V IDARE FORSKNING - Matematikundervisning-i grundsärskolan: En studie i hur lärare upplever sin

6. DISKUSSION

6.3 V IDARE FORSKNING

Syftet med studien är att belysa ett antal lärares uppfattningar om deras strategier, metoder och förhållningssätt gällande matematikundervisning för grundsärskoleelever i årskurserna 7-9. Under studiens process har många nya tankar vuxit fram kring strategier, metoder för lärande och vilket förhållningsätt lärare kan ha i matematikundervisningen för grundsärskoleelever. Dessa tankar och funderingar skulle kunna vara intressanta att studera i en större omfattning. Studien skulle bredda sitt syfte och fler frågeställningar kunde undersökas såsom: Får lärarna den stöttning, utbildning och hjälp de behöver om de upptäcker att eleverna inte klarar av att uppnå kunskapsmålen genom de metoder och strategier de ger och arbetar med? Vilket material finns tillgängligt i klassrummen för grundsärskoleelever med matematiksvårigheter? Finns det tillräckligt med skolmaterial för elever med intellektuell funktionsnedsättning? Hur upplever grundsärskoleeleverna själva sin matematikundervisning?

Behov av vidare forskning kring elevers matematikutveckling kommer ständigt att vara

betydelsefull för framtidens elever i skolan. Elevers olika förutsättningar, olikheter, behov, pedagogikens utveckling och svenska elevers försämrade framgångar inom kärnämnet matematik kommer göra det nödvändigt att försätta forska och studera kring ämnet.

Referenser

Ahrne, G & Svensson, P. (Red.)(2012). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur

Beckman, V. (2012). Habilitering och hälsa (2016-01-23) hämtat från

http://www.habilitering.se/autismforum/behov-och..../tillampad-beteendeanalys-tba

Björklund, C.(2012). One step back, two steps forward – an educator’s experiences from a learning study of basic mathematics in preschool special. Education Scandinavian Journal of Educational Research, 56 (5), 497-517. Doi: 10.1080/00313831.2011.599425

Björklund, C. (2007). Hållpunkter för småbarns möte med matematik. Åbo: Univ.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Burny,E., Valcke.M & Desoete,A. (2012). Clock reading: An underestimated topic in children with mathematics difficulties. Journal of Learning Disabilities, 45(4), 351-360.

Doi:10.1016/j.learninstruc.2013.11.001

Eriksson, I., Lindberg, L., Österlind, E. (2010). Uppdrag undervisning-kunskap och lärande. Lund:

Studentlitteratur AB

Fred,P. & Yung,H,I. (2015).Effect of computer-based visual representation on mathematics learning and cognitive load. Journal of Educational Technology & Society, 18 (4), 70-77. (2016-01-24) Hämtat från: http://eds.b.ebscohost.com/eds

Gainsburg, J. (2009). Creating effective video to promote student centered teaching. Teacher Education Quarterly 36 (2) 163-178. Hämtat från: (2016-01-24)

http://www.caddogap.com/periodicals.shtml

Ghesquière,P.,De Smedt, B.,Peters,G., Torbeyns,J., Verschaffel,L. (2014). Subtraction by addition in children with mathematical learning disablilities. Learning And Instruction.30 (1), 1-8.

Doi:10.1016/j.learninstruc.2013.11.001

Göransson,K., Hellbom-Thibblin,T. & Axdorph, E. (2015). A conceptual approach to teaching mathematics to students with intellectual disability. Scandinavian Journal of Education Research, Doi: 10.1080/00313831.2015.1017836

Heyd-Metzuyanim, E. (2012). The co-construction of learning difficulties in mathematics-teacher-student interactions and their in the development of a disabled mathematical identity. Educational Studies in Mathematics.2012. 1-28. Doi:10.1007/s10649-012-9457-z

Hicks,S,C.,Rivera,C,J.,Wood,C,L.,Nippold,M.,Pruitt-Lord,S. (2015). Using direct instruction:teaching preposition use to students with intellectual disability. Language,Speech & Hearing Services in School. 46 (3), 194-206. Doi: 10.1044/2015-LSHSS-14-0088

Hunt,J.H.,& Little,M.E (2014). Intensifying interventions for students by identifying and remediating conceptual understanding in mathematics. Theaching Exceptional Children. 46(6) 187-196.

