir övergången till denna, helt nya, fas så viktig för föreningens fortsatta verksamhet.

De nya mål som vi diskuterade i förra kapitlet, blir nu utgångs- punkten för föreningens fortsatta verksamhet, och styrelsen kommer att behöva göra en nytändning bland medlemmarna för dessa, nya mål.

Förslag och goda exempel

Många bostadsföretag arbetar med s.k. nöjd–kund–index, där hyres- gäster får svara på en rad frågor om hur de upplever servicen, bo- stadsföretagets tjänster, kvalitén på lägenheten, bostadsområdet och upplevelsen av just trygghet, trivsel och gemenskap.

På motsvarande sätt kan föreningen årligen mäta medlemmarnas syn på måluppfyllnaden för föreningen och hur man som enskild medlem upplever kvalitén på boendet. Det gör att medlemmarna erbjuds möjligheter att vara delaktiga i såväl i planeringen som produktionen av föreningens tjänster, och dessutom ta ansvar för utfall, uppföljning och utvärdering.

Använd er av de erfarenheter och det material som ni arbetade med i utgångspunkter och förberedelser för markandsundersök- ningen, och översätt frågorna till det som föreningen själv kommer att arbeta med framöver i olika arbetsgrupper.

Läs vidare

I de följande kapitlen om det demokratiska föreningsarbetet, disku- terar vi hur föreningen kan utveckla det ideella arbetet, och då även kopplat till föreningens mål så att dessa kan bli engagerande och mätbara.