Identifiera kundbeho

Att skapa en högkvalitativ informationskanal av kunder betyder att samla information från kunder, beroende på deras erfarenhet i samband med användningen av vissa produkter. De vanligaste typerna av informationsinsamling är:

• Intervjuer med kunder: en eller flera personer från utvecklingsgruppen diskuterar kundernas individuella behov. Intervjuer äger rum i direkt kontakt med kunderna under en timme eller två.

• Fokusgrupper: moderatorn organiserar en diskussion med en grupp som består av åtta till tolv användare.

• Att vara uppmärksam på produkten som används: genom att undersöka användarna eller kunderna i samband med en viss produkts användning. På detta sätt kan mycket viktig information hittas om den aktuella tillämpningen av produkten hos kunder.

Enligt (Ulrich och Eppinger, 2012) är fastställandet av kunders behov en central del av varje produkts utvecklingsprocess, val av koncept, benchmarking och produktspecifikationens etablering. Ett team ska kunna fastställa kunders behov utan att veta om dessa behov är uppfyllda eller inte. Fastställningen av kunders behov är en process, det vill säga en metod, som består av fem faser. Att använda denna metod betyder att ständigt förbättra och utveckla tillverkningsprocessen enligt följande steg:

1. Omedelbara uppgifter fås genom att direkt prata med kunder (råa uppgifter) 2. De råa uppgifterna tolkas utifrån användares behov

3. Behovshierarki skapas och behov delas upp i primära, sekundära och tertiera 4. Den relativa vikten av behov bestäms

32 3.6. Funktionsanalys

Tanken med att analysera och definiera funktionalitet är att lära oss att tänka och uttrycka oss i handlings - och tillämpningskonceptområden. Dess faktiska huvudsyfte är att först noga tänka igenom allt och sedan börja med designprocessen, eller vad vi planerar att göra. När man talar om funktionalitet menar man analys av varje del av produkten. Alla lösningar för det aktuella problemet eller en specifik del av produkten studeras sedan samtidigt och vi bestämmer oss för den bästa lösningen.

Det som är viktigt och som man borde fokusera på när det gäller funktionalitet är att analysera och definiera produktfunktioner utifrån de ursprungliga elementen till den färdiga slutprodukten. Detta ska göras från indikationen av dess primära syfte till det minsta möjliga problemet. Funktionsanalysen har till uppgift att underlätta arbetet på ett metodiskt sätt av alla krav och idéer vi ställer på den aktuella produkten. Analysens resultat blir en sammanfattning av allt man har upptäckt. Detta illustreras i figur 37.

Figur 37 Funktionsträd

3.7. Produktspecifikationer (QFD)

Att förstå designerns lösning är det bästa sättet att översätta kundförfrågningar till ett projekt. Varje designer har sitt eget sätt att se på olika förfrågningar och tänka sig flera lösningar, men det är mycket viktigt att komma fram till den rätta. En otillräcklig teknisk specifikation ändras ofta flera gånger under designprocessen vilket oundvikligen leder till kostnader och kompromisser med tid och pengar.

Det är väldigt viktigt i alla stadier av konstruktionsprocessen, att noggrant analysera krav, det vill säga att förstå de problem som ska lösas. Det innebär att förmågan att skapa och skriva bra tekniska specifikationer resulterar i att ett team av designers eller ingenjörer kan förstå problemet.

Idag finns många metoder för utveckling av tekniska specifikationer, men den bästa av dem är QFD-metoden. Metoden kan beskrivas som “metoden för kvalitetsimplementering av funktioner

33

eller alla aktiviteter och steg som är integrerade delar av projektet”. Fördelen med denna metod är att den ger organisation och fokus på de viktigaste delarna, i samband med förståelse av problemet. Nedanför listas nyckelstegen i processen (Ullman, D., 2010):

1. Att lyssna på kundens röst

2. Att utveckla tekniska specifikationer

3. Att upptäcka hur en teknisk specifikation mäter kundens önskemål 4. Att observera hur väl konkurrensen uppfyller målen

5. Att utveckla numeriska mål för arbetet

QFD-metoden är mycket bra för att samla in all nödvändig information, men också för att bearbeta funktionella krav. I det här fallet är det en metod som används för att försäkra data som samlats in och för att förbättra dem. Dess betydelse återspeglas i förmågan att kunna utveckla och definiera all information som behövs för att förbereda en teknisk lösning eller för varje fas utförande. I figur 38 framgår att varje block i diagrammet är huvuddelar av detta kapitel och ett steg i QFD-metoden.

Det är just genom tillämpningen av vart och ett av de ovanstående stegen man kan bygga ett kvalitetshus, se figur 38 Metoden kan därför sägas vara en bra implementering av alla steg, det vill säga en funktion. Som framgår av figur 38 innehåller varje rum i huset mycket värdefulla data. (Ullman, D., 2010.)

34 3.8. Konceptgenerering

Här vill vi betona faktumet att man först måste förstå produktens funktion och sedan konstruera formen. Utformningen av idén bygger på dess funktion, och detta är kärnan i själva konstruktionen (Ullman, D., 2010.). Författaren påpekar att det är bäst att ha tydliga definitioner som ska analyseras i förväg.

Huvudskälet och målet med konceptets utveckling är just det faktumet att produkten ska uppfylla funktionen som den skapades för. Under konceptgenereringen tillämpas en metod som krävs så för att projektet ska kunna realiseras.

Konceptet, eller en konceptuell design, kan presenteras som en textbeskrivning, i form av skisser, pappersmodeller, blockscheman eller på något annat sätt som bäst förklarar hur en viss funktion kan uppnås. Faktum är att fokus här ligger på en filosofi som innebär att designproblem kan lösas på flera olika sätt och den bästa lösningen borde väljas.