Majoriteten av de intervjuade lärarna uttrycker en önskan att arbeta mer med EF på olika sätt, men även när det kommer till synen på den ideala undervisningen av EF så skiljer sig deras uppfattningar åt. Förutom en trängande önskan om fler undervisningstimmar för religionskunskapsundervisningens gedigna innehåll, så efterfrågas även mer utbildning i att hantera samtal kring EF i undervisningen. Några intervjudeltagare anser att ämnesöverskridande arbete kring EF vore önskvärt men att sådana initiativ idag upplevs ligga på enskilda lärares bord, vilket ofta resulterar i att de uteblir. En intervjudeltagare föreslår därför en mer övergripande insats, där samtal om EF behandlas inom alla skolans ämnen, i samtliga områden där de kan aktualiseras.
Tematiskt arbete kring EF dyker även upp som en potentiell möjlighet i fleras resonemang om den ideala undervisningen. Både som ett sätt att få in EF i undervisningen på ett tydligare sätt och som ett sätt att arbeta med EF utan att nödvändigtvis begränsas till organiserad religion. Det tematiska upplägget upplevs dock vara mer resurskrävande och svårare att genomföra bland kollegor som använder sig av en mer traditionell indelning av att till exempel arbeta med världsreligionerna åtskilda. Även litteratur, film och musik presenteras som en potentiell källa till samtal om EF, men som upplevs kräva mycket resurser, både i form av tid och material.
Det kanske vanligast förekommande önskemålet för samtalet kring EF, förutom utökad undervisningstid, är nyttjandet av autentiska möten i undervisningen. Samtalen kring EF upplevs ofta som svårrelaterade och avlägsna för många elever och flera av intervjudeltagarna anser att autentiska möten med människor som resonerar på olika sätt inför livets frågeställningar vore positivt för elevernas möte med religion. Om olika sätt att besvara och förhålla sig till EF personifieras och på så sätt inkarneras, tycks det vara den generella uppfattningen att de upplevs mer verkliga. Det autentiska mötet problematiseras dock med risken för att elever tolkar enskilda människors svar på EF som representativa för religiösa grupper eller för den generella opinionen.
Slutdiskussion
Under studiens gång har många frågor väckts, där vissa har besvarats och vissa har vuxit. I studier som denna, som närmar sig ett område induktivt och med en kvalitativ ansats, blir resultaten sällan entydiga och lätta att förstå. Hade jag istället valt att deduktivt bekräfta eller avfärda tidigare teoribildning och forskning kring EF i religionskunskapsundervisningen, så skulle resultatet med stor sannolikhet ha varit mer strömlinjeformat. Men verkligheten är inte strömlinjeformad. Den är spretig, komplex och i ett ständigt tillstånd av förvandling. Den främsta observationen som jag har gjort under mina samtal med gymnasielärare är hur olika deras förståelser och upplevelser av både religionskunskapsämnet och undervisningen kan vara.
Efter studiens färdigställande kan jag till exempel konstatera att det framträder väsentliga skillnader i hur existentiella frågor konceptualiseras i gymnasielärares tal om religionskunskapsundervisning. Vad den ene beskriver som ”de stora frågorna” om livets högre syfte och gudsbevis, handlar för den andre framför allt om identitet, relationer och sexualitet. Intervjudeltagarnas upplevelser av huruvida deras elever själva bär på existentiella frågeställningar och funderingar, skiljer sig därför även markant åt. För vissa, upplevs existentiella frågor vara det mest centrala för ungdomars tankeverksamhet, medan det för andra tycks närmast absurt att gymnasieelever själva skulle reflektera kring existentiella frågor. Här blir det uppenbart att intervjudeltagarna associerar till helt olika förståelser av EF, där absurditeten ligger i bilden av gymnasieeleven som konstant försjunken i teoretiska resonemang om varandets natur. Ingen betvivlar i realiteten att frågor kring identitet och sexualitet är särskilt viktiga för ungdomars tankevärld, utan det rör sig om olika förståelser av vad EF är.
Intervjudeltagarnas olika förståelser av vad existentiella frågor är, får även konsekvenser för deras syn på religionskunskapsundervisningens innehåll. När existentiella frågor begränsas till teologi, ontologi och ”de stora frågorna” så lämnas mindre utrymme för individuellt uttryck och identitetsskapande hos elever. Om EF istället begränsas alltför mycket till individens känslor och tankar, försummas de kollektiva och mellanmänmänskliga aspekterna av existentiella frågor. I arbetet med EF fordras därför en förståelse av begreppet som inrymmer dess betydelse både i det stora och i det lilla, för att inte gå miste om essentiella aspekter av existentiella frågors vidd och omfattning. EF bör kunna betraktas som både individuella och kollektiva angelägenheter samtidigt.
