Identifiera vision

När empirin samlats in och analyserats visade resultatet att pensionärerna saknar intresse till att  engagera och upprätthålla digital kunskap. Det behövs väckas en motivation för att få 

pensionärerna intresserade och se vilka fördelar det finns i den digitala världen. Efter att ha  samtalat med kommunen om det resultat empirin bidragit med och tagit i åtanke vad de vill att vi  ska utforma för dem så har det mynnat ut i en kampanj i form av ett vykort, en annons till den  lokala tidningen samt en Facebook inlägg. Syftet med kampanjen blir att informera 

pensionärerna om de digitala tillgångarna i samhället. För att motivera pensionärer har vi tagit ut  det som främst kommit fram under intervjuerna och som pensionärerna anser behöver 

förbättras samt underliggande faktorer som framkommit från intervjuerna.    

Med anknytning till van Djiks (2006) modell för den digitala klyftan så börjar projektet från steg  ett, motivations steget, för att väcka pensionärers motivation till att bli mer digitala. Ifall 

motivationen verkställs kan de andra stegen i trappan uppfyllas i tur och ordning. Projektet  kommer bidra med motivation för att komma till steg nummer tre i modellen som är färdighet  (van Dijk, 2006:224). Kungsbackas bibliotek har en telefonväxel som på grund av corona ersatt  träffarna på biblioteket där pensionärer vanligtvis kan få hjälp med sina digitala problem. Denna  växel kommer vara det främsta som marknadsförs i projektet. Syftet är att få pensionärerna  motiverade till att ringa och fråga om de digitala problem de har i vardagen och därmed bli mer  delaktiga i det digitala samhället.  

För att stärka validiteten i projektet så har det testats på två av de tidigare nämnda 

respondenterna. En mindre intervjuguide skapades för att få konkreta svar om åsikter kring  projektet. Även här utfördes telefonintervjuer med tanke på rådande situation med covid-19  (Folkhälsomyndigheten, 2020). Materialet skickades över mejl, då det tillvägagångssättet var det 

som var överenskommet med respondenterna och passade dem bäst. Samtalet utfördes samtidigt  som respondenten öppnade mailet för att fånga det första intrycket av projektet.  

5.2 Utformandet

Enligt kommunens direktiv ska utformningen stämma överens med den grafiska manual vi fått  tillgång till där typsnitt och färgkoder är utsatta. Övriga restriktioner var att prata om kommunen  i sin helhet och inte som en enskild institution, prata klarspråk och inte använda svåra ord, ha  kort meningsuppbyggnad och använda en personlig ton genom du-tilltal, hälsningar och  vi-omtal.  

Kraven från den grafiska manualen lyder: 

- Logotypen har en friyta kring sig där inga andra grafiska element får placeras inom denna  yta. Detta för att behålla loggans stringens.  

- Logotypen kan användas i svart, vit och i färg samt i liggande eller stående format.   - Färgerna i manualen kan uttrycka både harmoni, lugn, puls och energi. 

- Kungsbackas typsnitt är Work Sans. Det är också det som logotypen är satt med, i en  något modifierad version. Flera andra typsnitt kompletterar Work Sans i olika 

sammanhang.  

- Ikonerna som används i marknadsföring är från Font Awesome v5.    

Bild 2. Utdrag ur Kungsbackas grafiska manual.    

Det första steget i processen var att skissa och spåna på grafiska idéer samtidigt som vi gick  igenom intervjuerna fastslogs de främsta aspekterna kring motivation och tidigare erfarenheter.  Tillsammans med Kungsbacka kommun bestämdes det att vykortet skulle utformas i ett A5  format då tidigare vykort från dem haft det formatet. För att få dem motiverade så ville vi visa 

vilka fördelar det finns med att använda sig av digitala tjänster då några av respondenterna redan  prövat vissa tjänster och blivit glatt överraskade av dess fördelar: 

… ja det är ju så att eh det är ju nästan bara digitalt nu (...) när det gäller banken, när det gäller sjukhuset (...)  och så betalar vi ju alla räkningar på nätet så att (...) och beställer mat på nätet (...) Jag tycker det är jättebra. 