Doi:10.1177/0040059914534617

Igbo,J.N., & Omeje, J.C.(2014). Perceived efficacy of teacher-made instructional materials in promoting learning among mathematics-disabled children. Sage Open 4(2) 1-6.

Doi:10.1177/2158244014538431

Ion,S.,&Narcisa,I.(2012). Disabled user’s perception on the automated systems of training in mathematics.

World Conference on Educational Sciences (46), 1101-1105. Doi:10.1016/j.sbspro.2012.05.255 Kroksmark, T. (2006). Lärandets stretchadhet : Lärandets digitala mysterium I en - till - en miljöer i skolan.

Didaktiskt Tidskrift, 20(1),1-22.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2012). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Larsson, A-S., & Holmbom, A. (2014). Infoteket om funktionshinder Information från Uppsala län Intuition för folkhälsa och vårsvetenskap, Uppsala Universitet 2014. Hämtat den 8 oktober 2015 från http:

www.lul.se/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsättningar/

Lanz, B. (2011). Den statistiska undersökningen-grundläggande metodik och typiska problem. Lund:

Studentlitteratur

Norstedts Svensk synonym Ordbok (1992) Norstedts Förlag AB Nationalencyklopedin (1995) Bokförlaget Bra Böcker AB Höganäs

Oxford, R (1990). Learning strategies in second language acquisition. Cambridge: Cambridge University Press

Partanen, P. (2008). Från Vygotskij till lärande samtal. Stockholm: Bonniers Utbildning AB

Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur

Purcaru,M.,Voinea,M. (2014). Individual learning plan in teaching mathematics for children with sen-a.

International Conference Psiworld ( 5^th) edition. 187. 190-195. Doi:10.1016/j.sbspro.2015.03.036 Skolverket (2011). Läroplan för grundsärskolan. Skolverket: Stockholm

Skolverket (2011) Matematikundervisning i grundsärskolan. En utvärdering av Matematiksatsningen Skolverket: Stockholm: Fritzes.

Svensson,P. & Ahrne,G. (2011). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I, G. Ahrne, P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (ss.19-33). Malmö: Liber AB

Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2015-10-10) hämtat från www.spsm.se/sv Stod-i skolan/ Läsa och skriva/

Säljö, R.(2012). Den lärande människan-teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren, R. Säljö & C. Lidberg (Red.), Lärande Skola Bildning Grundbok för lärare (ss.139-197). Stockholm: Natur & Kultur

Säljö, R.(2000). Lärande i praktiken Ett sociokulturellt perspektiv. Falun: Nordstedts Förlagsgrupp AB

Trost, J (2012). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur

Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Stockholm: Svenska Unescorådet.

UNICEF (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Bokförlaget Diadalos

Yinghui,L., Xiaoshuang,Z., Yinghe,C. & Yanjun, L. (2015) Effects of mathematics anxiety and mathematical metacognition on word problem solving in children with and without mathematical learning difficulties. PLoS ONE . 10 (6), 1-19. Doi:10.1371/journal.pone.0130570

Bilagor Bilaga 1 Missivbrev

Hej!

Jag heter Annie Eklund och jag går sista terminen på Speciallärarprogrammet med inriktning mot utvecklingsstörning på Karlstads universitet. Denna hösttermin 2015, ska jag skriva ett examenarbete där jag vill belysa matematikundervisningen för grundsärskoleelever.

För att få ett underlag till min uppsats har jag ett behov av att intervjua några lärare som undervisar i matematik i grundsärskoleklass. För att underlätta bearbetningen av intervjuerna så vore jag tacksam om jag kunde spela in vårt intervjusamtal på en diktafon.