Majoriteten av intervjudeltagarna tycks även särskilt benägna att prioritera bort de existentiella frågorna ur sin undervisning, något som även tidigare forskning indikerat. Denna problematik kan dock inte förklaras enbart med lärares osäkerhet eller okunskap. I samtalen
framträder att det förekommer en rad förklaringar som tillsammans resulterar i att EF får ett minskat utrymme i undervisningen. Den otvivelaktigt främsta av dessa förklaringar är tidsbrist och innehållsligt överflöd i kursen, men intervjudeltagare talar även om det förändrade samhälleliga samtalsklimatet, som inte längre rymmer de nyanserade debatterna och om ideologiska motsättningar i klassrummet, som ibland kan leda till kränkningar och konflikter mellan elever. Det multikulturella klassrummet möjliggör unika utbyten av tankar och perspektiv, men sådana utbyten innebär även potentiella konflikter mellan elever med vitt skilda perspektiv och syn på hur människor bör leva. Detta tycks försätta läraren, tankeprovokatören, i en stundtals obekväm sits som kan innebära en mängd potentiellt problematiska situationer.
Det kan också vara problematiskt att samtala kring EF i förhållande till skolans starkt fostrande värdegrundsarbete. Att uppmuntra elever till självreflektion och ifrågasättande av livets mest basala förgivettaganden går inte alltid väl ihop med den moraliska likriktning och formulering av allmänt gällande kollektiva värderingar som värdegrundsarbete i praktiken innebär. Frågan är om skolan idag verkligen kan rymma frågor som saknar givna svar, eller om skolsystemet, likt resten av samhället, valt att förlita sig på etablerade ordningsregler och moralism för att få människor att behandla varandra väl, snarare än att uppmuntra till reflektion kring varför de bör behandla varandra med respekt.
Jag anser att vi som arbetar inom skolan och utbildningsväsendet måste finna tid och resurser för att samtala om undervisningens övergripande syften och mål, istället för att stirra oss blinda på bedömningskrav och kunskapsmål. Hur skall vi kunna bedöma elevers kunskaper på ett likvärdigt och rättssäkert sätt, om vi inte först kan enas i vår uppfattning av undervisningens kärna? Kanske skulle vi behöva lägga mer tid på att precisera religionskunskapsämnets innehåll, än på mätningar och utvärderingar av elevers prestationer. Borde Skolverket kanske till och med publicera en officiell beskrivning av vad som bör förstås som en existentiell fråga inom ramen för religionskunskapsundervisningen? Detta skulle innebära en viss inskränkning av lärares rörelsefrihet, men jag skulle vilja hävda att rörelsefrihet står långt ner på religionskunskapslärarens önskelista, när hen saknar både tid, resurser och förutsättningar att förvalta den. Ytterst rör detta sig om en fråga om likvärdighet inom utbildningssystemet. Om skolan inte kan enas kring religionskunskapsundervisningens innehåll, så kommer ungdomars möte med religion och existentiella frågor, som idag primärt sker i klassrummet, att skilja sig fundamentalt åt. Detta göder i sin tur förfrämligandet och polariseringen i samhället, snarare än förståelsen och respekten för andra människors sätt att betrakta livet och varandets mening.
Referenser
Almén, E. (2000). Livstolkning och värdegrund: att undervisa om religion, livsfrågor och etik. Linköpings Universitet, Skapande Vetande
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Studentlitteratur
Barry, P. (2017). Beginning theory: an introduction to literary and cultural theory (Fourth edition). Manchester University Press.
Baumann, Z. (1995). Postmodern Etik. Daidalos
Berger, P. & Luckmann, T. (1966). The social construction of reality. A treatise in the
sociology of knowledge. Penguin Books
Bredmar, A. (2017). Emotionell närvaro I pedagogiskt arbete: En filosofisk analys med fokus på det mellanmänskliga mötets betydelse. Pedagogisk forskning i Sverige, 22
Fredriksson, M. & Lindbärg, E. (2013). Lärares tankar om begreppet livsfrågor: i
förhållande till definition, undervisning samt bedömning [Examensarbete, Linnéuniversitetet]. DiVA. https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A691467&dswid=9117
Gee, J. (2008). A sociocultural perspective on opportunity to learn. I P.A. Moss, D.C. Pullin, J.P. Gee, E.H. Haertel, L.J. Young. (Red.), Assessment, equity, and opportunity to learn (s. 76–108). Cambridge University Press. https://doi.org/10.1017/CBO9780511802157.006
Hagevi, M. (2009). Efter sekulariseringen: Förändrade religiösa värden mellan generationer.