- Respondent 6, 73 år   

Utifrån intervjuerna kunde vi se att vissa använde sig till viss del av digitala tjänster sedan innan  och att det hittills sågs ur ett positiv perspektiv. Genom ett ”visste du att” påstående ville vi ge  tre exempel på de vanligaste digitala tjänsterna som kom fram i intervjuerna och som även kan  ses som mest användbara för pensionärer i nuvarande samhällssituation. Pensionärerna blir här  motiverade av att läsa mer och ta reda på hur de kan använda sig av dessa digitala tjänster. Den  första mockupen som skapades förmedlade detta budskapet. På baksidan hänvisas pensionären  till Kungsbackas digitala hörna där de kan få vidare information om hur de går tillväga för att  använda tjänsterna själva.   

Bild 3. Skiss på det första designade vykortet.    

När mockupen var klar testade vi den på två av studiens respondenter. Utifrån respondenternas  åsikter kunde vi se vad som funkade och ej. Respondent 1 var positivt inställd till konceptet  ”visste du att” och såg tydligt fördelarna i tjänsterna som presenterades:  

Att man e, att de e tydligt ifrån början jag menar ‘visste du att‘ de fångar intresset då va (...) och att du kan få  mat direkt, de e ju sånna basala grejer då som hör hemma idag om man säger så (...) och att man kan lyssna på  böcker, du kan träffa en läkare online.​ - Respondent 1, 76 år    

Respondent 2 var också positivt inställd till konceptet men gav kritik på textens läsbarhet:    

Är det svag text på de som inte står med stora bokstäver? Tycker jag kanske lite.​ - Respondent 2, 73 år    

Detta tog vi åt oss i vidare utformning genom att ändra storlek samt färger och för att göra  läsbarheten så tydlig som möjligt har radavståndet tagits i åtanke. Skulle radavståndet vara för  litet är de lätt att raderna smälter samman vilket kan försvåra läsningen (Bergström, 2015:132). I  helhet var detta vykortet bådas favorit.  

För att ha alternativ att välja mellan valde vi att utforma ytterligare vykort. Här valde vi att trycka  på budskapet om att umgås med sina nära och kära och eftersom de sociala relationerna 

begränsas på grund av covid-19 motiveras detta ytterligare av det då relationerna istället kan  upprätthållas digitalt genom videosamtal.   

Bild 4. Skiss på det andra designade vykortet.    

Respondenterna som vi testade vykorten på ansåg att budskapet på det andra vykortet var tydligt  och fångar läsarens intresse. De kunde själva relatera till budskapet och därav blev de 

intresserade av att läsa vidare samt att de gillade designlösningen på vykortet.    

Det sista vykortet vi utformade var grundat utifrån intervjuerna där de såg problematik i de nya  digitala orden och slang som uppkommit. Genom research som förde oss till webbplatsen Kidish  (www​.kidish.se​) tog vi reda på vilka digitala ord som användes i media och som kunde vara roligt  för pensionärerna att veta betydelsen bakom. Här hänvisas de till Facebook för att få vidare  information kring orden och bli motiverade att ta reda på dess betydelse. Respondenterna ansåg  vykortet som ”en kul grej” och tyckte det var intressant men inte lika motiverande som de  tidigare vykorten.  

Bild 5. Skiss på det tredje designade vykortet.    

Eftersom frustrationen kring de digitala orden redan diskuterats i analysen kan vi se att det är  något som pensionärerna i studien vill ha mer information kring. Detta gav oss då en tanke att  göra ett inlägg till Facebook som ett alternativ till det sistnämnda vykortet. Kommunens  Facebooksida har tidigare haft knep och knåp för pensionärerna vilket vi fick inspiration ifrån  och valde att göra det till en del av kampanjen.