Min fråga till Dig är om du som lärare i grundsärskoleklass kan tänka dig att ställa upp på min intervju?

Det är svårt att säga exakt hur länge intervjun tar, men ca en timme kan det troligtvis behövas.

Tid och plats bestämmer vi tillsammans.

Det är av stor vikt att känna till att det finns en del regler att hålla sig till kring ett

examenarbete. Det regler som jag kommer att följa är: Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, Detta innebär att du deltar helt frivilligt och kan när som helst avbryta deltagandet under hela min process med arbetet. Det innebär också att det som du berättar för mig i intervjun kommer enbart att användas i mitt examenarbete. Jag kommer också att se till att inte använda ditt namn och namnet på din skola, så att det är bara jag som vet vem eller vilka som hjälpt mig med mitt underlag till mitt examenarbete. Det är också mycket viktigt att veta att du närsomhelst kan avsluta intervjun.

Min förhoppning är att du vill delta!

Tack på förhand!

Med vänliga hälsningar:

Annie Eklund XXXXXXXXXX

Bilaga 2 Rektorsbrev Mail till rektorer Hej!

För att få ett underlag till min uppsats har jag ett behov av att intervjua några lärare som undervisar i matematik i grundsärskoleklass. Jag kommer att kontakta någon/några lärare på din skola för att fråga om de kan tänka sig att ställa upp på en intervju med mig.

Det är av stor vikt att känna till att det finns en del regler att hålla sig till kring ett

examenarbete. Det regler som jag kommer att följa är: Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, Detta innebär att lärare som deltar väljer att delta helt frivilligt och kan när som helst avbryta deltagandet under hela min process med arbetet. Det innebär också att det som de berättar för mig i intervjun kommer enbart att användas i mitt examenarbete. Jag kommer också att se till att inte använda namnen på de lärare som blir intervjuade och heller inte använda namnet på er skola, det är bara jag som vet vem eller vilka som hjälpt mig med mitt underlag till mitt examenarbete. Det är också mycket viktigt att veta att närsomhelst kan deltagarna avsluta intervjun.

Min förhoppning är att någon/några av lärarna på din skola vill delta, men om du av någon anledning inte vill att lärare på din skola ska delta så kan du kontakta mig så snart som möjligt.

Tack på förhand!

Med vänliga hälsningar:

Annie Eklund xxxxxxxxxx

Bilaga 3

Intervjufrågor

1. Hur ser din grundutbildning ut?

2. Ingick matematik i din utbildning?

3. Hur länge har du arbetat inom grundsärskolan?

4. Vilka inlärningsstrategier har du när du undervisar matematik?

5. Hur planerar du tillvägagångsättet i din undervisning i matematik?

6. Hur planerar du undervisningsmetodiken för din matematikundervisning?

7. Hur brukar du organisera gruppen när ni arbetar med matematik, arbetar eleverna in-dividuellt eller har du olika grupperingar?

8. Hur sammarbetar du med andra pedagoger/klasser i matematikundervisningen?

9. Vilka inlärningsmetoder har du när du undervisar matematik?

10. Vilket undervisningsmaterial använder du dig av i din matematikundervisning?

11. Använder du dig av bilder och/eller av visuellt pedagogiskt matematikmaterial?

12. Har du genomgångar på tavlan och skriver, ritar eller förklarar visuellt för eleverna?

13. Får eleverna experimentera i matematikundervisningen?

14. Vilka typer av läroböcker använder ni i matematikundervisningen?

15. Vad har du för förhållningssätt för inlärningen av matematiken?

16. Vad har du för inställning till matematikundervisningen för grundsärskoleelever?

17. Kan du beskriva några problem som du har sett hos dina elever när de arbetar med ma-tematik? Och iså fall på vilket sätt löser du det?

In document Matematikundervisning-i grundsärskolan: En studie i hur lärare upplever sin matematikundervisning för grundsärskoleelever i årskurs 7-9 (Page 39-46)