Socialvetenskaplig tidskrift, 16, (3–4), 279–
Hartman, S. (2000a). Livstolkning hos barn och unga. I Almén, E., Furenhed, R., Hartman, S. G., & Skogar, B. (Red.), Livstolkning och värdegrund: Att undervisa om religion, livsfrågor
och etik (s. 53 – 101). Linköpings Universitet
Hartman, S. (2000b). L Hur religionsämnet formades. I Almén, E., Furenhed, R., Hartman, S. G., & Skogar, B. (Red.), Livstolkning och värdegrund: Att undervisa om religion, livsfrågor
och etik (s. 212 – 250). Linköpings Universitet
Hartman, S. & Torstensson-Ed, T. (2007) Barns tankar om livet. (Andra uppl.). Natur och Kultur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (Tredje uppl.). Studentlitteratur
Larsson, Rune. (2009). Samtal vid brunnar: Introduktion till religionspedagogikens teori och
didaktik. Arcus
Luckmann, T. (1967). The invisible religion: the problem of religion in modern society. Macmillan
Löfstedt, M. (2011). Livsfrågor på gott och ont. I M. Löfstedt (Red.), Religionsdidaktik:
Mångfald, livsfrågor och etik i skolan (s. 51–64). Studentlitteratur
Lövheim, M. (2012). Ungas religiositet: tidigare forskning och nya frågor. I M. Lövheim, & J. Bromander (Red.), Religion som resurs?: Existentiella frågor och värderingar i unga
svenskars liv (s. 77–106). Artos
Lövheim, M., & Bromander, J. (Red.). (2012). Religion som resurs?: Existentiella frågor och
värderingar i unga svenskars liv. Artos
NE. (u.å.) Myten om Sisyfos. I Nationalencyklopedin. Hämtad 26 maj från http://www-ne- se.proxy.library.ju.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/myten-om-sisyfos
Oscarsson, H. (2002). Spår i framtiden: Ung-SOM-undersökningen, Västsverige 2000. SOM- institutet, Göteborgs Universitet
Sjöborg, A. (2012). Centralt eller perifert? Ungas kontakter med religion i vardagen. I M. Lövheim, & J. Bromander (Red.), Religion som resurs?: Existentiella frågor och värderingar
i unga svenskars liv (s. 107–130). Artos
Statistiska centralbyrån. (u.å) Namnstatistik [Dataset]. Hämtad 13 maj, 2021 från https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/amnesovergripande- statistik/namnstatistik/
Thomsson, H. (2002). Reflexiva intervjuer. Studentlitteratur
Trondman, M. (2012). Religiositetsparadoxen. I M. Lövheim, & J. Bromander (Red.),
Religion som resurs?: Existentiella frågor och värderingar i unga svenskars liv (s. 311–339).
Artos
Ungdomsbarometern. (2021). Generation Z.
Bilaga 1 – Intervjuguide
Introduktion
Ålder, år i yrket, ämneskombination och undervisningskontext. Hur skulle du beskriva dig själv som lärare med tre ord?
Definition
Vad tänker du på när du hör begreppet ”existentiella frågor”?
Kan du ge några exempel på vad en existentiell fråga är för dig? Vad skulle inte kunna vara en existentiell fråga?
Erfarenheter
Vad är dina erfarenheter av att arbeta med existentiella frågor på gymnasiet? Svårigheter och utmaningar? Fördelar och pedagogiska vinster?
Hur brukar existentiella frågor dyka upp i undervisningen? Planerat/oplanerat? Upplever du att elever själva bär på existentiella frågor?
Om ja, vilka frågor och hur märks det?
Prioritering
Tycker du att existentiella frågor är viktiga för religionsundervisningen? Varför? Varför inte?
Finns det någon fråga som du tycker är särskilt viktig att arbeta med i skolan? Varför tycker du att det är en särskilt viktig fråga?
Idealbilden
Hur skulle du vilja arbeta med existentiella frågor i den ideala undervisningssituationen? Vad tror du att det skulle finnas för för-/ nackdelar med ett sådant arbetssätt? Upplever du att det finns några hinder för ett sådant arbetssätt?
Avslutning
Finns det någonting annat som du skulle vilja ta upp kring existentiella frågor i religionsundervisningen?
* Gråmarkerade frågor är endast exempel och förslag på frågor relaterade till det övergripande temat. Dessa nyttjas endast då samtalet inte redan behandlat samma eller liknande innehåll.
Bilaga 3 – Förfrågan om deltagande i intervjustudie
Hej!
Jag heter Anton Ljungvall och läser min sista termin till ämneslärare på Högskolan i
Jönköping. I vår skriver jag mitt sista examensarbete, som kommer att vara en intervjustudie kring begreppet ”existentiella frågor” i religionskunskapsundervisningen. Tanken är att samtal kommer att föras med ett antal informanter kring begreppets innebörd och hur det kommer till uttryck i undervisningen på olika sätt. Intervjun kommer att vara relativt öppen och flexibel i sin struktur och utgå ifrån lärares personliga erfarenheter och tankar kring ämnet snarare än förformulerade frågor och ställningstaganden. Informanterna kommer att förbli helt anonyma i arbetet och eventuella ljudupptagningar kommer att raderas efter rapportens
färdigställande.
Jag undrar följaktligen om du (och/eller någon du känner) skulle vilja medverka i mitt projekt genom att ställa upp på en kort intervju (max 1h) om existentiella frågor i
religionskunskapsundervisningen? Dina tankar och erfarenheter är intressanta och relevanta oavsett hur länge du har varit yrkesaktiv och det finns inga rätt eller fel svar på mina frågor. Kaffe och kaka utlovas om vi ses fysiskt för intervjun, men i och med rådande situation så skulle den även kunna genomföras digitalt. Om du är intresserad så kommer jag att
återkomma inom en snar framtid med mer information och för att hitta en lämplig tid för intervjun.